Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poängLäromedel i skolan
– finns det perfekta läromedlet?Textbooks and teaching aids in the school
– does the perfect teaching tool exist?
Erika Leva
Therese Tåge
Lärarexamen 200 poäng
Religionskunskap och lärande Vårterminen 2006
Examinator: Bodil Liljefors Persson Handledare: Keijo Eriksson
Sammanfattning
Vi anser att läroböcker fyller en viktig funktion i utbildningssammanhang. Läroböcker och läromedel är redskap för elevers lärande. När redskapen är otillräckliga eller rent av frånvarande blir följden försämrad undervisning.
Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur ett antal läroböcker i ämnet religionskunskap beskriver religion och livsåskådning. Vi vill genom vår undersökning dels ta reda på vilka principer som styr lärares läromedelsval och dels undersöka om det går att uppfylla religionskunskapsämnets kursmål med hjälp av innehållet i några strategiskt utvalda läroböcker.
Svaren på våra frågeställningar har vi inhämtat genom tillämpning av metoder som komparativ dokumentanalys samt ostrukturerade intervjuer.
Sammanfattningsvis pekar vårt resultat på att samtliga undersökta läromedel behandlar religioner och livsåskådningar på sitt eget sätt. Läroböcker kan skilja sig åt vad gäller innehåll, mängd fakta som behandlas, lättillgänglig information samt uppläggning och layout. Dessa faktorer är avgörande när en lärare skall beställa läroböcker till sina elever. Vi anser att det inte finns en perfekt lärobok i religionskunskap och vi har efter vår undersökning förstått att det inte heller är möjligt att konstruera en sådan, eftersom olika lärare har olika uppfattningar om vad en sådan bok skall innehålla. Vi föreslår alla lärare att de själva skall konstruera sina egna perfekta läroböcker med hjälp av befintliga läroböcker och annat läromedel.
Nyckelord:
Innehållsförteckning
1 Bakgrund ... 7
1.1 Inledning ... 7
1.2 Syfte och frågeställningar ... 7
1.3 Religionsämnets utveckling ... 8 1.4 Religionsämnets syfte ... 8 1.5 Religionsämnets mål ... 10 1.6 Betygskriterier för religionskunskap ... 11 1.7 Litteraturgenomgång ... 12 1.7.1 Kunskapssyn ... 12 1.7.2 Läroböcker ... 13 1.7.3 Tidigare forskning ... 14 2 Metod ... 15 2.1 Allmänt om undersökningsmetoder ... 15
2.2 Reliabilitet och validitet ... 16
2.3 Vårt val av metod ... 17
2.4 Undersökningens genomförande ... 18
2.5 Databearbetning ... 20
2.6 Kritisk reflektion ... 20
3 Resultat - analys av läroböcker ... 21
3.1 Om läroböcker religion och livsåskådning ... 21
3.1.1 Religion och sammanhang ... 21
3.1.2 Religionskunskap för gymnasiet A- och B-kursen ... 24
3.1.3 Söka svar ... 27
3.1.4 Religionskunskap A ... 30
3.2 Om lärare och deras val av läromedel ... 33
3.2.1 Lärare 1 på skola A ... 33
3.2.2 Lärare 2 på skola A ... 34
3.2.3 Lärare 3 på skola B ... 35
3.2.4 Sammanfattning av lärarintervjuer ... 36
3.3 Läromedlens relation till läroplan och kursplan ... 36
4 Diskussion ... 39
4.1 Slutdiskussion kring det perfekta läromedlet ... 43
5 Fortsatt forskning ... 47
6 Referenser ... 49
6.1 Läroböcker ... 50
1 Bakgrund
1.1 Inledning
Vi som har skrivit detta examensarbete studerar till lärare i huvudämnet Religionsvetenskap och lärande med svenska som sidoämne och med studiespår riktad mot grundskolans senare år och gymnasieskolan. Eftersom vi båda genomförde den praktiska delen av vår
lärarutbildning på gymnasieskolan och har därmed mest erfarenhet därifrån föll det sig naturligt att vi fokuserade vår undersökning inom denna verksamhet.
Efter avslutad verksamhetsförlagd tid vid våra partnerskolor har vi märkt att det finns många fördomar kring andra kulturer bland elever ute i skolorna. Detta trots att det
undervisas i ämnet religionskunskap där ämnesområdet bland annat behandlar värdegrund, tolerans samt etik och moralfrågor. Enligt Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) är det skolans uppgift att ”främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse”1. Vi vill därför undersöka vad som står skrivet i religionsämnets läroböcker.
Ämnet religionskunskap har under många år utformats till vad det innehåller idag. Utvecklingen har gått från att enbart undervisa i biblisk historia och katekes till det man idag kallar för religionskunskap med en betoning på värdegrundsarbete. Vi anser att som blivande lärare är det viktigt att granska läromedel för att se hur till exempel läroböcker stämmer överens med de mål som elever ska ha uppnått efter avslutad kurs i skolan.
1.2 Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur upplägget av läromedel i ämnet religionskunskap kan se ut och hur olika religioner och livsåskådningar presenteras i dessa läromedel. Med utgångspunkt i vårt övergripande syfte söker vi svar på följande frågor:
• Hur beskriver ett antal utvalda läroböcker religion och livsåskådning?
• Vilka principer ger några lärare uttryck för avseende valet av läromedel i religions-kunskap?
• Hur förhåller sig läromedel i relation till kursmål i kursplan och läroplan?
1.3 Religionsämnets utveckling
Religionsämnet har under stora delar av folkskolans 150-åriga historia varit ett skolämne. De omvandlingar religionsämnet genomgått har ofta varit både omdebatterade och politiska.
I kyrkolagen från 1686 beordrades föräldrar och husbönder att lära barn och tjänstefolk läsa och tillägna sig den kristna trons huvudtankar enligt katekesens framställning.
1842 övertogs ansvaret när det gällde folkundervisningen av staten. Mellan åren 1842 till 1882 var skolstadgan det folkliga undervisningssystemet enligt 1686 års kyrkolag, parallellt med folkskolesystemet.
1882 kom den allmänna skolplikten för barn men det var fortfarande kyrkan som hade huvudansvaret för att det skedde någon undervisning i ämnet. Under de första 75 åren kan skolan betraktas som en religionsskola med uppgift att ge eleverna en förberedande undervisning inför den kommande konfirmationsläsningen. Ända fram till 1878 saknas en normalplan med normer för skolarbetets tidsindelning i andra ämnen.
Den första läroplan som utformades kom ut 1878 i form av en normalplan. Man gick här ifrån hemundervisningen och la ansvaret för elevens kunskaper i biblisk historia och Luthers lilla katekes på skolan och läraren.
1919 skedde en drastisk förändring. Man bröt med den rådande folkskolan. Ämnet blev inte längre bundet till kyrkan. Man lämnade biblisk historia och katekesen och betonar nu nya testamentet och bergspredikan i ämnet kristendom.
1962 kom den första läroplanen ut och ämnet ändrade namn till kristendomskunskap. Ämnet byter 1969 namn till religionskunskap. Livsfrågebegreppet introduceras och får från och med nu en stor roll inom ämnet.
1994 kom den läroplan ut som finns idag där man betonar värdegrundsfrågorna.2
1.4 Religionsämnets syfte
Religionsämnets syfte är att ge eleverna möjlighet att reflektera över existentiella och etiska frågor ur olika perspektiv samt att ge ökad förståelse för att andra kan komma fram till slutsatser olik den egna. Detta innebär i sin tur att eleven skall få fördjupade kunskaper i olika religioners och livsåskådningars innehåll och traditioner samt öka sin medvetenhet om begrepp, kunskaper och analysredskap för att kunna ta ställning i olika värderingsfrågor.
