I DET AVSLUTANDE KAPITLET BINDS STUDIEN SAMMAN GENOM EN ÖVER- GRIPANDE DISKUSSION OM DE UPPTÄCKTER SOM HAR GJORTS. SIST I KAPITLET GES FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING.
Goodwillposterna upptar idag stora delar av koncerners balansräkningar. Det medför att informationsbehovet av företagens nedskrivningsprövningar är stort. Det är därför av vikt att företagen utförligt redovisar de parametrar som ingått i deras värderingar av goodwill. Tidigare forskning har indikerat att det finns flera brister i företagens motiveringar i samband med deras nedskrivningsprövningar av goodwill. Den här uppsatsens fallstudie genomfördes därför för att kvalitativt undersöka hur väl åtta företag beskrev de antaganden och uppskattningar som låg bakom 2010 års prövningar av nedskrivningsbehov.
Från den gjorda studien kan författarna konstatera att redovisningen av goodwill är av olika kvalitet och kvantitet. Det skiljer mycket hur omfattande och detalj- erade upplysningarna är. Författarna är av åsikten att det finns flera brister i företagens beskrivningar av nedskrivningsprövningarna. Men det finns också några företag som bättre än andra har återgivit sina nedskrivningsprövningar. Bristerna rör främst avsaknaden av transparens i de antaganden som företagen tillämpat för att uppskatta goodwills återvinningsvärden. Samtliga företagen fastställde 2010 goodwills återvinningsvärden genom beräkning av nyttjande- värden. Nyttjandevärdena utgörs av de kassaflöden som goodwill förmodas ge upphov till. Författarna anser att företagens motiveringar av de faktorer som tagits i beaktande vid beräkningen av kassaflödena är otillräckliga för att ge intressenter tillgång till relevanta beslutsunderlag. Några av de brister som har uppmärksammats i företagens redovisningar av kassaflödesprognoser är:
ü Bristfälliga redogörelser av de antaganden och bedömningar som ligger till grund för uppskattningen av kassaflödenas omfattning.
ü Avsaknad av redovisade prognosperioder.
ü Svaga beskrivningar av de faktorer som påverkat diskonteringsräntornas storlek.
De företag som har bättre redovisningar utmärker sig genom att ha mer utförliga motiveringar till sina värderingar. Som exempel på årsredovisningar med goda motiveringar har författarna lyft fram Peab och Ericsson. De har tydligt ställt upp de väsentligaste antaganden som resulterat i respektive bedömningar av good-
will. Peab har t.ex. beskrivit flera variabler som påverkat omsättning, rörelse- marginal och diskonteringsränta. Ericsson har specificerat flera antagande om intäktsökning baserat på bl.a. ökningen av antalet mobilanvändare och bred- bandsabonnemang. På det här sättet blir det tydligare för läsaren vad värdering- arna baserats på, vilket ger en större tillförlitlighet och jämförbarhet.
Studien har även visat på olika grader av redovisade ”känslighetsanalyser”. Med känslighetsanalyser kan företaget redogöra hur förändringar av viktiga antag- anden skulle påverka återvinningsvärdet, dvs. nedskrivningsprövningen. Några företag uppgav endast att en analys hade genomförts, medan andra present- erade hur förändringar av olika variabler skulle slå på återvinningsvärdet. Genom att öppet redovisa sina känslighetsanalyser ökar trovärdigheten för de fastställda goodwillvärdena. Företagen bör överväga att synliggöra sina känslighetsanalyser av den anledningen.
Det går även att ha synpunkter på företagens redovisning av goodwill på kassa- genererande enheter. Enligt IAS 36 ska fördelningen göras till den lägsta nivå i koncernen som kan gynnas av de synergieffekter som övervärdet bidrar till. Här märkte författarna att ett par av företagen i studien har valt att utnyttja den för- värvade enheten som en kassagenererande enhet. Där saknar författarna motiv- eringar till varför fördelningen ser ut som den gör. Bland de företag som hänfört goodwill till kassagenererande enheter enligt den interna organisationsstrukturen blir det tydligare för läsaren vilken nytta övervärdet beräknas göra för koncernen som helhet.
De ovan nämnda omständigheterna är de huvudsakliga skillnader författarna har funnit genom den gjorda fallstudien. Enligt författarna bidrar skillnaderna till att användbarheten inte är så god som den skulle kunna vara. Detta som följd av att relevant information inte alltid finns att tillgå, vilket i sin tur medför att jämförbar- heten och tillförlitligheten inte infrias.
