Studiens syfte var att genom en kvalitativ metod undersöka och granska hur pastor Moon skildrar vägen till människans frälsning och på vilket sätt han gestaltar och skildrar kvinnan och mannen inom denna frälsningskontext. Jämsides med studiens syfte var ambitionen med studien även att undersöka och få en förståelse om hur den nyreligiösa rörelsen Familjefederationen och dess grundare behandlar genus utifrån dess teologiska urkund. Valet av källmaterialet föll då på rörelsens teologiska skrift Exposition of the Divine Principle. Den här formen av primärkälla möjliggör även studier utifrån ett mikroperspektiv och rörelsens ursprungliga interpretation kring frälsning och genus.
Intentionen med studien var även att analysera resultatet med hjälp av det genusteoretiska ramverket som är framtagen genom en förening av Yvonne Hirdmans genusteori, om det så kallade ”genussystemet”, samt Susan J. Palmers könsrollsteori inom nyreligiositeten. Det genusteoretiska ramverket som dessa två teorier bildar i studien möjliggjorde och lyfte fram olika tolkningar och uppfattningar kring Moons utsagor och skildringar gällande mannen och kvinnan i förhållande till den mänskliga frälsningen. Den huvudsakliga slutsatsen som framkommer efter att ha analyserat resultatet, är att ramverket synliggör hur Moon många gånger förespråkar de traditionella patriarkaliska könsrollerna inom religion där mannen är normen, det betydliga och det andliga. Medan kvinnan framställs som ett komplement till mannen och är det kön som är underordnad genom antingen ett förminskande eller utelämnade. Eftersom denna studie tar sin utgångspunkt från rörelsens teologiska text och inte ser till gruppdynamik eller sociala samspel, bör dessa slutsatser betraktas som en av flera möjliga och adekvata tolkningar till hur könsrollerna inom Familjefederationen ser ut. Dock påvisas flera sociologiska aspekter i Moons skildringar, såsom politiska och samhälleliga aspekter, vilket medför att resultatet kan betraktas utifrån både ett sociologiskt och ett teologiskt synsätt. Det teoretiska ramverket av Hirdman och Palmer påvisar också att kvinnan, trots en tydlig skildring
av en dikotomi och hierarki mellan könen, värderas i somliga fall högt inom rörelsen, då Moon uttrycker att reproduktion av syndfria barn är en hörnsten och ett fundament i att människan en dag kan nå fullständig frälsning. Ramverket synliggör att det således existerar både en könspolaritet, i form av åtskillnad och separation mellan könen, samt en könskomplettering i Moons teologi då mannen och kvinnan måste verka tillsammans och använda sina olika egenskaper för att nå frälsning.
Det resultat som visade sig i Moons förkunnelser gällande frälsningen, var att vägen till människans fullständiga frälsning är genom framförallt fyra grundläggande faktorer. Den första faktorn, demokratin, är explicit och uppenbar i Moons skildringar då han värderar demokratin med Gud samt att demokratin genom historien banat väg för Messias andra återkomst. Den här vägen synliggjordes framförallt i hans skildringar om att besegra ondskan och Satan, samt den andra Messias avgörande roll i frälsningen. I undersökningen kunde man i många delar utläsa Moons benägenhet att bekämpa Satan, vilket han också likställde med kommunismen. Denna tendens av antikommunistiska förkunnelser visade sig vara en stor faktor för att en dag kunna frälsa människan och bygga himmelriket på jorden. Denna förbittring över kommunismen framgår även i annan forskning som gjorts. Det framgår i Frisks bok, likt studiens resultat, att Familjefederationen anser kommunismen som en materialistisk och ateistisk ideologi som Moon vill bekämpa. Den politiska kampen som därmed utspelar sig uppfattas av rörelsens medlemmar som den kosmiska kampen mellan gott och ont.94 En annan aspekt av Moons kritik för den kommunistiska ideologin och han förening av politisk retorik i sin teologi, kan betraktas utifrån hans personlig bakgrund som fånge i Nordkorea. Ser man till Frisks forskning om Moon, redogör hon för hur Moon under sina tidiga år var politiskt aktiv i Koreas självständighetssträvan gentemot Japan och därför sattes i fängelse av japanerna under några månader. Enligt Frisk etablerade Moon en kyrka i Nordkorea efter sitt frisläppande där han fortsatte sin politiska bana genom att, enligt nordkoreanerna, sprida kristen och möjligen en antikommunistisk propaganda. Detta ledde till att Moon sattes i fängelse ännu en gång och fick genomlida både tvångsarbete och tortyr av de kommunistiska nordkoreanerna under tre års tid innan han befriades 1950. Med hög sannolikhet, utifrån Moons politiska bakgrund som Frisk beskriver, kan man dra slutsatsen att denna episod av hans liv spelar en väsentlig roll i den teologi han skildrar i sin bok. Man skulle kunna säga att Moons teologiska inställning har tendenser av kristdemokrati, då han pekar på politiska aspekter i sina budskap och tenderar att
