TeliaSonera

TeliaSonera uttrycker sig i årsredovisningen som en pionjär inom telekom- branschen. Deras affärsidé är att erbjuda människor god kommunikation genom att tillhandahålla nätanslutning och telekommunikationstjänster. År 2010 upp- gick nettoomsättningen till 106 miljarder kronor för koncernen, med ett positivt resultat på närmare 14 miljarder kronor.

Redovisning av goodwill

Koncernens totala tillgångar uppgår till 250 miljarder kronor, varav goodwill redovisas till ett värde av 77,2 miljarder kronor. Med det värdet motsvarar goodwill nära en tredjedel av företagets samlade tillgångar. Posten redovisas på egen rad i balansräkningen, medan detaljer finns i noten för goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar. Det ingående goodwillvärdet vid årets början uppgick till 85,7 miljarder kronor, vilket medför att goodwillposten under året har sjunkit med cirka 8,5 miljarder. TeliaSonera anger att den främsta orsaken till värdeminskningen är kursdifferenser på över 8 miljarder. Koncernen har också skrivit ner goodwill med 174 miljoner kronor under 2010. Samtliga förändringar av goodwill finns specificerade. En jämförande bild mot föregående år present- eras också.

TeliaSonera beskriver orsaken till den noterade nedskrivningen som en om- prövning av värdet på förvärvet av Kambodjanska företaget Applifone som gjordes 2008. Prövningen medförde att värdet på all goodwill och majoriteten av alla immateriella tillgångar skrevs ned under rapportsegmentet Övrig verk- samhet. Koncernens goodwill finns fördelad över varje geografisk rapport- segment, vilket på lägsta nivå är åtta kassagenererande enheter. Goodwill för enheterna presenteras i tabell, samt föregående års utgående värden.

Prövning av nedskrivningsbehov

Historiskt sett har beräkning av återvinningsvärde skett genom nyttjandevärde. Så är fallet även 2010, men TeliaSonera meddelar att de ”från tid till annan” har inhämtat oberoende värderingar av verkligt värde. Nyttjandevärdet speglas av diskonterade kassaflödesberäkningar baserade på rimliga antaganden av led- ningen utifrån bästa tillgängliga information vid rapportperiodens slut. Telia- Sonera lyfter fram nyckelantaganden som försäljningstakt, EBITDA-marginalens utveckling, diskonteringsränta baserade på Weighted Average Cost of Capital (WACC) och slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde som använts för att extra- polera värden av kassaflöden bortom prognosperioden. Använd prognosperiod är huvudsakligen 5 år, med undantag för kassagenererande enheter som har karaktär av nyetablering eller säljoptioner. I tabellform redovisas använda prog- nosperioder, WACC samt tillväxttakter i fritt kassaflöde för alla rapportsegment, inklusive de geografiska marknader som segmenten finns representerade på.

WACC-värdena ligger inom intervallet 5,0 till 18,4 procentenheter, och tillväxttakten från 1,0 upp till 5,0 procentenheter. TeliaSonera intygar också att tillväxten av fritt kassaflöde i samtliga fall inte överstiger tillväxttakterna på marknader där företaget finns representerat.

TeliaSonera gör en hänvisning till not K2 om ”Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden”. Där har de gett ytterligare upplysningar om de antaganden som ligger till grund för beräkningen av nyttjandevärden. I uppskattningen av de framtida diskonterade kassaflödena har företaget tagit hänsyn till faktorer som procentuell marknadstillväxt, intäktsvolymer, marknadspriser på telekommunika- tionstjänster, rörelsekapitalbehov samt kostnader för att underhålla och utveckla telenät. Prognoserna för framtida kassaflöden grundar sig på historisk utveck- ling, allmänna marknadsförutsättningar, utveckling och prognoser för branschen samt annan tillgänglig information.

