Den tredje Adam
KURS: Religionsvetenskap, 91–120 hp PROGRAM: Ämneslärarprogrammet FÖRFATTARE: Joakim Choi
EXAMINATOR: Jennie Ahlgren TERMIN: VT 21
En kvalitativ textanalys om Familjefederationens teologiska
syn på frälsningen utifrån ett genusperspektiv.
JÖNKÖPING UNIVERSITY School of Education and Communication
Abstract
Joakim Choi
The third Adam
A qualitative text analysis of The Familyfederation´s view of salvation from a gender perspective.
Number of pages: 64
After the end of World War II, so-called New Religious Movements (NRM) emerged as branches of the traditional religions. These NRM’s are characterized by new ways of forming belief systems and has traditions that are different from the conventional religions. The main purpose of this study was to investigate and study how the Korean founder Sun Myung Moon of the NRM, Family Federation of World Peace and Unification, depict and portray the two genders in his proclamations about human salvation. In addition, the study applied a gender theoretical framework, in order to interpret Moon’s depiction of how gender is described in relation to his doctrine of salvation. What emerge along the course of study was that the path to salvation, depicted in reverent Moon’s enunciations, was the faith in Jesus and the relationship between the man and woman. The study also illustrated that the elimination of evil, such as Satan and the ideology of communism, is the foundation to establish the Kingdom of Heaven on Earth. In conclusion, the salvation of mankind is fulfilled through reverent Moon, as the second Messiah, through the marriage and the reproduction of sinless children. In summary, reverent Moon’s proclamations in his theology, often advocate and encourage the traditional gender roles. Moreover, the theoretical framework visualizes that Moon, in his theology, is depicting a dichotomy and hierarchy among the genders and thereby embraces a conservative view of gender roles. The didactic relevance of this study is the importance to illustrate gender perspective and gender roles within the teaching of religion. That is because it may counteract stereotypical perceptions among students.
Religionsvetenskap, 91–120 hp Magisteruppsats
Ämneslärarutbildning Vårterminen 2021 Uppsatskurs 15 hp
Innehållsförteckning
1.Inledning... 1
1.1 Syfte & frågeställning... 2
2. Bakgrund ... 3
2.1 Nyreligiösa rörelser ... 3
2.2 Familjefederationen för Världsfred och Enighet ... 8
2.3 Religion och genus ... 12
2.4 Tidigare forskning ... 15
3. Metod och material ... 19
3.1 Kvalitativ metod ... 19
3.2 Källmaterial och källdiskussion ... 22
3.3 Materialredovisning ... 24 3.3.1 Avgränsningar ... 24 3.3.2 Primärmaterial ... 25 4. Teori ... 26 4.1 Hirdmans genusteori ... 26 4.2 Palmers genusteori ... 28
5. Resultat och analys ... 29
5.1 De teologiska rötterna ... 30
5.1.1 Skapelsen ... 30
5.1.2 Syndafallet & Det mänskliga fallet ... 35
5.2 Vägen till fullständig frälsning ... 39
5.2.1 Återställandet av mänskligheten ... 39
5.2.2 Predestinationen ... 42
5.2.3 Kristologi ... 44
5.2.4 Ersättningsvillkor ... 47
5.3 Förberedelser och Messias andra ankomst ... 49
5.3.1 Perioden av förberedelser ... 49
5.3.2 Eskatologi ... 52
6. Slutdiskussion ... 57
1.Inledning
Ty Adam skapades först och sedan Eva. Och det var inte Adam som lockades utan kvinnan som lät sig lockas och föranleddes till överträdelse. Men hon skall bli räddad genom sitt moderskap om hon lever ett ärbart liv i tro, kärlek och helgelse. Det är ett ord att lite på.1
Första Timotheosbrevet 2:14-3:1
I en värld som präglats av patriarkaliska strukturer genom årtusenden har kvinnans ställning inom fenomenet religion kunnat betraktas som synnerligen paradoxal. Å ena sidan associeras kvinnor inom vissa religiösa sammanhang med egenskaper som hängivenhet, ömsinthet och fromhet. Å andra sidan visar forskning på att kvinnor inom olika religioner utesluter kvinnan från religiösa texter, praxis och förknippar henne med attribut som underlägsen, svag eller själlös. Den religiösa kvinnan har således genom historien varit i besittning av en begränsad och underlägsen roll, medan religionen varit mannens domän. Dock har kvinnan trots denna underlägsna position, haft en dynamisk roll då kvinnan varit historisk föränderlig. Fenomenet religion är en företeelse som likt kvinnan kan betraktas som ett dynamiskt fenomen, då den genom olika historiska tidsperioder skiftat i status, ställning och inflytande på världens människor. Efter andra världskrigets slut har det så kallade nyreligiösa rörelser uppkommit i Västvärlden, som en förgrening av de traditionella religionerna. Den kristna traditionen är en av de traditionella religionerna som har gett upphov till tusentals nya kristendomsinriktningar som innefattar en variation av nya trosuppfattningar och nya perspektiv på religiositet. Trots det enorma utbudet av tro och praxis som florerar inom de nyreligiösa rörelserna har det även i detta sammanhang, likt den traditionella religionen, funnits en avsaknad av förändringar gällande synen på könsroller inom religion.2 Den traditionella religionen har, i motsats till nyreligiositeten, även rötter som är tusentals år gamla och som präglat människans liv genom hela historien. Detta har lett till att det i dagens mångkulturella samhälle fortfarande finns spår av en föråldrad syn på kön och hur mannen och kvinnan ska vara. Följaktligen finns det en nödvändighet att diskutera könsroller även i skolan, då en undervisning om religiösa traditioner som inte tar hänsyn till varken kvinnors religiositet eller genus kan bli skev och felaktig. I
1 Första Timotheosbrevet. Bibeln. Örebro: Cordia AB, 2001. 1652–1653.
2 Elisabeth Puttick. Women in New Religious Movements. I New religious Movements: Challenge and response.
Bryan Wilson & Jamie Cresswell. (red.), 143–163. London: Routledge, 1999. 233.; Jonas Svensson & Stefan Arvidsson. (red.). Människor och makter 2.0: En introduktion till religionsvetenskapen. Halmstad: Högskolan i Halmstad, 2010. 82.
kursplanen för religionskunskap i den svenska grundskolan framgår det tydligt i tredje kapitlet hur eleverna ska utveckla kunskaper om hur kön ska diskuteras och behandlas i olika religioner och även i icke-religiösa livsåskådningar. Den religionsdidaktiska vikten av att lyfta ett genusperspektiv och könsroller i skolan, oavsett kunskapsstoff, är att det kan stimulera en förståelse och acceptans för olika religiösa traditioners pluralism. Detta kan då motverka stereotyper och främja en större insikt i religioners dynamik.3
Frälsning är ett grundbegrepp för den kristna traditionen och finns även inom de nyreligiösa rörelsernas teologi. Frälsnings-begreppet är ofta en central del i en religion eller rörelses teologi vilket också evangeliseras i olika former av skrifter. I de tusentals nyreligiösa rörelser som idag existerar i vårt samhälle har det uppkommit flera teologiska skrifter som betraktas av allt fler människor som heliga och absolut giltiga. Skrifterna konstruerar således en mer eller mindre maktsfär som styr och begränsar människors liv. Därför blir ett genusperspektiv av frälsningen en viktig aspekt då genus är en betydande komponent i både den samhälleliga och religiösa konstruktionen. En av de skrifter som uppkommit under modern tid är den så kallade Wolli Kangron (även kallad Exposition of the Divine Principle på engelska) som är skriven av pastor Sun Myung Moon, grundaren av den Sydkoreanska nyreligiösa rörelsen Familjefederationen för Världsfred och enighet (Moonrörelsen). Denna skrift skildrar rörelsens teologi och därmed också aspekter om frälsningsläran. Då intentionen med den här uppsatsen är att undersöka och belysa hur Moon uttrycker könsroller i relation till människans frälsning, utgår undersökningen från en kvalitativ ansats innehållande Moons teologiska skrift Exposition of The Divine Principle. Skälet till att källmaterialet föll på just Moons skrift, är då ambitionen med studien bland annat syftar till att undersöka och få förståelse om hur Familjefederationen4 och dess grundare behandlar genus utifrån ett mikroperspektiv, vilket kan erhållas utifrån rörelsens skriftliga urkund.