2Edgar Almén, Ragnar Furenhed, Sven G. Hartman och Björn Skogar, Livstolkning och värdegrund. – Att
Den religionsvetenskapliga basen för kunskap som förväntas vara tillägnad finns formulerad i 1994 års kursplan för det obligatoriska skolväsendet i ämnet religionskunskap på följande sätt:
Till skolans uppgifter hör att ge eleverna möjlighet att skaffa sig kunskaper om och stimulera till reflektioner kring olika religioner och livsåskådningar som en grund för varje elevs eget ställningstagande. Religionskunskapen skall vidga och fördjupa elevernas erfarenhets- och begreppsvärld, ge dem möjligheter att reflektera över religiösa, moraliska och etiska frågor samt rusta dem inför ansvaret som medmänniskor och samhällsmedlemmar. Eleverna skall utveckla respekt för varje människas rätt att ha sin egen livsåskådning. Att bearbeta existentiella frågor och trosfrågor och att betrakta tillvaron utifrån ett etiskt perspektiv ingår i en personlig utvecklingsprocess. Varje människa behöver reflektera över sådana frågor och skaffa sig de redskap i form av traditioner, språk och symboler som behövs för att söka en mening i de situationer som man ställs inför i livet.3
I Livsfrågor och livsåskådningar hos barn anser Hartman och Pettersson att livsfrågor har att göra med de grundläggande villkoren för mänskligt liv och för tillvaron i ren allmänhet. En livsfråga kan således vara enligt detta sätt att se på det ett uttryck för ett behov att omforma och uttrycka upplevelser av omgivningen och den egna personligheten.4
En livsfråga gäller de grundläggande villkoren för mänskligt liv och för tillvaron i allmänhet. När man möter en livsfråga hos en person är den ett uttryck för ett behov att bearbeta och formulera upplevelser av omgivningen och av den egna personligheten i förhållande till den och till tillvaron i stort.5
Eftersom livsfrågor resulterar i ett behov av att bearbeta mer personliga upplevelser och tankar om livets stora frågor hamnar reflektionen allt mer i dess centrum. Reflektioner kan variera och kan se olika ut för olika personer beroende på exempelvis kulturella bakgrundsfaktorer, detta eftersom vi i olika kulturer har olika sätt att se på saker och ting och vi prioriterar olika saker som viktiga. I vissa kulturer är familjen det viktigaste och man ser hela tiden utifrån familjens bästa medan man i andra kulturer ser till individens bästa.
Livsfrågor kan både vara besvarbara eller ickebesvarbara. Besvarbara livsfrågor är till exempel sådana frågor där man kan få information utifrån befintlig kunskap. Obesvarbara frågor är av de där det inte finns något givet svar som går att bevisa. Exempel på sådana frågor är frågor om livets mening eller Guds existens.6
3 Utbildningsdepartementet, Kursplaner för grundskolan. (Stockholm: Fritzes, 1994), s. 38
4 Sven G Hartman & Sten Pettersson, Livsfrågor och livsåskådningar hos barn - Några utgångspunkter för en
analys av barns livsfrågor och livsåskådningar samt en presentation av några delstudier inom området. Rapport
7. (Stockholm: Institutionen för pedagogik, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, 1980), s. 32
5 Hartman & Pettersson, s. 32 6 Hartman & Pettersson, s. 30 ff
Hos Jeffner7 kan man finna en utgångspunkt för livsåskådningsbegreppet som lyfter fram att människans livsåskådning innefattar ett värderingssystem, en grundhållning till livet och ett kunskapsinnehåll.
Med en persons livsåskådning menas personens centrala värderingssystem och personens grundhållning och den del av det personen anser sig veta om sig själv och sin omvärld vilket påverkar hans centrala värderingssystem eller grundhållning på ett sätt som personen är beredd att acceptera.8
Den personliga livsåskådningen utgör en ram inom vilken det är naturligt att bearbeta livsfrågor. Många livsfrågor är därtill rena värderingsfrågor. Hartman lyfter även fram en skillnad mellan livsåskådning som en given religiös eller politisk lära och en personlig livsåskådning.
En personlig livsåskådning omfattar enligt Hartman tre viktiga delar. Den första är kunskapsdelen som innehåller en persons övertygelse och omvärldsorientering. Den inkluderar det man tror eller det man anser sig veta och som har betydelse för den personliga livsåskådningen. Andra punkter inom denna del kan kretsa kring världsbild, verklighets-uppfattning eller historiesyn. Den andra är en personlig livsåskådning med existerande värderingar som till stor del är beroende av de föreställningar som ingår i individens övertygelse och omvärldsorientering. Den tredje omfattar en mer personlig livsåskådning. Livsåskådningens kunskap kan här omsättas i praktiken genom handlingar och handlings-beredskap, där den personliga livsåskådningen inte bara blir till ett sätt att se på livet utan också ett sätt att leva.9
1.5 Religionsämnets mål
Enligt kursplanen för religionskunskap skall eleverna utveckla ett personligt ställnings-tagande i olika livs- och moralfrågor utifrån kunskaper om olika traditioner och utifrån respekt för de mänskliga rättigheterna. Eleverna skall:
• utveckla sina förmågor att reflektera över och argumentera kring existentiella frågor som behandlar tro, etik och livsåskådningar
• utveckla sina förmågor att beskriva, analysera och förstå hur och varför levnads-villkor, traditioner och samhällssystem samspelar med religion och livsåskådning
7 Anders Jeffner, Livsåskådningsforskning: Livsåskådningar i det moderna samhället. Forskningsrapport 7,
(Uppsala: Teologiska Institutionen, 1973).
8 Jeffner, s. 18
9 Sven G Hartman, Barns tankar om livet. (Stockholm: Natur och Kultur, 1986a) och Sven G Hartman,
• utveckla sina insikter i världsreligionernas och livsåskådningars huvudtankar, värde-ringar, traditioner, uttrycksformer och urkunder
• utveckla sina förstålelser för hur religion och livsåskådning tar sig i uttryck i människors sätt att tänka, skapa och handla
• få inblick i olika religioner och livsåskådningars tolkningar av livet genom texter, begrepp och bilder. 10
Det viktigaste med ovanstående punkter är att eleverna känner till och förstår hur andra människors religiösa vardag och övertygelse ser ut. Det är också viktigt att eleverna kan reflektera över sin egen och andras situationer.
1.6 Betygskriterier för religionskunskap
Förutom religionsämnets syfte och mål är det relevant att se närmre på betygskriterier för religionskunskap A. Detta för att se om kriterierna överrensstämmer med läroböckernas innehåll.
Kriterier för betyget Godkänd
Eleven jämför riter, traditioner och levnadssätt i olika religioner och andra livsåskådningar.
Eleven redovisar sådana kunskaper om kristendomen och några andra världsreligioner och livsåskådningar som ökar förståelsen för olika livsmönster bland människor i den närmaste omgivningen.
Eleven samtalar kring problemsituationer i vardagen och i yrkeslivet utifrån ett givet etiskt och moraliskt tänkesätt.
Eleven värderar några företeelser i samhället som befrämjar eller som strider mot dess värdegrund.
Eleven relaterar sig till sammanhang som berör frågor om tro, livsåskådning och etik.
Kriterier för betyget Väl godkänd
Eleven ger exempel på religioners och andra livsåskådningars betydelse för individ och samhälle, nationellt och internationellt.
Eleven identifierar etiska problem i sin omgivning, tillämpar några enkla etiska resonemangsmodeller och motiverar med stöd av dessa sina egna ställningstaganden i kända och vardagliga situationer.
Eleven reflekterar enskilt och i grupp över vad tolerans gentemot olika människors sätt att se på tillvaron innebär.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänd
Eleven upptäcker likheter och skillnader mellan kristendomens och några andra världsreligioners och livsåskådningars grundtankar och uttryckssätt och tillämpar dem på aktuella frågor såsom kvinnosyn och samhällssyn i ett aktuellt och ett historiskt perspektiv.
Eleven tillämpar olika etiska teorier inom religion och livsåskådning på närliggande situationer och på aktuella samhällsfrågor.
Eleven visar hur olika sätt att förhålla sig till olika livstolkningar medför konsekvenser för sättet att leva och handla.
Eleven argumenterar för ett eget sätt att tolka livet med respekt för att andra har rätt till sin livstolkning.11
10 Skolverket, RE1201 – Religionskunskap A. (2000, Hämtat 21 maj 2006, från
Man kan sammanfatta betygskriterierna med följande mening och påstående. Ju mer eleven kan reflektera och se sammanhang mellan olika religioner och livsåskådningar ju bättre betyg ger det. För högsta betyg krävs det att eleven kan tänka självständigt och då även utöver läroboken.
1.7 Litteraturgenomgång
1.7.1 Kunskapssyn
När man ber olika personer att förklara vad kunskap är kan man få olika svar beroende på vem som svarar på frågan. Därmed kan man konstatera att det finns olika sätt att se på kunskap.
När man talar om kunskapssyn inom skolan talar man ofta om de fyra F:en som är fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet.
Fakta – är kunskap som information, regler, och konventioner. Faktakunskap är av
kvantitativ karaktär och kan mätas i termer av mer eller mindre, något vi har eller inte har. Kunskapsformen innebär att vi vet att något förhåller sig på det ena eller andra sättet.