Den samlade bedömningen utifrån beräkningar av nyttjandevärden är att åter- vinningsvärdena inte understiger bokförda goodwillvärden i något fall och därför inte skrivs ner i årsredovisningen för 2010. Den nedskrivning av goodwill som finns upptagen i årsredovisningen baserades således på en utvärdering som låg utanför de årliga nedskrivningsprövningarna av koncernens kassagenererande enheter.

4.2.2 Peab

Peab är ett företag inom bygg- och anläggningsbranschen som har sin största verksamhet i Sverige, men har som mål att växa i Norden. Deras tre affärs- områden är Bygg, Anläggnings och Industri med verksamheter i Sverige, Norge och Finland. Peabs nettoomsättning uppgick 2010 till drygt 38 miljarder kronor, varav resultatet hamnade på drygt 1,1 miljard kronor efter skatt.

Redovisning av goodwill

Koncernens goodwill redovisas i balansräkningen under ”Immateriella tillgångar”, men redovisas i tillhörande not till 1,72 miljarder kronor. Noten omfattar drygt en och en halv sida i årsredovisningen. Det ingående värdet vid årets början var närmare 1,75 miljarder, vilket motsvarar en negativ värdeförändring på knappt 30 miljoner kronor. Årets minskning av goodwill förklaras främst av negativa omräkningsdifferenser och en nedskrivning av goodwillvärdet. Årets förändringar finns detaljerade i tabell, där även jämförande värden för 2009 finns uppställda. Med en balansomslutning på 27,5 miljarder upptar goodwill 2010 en bit över 6 procent av Peabs samlade tillgångar.

Prövning av nedskrivningsbehov

Peabs årsredovisning visar koncernens goodwill fördelad över tolv kassagene- rerande enheter, vilka motsvarar de enheter som har ”betydande redovisade goodwillvärden”. Enheterna består av Peab-koncernen som helhet och deras tre verksamhetsområden Bygg, Anläggning och Industri med underliggande rör- elser, samt en ”Övrig”-post. Det största goodwillvärdet har tilldelats Industri- verksamheten. Föregående års fördelningar finns också uppställda. Peab har i sina beräkningar kommit fram till att goodwill ska skrivas ned med 23 miljoner. Vilken eller vilka kassagenererande enheter som genererat nedskrivningen fram- går inte. I de kassagenererande enheter där något nedskrivningsbehov inte har identifierats upplyser Peab att inga förändringar av viktiga antaganden skulle ändra företagets ställning i frågan.

Goodwills återvinningsvärden har uppskattats genom beräkning av nyttjande- värden, som bygger på beräkningar av diskonterade framtida kassaflöden. Uppskattade kassaflöden har baserats på 5-åriga prognoser med en tillväxttakt på två procent för extrapolering av kassaflöden efter prognosperioden. Prog- noserna är framtagna av ledningen och innefattar samtliga kassagenererande enheter. Peab framför sex viktiga antaganden som beaktats vid beräkningen av nyttjandevärden:

1. Omsättning

Peab lyfter fram variabler som konkurrenskraft, konjunkturutveckling, ränteläge och lokala marknadsförutsättningar. Vidare nämns faktorer så som samhällsekonomisk utveckling samt kommunala och offentliga investeringsplaner.

2. Rörelsemarginal

Omständigheter som beaktas här är tidigare lönsamhetsnivå och effekt- ivitet, kundrelationer, samt tillgång till nyckelpersoner och kvalificerad arbetskraft. Tillgång till interna resurser, samt kostnadsutveckling för löner, material och underleverantörer benämns också som betydande.  

3. Rörelsekapitalbehov

Behov av rörelsekapital bedöms i varje enskilt fall för prognosperioden. För längre framtid följer kapitalbehovet omsättningstillväxten, vilket Peab ser som en rimlig eller försiktig uppskattning.

4. Investeringsbehov

Verksamheternas investeringsbehov uppskattas till att uppnå prognos- tiserade kassaflöden, exkl. expansionsinvesteringar. Investeringsnivån brukar motsvara avskrivningstakten på materiella anläggningstillgångar.