skildra kommunismen som en totalitär och förtryckande ideologi av ondska som världen behövs befrias ifrån.95 Den andra faktorn är tron på Jesus då en förutsättning som tydligt uppenbarar sig är att ha en kristen trosuppfattning. Slutsatsen om att människans tro på Jesus är viktig för frälsning då detta visar sig vara en förutsättning och en ofrånkomlighet för att kunna nå den andliga frälsningen. Detta synliggöras främst i hans resonemang om att det var genom Jesus uppståndelse som befrämjade människans chans att nå andlig frälsning. För att kunna betraktas som kristen och för att visa att man tror på Jesus behöver man vara döpt. Detta innebär att vägen för den andliga frälsningen hos människan sker genom dopet. Den tredje faktorn är äktenskapet, eller förhållandet mellan mannen och kvinnan, i syfte att reproducera syndfria barn i arbetet mot att nå den fysiska frälsningen och därmed återupprätta den fallna mänskligheten. När Moon i sin teologi påstår att roten till den mänskliga synden härrör från en sexuell omoral och ”olagligt” sexuellt förhållande skapar han således på sätt och vis en egen mytologi som rent logiskt kan användas för att motivera äktenskapets roll i frälsningen. I och med detta påstående går det att tolka det som att vi endast kan befrias från synden genom att föra in sexualiteten i de rätta sociala strukturerna, det vill säga äktenskapet. Den fysiska frälsningen som ännu inte är uppfylld, kommer i grund och botten ske genom den andra Messias, som är den fjärde faktorn, när han en dag kommer till jorden som en syndfri människa. Det är sedan genom äktenskapet som är välsignat av den andra Messias och den reproduktion av syndfria barn som är avgörande för att nå den fysiska frälsningen. Ser man även till Rothsteins forskning menar han att äktenskapet är ett viktigt led i frälsningssträvan och att ingå i ett äktenskap är en naturlig del för en anhängare i Familjefederationen. Rothstein menar även att det är genom äktenskapet medlemmarna själva får möjligheten till att utvecklas till ”sanna föräldrar”, likt den andra Messias, och därigenom även få möjligheten till att uppfostra en ny generation av barn utan synd. Enligt Rothstein får man syndarnas förlåtelse av Moon vid ingången av äktenskapet, vilket således suddar ut arvsynden. Äktenskapet blir därför en ”passersedel till himmelriket”.96 I och med Moons välsignelse och äktenskapet kan en individ som är född in i synden bli syndfri och nå frälsning. Den sista och fjärde faktorn är återkomsten av den andra Messias som kan betraktas som den mest avgörande för frälsningssträvan. Den slutsats som uppenbarar sig i resultatet är att människan, som tidigare nämnt, måste ha en kristen trosuppfattning samt vara medlem i Familjefederationen och ingå i ett äktenskap som välsignas av Moon. Detta grundar sig i Moons självförverkligande som den andra Messias, vilket gör att det endast är vägen
95 Frisk. Nyreligiositet i Sverige: Ett religionsvetenskapligt perspektiv. 97–98. 96 Rothstein. Gud är blå. 83.
genom honom själv som kan leda till en fullständig frälsning (andligt och fysisk) för mänskligheten och återbyggandet av himmelriket på jorden.
Genusteorierna och den tidigare forskningen, i relation till Moons förkunnelser, har som tidigare nämnt, visat på tendenser om hur hans skildringar av kön indikerat på en konservativ syn kring människosynen inom religionen. Detta resultat kan även ifrågasätta Familjefederationens kategorisering som nyreligiös, då Moons konservativa synsätt på könen skiljer dig mot Rothsteins nyreligiösa karaktärisering där nyreligiositeten kännetecknas av nya religiösa system och nya traditioner. Då resultatet från undersökningen visat på hur Moon förespråkar och uppmuntrar de traditionella könsrollerna, mannens överordning och kvinnans underordning i sin frälsningslära, kommer man med största sannolikhet kunna konstatera att ett fortsatt etablerande av det polariserade synsättet som existerar mellan könen, kommer att fortgå inom nyreligiositeten och religionen så länge det inte sker en markant förändring i den teologiska skildringen av kön. Anledningen till att förändringen måste ske i den grundläggande religiösa ideologin är då den i praktiken genom historien fungerat som ett sätt att rättfärdiga könsroller i den sociala verkligheten, enligt Svensson. Religionen kan därmed uppfattas ha en fördel gentemot andra former av ideologier vid ifrågasättanden, då utövarna kan påvisa de existerande könsrollerna till gudomlig vilja.97
Den didaktiska relevansen som föreliggande studie kan bidra med är att synliggöra och problematisera de ”eviga” roller som respektive kön plägats av i samhället och i religionen genom historien. I och med att nyreligiositet är en ”modern” företeelse som blir allt vanligare hos svenska elever i vår samtid blir det lika viktigt, om inte viktigare, att synliggöra och problematisera könsroller även inom de nya religiösa systemen. Den föreliggande studien, som behandlar en religiös text, kan i kombination med genusperspektivet bidra med att blottlägga ett förespråkande av en manlig överordning och en kvinnlig underordning som även kan bli förekommande i det sociala livet på grund av att religiösa urkunder har en kraftfull inverkan på människors liv och då dessa texter ofta förespråkar och speglar ett patriarkaliskt förhållningsätt. Även Svensson menar att studier av urkunder är högst relevanta för undervisningen i skolan då man kan lyfta fram hur religiösa texter används och tolkas samt vilket typ av urval som anhängarna gör ur källorna. Studier av texter som uppmärksammar patriarkala strukturer kan enligt Svensson bland annat stimulera till diskussion om hur samhälleliga förändringar påverkar
förståelsen av religiösa traditioner. Ett fokus på genus inom religion kan därmed bidra till att utveckla elevernas kritiska tänkande och ge dem redskap till att utmana och nyansera de konservativa könsrollerna som än idag förekommer i samhället genom den traditionella religionen och även nyreligiositeten.98
Käll- och litteraturförteckning
KällmaterialMoon, Sun Myung. Exposition of the Divine Principle. New York: The Holy Spirit Association for the Unification of World Christianity, 1996. 324 sidor.