Förståelse – är kunskap som karakteriseras som en kvalitativ dimension och är en teoretisk
kunskapsform. Ett fenomen kan förstås på olika sätt, det vill säga vi kan inte förstå mer eller mindre men vi kan förstå på kvalitativt olika sätt. Detta innebär att kunskap kan bedömas i termer av mer eller mindre kvalificerad förståelse. Kunskap som förståelse kan vara mer eller mindre individuell.
Färdighet – är en praktisk kunskapsform, vilket innebär att vi vet hur något skall göras och
vi kan även utföra det. Färdighet kan ses som den praktiska motsvarigheten till den teoretiska förståelsen. Det är dock viktigt att poängtera att det går att utveckla färdigheter utan koppling till förståelse. Följande exempel kan förtydliga detta: Man kan lära sig att cykla utan att man för den delen förstår dels hur cykeln fungerar och dels förstå vilka faktorer som verkar när man cyklar.
Förtrogenhet – brukar även kallas för ”tyst kunskap”. Förtrogenhet innebär att man genom
erfarenhet av många olika situationer lär sig olika regler och kan tillämpa dessa på olika sätt beroende på den situation som man befinner sig i.
11 Skolverket, RE1201 – Religionskunskap A. (2000, Hämtat 21 maj 2006, från
Dessa fyra kunskapsformer samspelar med varandra och utgör varandras förutsättningar.12 Utifrån detta resonemang är det av stor vikt att man i skolan jobbar utifrån de fyra F:en på ett genomgripande och djupgående sätt.
Som lärare kan det vara bra att fundera över vilket undervisningsmaterial man använder sig av. I boken Livstolkning och värdegrund kan man läsa om tre nivåer: Första nivån är vad är det för material jag använder mig av i min undervisning? Andra nivån är hur undervisar jag om detta samt hur låter jag mina elever möte den information jag har? Den tredje tar upp
varför jag har valt just detta material, arbetsform eller just denna metodik? Genom att
fundera över dessa frågor ökar läraren sin medvetenhet om sin undervisning. Vad är det för vägar jag väljer för min undervisning. Det är lärarens uppgift att välja material som överrensstämmer med de mål som eleven bör ha uppnått efter avslutad kurs.13
1.7.2 Läroböcker
Efter vår avslutande lärarutbildning kommer vi, författare till denna uppsats att ha en lärarexamen med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskolan. För att begränsa oss när det gäller valet av läroböcker för studiens genomförande har vi valt att koncentrera oss på gymnasieskolans läromedel inom ämnet religionskunskap.
Dagens läroböcker är ofta utformade så att de väcker barn och ungdomars intresse och kan därför se relativt trevliga ut. Innehållet däremot uppfyller inte alltid den förväntade standarden. Författarna utsätts för stora krav när de ska utforma läroböckernas innehåll. Allt som skrivs ska kunna bevisas, vara fritt från eget ställningstagande och värderingar och ibland kan detta vara svårt att undvika. Resultaten blir ofta kortfattade, fantasilösa texter och man kan känna att författaren varit oengagerad.14
Vi har valt att analysera fyra olika läroböcker. Den första läroboken är Religion och
sammanhang15 från 2001, skriven av Börge Ring och utgiven av Almqvist & Wiksells förlag.
Den andra läroboken är Religionskunskap för gymnasiet A- och B- kursen16 från 1999,
skriven av Lars- Göran Alm och utgiven av Natur och Kultur. Den tredje boken är Söka svar
- religionskunskap kurs A & B17 från 2003, skriven av Leif Eriksson, Malin Mattsson och
Uriel Hedengren och utgiven av bokförlaget Liber. Den fjärde och sista boken är
12 Utbildningsdepartementet, Skola för bildning: betänkande av läroplanskommittén SOU 1992:94, s. 65 f 13 Almén, Furenhed, Hartman och Skogar, s. 192
14 Torsten Madsén (red), Lärarens lärande. (Lund: Studentlitteratur, 1994), s. 306
15 Börge Ring, Religion och sammanhang – religionskunskap kurs A B. (Stockholm: Liber AB, 2001) 16 Lars-Göran Alm, Religionskunskap för gymnasiet A- och B kursen. (Stockholm: Bokförlaget Natur och
Kultur, 1999)
17 Malin Mattsson, Leif Eriksson och Uriel Hedengren, Söka svar – Religionskunskap kurs A&B. (Stockholm:
Religionskunskap A18 från 2003, skriven av Måns Hultgren, Emil Mattsson, Ann Sparén,
Anja Nyström och Sandra Heaver och utgiven av bokförlaget Bok och Webb. Angående kriterier för urval av dessa böcker återkommer vi till under avsnitt 2:3.
1.7.3 Tidigare forskning
I Spov 9 – Rasism och främlingsfientlighet i svenska läroböcker19 konstaterar redaktionen att
läroböcker inte i strikt mening kan kallas rasistiska eller främlingsfientliga. Det går dock inte att bortse från att det i många förekommer oklarheter och allvarliga brister i användandet av begrepp. Läsaren får inte alltid systematiska redskap för att orientera sig i omvärlden. Detta medför att schablonbilder och stereotyper dominerar.
Läromedelsnämnden tycker att man kan ha som krav på en lärobok att den inte visar upp och förstärker schablonuppfattningar om det som är främmande och annorlunda. Böckerna skall allsidigt belysa likheter och olikheter samt beskriva olika konfliktorsaker, konfliktmönster och olika sätt att hantera och lösa eventuella konflikter som uppstår. Bilder och text till dessa skall skapa en kontrapunkt eller fördjupa känslan och tanken som presenterats i texten. Bilden kan vara en kompletterande kunskapsbild och ha något väsentligt budskap att tillföra. Den skall inte bara finnas där för att göra sidan trevligare och mer inbjudande.
Läroböcker bör ta upp varför något är på ett visst sätt. Det skall tilläggas att när främmande länder och kulturer studeras görs detta utifrån svenska mått. Konsten är att hitta en balansgång mellan framställningen av ”oss” i förhållande till ”de andra”. Om ”de andra” framställs allt för stereotypt försvårar det elevernas skapande av en begriplig omvärldsbild.
18 Emil Mattsson (red), Bok-och-webb – Religionskunskap A. (Göteborg: Bok & webb, 2003)
19 Staffan Selander (red) Studier av den pedagogiska väven 9 – Rasism och främlingsfientlighet i svenska
2 Metod
Det är viktigt att vara medveten om val av metod när man genomför en undersökning, eftersom det är avgörande för det resultat som erhålls. Det är även bra att känna till den valda metodens styrkor samt svagheter och brister. Genom val av lämplig metod kan forskaren minimera de problem som kan uppstå under arbetets genomförande.
2.1 Allmänt om undersökningsmetoder
Genom att använda sig av en kvalitativ metod försöker forskaren förstå ett syfte. Det är forskarens uppfattning eller tolkning av den insamlade informationen som är viktig20. Genom
olika sätt att samla in information försöker forskaren dels få en djupare förståelse för ett problem, dels beskriva helheten av det sammanhang som problemet inryms i. Kännetecken för den kvalitativa metoden är närheten till den källa från vilken forskaren hämtar sin information ifrån.21
Metodens styrka är att den ger en helhetsbild av det undersökta. En kvalitativ metod innebär att varje enskild undersökningsenhet studeras intensivt. Undersökningen koncentreras på några få enheter för att få en överblick över informationen.22 Nackdelen med metoden är att vi inte kan säga något om hur väl frågeställningen täcker alla enheter som vi undersöker.23 Fördelen med en kvalitativ undersökning är att den är flexibel i den bemärkelsen att man kan ändra uppläggningen av undersökningen under undersökningens genomförande. Ändring av uppläggningen kan dels göras i förhållande till de erfarenheter man gör under undersöknings- och informationsinsamlingsfasen och dels i förhållande till hur vi närmar oss de olika undersökningsenheterna, det vill säga vilka frågor man tar upp och i vilken ordning dessa ställs. En svaghet med flexibiliteten är att det kan vara svårt att jämföra information från de olika enheterna. Detta kan dels bero på forskaren har mindre kunskap om det undersökta i början av undersökningsfasen och dels på att olika förhållanden har gällt under insamlingen av informationen. 24
Enligt Søren Kjørup är varje övervägande om vad tolkning är, vad förståelse är och hur en textanalys ska uppfattas och utföras ett hermeneutisk övervägande och därmed en
20 Idar Magne Holme och Bernt Krohn Solvang, Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder.
(Lund: Studentlitteratur, 1997), s. 76.