1.1 Syfte & frågeställning
Syftet med föreliggande studie är att genom en kvalitativ metod undersöka och granska på vilket sätt Familjefederationens grundare Sun Myung Moon gestaltar och skildrar kvinnan och
3 Jonas Svensson. Kön och genus i religionskunskap. I Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan.
Malin Löfstedt. (red.), 97–109. Lund: Studentlitteratur AB, 2011. 97, 108–109.
4 Rörelsen har en mängd olika benämningar både i svenska och internationell kontext, men i denna studie
kommer rörelsen hädanefter benämnas som ”Familjefederationen”, vilket även är det namn som de själva benämner sig som.
mannen i sin idélära om människans frälsning i Familjefederationens teologiska text, Exposition of The Divine Principle. För att uppnå studiens syfte kommer undersökningen av texten att styras av en frågeställning som sedan angrips med ett genusperspektiv.
Frågeställning: Hur skildras vägen till människans frälsning och könens olika roll inom den,
av pastor Moon, i texten Exposition of The Divine Principle?
För att nå studiens syfte kommer uppsatsens undersökning att delas in i tre delkapitel, med intentionen att synliggöra och förtydliga Moons skildring av frälsningsprocessen. Undersökningskapitlet kommer även att integrera både resultat och analys, i syfte att tydliggöra de sekvenser i texten som fokuserar på genus i relation till frälsningen.
2. Bakgrund
I detta kapitel kommer det framgå en beskrivande och sammanfattande bakgrund kring ämnesområdet som studien behandlar. I det första delkapitlet kommer begreppet nyreligiösa rörelser att diskuteras samt en sammanfattande redogörelse kring utformning och uppkomst. I det andra delkapitlet följer en överblick kring Familjefederationen, både kring dess historia och övergripande trosuppfattning. I det tredje och fjärde delkapitlet följer sedan en redogörelse för hur relationen mellan religion och genus ser ut i både en nyreligös och i en konventionell religions kontext. Till sist kommer en avslutande diskussion om den tidigare forskningen kring arbetsområdet, där diskussionen kommer anknyta till forskning som gjorts inom den konventionella religionen, samt inom det nyreligiösa området.
2.1 Nyreligiösa rörelser
Nyreligiösa rörelser5 är ett begrepp som ofta använts som en samlingsrubrik för de nya religiösa
rörelserna som uppkom för cirka 60 – 70 år sedan i Västvärlden. Enligt den danska religionshistorikern Mikael Rothstein, som ägnat ett decennium åt att studera nyreligiösa rörelser, menar att de nya religionerna kan betraktas som ett universellt fenomen som existerar i de flesta kulturer runt om i världen. Enligt Rothstein har majoriteten av alla nyreligiösa rörelser uppkommit vid sidan av de traditionella religionerna som en förgrening, där vissa knyter an till indiska religioner, medan andra är en förlängning av kristendomen. Då mycket av intresset för
5 Delar av innehållet i följande avsnitt är en omarbetad och förnyad version av en tidigare tematisk text som
nyreligiösa rörelser har sin grund i Västvärlden har detta inneburit att nya religiösa grupperingarna som bildats i Asien, Afrika och Stilla havet ofta glömts bort eller endast nämnts som hastigast. Exempelvis har det i Afrika uppkommit en uppsjö av nya kristna och muslimska riktningar, men även nya tolkningar av afrikanska stamreligioner har gestaltats. I Asien, där buddhismen och hinduismen varit dominerande genom historien, har det enligt Rothstein, uppkommit en religiös förnyelse i Sydkorea. I Sydkorea har buddhismen varit den framträdande religionen i landet, men på senare år har buddhismen ersatts av kristendomen som idag är landets största religion. Både buddhismen, men främst kristendomen, har även idag en riklig utveckling av nya förskjutningar och förgreningar i Sydkorea. En av dessa är Familjefederationen. Enligt Rothstein har sakkunniga personer av koreanska förhållanden påvisat hur varenda del av landet har sin egen speciella religion. Detta påstående speglar således även den utveckling som skett globalt då den kristna religionen på senare år har gett upphov till flest nya inriktningar, som uppgår emot 30 000 stycken fördelat världen över.6 Även om de nya religiösa grupperna som uppstått har sin grund i antingen kristendomen eller i indiska religioner, betyder det dock inte att rörelserna uteslutande använder sig av den ena eller andra traditionen. Då de nyreligiösa rörelserna är ”nya” betyder det också att rörelserna i stort sätt utvecklat nya religiösa system och blandar traditioner. Denna företeelse brukar benämnas som synkretism och betyder ”sammansmältning”. Synkretismen är ett fenomen som existerat under hela religionshistorien och här påvisar Rothstein att ingen religion bör betraktas som ”ren”. Han menar att alla religiösa traditioner är en sammansmältning av ofta komplicerade kulturella och sociala processer och att detta även är en företeelse som återfinns i de nya religionerna. Ett typiskt synkretiskt drag som de nyreligiösa rörelserna har är att de ofta har en kristen eller indisk tradition som huvudingrediens i sin trosuppfattning och att de införlivar element från antingen modern naturvetenskap eller psykologi i sin religiösa världsbild.7 Även sociologen Bryan Wilson menar att det finns en mångfald av övertygelser, aktiviteter och praxis i de nyreligiösa rörelserna. I sin diskussion om nyreligiositet menar han att den närmsta nämnaren mellan de nyreligiösa rörelserna är frälsningen och det är även här som rörelserna skiljer sig från varandra. Frälsningen inom nyreligiositet kan innebära en rad olika utbud som till exempel: terapeutiska fördelar, materiell framgång, förbättrad karma, inre glädje eller en harmoni i sinnet. Wilson menar att rörelsernas diversitet av olika tolkningar av frälsning är det som medför intresse, samt
