Syftet med uppsatsen är att undersöka historiebruket i skräckserier, hur genren påverkar det, samt att anknyta det till med serien samtida händelser. I följande avslutande stycke diskuteras syfte och frågeställningar, och förslag till vidare forskning ges.
8.1 Avslutande reflektioner
I ett efterord till volym 2 av KCDS skriver författaren att serien var ett resultat av hans önskan att skriva en ”ortodox skräckhistoria”, eftersom vi ser zombies så ofta att vi inte längre är rädda för de vandrande döda.133 Trots denna uttalade vilja, och trots att bland annat även utomjordingar, golems och varelser från urbana legender existerar i KCDS, är det ofta inte de,
130 Pandey. Medieval Genealogies of Manga and Anime Horror. 2008. s.228ff
131 Otsuka, Yamazaki. The Kurosagi Corpse Delivery Service 4. Milwaukie: Dark Horse Manga. 2007. s.107f; Otsuka, Eiji, Yamazaki, Housui. The Kurosagi Corpse Delivery Service 8. Milwaukie: Dark Horse Manga. 2009. s.182f; Otsuka, Yamazaki. Kurosagi Livraison de Cadavres 16. 2015. s.63
132 Pandey. Medieval Genealogies of Manga and Anime Horror. 2008. s.230ff
133 Otsuka, Eiji, Yamazaki, Housui. The Kurosagi Corpse Delivery Service 2. Milwaukie: Dark Horse Manga. 2006. s.215
43 eller ens de vandrande döda som har rollen som ”den onde”.134 Istället väljer skaparna av KCDS att låta militärer eller korrupta politiker ta rollen som ”den onde” och använder
därigenom skräckgenren och seinen-genrens konventioner och krav på semi-lyckliga slut där den onde besegras för att tydligt demonstrera vem skaparna anser står på fel sida av historien.
En av frågeställningarna i denna uppsats är hur historiebruket faktiskt ser ut i det valda källmaterialet. Överlag är många av berättelserna (i Rüsens bemärkelse) om andra
världskriget och kinesisk-japanska kriget i KCDS av den exemplariska typen. De kan ses som demonstrerande för varför man behålla freden genom diplomatiska relationer; anledningen till att det finns en ”anti-krigsnorm” och att man inte vill återuppväcka japansk militarism eller imperialism, är att krig orsakar dels civilt lidande och död, dels att även soldater kan tvingas till orimliga handlingar, eller lämna kriget med PTSD. Vanliga människor riskerar att i KCDS ofta att bli olycksoffer för politikers beslut. Historiebruket är dock generellt sett retoriskt, i den bemärkelsen att det historiska narrativet inte är drivande eller skapande i berättelsen, utan väljs ut av skaparna för att det passar för att göra en poäng. Även ett dekorativt historiebruk kring Meiji-eran förekommer, där historia främst används som en attraktiv bakgrund för en påhittad berättelse. För en jämförelse skulle den manga som argumenterar för
historierevisionism, som diskuteras i korthet i analysen och forskningsläget ovan, kunna läsas som Rüsens kritiska till det skaparna uppfattar som en ”masochistisk” norm kring
historieskrivning i Japan.
Vidare är en av de inledande frågeställningarna hur historiebruket i källmaterialet anknyter till samhällsföreteelser eller syn på historia i materialets ursprungskontext. Historiebruket i KCDS är, som demonstrerats i analysen, i ofta högsta grad knutet till seriens ursprungskontext och diskurser kring historia i Japan. Genom att låta människor på vissa sidor av historiska händelser utgöra ”skräcken” eller ”den onde” använder KCDS skräckgenren för att
argumentera för den historieskrivning som skaparna måste antas stödja. Skaparna använder också seriemediet för att direkt kritisera den historierevision som runt början av 2000-talet pågått i Japan. Den historiska diskussionen och förhandlingen kring vems narrativ som är korrekt är alltså inte isolerad varken till akademin eller den uttalat historiska genren. På grund av hur genren fungerar kan skräck effektivt kan demonstrera och bekräfta narrativ, vilket
134 Se ex:Otsuka, Yamazaki. Kurosagi Livraison de Cadavres 16. 2015. s.142f; Otsuka, Yamazaki. Kurosagi Livraison de Cadavres 18. 2017. s.47ff; Otsuka, Yamazaki. Kurosagi Livraison de Cadavres 19. 2017. s.147ff
44
KCDS utnyttjar i sitt historiebruk. Dock bör man ha i åtanke, som påpekats av Bukh, att bara
för att ett historiskt narrativ presenteras i manga och manga kan uppmana till känslomässiga responser, innebär det inte att läsare okritiskt tar till sig narrativet.135 Det hindrar inte, som demonstrerats både i tidigare forskning och denna uppsats, att manga (och popkultur) används för att demonstrera vilket historiskt narrativ skaparna anser borde berättas. För att få en
fullständig bild av hur materialet uppfattas när det konsumeras och huruvida det påverkar läsares åsikter eller uppfattningar om historia skulle läsarna själva behöva undersökas, någonting som inte har gjorts för denna analys, men som skulle kunna vara en fingervisning mot vidare forskning.