21 Holme och Solvang, s. 14. 22 Holme och Solvang, s. 79. 23 Holme och Solvang, s. 79-80. 24 Holme och Solvang, s. 80-81.
hermeneutisk metod.25 Kjørup skriver vidare att all tolkning vilar på förståelse26. Enligt hermeneutisk tradition skall en del av en text förstås som en del av texthelheten och helheten förstås genom delarna. Inom positivistisk forskning kallas detta för tanken om reduktionism, det vill säga att ”helheten i ett problem kan alltid studeras genom att man reducerar det till delarna i problemet och studerar delarna var för sig”27.
Hermeneutiker anser att människors intentioner och avsikter yttrar sig i språk och handling och detta går att tolka och förstå. Enligt hermeneutiken kan man förstå andra människors och vår egen livssituation genom att tolka hur mänskligt liv, existens, kommer till uttryck i det talade och skrivna språket samt i människors handlingar och i mänskliga livsyttringar.
En text kan aldrig förmedla allt, därmed måste en del information vara underförstådd eller obestämd28. Detta medför att läsaren måste fylla i den information som saknas och
därmed är det inte fråga om dubbelsidig kommunikation mellan läsare och text. En hermeneutisk forskare försöker förstå sitt forskningsobjekt utifrån sin egen förståelse, det vill säga att forskaren har ett subjektivt förhållningssätt till det undersökta. Forskarens förförståelse, tankar, intryck, känslor och kunskap är redskap för att tolka och förstå forskningsobjektet.29
2.2 Reliabilitet och validitet
Oavsett vilken metod man än väljer i samband med insamling av information måste man som forskare kritiskt granska metodens reliabilitet, det vill säga dess tillförlitlighet och dess validitet, det vill säga dess giltighet. Reliabilitet är ett mått på att det som studeras undersöks på ett tillförlitligt sätt. Validitet i sin tur är ett mått på att forskaren mäter eller beskriver det som undersökningen avser att mäta och beskriva. 30 Validitet och reliabilitet har en stark koppling till varandra, vilket medför att en forskare kan inte enbart koncentrera sig på det ena och strunta i det andra.
Pålitligheten har inte en central plats i kvalitativa undersökningar eftersom syftet med kvalitativa studier är att få en bättre förståelse av vissa faktorer, vilket medför att det inte är
25 Søren Kjørup, Människovetenskaperna – Problem och traditioner i humanioras vetenskapsteori. (Lund:
Studentlitteratur, 1999), s. 247.
26 Kjørup, s. 257.
27 Runa Patel och Bo Davidsson, Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en
undersökning. (Lund: Studentlitteratur, 1994), s. 24
28 Kjørup, s. 264.
29 Patel och Davidsson, s. 26-27 30 Patel och Davidsson, s. 84-88.
lika viktigt med den statistiska representativiteten. Det är lättare att skaffa giltig information med hjälp av kvalitativa undersökningar, eftersom forskaren befinner sig nära det som studeras. Närheten till det undersökta är inte helt problemfritt. Forskarens tolkning kan vara felaktig samt det kan vara svårt att veta hur forskaren ska få data som är så giltig som möjligt.31
God reliabilitet kan uppnås genom att forskaren använder sig av strukturerade observationer och standardiserade intervjuer. För att kontrollera att reliabiliteten är tillförlitlig kan två forskare analysera den insamlade informationen vid samma tillfälle. I samband med intervjuer kan förutom intervjuaren ytterligare en forskare närvara. Dennes uppgift blir att registrera intervjusvaren parallellt med intervjuaren. Vid intervjuer är det viktigt att tänka på att tillförlitligheten kan påverkas av hur intervjuaren uppträder. Forskaren kan under intervjun uppträda på ett sådant sätt att informanterna förstår, medvetet eller omedvetet, vad som förväntas av dem.32
2.3 Vårt val av metod
Vi har valt att analysera läroböcker i religionskunskap och undersöka hur deras innehåll förhåller sig till den rådande läroplanen och ämnets kursmål. Metoden som vi har valt är kvalitativ och innefattar komparativ dokumentanalys.33 Vi har även intervjuat lärare för att
höra vilka principer som ligger bakom inköp av nya läroböcker. Eftersom vårt arbete huvudsakligen bygger på analys av olika läroböcker har vi begränsat intervjuerna till tre i antal.
När vi letade efter läroböcker på biblioteket konstaterade vi att det finns ett stort utbud av läroböcker i religionskunskap. Ytterligare avgränsning krävdes och ett strategiskt urval gjordes för att begränsa antalet läroböcker. Vårt urval är först och främst baserat på de läroböcker som vi har kommit i kontakt med på våra partnerskolor under vår verksamhetsförlagda tid. Därmed begränsades vårt urval till följande fyra läroböcker i religionskunskap. Den första läroboken är Religion och sammanhang34 skriven av Börge
Ring, den andra läroboken är Religionskunskap för gymnasiet A- och B- kursen35 författad av
31 Holme och Solvang, s. 94-95. 32 Patel och Davidsson, s. 84-88.
33 Staffan Stukát, Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (Lund: Studentlitteratur, 2005), s. 53 34 Börge Ring, Religion och sammanhang – religionskunskap kurs A B. (Stockholm: Liber AB, 2001) 35 Lars-Göran Alm, Religionskunskap för gymnasiet A- och B kursen. (Stockholm: Bokförlaget Natur och
Lars-Göran Alm, den tredje läroboken är Söka svar - Religionskunskap kurs A & B36 skriven
av Malin Mattsson, Leif Eriksson och Uriel Hedengren och den fjärde och sista boken är
Bok-och-webb - Religionskunskap A37 redigerad av Emil Mattsson.
Bland de läroböcker som vi har valt att undersöka finns både representativa och atypiska läroböcker. Med representativa läroböcker menar vi att det är läroböcker som används enligt våra erfarenheter på skolorna och med atypiska läroböcker avser vi läroböcker som förekommer på skolorna men inte används i lika stor utsträckning. Genom vårt val av atypiska läroböcker kan vi belysa vår problemställning utifrån flera olika synvinklar.
Vi har använt oss av ostrukturerade intervjuer när vi har undersökt vilka principer som styr lärarnas inköp av nya läroböcker. Med ostrukturerade intervjuer menas att forskaren har ett ämnesområde eller tema som denne vill ställa frågor om, men det är situationen som avgör i vilken ordning frågorna ställs. Forskaren utgår från ett antal huvudfrågor som ställs på samma sätt till samtliga respondenter, men svaren forskaren får följs upp på ett individualiserat sätt. Möjligheten för att ställa följdfrågor är stor och bidrar till att forskaren kan få fylligare, längre och djupare information. Om informanten får större spelrum i samband med intervjun är det desto större möjlighet att man som forskare kan komma fram till nytt och spännande material. Nackdelen med metoden är att jämförbarheten minskar mellan respondenternas svar och det blir allt svårare att tolka resultatet.38
2.4 Undersökningens genomförande
Utifrån ett antal punkter granskar vi de fyra läroböcker som vi har valt att undersöka. Vi kommer här att titta närmre på vad det är eleverna ska lära sig utifrån läroböckernas uppläggning och koppla det till religionsämnets syfte, mål och betygskriterier. Vi kommer inledningsvis att titta närmre på vilka religioner och livsåskådningar som är centrala i de läroböcker vi valt och se hur de behandlar huvudtankar, värderingar och traditioner, men även hur man får en inblick i religioners tolkningar av livet, genom bland annat texter och bilder. Vidare kommer vi även att uppmärksamma hur läroböckerna behandlar existentiella frågor med fokus på etik och moral. Avslutningsvis kommer vi att undersöka hur de olika läroböckerna behandlar de tre syskonreligionerna judendom, kristendom och islam.
36 Malin Mattsson, Leif Eriksson och Uriel Hedengren, Söka svar – Religionskunskap kurs A&B. (Stockholm:
Liber AB, 2003)
37 Emil Mattsson (red), Bok-och-webb – Religionskunskap A. (Göteborg: Bok & webb, 2003) 38 Stukát, s. 37-39
Genom att studera bokens helhet i relation till dess delar, som här representeras av de olika kapitlen, försöker vi nå fram till en så fullständig förståelse som det är möjligt.