6 Mikael Rothstein. Gud är blå: De nya religiösa rörelserna. Nora: Nya Doxa, 1997. 17. 7 Ibid., 13–19.
att den nyreligiösa frälsningsläran jämfört med de traditionella religionerna kan betraktas som äventyrliga och innovativa.8
En viktig aspekt att ta upp i relation till nyreligiositet är begreppet sekularisering. Ser man till professor Liselotte Frisks diskussion om begreppet så menar hon att sekularisering är ett aktuellt begrepp som varit mycket omdiskuterat. Framförallt då sekularisering använts synonymt med den minskade religiositeten i samhället som skett till följd av moderniseringen i de västeuropeiska länderna. Enligt Frisk handlar den minskade religiositeten främst om det individuella religiösa engagemanget. Utifrån de siffor och undersökningar som realiserats, har dessa pekat på ett avtagande gällande gudstjänstbesök samt kyrkans minskade inflytande i många av världens moderna samhällen. I kontrast till Frisks definition av sekularisering, finns det även flera religionssociologer som hävdar motsatsen.9 De amerikanska religionssociologerna Rodney Stark och William Sains Bainbridge hävdar istället att det inte existerar någon sekularisering eller minskad religiositet i de västeuropeiska länderna och att religiositeten är lika stor som innan.10 Enda skillnaden är att religiositeten nu uttrycks på andra sätt än den konventionella kristendomen. Utifrån Starks och Sains Bainbridge resonemang kan således nyreligiositeten betraktas som reaktion mot sekulariseringen och att religiositeten nu istället uttrycks på ett nytt sätt.11 I sekulariseringsdiskussionen finns även ett bidrag av sociologiprofessorn José Casanova som likt Frisk karaktäriserar sekulariseringen som en ”nedgång av religiösa övertygelser och praxis” i de moderna samhällena. Han tar även upp två andra perspektiv utifrån sekularisering då han menar att sekularisering är en produkt av en ”privatisering av religion” samt att sekularisering är en ”differentiering av de sekulära sfärerna” som innebär en frigörelse från religiösa institutioner och normer. Till skillnad från Frisk problematiserar Casanova sekularisering från både ett amerikanskt och europeiskt perspektiv. Å ena sidan menar han att europeiska sociologer ser begreppet sekularisering utifrån två komponenter som är strukturellt relaterade till varandra i den allmänna moderniseringsprocessen: en nedgång i religiösa institutioners samhällskraft och betydelse samt en nedgång av religiösa övertygelser och praxis bland individer. Å andra sidan menar han att de amerikanska religionssociologerna istället tenderar att i viss mån avvisa teorin om
8 Bryan Wilson. Introduction. I New Religious Movements: Challenge and response. Bryan Wilson & Jaime
Cresswell. (red.), 1 – 11. London: Routledge, 1999. 7.
9 Liselotte Frisk. Nyreligiositet i Sverige: ett religionsvetenskapligt perspektiv. Nora: Nya Doxa, 1998. 205 10 Ibid., 206
sekularisering, eller åtminstone dess postulat av en progressiv nedgång av religiösa övertygelser och praxis, då de anser att detta är en europeisk myt. Anledningen till detta förhållningssätt är att ingen, eller väldigt få av de indikatorerna för sekulariseringen i USA, såsom kyrkans närvaro, bönefrekvens eller tron på Gud visar på någon nedgående trend.12
I diskussionen kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser bör även en terminologisk diskussion kring dess olika benämningar framgå. En vanlig företeelse och problem som ofta uppstår i sammanhang där nyreligiositet kommer på tal, är att nyreligiösa rörelser ofta benämns med en mängd olika och oenhetliga benämningar. Nyreligiösa rörelser i svensk kontext blir ofta benämnda, enligt Frisk, med det negativt värdeladdade begreppet sekt eller kult. Då begreppet sekt ofta används av media som ett pejorativt och ofördelaktigt begrepp, har detta varit en stor bidragande faktor till att begreppet även förknippas med negativitet hos det övriga samhället. En annan stor anledning till att de nya religionerna ofta betraktas som något negativt, grundar sig i att nyreligiositeten är ett nytt fenomen, vilket ofta ställer de nya trosuppfattningarna och nya ideologierna i opposition till de konventionella och etablerade föreställningarna i samhället. Därmed befinner sig rörelserna ofta sig i någon grad av motsättning till samhällets institutioner och samhällsnormer.13 Går man tillbaka till Rothsteins bok kring nyreligiositet, framför han likt Frisk ett resonemang kring rörelsernas terminologi. Han börjar med att försöka reda ut svenska begrepp som kyrka och sekt samt de amerikanska begreppen cult och NRM. Rothstein konstaterar först att en kyrka i grova drag karaktäriseras av en etablerad och allmänt erkänd religiös institution i samhället, medan en sekt traditionellt uppfattas som en sidogren till kyrkan. Då en del nyreligiösa rörelser vuxit sig stora och vunnit allt mer erkännande i samhället börjar de tillslut likna mer kyrkor än vad de skulle kunna betraktas som sekter. Exempelvis ser den nyreligiösa rörelserna Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga sig själva som kyrka vilket även synliggörs i namnet. Även Familjefederationen, eller Unification Church som den kallas internationellt, betraktar sig som en kyrka. I den amerikanska kontexten benämns nyreligiösa rörelser synonymt med begreppet NRM, vilket står för ”New Religious Movements”. Det engelska begreppet cult motsvarar däremot inte det svenska ordet kult, utan används istället synonymt med sekt. Likheterna mellan cult och sekt synliggörs i synnerhet genom Frisks resonemang om att sekt är ett negativt laddat begrepp som används i ofördelaktiga syften och
12 José Casanova, Casanova, José. Rethinking Secularization: A Global Comparative Perspective. 2006
https://www.researchgate.net/publication/265540966_Rethinking_Secularization_A_Global_Comparative_Persp ective (Hämtad 2020-04-27). 7–8.
Rothsteins resonemang om hur cult används i amerikanska sammanhang med intentionen att betona märklighet och negativitet hos nyreligiösa grupperingar.14
Den negativitet och motstånd som existerar hos allmänheten, som både Frisk och Rothstein synliggör i sina texter, går att reda ut genom Rothsteins resonemang kring den föreliggande kritiken mot nyreligiositeten. Han menar att åsikterna kring de nyreligiösa rörelserna bygger på föreställningen om vad fenomenet religion är, samt på människans frihetsideal. Anledningen till de negativa attityderna som uppstått grundar sig i premissen om att nyreligiösa rörelser uppträder som en form av täckmantel för individer som antingen ses som bedragare eller maktmissbrukare. Attityderna handlar även om att de nya religionerna besitter en så pass absurd troslära att ingen vanlig eller förnuftig människa skulle attraheras av detta, vilket skulle resultera i att medlemskapen antingen förvärvas genom tvång eller bedrägeri. Dilemmat som då uppstår i betraktelsesättet mot rörelserna, är att rörelserna värderas av allmänheten utifrån de etablerade och traditionella religionerna som är familjära för människan, såväl som att de värderas i förhållande till de befintliga normer som förekommer i det sekulariserade samhället. Detta leder till att medlemskap i nyreligiösa rörelser således inte kan betraktas som något meningsfullt eller fördelaktigt av det övriga samhället.15
Som nämnt ovan, möts de nyreligiösa rörelserna med motstånd från det övriga samhället. Detta gör det följaktligen viktigt att synliggöra och undervisa om i skolan då det enligt religionssociologen David Bromley förekommer starka föreställningar om nyreligiösa rörelser hos studenter. Han menar att man kan förhindra dessa föreställningar genom att främja ett öppet förhållningssätt till de nyreligiösa rörelserna, samt att uppmuntra till diskussioner kring de likheter som förekommer mellan de nya och de etablerade traditionerna. Detta förhållningsätt kan i och med detta arbetssätt leda till att de nya religionerna blir mer familjära för studenterna vilket i längden generar en acceptans eller förståelse.16 När det kommer till kön i nyreligiösa rörelser kan detta enligt professorn Sarah M. Pike vara ett känsligt ämne hos studenter då kön och könsroller är en av de frågorna där mest konflikter och spänningar uppstår mellan de nyreligiösa rörelserna och det yttre samhället. Hon menar då att ett humaniserande av religionerna och ett minskat fokus på tro och praxis i dessa sammanhang hjälper studenter att förstå hur och varför anhängarna av de nya religionerna lockas till de alternativa könsroller som