8.2 Förslag till vidare forskning
Som Nissim Otmazgin har noterat är det skillnad på att använda en manga som en historisk källa, eller att använda den som en historiografisk källa.136 I ovanstående analys har KCDS använts som en historiografisk källa, för att komma undersöka hur dess historiebruk passar in i ursprungskontexten – Japan under 2000-talet – och diskurser kring historia. Eftersom KCDS gärna kommenterar på sin samtid, skulle det även vara möjligt att använda den som en
historisk källa, eller en källa till samtida attityder till olika samhällsföreteelser för de nyligen publicerade volymerna. Exempelvis inleds ett av kapitlen i volym 3 med en avbildning av de japanska protesterna mot Irakkriget 2003, och berättelsen som följer är centrerad kring utnyttjande av flyktingar och invandrare, med de som utnyttjar dem i rollen som onda.137 Även volym 10 behandlar utnyttjande av (antagligen nordkoreanska) flyktingar vid japanska gränsen. Lokalpolitikern som utnyttjar och sedan dödar dem är återigen den som representerar ondska i berättelsen.138 Volym 19, publicerad i Japan 2014, tar upp problemet med radioaktiv jord efter tsunamin 2011, som orsakade kärnkraftsolyckor i Fukushima. År 2019, när denna uppsats skrivs, är problemet med radioaktiv jord och vad som ska göras med den fortfarande aktuellt.139 I volym 21, publicerad i Japan år 2016, ser karaktärerna Japans (i serien ej
135 Bukh. Decoding “Hate the Korean Wave” and “Introduction to China”: A Case Study of Japanese University Students. 2016. s.141-148
136 Otmazgin, Nissim. Introduction: Manga as ”Banal Memory”. 2016.7ff
137 Otsuka, Eiji, Yamazaki, Housui. The Kurosagi Corpse Delivery Service 3. Milwaukie: Dark Horse Manga. 2007. s. 12f, s.39ff
138 Otsuka, Eiji, Yamazaki, Housui. The Kurosagi Corpse Delivery Service 10. Milwaukie: Dark Horse Manga. 2010. s.122-129
139 Otsuka, Eiji, Yamazaki, Housui. Kurosagi Livraison de Cadavres 19. Vanves: Pika Édition. 2017. s.135ff; McCurry, Justin. Fukushima grapples with toxic soil that no one wants. The Guardian. 2019-03-11.
https://www.theguardian.com/world/2019/mar/11/fukushima-toxic-soil-disaster-radioactive (Hämtad 2019- 12-15)
45 namngivna) premiärminister på TV, som pratar om att skicka japanska trupper till
Mellanöstern, och Numata frågar sig själv hur han kunde bli premiärminister.140 Givet att Shinzo Abe har varit premiärminister sedan 2012, och att Abe har arbetat för att Japan ska ha en mer ”aktiv” roll i Mellanöstern, och Otsuka som demonstrerats ovan tidigare har kritiserat Japans liberaldemokratiska parti är det inte orimligt att anta att det rör sig om en kritik av Abe och hans rådande utrikespolitik.141 Volymen avslutas med att Karatsu måste fly, och gruppen splittras, på grund av ett missförstånd kring honom och trupperna, och han kommenterar att han inte kan komma tillbaka förrän det politiska klimatet förändras.142 Detta är bara några av de exempel när KCDS tydligt kommenterar på sin faktiska samtid – det skulle alltså vara fullt möjligt att använda serien även som historisk källa, även om några av de senare böckerna behöver några fler år på nacken innan de faktiskt kan analyseras som historiska källor.
Denna studie har begränsningen att inte kunnat ta del av materialet på originalspråk, eller japansk inhemsk forskning kring manga, vilket innebär att den har varit beroende av att anta att diverse översättningar är relativt trogna sina original. Även komparativa perspektiv med revisionistisk manga eller internationella serier (eller andra medier) både i och utanför skräckgenren saknas, och är förslag till vidare forskning. Att diskussioner kring historia sprider sig ut till skräckgenren, och att skräckgenren enligt Wood demonstrerar vem som är utanför doxa (den andre) och därför ska anses vara ond gör att den effektivt kan demonstrera vem som var på ”rätt” sida av ett historiskt skeende. Det är därför en intressant genre att fortsätta undersöka historiebruket i. På grund av att denna uppsats fokuserar på manga riktad till pojkar och män, och skapad av män, saknas intersektionella perspektiv med bland annat genusforskning och kvinnohistoria. En del forskning har gjorts kring historietematiska serier av och om kvinnor, men vidare perspektiv på historiebruk, genus och skräckserier och hur de fungerar tillsammans behövs.
140 Otsuka, Yamazaki. Kurosagi Livraison de Cadavres 21. 2018. s.125
141 Boduszynski, Mieczysław P., Lamont, Christopher K., Streich, Philip. Japan and the Middle East: Navigating U.S. Priorities and Energy Security. The Middle East Institute. 2019-03-05.
https://www.mei.edu/publications/japan-and-middle-east-navigating-us-priorities-and-energy-security
(Hämtad 2019-12-15); BBC. Japan election: Shinzo Abe set for record tenure. BBC News. 2017-10-23.
https://www.bbc.com/news/world-asia-19725705 (Hämtad 2019-12-15) 142 Otsuka, Yamazaki. Kurosagi Livraison de Cadavres 21. 2018. s.177ff
46