Vår första frågeställning är ”Hur beskriver ett antal utvalda läroböcker religion och livsåskådning?”. För att få svar på den har vi valt för att underlätta analysen av läroböckerna, men samtidigt få med kursmålen i vår analys att titta närmare på följande punkter. Punkterna går därmed att koppla direkt till målen inom ämnet religionskunskap.
• Vilka religioner och livsåskådningar är centrala i läroböckerna? • I vilken ordning presenteras religionerna och livsåskådningarna? • Finns det något kapitel som behandlar livsåskådning?
• Hur behandlar läroböckerna existentiella frågor med fokus på etik och moral?
• Hur behandlas världsreligionernas och livsåskådningars huvudtankar, värderingar, traditioner, uttrycksformer och urkunder?
• Hur får man inblick i olika religioner och livsåskådningars tolkningar av livet genom texter, begrepp och bilder?
• Hur behandlas de tre syskonreligionerna judendom, kristendom och islam?
• En sista punkt som vi vill ha svar på är om man tar upp den samiska religionen i våra läroböcker?
Vi intervjuade tre lärare inom ämnet religionskunskap för att få en djupare förståelse för hur man som lärare tänker och resonerar kring läromedel ute i skolorna och detta skedde i samtalsform. Samtalet i intervjuerna kretsade kring följande frågor:
1. Vilka böcker har ni tillgång till på skolan?
2. Vilken/vilka böcker använder skolan i religionskunskap? 3. Vilken/vilka böcker använder de andra lärarna i ämneslaget? 4. Vilka principer ligger bakom vid inköp av nya läromedel? 5. Vilket innehåll är väsentligt att ha med i en lärobok för dig?
6. Använder du dig av något annat undervisningsmaterial än läroboken? I så fall vad och i vilket syfte?
7. Bestämmer ämneslaget eller den enskilda läraren vilka böcker som ska köpas in på skolan?
8. Använder skolan olika läroböcker i religionskunskap för olika studieprogram? Om ja, varför väljer ni olika läroböcker?
De tre lärarna vi intervjuade har olika bakgrunder för det första vad det gäller yrkeserfarenhet och för det andra vilka ämneskombinationer de har. Samtliga tre lärare jobbar
som lärare på gymnasiet. ”Anna” är lärare i religionskunskap och svenska och har arbetat med dessa ämnen och på denna skola i 1 år. Hon är ny inom skolans värld. ”Anna” arbetar på samma skola som ”Joel” som är lärare i religionskunskap och samhällskunskap och har varit det i ca 10 år. ”Joel” har endast haft anställning på denna skola. ”Maria” jobbar i en annan kommun och är lärare i religionskunskap och historia. Hon har varit lärare i 8 år.
2.5 Databearbetning
Vid bearbetningen av materialet använder vi oss av vår förförståelse (våra tankar, känslor och erfarenheter) i samband med tolkningen och analysen av lärobokstexterna39. I samband med läroboksanalysen tittade vi först och främst på böckernas innehållsförteckning för att få en bild av bokens uppläggning och en överblick över vilka religioner som behandlades i respektive bok. Efter en överblick över materialet gick vi djupare i vår undersökning genom att analysera vad som mer exakt behandlades under respektive kapitel i boken. Med hjälp av punkterna som har en koppling till religionsämnets kursmål kunde vi lätt precisera och strukturera vårt sökande. Efter insamlandet och nedtecknandet av vår analys av respektive lärobok jämförde vi resultatet av de olika läroböckerna med varandra för att se vilka likheter och skillnader det fanns samt för att ta reda på vad som var bra respektive dåligt med varje lärobok.
Bearbetningen av intervjuerna inleddes med att vi renskrev våra anteckningar direkt efter intervjuerna. Detta gjordes eftersom det var viktigt att information inte gick förlorat, då vi inte använde oss av bandspelare. Med intervjuerna färskt i minnet begränsade vi bortfallet.
2.6 Kritisk reflektion
Kritiken som framförs mot användningen av kvalitativ metod är att den är för subjektiv. Resultatet är i allt för hög grad beroende av vem som gör tolkningen.40
39 Stukát, s. 32 40 Stukát, s. 32
3 Resultat - analys av läroböcker
Vår första frågeställning som vi sökte svar på innebar att ta reda på vilket sätt ett antal utvalda läroböcker ger uttryck för religion och livsåskådning? Resultatet av vår läroboks-analys presenteras nedan.
3.1 Om läroböcker religion och livsåskådning
3.1.1 Religion och sammanhang
Religion och sammanhang41 är skriven av Börge Ring och utgiven av Almqvist & Wiksells
förlag. Den innehåller både material för A- och B- kursen och den är avsedd för användning på de studieförberedande programmen.
De centrala religionerna och livsåskådningarna i boken är judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism. Men utöver det tar man även upp andra asiatiska religioner och naturfolkets religioner där man bland annat går igenom samisk religion. Som tema i boken finns New Age, satanism och sekter. Religionerna presenteras i ovannämnda ordning i boken.
Livsåskådningar behandlas genom hela läroboken, men man går igenom dem grundligt i början av boken i kapitlet som handlar om vad religion är för något.
Etik och moral finner man i ett kapitel i början av boken. I kapitlet tar man upp olika moraliska problem man kan hamna i. Vi får följa en dag i Eva och Adams liv och tillsammans med dem lösa deras problem. Uppgiften går ut på att eleverna ska få tänka själva om hur man hade reagerat och handlat i olika situationer. Man går också igenom hur en värdestege fungerar och till detta finns en uppgift där eleverna ska göra sin egen värdestege med sådant som är viktigt i livet. Det tas upp fyra former av etik i boken. Den första är konsekvensetik där man menar att varje handling ska bedömas utifrån vad konsekvenserna blir. Den andra är pliktetik eller regeletik där handlingarna styrs av regler som finns. Många menar att det endast finns en enda princip som man kan luta allting på och det är ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.”42 Den tredje är att det
är avsikten som styr om handlingen är rätt eller fel. Den sista och fjärde är situationsetik där man menar att man aldrig i förväg kan veta hur man kommer att handla i en viss situation och
41 Ring 42 Ring, s. 25
det blir därför situationen som styr. Till detta kapitel följer sex sidor med olika värderingsövningar där man bland annat får lösa olika problem utifrån olika religioner synvinkel. Det finns också uppgifter där eleverna får ta ställning till olika moraliska problem som man kan drabbas av under livets gång.
Till varje religion finns det olika punkter man tar upp oavsett vilken religion det är man går igenom. Man tar upp grundtankar och ursprung, vardag och högtid, riktningar och till sist uppgifter. Under dessa rubriker behandlas heliga texter, olika traditioner man har i de olika religionerna, vilka heliga personer som funnits inom religionen om det nu har funnits någon. Till vissa religioner har man även uppgifter inne i texten och inte bara sist. Till grundtankarna – ursprung hör religionens huvudtankar, Guds betydelse för religionen, historien samt religionens grundpelare.
Eftersom det finns ett kapitel som behandlar om de tre syskonreligionerna så får eleverna se att det inte skiljer sig så mycket mellan de tre religionerna utan det finns en hel del likheter. I detta kapitel tar man fasta på att vi har samma grund att stå på. På så sätt kommer eleverna till insikt i andra människors sätt att tänka och handla.
Det finns en hel del bilder i boken, 131 bilder på 315 sidor och många av dem passar ihop med texten. Till boken finns en antologi som innehåller texter som hör till Religion och sammanhang, men den har vi valt att inte gå igenom eftersom huvudboken är viktigast för vår undersökning. I antologin finner man utdrag från olika religiösa texter, en del finns med i huvudboken men inte så många som man finner i antologin.
De tre syskonreligionerna behandlas på så sätt att man börjar med judendomen därefter kommer kristendom och sist behandlar man islam. Inledningen till dessa tre kapitel börjar med ett kapitel som tar upp vad de tre religionerna har gemensamt och heter Tre religioner – tre gemensamma drag. Inledningensvis tar man upp hur de tre religioner hänger ihop, med början på Abraham och hans förbund med Gud. Man tar upp hur de religiösa skrifterna ser ut och vad som behandlas i dem. Även de religiösa byggnaderna behandlas i kapitlet där man förklarar vad de används till. Syftet är att få eleverna att se likheterna mellan dessa tre religioner.