14 Rothstein. Gud är blå: De nya religiösa rörelserna. 13–14. 15 Ibid., 179.
de även finner meningsfulla. Genom att fokusera på hur rörelserna experimenterar, upprätthåller och utmanar könsnormer gör att elevernas egna antaganden och förutfattade meningar om kön, könsroller och föräldraskap inom nyreligiositeten utmanas.17
2.2 Familjefederationen för Världsfred och Enighet
Familjefederationen för Världsfred och Enighet, som det fullständiga namnet på rörelsen är, grundades av koreanen Sun Myung Moon år 1954. Grundtanken med bildandet av Moon var enligt Frisk inte att grunda en ny religion, utan att ena alla kristna religioner. Rörelsen är en av flera hundra nyreligiösa rörelser som uppstått på Koreahalvön under 1900-talet. Enligt Frisk präglas många av de nya rörelserna som uppstått i Korea av messianska förväntningar som betonar kommunikation med andevärlden, utövar helande profetior och har ambitioner att omvandla det sociopolitiska systemet. I detta sammanhang framhåller Frisk även religionshistorikern George Chryssides som menar att de koreaner som omvänts till kristendomen ofta haft en förståelse av kristendomen utifrån den koreanska kontexten gällande kultur och religion. Han förklarar att de kristna missionärerna som befann sig i Korea predikade om Jesus som ”den idealiska mannen” och hur då koreanerna sannolikt kan ha uppfattat detta begrepp till den konfucianska motsvarigheten ”den perfekte mannen”. Detta neo-konfucianska begreppet innefattar den gifte mannen i en familj, som härstammar från en ren blodslinje, vilket vittnar om att han inte är en man i celibat. Å ena sidan betraktas celibat som något negativt av koreaner och medför, enligt koreansk folktro, att man hamnar i en lägre nivå i andevärlden. Å andra sidan speglar och betonar den gifte mannen, det vill säga ”den idealiska mannen”, familjen. Familjen är mycket viktig i konfucianismen, vilket även återspeglas av Moon i Familjefederationen. Andra synkretiska drag som kan synliggöras i Familjefederationens teologi, är enligt Frisk tagna från taoismen där rörelsen använder sig av symboliken från motstasikonen Yin och Yang.18
Familjefederationens grundare, pastor Moon, föddes i januari år 1920 i nutida Nordkorea. Moons konfessionella bakgrund grundar sig i den Presbyterianska kyrkan då hans föräldrar konverterade till kyrkan när Moon var tio år gammal.19 Vid 25 års ålder bytte Moon namn från
17 Sarah M. Pike. Gender in New Religious. I Teaching New Religious Movements. David Bromley (red.). New
York: Oxford University Press, 2007. 16.
18 Frisk, De nya religiösa rörelserna: Ett religionsvetenskapligt perspektiv. 106–109.
19 James A. Beverley. Spirit Revelation and the Unification Church. I Controversial New Religion. James R.
Yong Myung Moon till Sun Myung Moon och under 1940-talet var han politiskt aktiv i Koreas självständighetssträvande gentemot Japans ockupation av landet. Moon sattes i fängelse under några månaders tid och efter Koreas befrielse från Japan efter andra världskrigets slut intensifierades hans religiösa aktiviteter istället. I Nordkorea grundade Moon en kyrka som efter ett tag började få allt fler anhängare. I och med att Moon spred kristna budskap betraktades han som ett oroselement av den nordkoreanska kommunistiska polisen. Detta ledde till att han greps och sattes i arbetsläger där han fick utstå både tung arbetsbörda och tortyr. Efter nästan tre år i arbetsläger befriades han av FN och Moon flyttade därefter till den Sydkoreanska huvudstaden Seoul och grundade kyrkan ”Holy Spirit Association for the Unification of World Christianity”. Kyrkan bytte sedan namn till Unification Church. Under 1974–1991 expanderade rörelsen som mest, då rörelsen framförallt hade två stora framgångar. Dessa framgångar var en stark expandering i väst i och med Moons flytt till USA år 1972, samt berlinmurens fall år 1989 som betydde särskilt mycket för rörelsen och engagemanget mot kommunismen och ateism. Dock medförde expansionen inte bara positiva saker utan även negativa. I och med expansionen i USA fick allmänheten upp ögonen för rörelsen och från år 1974 började även motståndet från samhället att öka. Flera kristna grupper tog avstånd från rörelsen och en del började till och med engagera sig i antikultrörelsen. Efter berlinmurens fall 1989 förändrades rörelsens inriktning från att ha kämpat mot yttre fienden av politisk karaktär, till att istället betona den inre kampen. Fokus lades på moralisk karaktär, familjen, värderingar och etik. Två år senare, uppmuntrade Moon sina medlemmar att återvända till sina hemländer och sina familjer där de kunde inrikta sig på sina egna familjer istället för att tjäna rörelsen i den större världen. Detta gjorde att Enhetskyrkan, som den då kallades, blev mer lik de flesta andra kristna samfunden då rörelsen blev en kyrka där man lägger sin fritid istället för att arbeta heltid med missionsverksamhet.20 Nästa radikala förändring skedde 1996 då rörelsen bytte namn till det nuvarande namnet, Family federation for World Peace and Unification (Familjefederationen för Världsfred och Enighet). Enligt Frisk innebar namnändringen även att tonvikten snarare lades på familjen, fred och religionssamverkan. Rörelsens internationella center ligger i Sydkorea och kallas för Chung Pyung Workshop Centre och har sedan millenniumskiftet utvecklats starkt. I detta center finns universitet, sjukhus, teologiskt seminarium och ett tempel som rymmer 10 000 personer. Centret fungerar även som en retreatplats för rörelsens medlemmar där de kan bo under ett par veckors tid.21