Litteratur
Dawson, Lorne L (red.). Cults and New Religious Movements: A Reader. Malden, Mass: Blackwell Pub, 2003.
Frisk, Liselotte. De nyreligiösa rörelserna: vart tog de vägen? Nora: Nya Doxa, 2007.
Frisk, Liselotte. Nyreligiositet i Sverige: ett religionsvetenskapligt perspektiv. Nora: Nya Doxa, 1998.
Första Timotheosbrevet. Bibeln. Örebro: Cordia AB, 2001.
Hartman, Jan. Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur AB, 2004.
Hedlin, Maria. Jämställdhet: En del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber Ab, 2006.
Hirdman, Yvonne. Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning. Uppsala: Maktutredningen, 1988.
Puttick, Elisabeth. Women in New Religious Movements. I New religious Movements: Challenge and response. Bryan Wilson & Jamie Cresswell. (red.), 143–163. London: Routledge, 1999.
Sky, Jeanette. Genus och religion. Stockholm: Natur och kultur, 2009.
Svensson, Jonas. Kön och genus i religionskunskap. I Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Malin Löfstedt. (red.), 97–109. Lund: Studentlitteratur AB, 2011.
Wilson, Bryan. Introduction. I New Religious Movements: Challenge and response. Bryan Wilson & Jaime Cresswell. (red.), 1 – 11. London: Routledge, 1999.
Widén, Pär. Kvalitativ textanalys. I Handbok i kvalitativ analys. Andreas Fejes & Robert Thornberg. (red.), 193 – 210. 3. uppl. Stockholm: Liber AB, 2019.
Digitala källor
Beverley, James A. Spirit Revelation and the Unification Church. I Controversial New Religion. James R. Lewis & Jesper Aagaard Petersen. 43-59. New York: Oxford University Press, 2005.
Bromley, David G. Teaching New Religious Movements. New York: Oxford University Press, 2007.
Casanova, José. Rethinking Secularization: A Global Comparative Perspective. 2006
https://www.researchgate.net/publication/265540966_Rethinking_Secularization_A_Global_ Comparative_Perspective (Hämtad 2020-04-27).
Ice, Thomas D. What is Postmillennialism? 2009.
https://digitalcommons.liberty.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1041&context=pretrib_arch (Hämtad 2021-05-01).
Magnusson, Jörgen. Översättning. I Människor och makter 2.0: en introduktion till
religionsvetenskapen. Jonas Svensson & Stefan Arvidsson, 150–154. Halmstad: Högskolan i Halmstad, 2010.
Palmer, Susan J. Women in New Religious Movements. I The Oxford Handbook of New Religious Movements. James R. Lewis (red.). New York: Oxford University Press, 2008.
Pike, Sarah M. Gender in New Religious. I Teaching New Religious Movements. David Bromley (red.). New York: Oxford University Press, 2007.
Roberts, William P. Review: Sex and Marriage in the Unification Movement: A Sociological Study. I Religious Studies Faculty Publications.
https://ecommons.udayton.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1034&context=rel_fac_pub (Hämtad 2021-04-20).
Svensson, Jonas & Arvidsson, Stefan. (red.). Människor och makter 2.0: En introduktion till religionsvetenskapen. Halmstad: Högskolan i Halmstad, 2010.
Åkerbäck, Peter. De obeständiga religionerna: Om kollektiva självmord och frälsning i Peoples Temple, Ordre du Temple Solaire och Heaven's Gate. Lic.-avh., Stockholms universitet, 2008.