Nästa kapitel behandlar Bibeln som används inom judendom och kristendom. Man går in på vad som står i Bibeln och vad som står i det gamla respektive det nya testamentet. Man tar även upp hur man ska gå till väga för att läsa detta verk. Anledningen till att man inte går igenom Koranen på samma sätt här i början av boken är på grund av att den har en så nära koppling till den religiösa övertygelsen inom islam. Därför har man valt att ta upp Koranen under avsnittet om islam.
Härefter kommer läroboken in på religionerna och den första religion som behandlas är judendomen eftersom denna är äldst av de tre syskonreligionerna. Läroboken går in på vad namnet betyder, hur judarnas ursprung och historia sett ut. Konflikten mellan Israel och Palestina tas upp kort. Människans roll på jorden behandlas samt hur judarnas vardag och högtider ser ut. Det förklaras att högtiderna återspeglar vad som hänt i historien och att det är viktigt att inte glömma bort det som har hänt. Även olika högtider som inträffar under livet så som bar- och batmitzva, bröllop och begravning finns med under detta avsnitt. Det avslutande avsnittet i detta kapitel behandlar de olika inriktningarna inom judendom: den ortodoxa, den konservativa och den liberala.
Den andra religionen som tas upp är kristendomen. Där börjar läroboken med grundtankar och ursprung och vad den kristna läran går ut på och vad som är centralt i den. Det tas upp om Jesus och hans liv, om hans budskap, men även hur landet såg ut under Jesus tid. Precis som i judendomskapitlet talas det om synden och människan. Människan har en egen fri vilja. Rätten att välja mellan gott och ont. Det som är viktigt inom kristendomen är vad ens avsikt är med de val man gör i livet. Jesus sista vecka vid livet gås igenom och en översikt ges också över påskveckan och vad som hände de olika dagarna. Det berättas om hur kristendomen formas efter Jesus död, från Paulus första församlingar till hur Europa blir kristet. Till kapitlet om kristendomen följer en sammanfattning av Kristus lära där läroboken berättar om fadern, sonen och den heliga anden. Efter det tas det upp vad det är för högtider man firar inom kristendomen både under kalenderåret och under livet. Det sista som behandlas är de olika riktningarna inom kristendomen: den katolska, den ortodoxa och den protestantiska. Dessa riktningar beskrivs och läsaren informeras om vad som är specifikt för den aktuella riktningen. Även olika svenska frikyrkor presenteras bland annat Livets Ord.
Nästa kapitel tillhör till stor del till kapitlet om kristendomen, här behandlas olika rörelser som ligger nära kristendomen. De riktningar som läroboken tar upp och går in på är Jehovas vittnen och Mormonrörelsen. Gemensamt för de båda är att läroboken tar upp hur riktningarna grundades samt vad det är som är viktigt inom inriktningen. I kapitlet redogörs även för vad det är som skiljer Jehovas vittnen från kristendomen.
Den tredje religion som presenteras är islam. Det första läroboken tar upp är islams grundtanke och den är ”Er Gud är den Ende; Det finns ingen annan gud än Han den Nåderike, den Barmhärtige.”43 En annan grundtanke är att gud är större än något annat vi kan föreställa oss ”Allah Akbar”44 Efter detta presenteras profeten Mohammed och läroboken
43 Ring, s. 129 44 Ring, s. 129
informerar om hur det såg ut på Muhammeds tid. Läroboken tar upp budskapet som han fick av Gud som senare blev Koranen, dit hör också haditherna. Efter detta tas de fem pelarna upp, dessa är själva grunden för islam och det förklaras vad dessa innebär för muslimerna. Läroboken tar härefter avstamp i muslimsk vardag och högtid, där även ämnen som mat, dryck och kläder, äktenskapet och skilsmässa och könsroller behandlas. Det sista som tas upp är de olika riktningarna inom islam: sunnimuslimer och shiamuslimer. Skillnader mellan dessa riktningar är i fokus.
Efter varje kapitel följer en del uppgifter för eleverna att arbeta med. På vissa håll kan man även finna uppgifter inne i kapitlen och då ofta i form av ”Fundera på”.
Den sista punkten som vi ville ha svar på var om läroböckerna innehållsmässigt behandlar samerna. Läroboken tar kortfattat upp tror inom den samiska religionen och vilka religiösa redskap som används inom religionen. Som arbetsuppgift till detta vill läroboken att eleverna ska ta reda på varför samernas levnadsvillkor ser ut som den gör.
Sammanfattning
Läroboken Religion och sammanhang är avsedd att användas på de studieförberedande programmen och innehåller material för både A- och B-kursen. De centrala religionerna och livsåskådningarna i boken är judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism.
Läroboken behandlar även andra asiatiska religioner, naturfolkets religioner samt tema som New Age, satanism och sekter. Livsåskådningar behandlas genom hela boken, men man går igenom dem grundligt i början av läroboken. Etik och moralfrågorna återfinns i ett kapitel för sig i lärobokens början. Olika moraliska problem som man kan tänkas komma i kontakt med tas upp till diskussion och kopplas till fyra etiska teorier. Oavsett vilken religion som
behandlas återkommer några punkter som till exempel grundtankar och ursprung, vardag och högtid, riktningar inom religionen och uppgifter. Fokus ligger på att visa vad som förenar när det gäller de tre syskonreligionerna. Det görs bland annat genom att läroboken tar fasta på att dessa religioner vilar på samma grund. Läroboken nämner kortfattat den samiska religionen och de redskap som religionen använder sig av.
3.1.2 Religionskunskap för gymnasiet A- och B-kursen
Den andra läroboken vi valt att analysera är Religionskunskap för gymnasiet A- och B-
kursen45 skriven av Lars-Göran Alm. Läroboken är utgiven av Natur och Kultur och är precis
som titeln till boken antyder avsedd att användas i både A och B kursen.
De centrala religionerna och livsåskådningarna som presenteras i lärobokens uppläggning är naturreligioner, hinduism, buddhism, judendom, kristendom, islam samt icke-religiösa livsåskådningar och nyandlighet. Religionerna och livsåskådningarna presenteras i ovan nämnda ordning, men de behandlas i form av temaavsnitt. Läroboken har fem temaavsnitt enligt följande indelning. ”Att vara människa” är första temaavsnittet och behandlar vad som menas med livsfrågor och livsåskådning. Lärobokens andra tema finns under rubriken ”Livets kretslopp” och avhandlar naturreligioner, hinduism och buddhism. Lärobokens tredje tema kallas ”Världshistoriens Gud” och tar upp de tre syskonreligionerna judendom, kristendom och islam. Det fjärde temat är ”I en sekulariserad värld” och handlar om icke-religiösa livsåskådningar och nyandlighet. Femte och sista temaavsnittet under namnet ”Hur ska vi leva?” handlar om olika moraliska frågor.
Inledningsvis tar Alm upp vad det innebär att ha en livsåskådning som människa för att vidare förklara vilka två grupper av livsåskådningar som finns, nämligen religioner och icke-religiösa livsåskådningar.
Existentiella frågor med fokus på etik och moral behandlas som vi tidigare nämnt i lärobokens avslutande temaavsnitt. Läsaren får redan inledningsviss bekanta sig med en moralisk fråga som kunde vara taget ur verkligheten. Begrepp som moraliska valsituationer och etiska argument belyses med hjälp av exemplet. Vardagsexemplet får vidare ligga till grund kring diskussion om etiska teorier som sinnelagsetik, regeletik och konsekvensetik. Avslutningsvis diskuteras även moraliska valsituationer utifrån teman som familjen, vänner, arbetslivet, samhället, mänskligheten och naturen.
Lärobokens fokus ligger på förmedlingen av religionernas och livsåskådningarnas huvudtankar, värderingar, traditioner och uttrycksformer. De stora världsreligionernas skriftliga källor nämns i korta stycken, men detta ämne är avsedd att behandlas mer ingående i religionsämnets B-kurs. Varje religions och livsåskådnings grundtankar sätts i fokus och presentationen blir därmed unik för varje livsåskådning även om vissa indelningar känns igen.
Det förekommer en hel del bilder i boken, 103 bilder på 155 sidor som omfattar innehållet i A-kursen. Enligt vår mening så är bilderna väl valda och passar in i de sammanhang i vilka de förekommer.