20 Frisk, De nya religiösa rörelserna: Ett religionsvetenskapligt perspektiv. 110 – 111, 113. 21 Ibid., 121, 123.
Familjefederationens centrala skrift Divine Principles eller Principles, som studien baseras på, används i rörelsen som ett tredje testamente vid sidan av de två som återfinns i Bibeln. Skriften baseras på Moons texter, predikningar och förkunnelser som han mottagit i möten med andliga gestaltningar under sin livstid. Hans första möte med det andliga var på påskdagen 1936 då Moon var 16 år gammal. I detta möte ska Jesus ha uppenbarat sig för honom. I samband med denna uppenbarelse fick han även veta att Gud valt ut honom till att etablera himmelriket på jorden. Idén om ett himmelrike på jorden grundar sig i den så kallade postmillennialismen som innebär tron på att Kristus kommer att återvända efter årtusendet. Tomas Ice menar att postmilliennialister tror på att himmelriket på jorden dels blir närvarande i framtiden då hela världen har kristnats, samt att det då kommer ske en ”guldålder” av andligt välstånd som fortsätter i årtusenden. I och med Jesus Kristus personliga, synliga och kroppsliga återkomst kommer jordens historia således att avslutas.22 Efter mötet med Jesus ska Moon också mottagit ett flertal uppenbarelse genom bön, meditation, studier av religiösa skrifter och inre kommunikation med religiösa gestalter som Jesus, Moses, Buddha och även med Gud.23 Efter att Moon fått sina mest grundläggande uppenbarelser under de första åren, har dessa kompletterats med nya detaljer och nyanser. Detta har lett till att Moons ord och gärningar som står nerskrivet i deras centrala teologiska skrift har en stor betydelse och betraktas som en absolut sanning av rörelsens anhängare. Anhängarna menar också att Moons uppenbarelser är den avslutande episoden av en serie olika uppenbarelse från Gud till människorna. Pastor Moon har själv förkunnat att när missionen, det vill säga dagen då alla kristna erkänner rörelsens lära, finns det inte längre en nödvändighet att längre referera till Bibeln. Rörelsens så kallade tredje testamente blir därmed den källa där all visdom och insikt inryms.24
Tittar man på Rothsteins text om Familjefederationen behandlar han rörelsens övergripande och central teologi. I hans beskrivningar redogörs det för hur det centrala målet för Familjefederationen är Guds plan att återskapa en ideal mänsklighet, vilket även innebär en mänsklighet som är syndfri och som lever i enighet med Gud i paradiset på jorden. Enligt Rothstein går denna föreställning också att beskrivas utifrån begreppet frälsning. Grundstenarna i rörelsens teologi för att nå frälsningen är att efterleva evangelierna, tro på
22 Tomas D. Ice. What is Postmillennialism? 2009.
https://digitalcommons.liberty.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1041&context=pretrib_arch (Hämtad 2021-05-01). 2–3.
23 Frisk, De nya religiösa rörelserna: Ett religionsvetenskapligt perspektiv. 97–98. 24 Rothstein. Gud är blå: De nya religiösa rörelserna. 80–81.
Jesus, leva i enlighet med pastor Moons ord och anvisningar, samt äktenskapet som är ett viktigt led i frälsningssträvan. Pastor Moons roll i rörelsen är central och medlemmarna betraktar Moon som Guds redskap i kampen mot de onda, det vill säga Satan. Därför framstår Moon som gudomlig, som världens frälsare och vår tids Messias. Moons kamp mot det Satan och bakgrunden till Guds plan att återskapa en ideal mänsklighet beskrivs mer grundligt senare i texten.25
För personer som varit aktiva anhängare i rörelserna under en tre års period erbjuds att ingå äktenskap. Detta är dock inget obligatoriskt för medlemmarna, men då äktenskapet är en av hörnstenarna i mänsklighetens frälsning, är ingången i ett äktenskap en naturlig del av livet och självklarhet för de troende. Relationen mellan äktenskapet och frälsningen är att medlemmarna genom äktenskapet har möjligheten att utvecklas till ”sanna föräldrar” och därigenom uppfostra nya generationer av människor utan synd. De första ”sanna föräldrarna” utgörs av Moon och hans fru Hak Ja Han. De ”sanna föräldrarna” är ett uttryck för uppfattningen om att det endast är Moon och Han som är syndfria och att det därför endast är de som en ny mänsklighet kan baseras på. Äktenskapet är välsignat av Gud genom pastor Moon och vid ceremonin får man även syndernas förlåtelse. I och med att man mottagit syndernas förlåtelse och välsignelse från Gud, tar ett nytt liv sin början. Detta innebär att individen inte längre är förtappad i Satans våld, utan har fått möjligheten till att utveckla sig själv i enlighet med Gud och Hans avsikt. Bröllopet har således beskrivits som ”en passersedel till himmelriket” vilket enligt Rothstein gör att äktenskapet skapar uttryck för fundament och inte förälskelse. Trots detta, är målet för medlemmar som ingått i ett äktenskap, att utveckla kärlek och utveckla den villkorslösa förmågan att älska alla människor. ”Äktenskapet är därför - i grund och botten - inte en personlig angelägenhet, utan en del av Guds stora plan för mänsklighetens frälsning”26.27 För en medlem i rörelsen är vår samtid en övergångsperiod, där Guds rike är nära eftersom mänskligheten, genom Moon, för första gången fått möjlighet att återförenas med Gud. Rothstein beskriver rörelsens relation med Gud som en ”ge och ta relation”. Detta realiseras genom att när människan lever i enlighet med Moons anvisningar, kommer det gifta paret att föda barn utan arvsynden, vilket i sin tur leder till bildande av den första generationens syndfria
25 Rothstein. Gud är blå: De nya religiösa rörelserna. 83. 26 Ibid., 83.
människor på jorden som ska utgöra fundamentet i restaurationen av den gudshängivna mänskligheten.28
2.3 Religion och genus
Religion är ett fenomen som funnits i människans liv under flera tusen år och har innefattat motsättningar, maktkamper och förtryck. Religionshistorikern Jeanette Sky menar att religion är en av de mest betydelsefulla faktorerna i vårt samhälle för hur kön uppfattas och realiseras i människors liv. I sitt resonemang om religion och genus menar hon även att religion varit ett kulturskapande fenomen om längtan, drömmar, begär och konst samt att religionens historia idag är en unik ingång till mänsklighetens kultur- och mentalitetshistoria. Med detta som utgångspunkt menar Sky att det framförallt finns ett perspektiv att granska fenomenet religion som gör att dess skönhet, glans och härlighet hamnar lite i skymundan. Detta begrepp är genus.29
Innan diskussionen om relationen mellan genus och religion presenteras bör genus-begreppet redovisas närmre. Maria Hedlin menar att man inom den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen behövde ett begrepp som kunde beteckna de dimensioner av både kvinnligt och manligt som kunde involvera både det sociala och kulturella. Därför infördes begreppet genus i syfte att markera att man inte avser det biologiska könet, utan att man istället vill fokusera på sådant som är föränderligt. Detta föränderliga kom således att representera de uppfattningar om vad som ska anses som manligt respektive kvinnligt. Genusforskningen bedrivs idag inom flera olika ämnen, men trots diversitet av ämnen, finns det ett gemensamt fokus: de kulturella föreställningarna knutna till kön.30 Enligt Sky förklaras genus, likt Hedlin, utifrån att spegla de skilda uppfattningar som finns mellan könen och som konstrueras och upprätthålls inom en kultur eller samhälle. Genus blir därmed en kontrast till den biologiska determinismen som hävdar att sociala och kulturella skillnader och stereotyper härleder från naturliga och biologiska faktorer. Här påvisar också Sky att det inte är på grund av naturens förutsättningar som kvinnor varit och är förtryckta, utan istället att det varit sociala och historiska omständigheter. I och med detta så har den moderna religionsforskningen en