5. Skattebelastning

Använda skattesatser i prognoserna har grundats på skattesituation i Sverige, Norge och Finland. Sådana avseenden är skattesatser, under- skottsavdrag m.fl.

6. Diskonteringsränta

Vägd kapitalkostnad (WACC) har använts för att diskontera restvärden och kassaflöden till nuvärden. För lånat kapital är ränteläget marknads- anpassat till var och ett av Peabs verksamhetsländer. Peab förklarar att avkastningskravet på eget kapital är framräknat med hjälp av ”Capital Asset Pricing Model”. Olika diskonteringsräntor, före skatt, för respektive land har använts. För Sverige är diskonteringsräntan 9,0 procent, för Norge 9,3 procent och för Finland 8,9 procent. Föregående års räntor redovisas också. I alla fall utom ett sänktes räntan jämfört med året innan.  

4.2.3 SKF

SKF grundades 1907 och säger sig vara världens ledande leverantör av produkter och tjänster inom rullningslager, tätningar, mekatronik, service och smörjsystem. Företaget finns företrädda i över 130 länder och har återförsäljare på omkring 15 000 platser. Under 2010 hade SKF en försäljning som uppgick till 61 miljarder kronor. Resultatet efter skatt landade på knappt 5,3 miljarder för räkenskapsåret.

Redovisning av goodwill

Koncernen hade vid räkenskapsårets slut en balansomslutning om dryg 55 miljarder. I det beloppet svarar de immateriella tillgångarna för över 10 miljarder där endast goodwill innefattar mer än 6 miljarder. Det betyder att goodwill motsvarar lite mer än 11 procent av koncernens samtliga tillgångar. Goodwill redovisas separat i balansräkningen, men presenteras i not tillsammans med övriga immateriella tillgångar. Detta motsvarar knappt två sidor i årsrapporten.  

I medföljande not om har SKF ställt upp två parallella tabeller, en med anskaff- ningsvärden och en med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Tabellerna visar värdena för både 2009 och 2010. De ingående värdena för goodwill i är avrundat 3,1 miljarder som anskaffningsvärde och en ackumulerad nedskrivning om 293 miljoner. Det ger ett ingående värde på nära 2,8 miljarder kronor för 2010, vilket motsvarar det bokförda värdet i koncernbalansräkningen per den 31 dec 2009. Under 2010 har verksamheter förvärvats vilket har resulterat i en förvärvad goodwill som uppgår till 3,9 miljarder för året. Under året har koncernen beslutat att skriva ned goodwillposten med 131 miljoner. Utöver det har så kallade ”omräkningseffekter” medfört en minskning av goodwill med

sammanlagt 208 miljoner. Det ger en utgående goodwill för 2010 motsvarande 6,3 miljarder kronor.

Prövning av nedskrivningsbehov

I närsluten text motiverar SKF anledningen till årets nedskrivningar. Där står det att en stor del av nedskrivningsbeloppet, 75 miljoner, avsåg nedskrivning av goodwill inom delar av en divisions verksamhet. Anledningen uppges vara minskade volymer och intäkter. Resterande del av nedskrivningarna är av mindre art och kopplas till minskade orderböcker och ökade risker inom ett par verksamheter. SKF har kopplat goodwill till sex namngivna kassagenererande enheter, som består av olika förvärvade verksamheter, samt en övrig post med resterande enheter. Den övriga posten består av kassagenererande enheter som inte anses ”individuellt signifikanta”. Goodwillvärdet fördelat på de olika enheterna finns tillgängliga i tabell för aktuellt år och närmast föregående år. Däremot framgår det inte vilken eller vilka kassagenererande enheter som nedskrivningen av goodwill avser. SKF upplyser att de vid beräkningen av nyttjandevärde för enheterna har använt den diskonterade kassaflödesmodell som ska användas. För de sex namngivna enheterna har, för alla utom en, återvinningsvärdet beräknats med nyttjandevärde. För en enhet har verkligt värde använts vid värdering då förvärvet ägde rum så sent som 28 dec 2010. SKF hänvisar till Not 1 om redovisningsprinciper för en noggrannare genomgång av de antaganden och parametrar som har tillämpats i bräkningarna av nytt- jandevärden. Där uppges att företagets antaganden har granskats av ledningen och stämmer överens med företagets interna prognoser och framtidsutsikter för verksamheten. I prognostiseringen av framtida kassaflöden ingår uppskattningar av intäktsvolymer, produktionskostnader och behovet av sysselsatt kapital. Deras viktigaste antaganden anses vara diskonteringsräntan samt tillväxttakten för intäkter. SKF anger tre tidsramar i prognostiseringen av framtida kassaflöden: 1. Treårsperiod för koncernens strategiska planer och budgetar, där upp-

