Slutdiskussion kring det perfekta läromedlet

Utifrån vad vi läst så har vi kommit fram till att det skiljer sig mellan olika lärare vad det är man tar upp i sin undervisning. Det en lärare tar upp tar inte den andra upp osv. Läser man kursplanerna får man en uppfattning om vad det är eleverna ska ha för kunskaper när de lämnar gymnasieskolan och man kan utifrån dessa lägga upp sin undervisning. Hur denna ser ut är upp till varje lärare eller skola. Hur undervisningen ska se ut beslutas på det lokala planet vilket betyder att ansvaret ligger på läraren och skolan. Det är här valet av lärobok kommer in och blir väsentligt.

Det eleverna ska kunna efter avslutad kurs finns skrivet i kursmålen men hur vägen ser ut för att komma dit ser olika ut för eleverna. När läraren läser kursplanen sker det en tolkning och lärare tolkar kursplanen på olika sätt. Därför kan slutmålet bli olika för eleverna. Den ”perfekta” undervisningen eller den ”perfekta” undervisningen finns enligt oss inte. Det finns de som hävdar att man funnit den perfekta undervisningen eller läromedlet till en viss grupp men till en annan grupp kan det vara totalt misslyckade lärosätt eller läroböcker.

Ett sätt att se på skolan och undervisningen kan vara på detta sätt som följer nedan. Det handlar om några hinduer som ska förklara vad det är de känner och ser i ett mörklagt rum.

Det enda sanna ljuset

Några hinduer kom en dag med en elefant, som de ställde upp till påseende i ett mörkt skjul. Eftersom det var omöjligt att se djuret med blotta ögat blev de som var intresserade, tvungna att känna sig fram med händerna.

En besökares hand hamnade på snabeln och hans reaktion blev att det måste vara frågan om ett djur som liknade en vattenpipa. En annan besökare vidrörde djurets öra och trodde att det var en solfjäder. Ytterligare en annan besökare greppade elefantens ena ben och trodde det var en pelare. Ytterligare någon lät handen fara över ryggen på djuret. ”I sanning”, sade denna person, ”elefenten liknar verkligen en tron”.

Om var och en av besökarna hade tänt ett ljus, skulle det inte ha blivit olika upplevelser. 50

50 _{Marianne Skardéus, Nya kursplaner – nya läromedel. (Härnösand: Institutet för pedagogisk forskning, 1994),}

De kommer fram till olika saker beroende på hur deras förkunskaper ser ut. Det är också så skolan och undervisningen sker. Undervisningen blir sällan den samma i olika klasser, på grund av all eleverna har olika förkunskaper och kräver olika arbetssätt. Det finns så klart många olika sätt att se på vår skola men många av dem olika sätten går ihop. Vi vill samma sak, vi vill ge elever förståelse för andra och vi vill ge eleverna sådana kunskaper som ger dem goda möjligheter att klara av samhället och dess krav.

Övergripande för gymnasieskolan är att eleverna ska lära sig att benämna, strukturera, bearbeta och värdera sin kunskap för att på så sätt kunna fördjupa sin förståelse för medmänniskor och omvärlden. Detta kan man nå med olika medel och utifrån flera olika synvinklar.

Behovet av flexibla läromedel är stort. Vi går mer från den läroboksstyrda undervisningen till en mer öppen undervisning. Där man hämtar fakta och information från andra källor så som Internet, tidningsurklipp, filmer, tv-program mm, utbudet är stort. Samtidigt som man väljer att söka information på annat håll ställer det större och högre krav på läraren men också på att eleven kritisk granska det material som man får fram.

Det positiva med att söka information på annat håll är att man hela tiden har tillgång till ny och färsk fakta.

Enligt vår mening så är det bästa sättet att undervisa på att både använda sig av läroboken och annat material, så som fördjupningsmaterial i form av tidningsartiklar och tv- program. Genom att arbeta på detta sätt får eleven både en grund att stå på och kan knyta an det fakta man har till det som händer i omvärlden. Detta är viktigt då vårt samhälle hela tiden förändras men också på grund av att eleverna kommer i kontakt men omvärlden genom olika media på ett annat sätt än man gjorde förr.

Det viktigaste man bör tänka på när man utformar en ny lärobok är att göra den så intressant som möjligt för den målgrupp den är riktad till.51 Och då är även viktig att man tittar på vilka elever det är som kommer att använda den. Är det studiemotiverade elever eller är det skoltrötta elever som är målgruppen. Detta är viktiga komponenter när man utformar ett läromedel. Det är viktigt att se till individens behov. Detta talas det mer och mer om ute i skolorna. Många skolor på alla nivåer jobbar med individuella utvecklingsplaner, vilket medför att den enskilde individens behov sätts i fokus.

Det spelar också en stor roll hur lärarens personlighet ser ut och vad det är man som person är intresserad av, vad för intressen man har mm. En lärare som är intresserad av exempelvis buddhismen koncentrerar sig kanske på just den religionen medan man lägger mindre vikt på en annan religion.

Det har varit en spännande väg till vårt slutgiltiga mål. Det perfekta läromedlet finns enligt vår mening inte och vi tror inte att någon någonsin kommer att kunna ta fram det. Det är att sådant personligt ämne. Det som är bra för mig behöver inte vara det för någon annan och vice versa. När det gäller de läroböcker vi valt att titta närmre på så anser vi att de uppfyller kraven på att klara av ämnet religionskunskap. Med en bra lärares hjälp kan kunskaperna bli djupare och man kan få en djupare förståelse för saker och ting.

Som blivande gymnasielärare inom ämnet religionslärare kan vi känna att det hade varit bra om det funnits någon form av lärarhandlednings bok som ger bra tips på vad man kan ta upp under lektionerna, ge lärarna information om var man kan finna mer fakta om de olika religionerna. Detta finns hos bok och webb hemsida där lärare har en egen sida där man kan finna en hel del matnyttig information. Bok och webb har som koncept att bland annat ge lärare förslag på extramaterial som kan vara användbara när ens egna idéer tar slut. De har adresser till olika religiösa samfund i Sverige. Detta är ett bra koncept och i framtiden kommer nog fler läroböcker att se ut på detta sätt.