28 Rothstein. Gud är blå: De nya religiösa rörelserna. 84.
29 Jeanette Sky. Genus och religion. Stockholm: Natur och kultur, 2009. 18–20.
utmaning att ta till sig då religion enligt Sky är en av de viktigaste faktorerna för indelningen av människor i grupper som innefattar olika privilegier och maktområden.31
Med genus-begreppets bakgrund som utgångspunkt blir nästa fråga att belysa vilken plats som genus egentligen har haft i religionshistorien och hur religionsvetenskapen har behandlat genusfrågan. Ser vi till Sky igen, menar hon att läroböcker om religion ofta har handlat om människor och deras förhållande till det gudomliga, heliga, unika och upphöjda, det vill säga den religiösa människan utan att ta hänsyn till varken kön eller klass. Dock vet vi från vårt vardagliga liv att en människa utan varken kön eller social klass inte existerar. Sky menar att på samma sätt som den religiösa människan tillhör en klass, etnisk eller social grupp, har även personen ett kön. Om man då betraktar den religiösa människan lite mer noggrant, visar det ofta sig vara en man från det högre skiktet i samhället. Sky påvisar hur mannen är den individ som synes i det som skrivs om religion i vanliga läroböcker och får då framstå som förebilden för den religiösa människan, samt att ett genusperspektiv uppmärksammat hur läroböcker beskrivit religionen i generella termer först och sedan avslutas med ett kapitel om kvinnor i slutet. Problematiken som då uppstår är vad en sådan uppdelning egentligen säger oss? Sky menar att en uppdelning, som beskrivs ovan, skildrar att människan är en man, att religionen endast har med män att göra och att kvinnan skildras som en tilläggskategori i slutet.32 Ser man istället till docenten Jonas Svenssons diskussion om religion och genus menar han att religion kan uppfattas ha en fördel gentemot många andra former av ideologier.33 Detta grundar sig i att utövarna i en viss religion kan hänföra de existerande könsrollerna till en gudomlig vilja eller en evig ordning vilket därmed gör det svårt att kritisera. Svensson menar även här att det kan bli problematiskt för en troende att ordna familjen och samhället på ett sätt som strider mot Guds vilja. Då vi idag lever i ett sekulariserat samhälle har de religiösa traditionernas roll i definition av könsroller blivit mindre påtagligt. Dock beskriver Svensson att det i de mest sekulariserade samhällena fortfarande existerar attityder av religiöst motiverade och verbaliserat motstånd mot de uppluckrade könsrollerna. I och med detta får religionsvetenskapen en intressant frågan som innebär hur religion som ideologi och praxis formulerar, förmedlar och upprätthåller könsroller i ett samhälle. Svensson menar då att religionsvetenskapen kan studera religioners värderingar, handlingsmönster och attityder om män och kvinnors förhållande till varandra, deras inbördes värde samt deras roller i samhället.
31 Sky. Genus och religion. 20. 32 Ibid., 22–23.
I grund och botten menar Svensson, precis som Sky, att det blir en fråga om tolkningsföreträde och makt.34
Då Familjefederationen anser sig som en kristen rörelse och eftersom en av deras teologiska skrifter är Bibeln, kommer följande redogörelse kring genus och religion både relatera till ett genusperspektiv inom kristendomen och nyreligiositeten. En teolog som varit framträdande för forskningen är norskan Kari Elisabeth Børresen som menar att religionen är mer än bara en tro. Sky redogör för hur Børresen menar att religion är en beståndsdel i politik och ideologi vilket gjort att könsrollerna i kristendomens doktriner har format de västerländska samhällena. Trots att människan jagades ut ur paradiset i skapelseberättelsen, undgår de inte Guds makt då människan fortfarande befinner sig i en beroendeställning till sitt faderliga och gudomliga ursprung. I diskussionen om vem som ska tilldelas skulden för den obalans som finns i människans förhållande till Gud, läggs skulden främst på Eva då hon lät sig frestas av frukten i Kunskapens träd. Med detta antagande som grundval, menar Sky i sin diskussion att måttstocken för hur en relation mellan en man och kvinna bör förefalla, redan etableras och konstrueras i skapelseberättelsen. Hon menar att det å ena sidan existerar en oregerlig kvinna som låter sig frestas av Djävulen, begår en överträdelse och sedan övertalar mannen. Å andra sidan återfinns en svagare man bli övertalad, som står närmre i familjerelation till Fadern och därmed också har makt över kvinnan. Detta betraktelsesätt av könsmönster blir således problematiskt om religiösa berättelser har som syfte att skapa idealbilder för de religiösa utövarna.35
Generellt sett har det inom den nyreligiösa forskningen funnits ett stort fokus på genus och sexualitet, på grund av att många experimenterar nya sätt att konstruera kön och relationer på. Enligt Lorne L. Dawson har religioner alltid varit platser för ordning, strukturering och experimenterande av sexuella aspekter och familjeliv. En anledning till detta kan enligt Dawson bero på att det kan finnas organisatoriska motivationer inom rörelsen att försöka vilja ändra och reglera medlemmarnas sexuella beteende, eftersom de skyldigheter som existerar inom kärleksrelationen kan strida mot de krav som finns på gruppsolidaritet.36 I genusforskningen inom nyreligiositet och nyreligiösa rörelser har det enligt Elisabet Puttick funnits ett visst
34 Svensson. Människor och makter 2.0: En introduktion till religionsvetenskapen. 83. 35 Sky. Genus och religion. 50, 58, 62.
36 Lorne L. Dawson. Cults and New Religious Movements: A Reader. Malden, Mass: Blackwell Pub, 2003. 228 –
ifrågasättande av könsroller inom framförallt kristna nyreligiösa rörelser. Puttick forskning har visat på en teoretisk jämlikhet, men som i praktiken visat att kvinnor socialiserats inom rörelserna i undergivna roller i förhållande till männen. Hon menar även att det inom asiatiska religioner funnits tendenser på kvinnans andliga underlägsenhet, makt och status som i de österländska nyreligiösa förgreningarna fortsatt att utvecklats i denna riktning. I sin text betonar även Puttick de motsättningar som synliggjorts i forskningen kring österländska nyreligiösa rörelser. Exempelvis har studier visat på att det i vissa rörelser inte fanns några ideologiska skillnader mellan män och kvinnors förmåga att uppnå de ideologiska målsättningarna inom rörelsen. Dock visade det också på hur vardagliga saker som hushållssysslor undveks och bemöttes med förakt av de manliga medlemmarna, då det uppfattades som att begränsa människans strävan för personlig transcendens. Resultatet av forskning visade med andra ord att jakten på personlig transcendens i dessa typer av rörelser ofta resulterade i en reproduktion av de traditionella könsmönstren som existerat, men med förnyade religiösa förklaringar.37 Återgår man till Skys diskussioner och resonemang om genus och religion i relation till nyandlighet menar hon att centrala element av den viktorianska genusideologin fortfarande lever vidare inom delar av nyandligheten, men med vissa modifikationer. Den viktorianska genusideologin karaktäriserade kvinnan med en inre passivitet och svaghet, i motsats till en manlig viljekraft och styrka. Dock knöts inte kvinnan bara till hemmet och moralen utan även till naturen. De element från det viktorianska synsättet som lever vidare i nyandligheten är fortfarande naturen och moralen, men kvinnan avbildas inte längre som passiv och skör utan som starkare och är mer handlingskraftig. Trots den här utvecklingen, menar Sky, att det fortfarande är de primitiva synsätten av hur kvinnor och män ska vara som präglar nyandligheten.38
2.4 Tidigare forskning
Den tidigare forskningen som kommer att framföras i detta delkapitel kommer anknytas till den befintliga forskningen kring nyreligiositet och genus, samt den generella forskningen om genus och religion. Då mycket av den rådande forskningen kretsar kring genus och religion generellt och kring de traditionella religionerna, kommer studier om både de stora religiösa traditionerna, med ett extra fokus på kristendomen, samt inom nyreligiositeten att redogöras i detta delkapitel.