skattningar av framtida intäkter och produktionskostnader ingår. Till hjälp har man använt tidigare utfall, prognoser, branschutveckling, marknads- förutsättningar samt annan behjälplig information.

2. Fortsatt tillväxttakt på ytterligare sju år som speglar en kombination av produkt-, bransch- och landspecifika tillväxtfaktorer.

3. Ett slutvärde har beräknats med Gordon Growth-modellen som inklu- derar respektive lands förväntade inflations i tillväxtfaktorn.

Diskonteringsräntan är baserad i SKF:s marginella upplåningsränta justerad för det aktuella landets riskpremie, samt den systematiska risk som finns för den

kassagenererande enheten vid tillfället för värderingen. För diskontering har det använts räntor i ett intervall mellan 9 och 13 procent efter skatt för de olika kassagenererande enheterna. Vid beräkning av enheternas intäkter de kommande 10 åren har en tillväxttakt mellan 4 och 17 procent använts. Vidare anges att en tillväxttakt på 2,5-3 procent har använts för beräkning av slutvärdet. Utöver beräkning av återvinningsvärdet har en känslighetsanalys utförts där eventuella förändringar har tagits i beaktande. I analysen har det fokuserats på eventuella försämringar av tillväxttakten för intäkterna samt en ökad diskonteringsränta med 1 procentenhet. Det bedömdes då inte finnas fog för ytterligare nedskrivning.

4.2.4 Kinnevik

Kinnevik är ett investmentbolag som grundades 18 december 1936. Bolagets syfte är att skapa vinst till aktieägarna genom värdeökning av dess portfölj av tillgångar. I bolagets aktieportfölj finns båda noterade och onoterade innehav. Exempel på företag där Kinnevik har stora innehav är Tele2, Korsnäs Industri och Skog samt Millicom. För 2010 uppgick intäkterna från rörelsen till knappt 8,6 miljarder kronor. Rörelseresultatet för året redovisades till 889 miljoner. Då Kinnevik är ett investmentbolag kunde de tillgodogöra sig omfattande finansiella intäkter, vilket förde med sig ett totalt resultat efter skatt på 13,6 miljarder. Redovisning av goodwill

Kinnevik äger tillgångar som totalt uppgår till 64 miljarder. De immateriella tillgångarna svarar för 828 miljoner. Goodwill stod vid årsbokslutet för 802 miljoner och redovisas i balansräkningen under ”Immateriella tillgångar”. Posten motsvarar därmed drygt en procent av bolaget tillgångar.

I not ställs en tabell upp där goodwillpostens utveckling de två senaste åren kan utläsas. Upplysningar kring goodwill och immateriella tillgångar upptas omkring en tredjedels sida i årsredovisningen. Där redovisas goodwills ingående anskaff- ningsvärde för 2010 till 873 miljoner. Ingående ackumulerade av-/nedskrivningar uppgick till 37 miljoner. Det ger ett ingående bokfört värde motsvarande 836 miljoner för goodwillposten. Under 2010 valde koncernen att skriva ned goodwill med 34 miljoner. Det resulterade i ett bokfört värde av 802 miljoner vid räken- skapsårets slut.