6.1 VIDARE FORSKNING
Den här studien har fokuserat på den externa redovisningen av goodwill. Det skulle därför vara intressant att undersöka närmare hur de interna processerna vid nedskrivningsprövningarna ser ut. Det kan vara svårt att bilda sig en uppfatt- ning endast utifrån årsredovisningarna, vilket gör det intressant att studera hur nedskrivningsprövningarna verkligen går till, dvs. få mer detaljerad information än den som finns i årsredovisningarna. Särskilt eftersom posterna av goodwill upp- tar stora belopp i balansräkningarna, och då insynen är begränsad, skulle en sådan studie vara väl motiverad.
KÄLLFÖRTECKNING
ASSA Abloy årsredovisning, 2010, Tillgänglig:
http://www.assaabloy.com/Global/Investor_relations/Annual%20report/2010/Ar sredovisning-2010-Sve-ASSA-ABLOY.pdf [2011-04-27]
Bryman, A., & Bell, E. Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber ekonomi, 2005.
Carlin, T., Finch, N., & Watson, J. ”Empirical Evidence on the Application of CGUs in the Context of Goodwill Impairment Testing.” SSRN Working Paper
Series (2010).
Dahmash, F., Durand, R.B., & Watson, J. ”The value relevance and reliability of reported goodwill and identifiable intangible assets. ”The British Accounting
Review, 41 (2009): 120-137.
Durst, S., & Gueldenberg, S. The meaning of intangible assets: New insights into external company succession in SMEs. Electronic Journal of Knowledge
Management, 7 (2009): 437-446.
Ericsson årsredovisning, 2010, Tillgänglig:
http://www.ericsson.com/res/investors/docs/2010/ericsson_ar_2010_se.pdf [2011-04-27]
Eriksson, L.T., & Wiedersheim-Paul, F. Att utreda forska och rapportera. Malmö: Liber, 2006.
Gauffin, B., & Thörnsten, A. ”Fördjupning: Goodwillnedskrivningar 2009, en svårbedömd historia.” Balans nr 8-9 (2010), Tillgänglig: Far Komplett: http://ep.bib.mdh.se:2783/
Hennes & Mauritz årsredovisning, 2010, Tillgänglig:
http://www.hm.com/filearea/corporate/fileobjects/pdf/sv/ANNUAL_REPORT_AR CHIVE2010__ITEM_4_1300958280257.pdf [2011-04-27]
Husqvarna årsredovisning, 2010, Tillgänglig:
http://corporate.husqvarna.com/files/press/husqvarna/201103172264-2.pdf [2011-04-27]
International Accounting Standards Board. (2011). Föreställningsram för utformning av finansiella rapporter. Tillgänglig: FAR Komplett. [2011-04-18] International Accounting Standards Board. (2011). IAS 36.
Tillgänglig: Far Komplett. [2011-04-12]
International Accounting Standards Board. (2011). IAS 38. Tillgänglig: Far Komplett. [2011-03-15]
International Accounting Standards Board. (2011). IFRS 3. Tillgänglig: Far Komplett. [2011-03-13]
Kinnevik årsredovisning, 2010, Tillgänglig: [2011-05-06]
http://kinnevik.se/Documents/Pdf/AnnualReports/sv/AR_2010_S.pdf?epslangua ge=sv
Lhaopadchan, S. ”Fair value accounting and intangible assets: Goodwill impairment and managerial choice”. Journal of Financial Regulation and
Compliance 18 (2010): 120-130.
Lin, G., & Tang, J. ”Appraising Intangible Assets from the Viewpoint of Value Drivers”. Journal of Business Ethics, 88 (2009): 679-689.
Lönnqvist, R. Årsredovisning i koncerner. Lund: Studentlitteratur, 2009. Marton, J., Folkman, P., Lumsden, M., Pettersson, A.K., & Gunnar Rimmel.
IFRS – i teori och praktik. Stockholm: Bonnier Utbildning. 2008.
Merriam, S.B. Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur, 1994. Nilsson, Redovisningens normer och normbildare. Lund: Studentlitteratur, 2010. Peab årsredovisning, 2010, Tillgänglig:
http://www.peab.se/Global/PEAB/Rapporter/AR_10_sv.pdf [2011-05-06] Quilligan, L. ”Intangible Assets identification and valuation under IFRS 3”.
Accountancy Ireland 38 (2006): 10-12.
Schauten, M., Stegink, R., & De Graaf, G. ” The discount rate for discounted cash flow valuations of intangible assets.” Managerial Finance 36 (2010): 799- 811.
SKF årsredovisning, 2010, Tillgänglig:
http://investors.skf.com/files/press/skf/SKF-Arsredovisning-2010-svensk.pdf [2011-04-27]
Sundgren, S., Nilsson, H., & Nilsson, S. Internationell redovisning: Teori och
praxis. Lund: Studentlitteratur, 2009.
TeliaSonera årsredovisning, 2010, Tillgänglig:
http://www.teliasonera.com/Documents/Reports/2010/AnnualReports/TeliaSon era-Annual-Report-2010-SV.pdf?epslanguage=sv [2011-04-27]