I bokens tredje kapitel ”Världshistoriens Gud” ligger fokus på de tre syskonreligionerna judendom, kristendom och islam. Man tar avstamp i Gamla testamentet och dess huvudtankar för att sedan fortsätta med judendom och berätta om Abraham, Mose och judarnas förbund med Gud. En mycket kort historisk tillbakablick görs där det berättas om templet, profeterna
och templets förstörelse. En kort presentation görs av judendomens heliga skrift och koppling görs till kristendomen. Under rubriken ”Den moderna judendomen” avhandlas religionens tre riktningar. Även ämnen som antisemitism, sionism, Israel och judendomen samt judarna i världen behandlas. Slutligen under denna rubrik finns hur det är att leva som jude idag, där synagogan och hemmet ligger i fokus.
I avsnittet om kristendomen hittar vi rubriker som ”Kristendomens uppkomst”, ”Den kristna tron”, ”Kristendomen idag” och ”Problem inför framtiden”. Under rubriken ”Kristendomens uppkomst” tar man upp kristendomens ursprung genom att berätta om Johannes döparen, Jesus förkunnelse, reaktionerna kring Jesus popularitet, korsfästelsen, uppståndelsen, vilka som var de första kristna samt om skapandet av Nya testamentet. Under rubriken ”Den kristna tron” presenteras kristendomens centrala tankar så som synen på Gud och skapelsen, människans lott – syndafallet, gott och ont, Jesus och försoningen samt den heliga anden och kyrkan. De olika inriktningarna inom kristendomen kan man läsa om under rubriken ”Kristendomen idag”. Avslutningsvis talas det om framtiden och då i synnerhet om olika uppfattningar som finns om Bibeln, hur kvinnan uppfattas i Bibeln och i kyrkan, om kyrkan som konfliktlösare och socialt engagerad samt om en gemensam kyrka.
Beskrivningen av den tredje, av de tre syskonreligionerna islam tar avstamp i religionens grundare, profeten Muhammed. Vidare i kapitlet finns fem underrubriker av följande slag: ”Islams framväst”, ”Koranen, sunna och sharia”, ”Muslimernas tro”, ”Muslimernas levnadsregler” och ”Islam och den moderna världen”. Som det framgår av underrubriken inleder man med att beskriva islams framväxt, delning i två riktningar samt religionens utbredning. Andra underrubriken tydliggör att avsnittet handlar om Koranens nedskrivning, Muhammeds föredöme i form av haditherna samt den religiösa lagen – sharia. I avsnittet ”Muslimernas tro” presenteras synen på Allah och Muhammed. En diskussion förs om ondskan samt livets förutbestämdhet. Under nästföljande underrubrik presenteras grunden inom islam, det vill säga de fem pelarna. Vidare berättas det även om vilka regler som muslimer följer i vardagen för att avsluta med kvinnans ställning inom religionen, där ämnen som månggifte, skilsmässa, slöja, omskärelse samt ideal och verklighet behandlas. Den femte och sista underrubriken talas det om sekularisering, modernism, fundamentalism samt islams framtid.
Efter samtliga tre kapitel finns uppgifter som eleverna kan jobba med. Uppgifterna har reflekterande och diskuterande form.
Sammanfattning
Läroboken Religionskunskap för gymnasiet A- och B-kursen är precis som titeln antyder ansedd att användas i både A- och B-kursen. De centrala religionerna och livsåskådningarna som presenteras i läroboken är naturreligioner, hinduism, buddhism, judendom, kristendom, islam samt icke-religiösa livsåskådningar och nyandlighet. Religionerna och livsåskåd-ningarna presenteras i ovan nämnda ordning, men de behandlas i form av temaavsnitt. Etik och moralfrågorna återfinns i lärobokens avslutande temaavsnitt. Olika moraliska problem i form av vardagsexempel ligger till grund för diskussioner kring tre etiska teorier. Lärobokens fokus ligger på förmedlingen av religionernas och livsåskådningarnas huvudtankar, värde-ringar, traditioner och uttrycksformer. De tre syskonreligionerna presenteras under ett kapitel som döpts till ”Världshistoriens Gud” och varje religion presenteras genom en avstamp i den aktuella religionens grund. Den samiska religionen nämns inte i läroboken.
3.1.3 Söka svar
Söka svar är skriven av Malin Mattsson, Leif Eriksson och Uriel Hedengren. Av lärobokens innehållsförteckning framgår det att Malin Mattsson har skrivit större delen av innehållet. Leif Eriksson är ansvarig för tre kapitel i läroboken och en av dessa, nämligen det inledande kapitlet har han skrivit tillsammans med Malin Mattsson. Uriel Hedengren är ansvarig för lärobokens sista kapitel.
Lärobokens första kapitel handlar om sökandet efter en livskompass, det vill säga förklaringar kring centrala begrepp som religion och livsåskådning. I det andra kapitlet får eleverna orientera sig kring hur man studerar och arbetar med religiösa texter.
De centrala religionerna och livsåskådningarna i boken är naturreligioner med exempel från aboriginernas religion; ”Religioner i öst” som hinduism, buddhism, kinesiska religioner samt japanska religioner; ”Religioner i väst” representerade av judendom, kristendom och islam. Slutligen behandlar de två sista kapitlen i boken livsåskådningar utan Gud och nyandlighet.
I etikkapitlet behandlas olika etiska frågor med exempel taget ur verkligheten. Etikens tre huvudvägar förklaras, nämligen pliktens väg, konsekvensetikens väg samt sinnelags-etikens väg. I slutet av kapitlet finns frågor som eleverna kan arbeta själva med eller diskussionsfrågor som de kan diskutera i mindre grupper eller i större grupper.
Varje religion och livsåskådning presenteras på ett liknande sätt genom att samma rubriker återkommer under varje religionsavsnitt. Detta gör det möjligt och underlättar för eventuella jämförelser mellan religionerna. Inom varje religion behandlas först och främst det
med centrala eller representativa för den aktuella religionen. Beskrivningen av religionen eller livsåskådningen fortsätter med ett avsnitt om hur respektive livsåskådning ser på värden för att sedan behandla människosynen och människans livssituation utifrån livsåskådningens synsätt. Varje världsreligion som beskrivs tar i sitt näst sista avsnitt upp religionens mål. Efter varje avsnitt finns uppgifter med rubriker som ”ÖVERBLICKA”, ”TÄNK EFTER”, ”SÖK I TEXTEN” samt ”SÖK PÅ EGEN HAND”. Uppgifterna som eleverna skall arbeta med är markerade dels vad det gäller svårighetsgrad med hjälp av stjärnor, dels vad det gäller vilken kurs frågorna bör behandlas under. Kurstillhörigheten framgår av parentesen, som är markerad med ett [A] om den avses besvaras under A-kursen och med ett [B] om den skall behandlas under B-kursen. Samtliga ”TÄNK EFTER” uppgifter är tänkta att behandlas under A- eller B-kursen och är därför markerade med [AB].
Läroboken Söka svar framhåller på ett tydligt sätt vikten av arbetet med religiösa texter, bildspråk och symboler. I ett särskilt kapitel, närmare bestämt andra kapitlet i boken, presenteras hur man studerar religion. Fokus sätts här bland annat på informationssökning, informationsbearbetning samt på hur man drar slutsatser, tolkar och tar ställning till information. I anslutning till de religioner och livsåskådningar som behandlas finns uppgifter som innebär att eleverna skall söka i texter som är representativa för de aktuella religionerna eller livsåskådningarna. Uppgiftens storlek kan variera och uppgifterna är ofta markerade [AB] vilket innebär att det är upp till läraren att avgöra om uppgiften skall behandlas under A- eller B-kursen. I hela boken finns sammanlagt 130 bilder som är väl valda och lämpligt placerade i de sammanhang i vilka de förekommer.
De tre syskonreligionerna - judendom, kristendom och islam, presenteras i bokens andra hälft. Författarna tycks ha valt att presentera naturreligionerna och de östliga religionerna före religionerna i väst, där syskonreligionerna ingår. Läroboken tar direkt avstamp i det som förenar de tre religionerna nämligen stamfadern Abraham för att fortsätta med geografi, historia, personer, heliga berättelser, tro och handlingar. I de efterföljande tre kapitlen behandlas varje religion för sig.