37 Puttick. Women in New Religious Movements. 230. 38 Sky. Genus och religion. 104.
Anledningen till att ett extra fokus läggs på tidigare forskningen kring kristendomen är då den kristna traditionen bedöms ligga närmst Familjefederationen.
Forskningsfältet kring genus och religion är vidsträckt och har generellt sätt fokuserat på genus i relation till någon av de större traditionella religionerna. Detta gäller även forskningen kring nyreligiositet och genus som denna studie positionerar sig i. Något som uppenbarat sig vid sökningar av tidigare forskning inom studiens ämnesområde, är att forskningen om genus i relation till de traditionella religionerna existerar både nationellt och internationellt, medan forskningen om nyreligiositet och genus framförallt är framstående inom den internationella sfären. Som tidigare nämnt har traditionella världsreligioner såsom kristendomen gett upphov till tusentals nya religiösa grupperingar och förgreningar som lockar allt fler individer. I och med det enorma utbud av nyreligiositet som idag förekommer i vårt samhälle, har det blivit lika viktigt att ta upp kön och genus inom det nyreligiösa området. I den skandinaviska forskningssfären skriver Sky, som är en av dem som betonar just vikten kring aspekterna genus och religion, om maktstrukturer och könsroller som byggts upp av ett patriarkalt synsätt inom världsreligionerna kristendomen, islam och hinduism. Sky tar även upp hur genus behandlas inom New Age, som kan ses som en form av nyreligiositet. Den kunskapslucka som Sky fyller i forskningsområdet är främst kring genus i relation till de stora religiösa traditionerna. Hon söker efter generella mönster och driver tesen att alla dessa religioner till stor del bärs upp av kvinnoförtryck. Samtidigt som denna tes tas i uttryck, hävdar Sky att de religiösa traditionerna skulle kunna modifieras och på så sätt bli mindre kvinnoförtryckande. Sky har två ambitioner med sin bok, vilket är att dels kritiskt granska hur religionerna placerar genus i den sociala ordningen och hur dessa kommer till uttryck i övriga samhället, dels en emancipatorisk ambition där hon visar hur religionerna kan bli mer jämställda.39
Bland de internationella studierna inom fältet för genus och religion är studier av Sarah M. Pike, Susan J. Palmer och Elizabeth Puttick som alla tar upp genus utifrån ett nyreligiöst och sociologiskt perspektiv. Pikes bidrag riktar in sig på synliggörandet av genus och könsroller inom nyreligiositeten samt på vilka olika sätt man kan förmedla detta på ett relaterbart sätt till elever och studenter, i syfte att avmystifiera de alternativa könsrollerna som erbjuds och existerar inom nyreligiositeten. Pike gör mindre analyser av flera olika nyreligiösa rörelser, såsom Guds barn, Familjefederationen, och ISKCON (Hare Krishna). En slutsats som
åskådliggörs i diskussionen kring Familjefederationen, är att rörelsen håller traditionella heterosexuella äktenskap som dess ideal, trots att medlemmarna inom rörelsen exponeras för en rad olika typer av sexuella- och familjekonstellationer. Det framgår att medlemmarna genomgår celibatperioder, då de tror på att Adam och Eva frestades av Satan, vilket genererade i att deras fallna natur och synd som sedan fördes över till deras ättlingar. Pike redogör även för hur medlemmarna innan äktenskapet lever i en ”syster och bror-relation” med varandra och att de först efter denna ”reningsfas” betraktas vara redo att fullborda sin relation och bli föräldrar. Efter ingåendet i äktenskapet förväntas gifta par att anta de traditionella könsrollerna där kvinnan ofta, men inte alltid, tar hand om hushållet. Genom detta visar Pike hur Familjefederationen införlivar ovanliga metoder som sexuell avhållsamhet och även vanliga metoder som äktenskap som följer den sociala normen.40 Palmer utvecklar istället en typologi kring könsidentitet i nyreligiösa rörelser. Utgångspunkterna för studien är dels det övergripande fokus på kvinnans ställning i rörelser, samt att observatörer av nyreligiositeten ofta påpekat att man inom olika nyreligiösa rörelser experimenterar med könsroller. I sin text så pekar hon därmed ut rörelsernas varierande komplexitet i dess ordnande av könsroller och exemplifierar detta genom att undersöka kvinnors roller i de nyreligiösa rörelserna Osho Rajneesh och Raëliska rörelsen. De slutsatser som Palmer kommer fram till är att ett återkommande tema är att kvinnor och män avsätter sig sin individualitet. Syftet är att bygga en gemensam gruppidentitet, samt att de vill uppleva en ”gemenskap” med en annan individ med motsatt kön och därmed gå samman till en sammanhängande helhet. Det framgår även att hierarkiska relationer och social status avvisas och att man istället främjar individens fullkomlighet.41 I Putticks studie läggs ett större fokus på kvinnan än vad det gör på genus. Puttick använder sig av en typologi, baserat på Abraham Maslows ”behovshierarki”, som klassificerar de nyreligiösa rörelserna i fem olika nivåer utefter medlemmarnas behov och värderingar, som sedan sätts in i de två större grupperingarna, traditionalism och personlig utveckling. Hennes slutsatser är att kvinnans ställning och status varierar avsevärt mellan olika rörelser och de två större grupperingarna. Inom de rörelser som klassas som traditionella, såsom familjefederationen och ISKCON, finns en manlig majoritet och medlemmarna erbjuds tydligt definierade könsroller, samt ett stabilt familjeliv där människans trygg- och säkerhetsbehov uppfylls. Dock till priset av begränsning och förtryck. De rörelser som förespråkar en personlig utveckling lockar istället
40 Sarah M. Pike. Gender in New Religious. I Teaching New Religious Movements. David Bromley (red.). New
York: Oxford University Press, 2007.1,13, 16.
41 Susan J. Palmer. Women in New Religious Movements. I The Oxford Handbook of New Religious
individer som söker sig mot nya kulturer samt kvinnor som uppnått en sekulär/professionell framgång i sitt liv och som nu letar efter andlig tillväxt. Rörelsernas övertygelser samt utövande kring kön och könsroller är mer flytande och flexibla då det vanligtvis uttrycks ett fokus på könneutralitet, där kvinnor har ledande positioner. Grupperingar som befinner sig inom denna klassificering enligt Puttick är nyreligiösa rörelser som Osho-rörelsen, Brahma Kumaris och grupperingar inom buddhistiska nyreligiösa rörelser.42 Något som dessa olika forskare har gemensamt är att de följer en sociologisk linje när de tittar på genus inom rörelserna. Framförallt Palmer och Puttick tar sin utgångspunkt i rörelsens sociologiska aspekter där de kollar på kvinnans roll och agerande inom rörelserna som grupp. Denna sociologiska infallsvinkel på genus inom nyreligiositeten skiljer sig mot föreliggande studie i den mån att mannen och kvinnan istället studeras utifrån en mer teologisk ståndpunkt. Den här typen av ingång i ämnesområdet kan således ge ytterligare perspektiv på hur respektive kön skildras inom nyreligiösa rörelser, då rörelsens teologiska idélära ofta, om inte alltid, utgör grundsynen för rörelsens medlemmar och dess levnadssätt.