Prövning av nedskrivningsbehov

Enligt text i anslutning till tabellen fördelar koncernen förvärvad goodwill på tre kassagenererande enheter där förvärv har förekommit. I tabell visas årets och föregående års värden över enheterna. Nedskrivningsprövning har skett genom beräkning av nyttjandevärdet för enheterna. För två av enheterna har inget

nedskrivningsbehov upptäckts. För de enheterna användes en diskonterings- ränta på 10 procentenheter före skatt. Räntan motiveras med att den motsvarar bolagens genomsnittliga kapitalkostnad. Kassaflödena som användes beräk- nades med utgångspunkt i 2011 års budget och en tillväxttakt på 2 procent per år. En känslighetsanalys med en ökad diskonteringsränta med 1 procent samt minskade kassaflöden med 10 procent uppges inte heller gett upphov till något nedskrivningsbehov.

För den tredje kassagenererande enheten, som avsåg Korsnäs, har ett ned- skrivningsbehov identifierats. I det fallet användes en diskonteringsränta på 14 procent före skatt. Koncernen har räknat med ett positivt resultat för 2011 och något positiv tillväxt för åren 2012 till 2015. De följande åren har beräknats ha en positiv tillväxt på 2 procent. Det motiveras som rimligt sett ur bolagets historiska utveckling. Nedskrivningsprövningen resulterade i en nedskrivning på 34 miljoner kronor.

5. ANALYS

I DET HÄR AVSNITTET FINNS EN SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN, DÄR FÖRFATTARNA DRAR JÄMFÖRELSER MELLAN FÖRETAGEN I STUDIEN. DET MYNNAR UT I EN DISKUSSION DÄR FÖRFATTARNA MED HJÄLP AV DE KVALITATIVA EGENSKAPERNA FÖR ETT RESONEMANG KRING ANVÄND- BARHETEN AV UPPLYSNINGARNA.

5.1 ÅTERVINNINGSVÄRDEN

När företag i samband med sina nedskrivningsprövningar av goodwill beräknar återvinningsvärden ska de tillämpa det högre av tillgångens verkliga värde minus försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. I den genomförda studien har den mest återkommande metoden för fastställande av goodwills återvinnings- värden varit genom beräkning av nyttjandevärden. Alla företag har beräknat goodwills återvinningsvärde genom att uppskatta de framtida kassaflöden som tillgången förväntas ge upphov till. SKF är det enda företag som uttryckligen har tillämpat verkligt värde för en av sina sex kassagenererande enheter. Detta berodde på att enhetens goodwill uppstod vid ett förvärv endast ett par dagar innan årsbokslutet. TeliaSonera har vid en ”omprövning” av ett företagsförvärv justerat ner goodwillvärdet, men det framgår inte om detta gjordes genom beräkning av nyttjandevärde eller verkligt värde. Bortsett från detta har samtliga företag valt att använda nyttjandevärden i samband med sina nedskrivnings- prövningar.

5.2 KASSAFLÖDESPROGNOSER

När företag beräknar nyttjandevärden av goodwill ska uppskattning av de fram- tida kassaflöden som goodwill ger upphov till göras. Kassaflödesprognoserna ska baseras på av företagsledningen gjorda antaganden och prognoser. Prognoserna ska om högst sträcka sig fem år framåt. Vid längre prognoser ska en konstant tillväxttakt användas, s.k. ”extrapolering”.

Upplysningar om företagens använda prognosperioder och antaganden för prognoserna är av olika karaktär. De är olika omfattande och ger läsaren varierande information. Nästan alla företag i studien har redovisat vilka prognos- perioder som har använts. Husqvarna är det enda företag i studien som inte nämnt för vilken period som använda prognoser gäller för. De uppger endast att långsiktiga planer har använts. Ett andra företag som sticker ut gentemot de övriga är Hennes & Mauritz. De har enligt årsredovisningen hämtat värden från

en 10-årig prognos, med en årlig tillväxttakt för de följande åren. Det är anmärkningsvärt då IASB rekommenderar företag att använda prognoser för högst fem år framåt. De övriga företagen har använt prognoser som omfattar en tidsperiod av 3 till 5 år. För de år som följer har en konstant tillväxttakt använts för att extrapolera värdena. Prognoserna tenderar att vara baserade på budgetar eller långsiktiga och strategiska planer, upprättade eller åtminstone godkända av företagsledningen.