Kapitlet om judendomen inleds med ett besök i synagogan och fortsätter med en förklaring till hur judarna lyckades bevara sin tro trots att de är utspridda över hela världen. Det görs en kort beskrivning över judendomens viktigaste skrifter för att sedan återgå till förbundet mellan Gud och det judiska folket. Nästa avsnitt i kapitlet handlar om judarnas sätt att se på världen. Fokus ligger på skapelseberättelsen, synen på det god respektive onda, väntan på Messias samt hela jordens Gud, det vill säga att de tre religionerna tror på en och samma Gud. Det tredje avsnittet handlar om judarnas människosyn samt hur judarna förhåller
sig till avbildningen av Gud. Människans livssituation behandlas i fjärde avsnittet. Viktiga punkter som behandlas är utvaldheten och det ansvar och utsatthet som följer med denna uppgift; att leva i nuet samt synen på mannen och kvinnan. Sedan beskrivs de judiska högtiderna, sabbaten och judeförföljelserna kortfattat. De sistnämnda punkterna kan ses som en fördjupning. Det femte och sista avsnittet handlar om religionens mål, nämligen att Guds rike skall förverkligas på jorden.
Även kapitlet om kristendomen inleds med ett besök i kyrkan. Vidare beskrivs religionens utbredning i världen och en kort beskrivning av vilka samfund och rörelser som innefattas inom religionen. Jesus som snickare och frälsare är i fokus i det andra avsnittet. I avsnittet finns även en fördjupning som för det första behandlar kyrkoträdet, det vill säga splittringen i en katolsk-, ortodox- och protestantisk kyrka, för det andra behandlar de fyra förgrundsgestalterna inom kristendomen och för det tredje behandlar Guds nya förbund med människorna genom Nya Testamentet. I det tredje avsnittet ligger fokus på hur de kristna ser på världen, med viktiga nedslagspunkter som skapelseberättelsen, synen på det goda och det onda samt livet efter detta. Fjärde avsnittet tar upp treenigheten och trosbekännelsen. Kristendomens människosyn presenteras i femte avsnittet följt av sjätte avsnittet som handlar om människans livssituation. De punkter som tas upp är synen på livet som en kamp mellan två viljor, trons moraliska konsekvenser, människans främlingskap, synen på himmel och helvete som är ett fördjupningsavsnitt och slutligen vilka frågor och krav som dagens kristendom ställs inför. Sjunde avsnittet handlar om kristendomens mål som är att återupprätta en relation med Gud. Inom avsnittet finns två fördjupningar, dels de viktigaste kristna högtiderna och dels de heliga sakramenten med fokus på dop, konfirmation och äktenskap. Åttonde och sista avsnittet handlar om frikyrkor i Sverige, med fördjupning i den svenska frikyrkans tre huvudgrupper: lutherska kyrkor, metodistiska samfund och baptistiska samfund. Avsnittet behandlar slutligen punkter som Jesus som förebild, Jesus etik, frälsning för individen eller för världen samt tro hopp och kärlek.
Kapitlet om islam inleds med trosbekännelsen som sjungs av en böneutropare. Första avsnittet i kapitlet handlar om religionen som beskrivs som allomfattande och islams utbredning idag. Sedan får läsaren bekanta sig med profeten Muhammed, islams grundare och förebild. Avsnittet består även av fördjupningsavsnitt som handlar om Muhammeds väg från fattig kameldrivare till religiös och politisk ledare. Fördjupningen fortsätter med hur islam formades efter Muhammeds död, det vill säga delningen mellan shia- och sunnimuslimer för att sedan berätta om Koranen, haditherna och sharialagarna. Kapitlets tredje avsnitt behandlar hur muslimerna ser på världen, synen på gott och ont, domedagen
samt synen på Gud. Synen på människan återfinns i fjärde avsnittet följt av femte avsnittet som handlar om människans livssituation. Punkter som behandlas här är människans ansvar för skapelsen, människans fria vilja samt hur människan påverkas av ondskan. Detta följs av två fördjupningsavsnitt som handlar om fördomar om muslimer och svenskar samt familjens centrala roll i religionen. Det sjätte avsnittet handlar om islams mål som innebär en vandring för att komma till paradiset. Målet kan nås genom att leva rätt och följa de fem grundpelarna. Detta sin tur innebär att leva som muslim kan ses som en livsattityd. Avsnittets fördjupning innehåller en beskrivning av vallfärden och sex saker som en muslim skall tro på.
Samerna – nordens naturfolk nämns mycket kort i läroboken i form av en SÖKA PÅ EGEN HAND-uppgift. Uppgiften är tänkt att behandlas under religionskunskapsämnets B-kurs i form av en fördjupningsuppgift.
Sammanfattning
Läroboken Söka svar är avsedd att användas i både a- och B-kurs. De centrala religionerna och livsåskådningarna som presenteras i läroboken är naturreligioner, hinduism, buddhism, kinesiska religioner, japanska religioner, judendom, kristendom, islam samt icke-religiösa livsåskådningar och nyandlighet. Varje religion och livsåskådning presenteras på ett liknande sätt genom att samma rubriker återkommer under varje avsnitt som behandlas. Som exempel på rubrik kan följande exempel nämnas: sett att se på världen, människosyn och människans livssituation. Etik och moralfrågorna presenteras i form av vardagsexempel som ligger till grund för diskussioner kring tre etiska teorier. Läroboken framhåller vikten av arbete med religiösa texter, bildspråk och symboler. Detta framkommer tydligt genom att ett särskilt kapitel inrättats för att presentera hur man studerar religion. De tre syskonreligionerna presenteras i lärobokens andra hälft och tar avstamp i det som förenar religionerna. Den samiska religionen nämns i form av en fördjupningsuppgift som är avsedd att behandlas i B-kursen.
3.1.4 Religionskunskap A
Religionskunskap A från 2003 är skriven av en projektgrupp inom förlaget Bok och webb som startade 2001. Till boken finns en del fördjupning och övningsuppgifter som man hittar på deras internetsida. Det finns en sida till elever som tar upp olika övningsuppgifter och länktips men även fördjupning. Det finns även en del material till lärare där man bland annat finner olika lektionstips, provunderlag, ämnesmål som är omskrivna för att passa det aktuella ämnet och dessa har även satts in i ett konkret sammanhang. Bok och webb vill ge eleverna
och lärare så stor frihet som möjligt. På webben kan man finna material som till exempel värderingsövningar, länktips, läxläsningshjälp men där finns också fördjupande kunskaper som inte finns med i läroboken. Allt detta är till för att göra undervisningen mer givande både för elever och för lärare.
De centrala religionerna i denna bok är judendom, kristendom och islam. Religionerna buddhism och hinduism presenteras mycket kort med cirka två sidor vardera. Religioner presenteras i den ovanstående ordningen.
Livsåskådningar tas upp i bokens första kapitel där det bland annat diskuteras vad som är meningen med livet. Det finns övningar där eleverna får sätta sig in i vad som är viktigt i livet. Till övningen hör också en klassuppgift där det ska diskuteras vad man kommit fram till. Till kapitlet om livet får man även höra vad fyra olika personer anser om livet, man får höra en filosof, en författare, en naturvetare och en präst på så sätt får eleven en inblick i vad olika grupper i samhället anser om livet. Läroboken går också igenom vad olika religiösa grupper anser om Gud, man får höra vad en ateist, en agnostiker, en muslim, en kristen, en hindu, en naturreligiösa och vad en ödestroende tänker om Gud och dennes existens. I kapitlet behandlas även teodicéproblemet.
Frågor om etik och moral finns med i kapitlen som handlar om livet och som finns i början respektive i slutet av boken. Där tar läroboken upp sådant som handlar om människans värde, fem människosyner, behandlar vi människor lika, vad är rätt och fel, man tar upp olika former av etik såsom regeletik, konsekvensetik och sinnelagsetik. Det finns även ett avsnitt inom livet som tar upp kärlek där man tar upp hur kärlek kan vara och hur den kan ställa till det. Man avslutar med ett avsnitt om döden där man tar upp vad de olika religionerna anser om döden och vad som händer oss efter detta.
Till de kapitel som handlar om de tre syskonreligionerna får man inblick i religionernas huvudtankar, värderingar, traditioner samt en del urkunder. Det tas inte upp är inte så mycket men eleven får en liten inblick i hur religionen fungerar. Till de andra religionerna buddhism och hinduism tar man inte upp så mycket, dessa två religioner upptar tillsammans fem sidor av bokens totala 110 sidor. Detta är en av bokens stora svagheter.
Eleven får inte inblick i de olika religionerna enbart genom att läsa och titta i boken. Tittar eleven på deras sida på Internet finner man en del länkar där man kan läsa ur de heliga skrifterna. Det finns inte så många bilder i boken som är relevant för texten, 50 bilder på 110 sidor och många av dem är tecknade.
De tre syskonreligionerna upptar stora delar av boken och dessa är även de centrala i boken. I början av varje kapitel hör man med några ungdomar om vad deras religion betyder