De kassaflöden som diskonteras ska bygga på verifierbara antaganden baserade på senast gjorda budgetar och prognoser. Vilka antaganden som de studerade företagen har baserat kassaflöden och prognoser på framkommer i olika omfattning i årsredovisningarna. Några av företagen ger inga upplysningar alls om vilka antaganden som prognoserna är baserade på. Bland dessa ingår Kinnevik, Hennes & Mauritz och Husqvarna. De resterande uppger åtminstone ett par variabler som låg till grund för antagandena. Återkommande faktorer är rörelsemarginal, försäljningstillväxt och intäktsökning.

Två av företagen utmärker sig särskilt innehållsmässigt från de övriga, Ericsson och Peab. De uppger fler antaganden än de övriga och beskriver mer detaljerat vilka parametrar som ligger bakom dem. Ericsson medger förslagsvis att före- tagets antaganden gällande intäktsökning de kommande åren är uppskattade utifrån marknadsparametrar där t.ex. antalet mobilanvändare och bredbands- abonnemang förväntas öka de närmaste åren. Peab lyfter fram ett antal para- metrar som företaget har tagit hänsyn till vid antaganden om framtida rörelse- marginaler, omsättning bland flera. De uppger exempelvis konjunkturutveckling, konkurrenskraft och ränteläge som viktiga parametrar för uppskattning av kommande års omsättning.

5.3 DISKONTERINGSRÄNTOR

En diskonteringsränta används för att beräkna nuvärdet av de framtida kassa- flöden som goodwillenheten genererar. Den ska spegla de avkastningskrav och riskbedömningar som marknaden ställer.

Diskonteringsräntorna varierar från 5 procentenheter till som högst 18,4 procentenheter mellan företagen i studien. TeliaSonera står för både den högsta och lägsta räntan i undersökningen. De har tillämpat och specificerat olika räntor för var och en av de kassagenererande enheter som goodwill finns kopplat till. Flera företag har valt att använda flera olika diskonteringsräntor för det flertalet kassagenererande enheter som finns. Andra företag har valt att använda endast en ränta som nyttjas gemensamt för samtliga enheter. Här kan Ericsson och Husqvarna statuera exempel. De har använt en och samma diskonteringsränta

för alla kassagenererande enheter som goodwill finns kopplat till. I spannet finns även företag som valt ett par olika diskonteringsräntor som har fördelats på några fler enheter.

De olika företagens motivering av valda diskonteringsräntor kan skilja sig åt. Hälften av de åtta företagen har mer eller mindre detaljerat angett en förklaring till räntans storlek. Hennes & Mauritz, Telia Sonera, och Kinnevik motiverar valda diskonteringsräntor med att de motsvarar företagens genomsnittliga kapital- kostnad. Peab går här ett steg längre och redovisar att användandet av en vägd genomsnittlig kapitalkostnad kostnad påverkas av marknadsläget för lånat kapital i respektive land. Inom Peab har också olika diskonteringsräntor använts för respektive land. För de övriga fyra företagen saknas motiveringar till dis- konteringsräntans storlek.

5.4 KASSAGENERERANDE ENHETER

Enligt IAS 36 ska goodwill fördelas till de kassagenererande enheter som tros bli gynnade av de synergieffekter som övervärdet förväntas skapa. Detta ska göras till den lägsta nivå som är praktisk möjlig för företaget att genomföra. Det finns inga egentliga rekommendationer för hur många enheter som goodwill bör finnas kopplat till, men grundtanken är att enheterna ska spegla de delar av företaget där övervärdet av goodwill anses skapa mervärde.

I den genomförda fallstudien har intervallet av antalet kassagenererande enheter