Inom den nyreligiösa forskning som är mer fokuserad gentemot Familjefederationen, finns James H. Grace sociologiska studie om Familjefederationen. Studien består av en stor volym av material inifrån och utanför rörelsen samt hundratals timmar med intervjuer av nuvarande och tidigare medlemmar av rörelsen. Det som Grace redogör för är att Familjerörelsens teologi är unik bland kristna teologier då sexualitet och äktenskap är integrerade delar av deras lära om Gud, skapelsen, det mänskliga fallet och återupprättandet. Han påvisar även att komponenter i teologin framhäver sexuell avhållsamhet innan äktenskap, manlig dominans i könsroller, välsignelsen av Moon och motståndet mot skilsmässa.43
Tillsist bör även en studie kring frälsning att nämnas då föreliggande studie behandlar genus i relation till Familjefederationens frälsningslära. Inom detta område har Peter Åkerbäck gjort en studie som behandlar nyreligiositeten i relation till frälsningen. De grupper som han utgår från är rörelser som Peoples Tempel, Ordre du Temple Solaire och Heaven’s Gate. Huvuddelen av avhandlingen ägnas åt att undersöka gruppernas egna tankesätt och deras väg till frälsning. Han
42 Puttick. Women in New Religious Movements. 145, 159-160.
43 William P. Roberts. Review: Sex and Marriage in the Unification Movement: A Sociological Study. I
Religious Studies Faculty Publications.
https://ecommons.udayton.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1034&context=rel_fac_pub (Hämtad 2021-04-20). 26.
kommer fram till att förståelsen av grupperingarnas uppfattningar kring aspekter såsom frälsning och deras världsbild, medför ett nytt sätt att förstå dem och deras livsstil.44
Den tidigare forskningen som presenterats i detta kapitel har visat att det finns en tydlig variation av fokusområden och metoder. Som tidigare nämnt bedrivs mycket av den nyreligiösa forskningen inom det sociologiska forskningsfältet då flera av de nämnda forskarna har en sociologisk infallsvinkel och mycket av forskningen fokuserar på genus inom gruppsammanhang. Den tidigare forskningen har även visat på ett fokus gällande förgreningar av indiska religioner så som Bhagwanrörelsen (Osho), Brahma Kumaris och ISKCON (Hare Krishna). Forskningen kring rörelserna har visat på ett befrämjande av kvinnan och där ett kvinnligt ledarskap existerar. I och med detta fokus på kvinnovänliga rörelser kan det bli svårt att få en korrekt bild av hur könsroller, och framförallt kvinnan behandlas inom nyreligiositeten. Den här studien kan bidra med ett annat perspektiv på hur genus behandlas inom nyreligiositeten, då studien istället lägger fokus på en nyreligös rörelses grundläggande idélära, i förhållande till genus. Detta skapar följaktligen en annan typ av angreppssätt på ämnet samt att studien snarare placeras inom den religionsvetenskapliga och teologiska ämnessfären än det frekventa sociologiska området.
3. Metod och material
I det tredje kapitlet av den här studien kommer dess grundläggande delar i egenskap av metod, källmaterial och källdiskussion att tydliggöras. Det kommer även föreligga en kortare redogörelse om de avgränsningar som gjorts i syfte att begränsa studien. I det första delkapitlet kommer metodvalet och dess relevans för studien att framgå. I det andra delkapitlet kommer källmaterialet att redovisas mer ingående samt att en diskussion om källans relevans och giltighet kommer att föreligga. I det tredje och sista delkapitlet följer en diskussion om primärkällan i studien och vilka former av avgränsningar som gjorts.
3.1 Kvalitativ metod
Studien grundar sig på insamlade data från Familjefederationens teologiska text som är skriven och utformad av dess grundare och före detta ledare, pastor Sun Myung Moon. Då intentionen
44 Peter Åkerbäck. De obeständiga religionerna: Om kollektiva självmord och frälsning i Peoples Temple, Ordre
med studien är att tolka Moons text utifrån ett genusperspektiv, angrips källmaterialet kvalitativt. En annan aspekt kring varför studiens metodval faller inom den kvalitativa metoden är då studien kan kännetecknas utifrån Jan Hartmans definition om kvalitativ forskning: ”Kvalitativa undersökningar karaktäriseras av att man försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller en grupp människor”.45 Hartmans definition speglar därmed den föreliggande studiens ambition som är att undersöka och få en förståelse av Familjefederationens teologi och människosyn utifrån deras teologiska urkund. Då källmaterialet är en skrift eller text kommer studien falla inom den kvalitativa metoden, textanalys. En kvalitativ textanalys karaktäriseras, enligt universitetslektorn Pär Widén, som en metod där olika former av texter utgör utgångspunkten för en studie. Syftet med metoden är att kartlägga eller försöka förstå hur olika samhällsfenomen framställs. Widén menar att texter utgör en betydande del av människans tillvaro och präglar vårt sätt att tänka och handla. Därför kan en metod som textanalysen rättfärdigas utifrån studiens syfte och frågeställning. Han framhåller också att en textanalytisk metod handlar om att förhålla sig till olika former av texter och deras innehåll, i syfte att inhämta kunskaper om innebörden i texterna och dess relation till forskningsproblemet.46
Det traditionella sättet att genomföra en kvalitativ undersökning kallas ofta för analytisk induktion, vilket även är det tillvägagångssätt som denna undersökningen kommer att använda sig av. Den analytiska induktionen karaktäriseras av ett linjärt arbetssätt då det föreligger olika faser i undersökningen som ska bearbeta den ena efter den andra fram tills att undersökningen är slutförd. Enligt Hartman innefattar metoden de tre olika faserna: planerings-, insamlings-, och analysfasen. Han menar även att metoden, som tidigare nämnt, innefattas av ett linjärt och sekventiellt arbetssätt som kännetecknas av att man som forskare först samlar in data och sedan analyserar detta för att finna samt rättfärdiga generella samband som synliggörs.47
I det första momentet av studieprocessen, planeringsfasen, var att planera undersökningen och studien, där källmaterial och utgångspunkt fastställdes (se materialavgränsning och motivering i avsnitt 3.3.1 Avgränsningar). Forskningsfrågan som fastställdes, utformades med hjälp av genusteorier vilket även fastslog den teori som kommer att styra och tillämpas i analysarbetet.
45 Jan Hartman. Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur AB, 2004.
273.
46 Pär Widén. Kvalitativ textanalys. I Handbok i kvalitativ analys. Andreas Fejes & Robert Thornberg. (red.),
193 – 210. 3. uppl. Stockholm: Liber AB, 2019. 193 – 195.
Eftersom källmaterialet föll på Familjefederationens teologiska skrift, då den skildrar de grundläggande aspekterna av rörelsens ideologi och människosyn, bedömdes de genusteoretiska ramverken som senare kommer att presenteras under kapitel 4. Teori att vara mest lämpliga i att analysera de förhållningssätt som synliggörs av Moon i rörelsens teologiska skrift. Bedömningen kring valet av genusteorier grundar sig i den förförståelse som föreligger kring Familjefederationen och dess teologiska idéer, där mannen och kvinnan samt äktenskapet visat sig vara avgörande faktorer för rörelsens målsättningar. I den andra fasen, insamlingsfasen, kommer det stora och krävande arbetet att utföras. Datainsamlandet som denna fas avser kommer att ske genom detaljerad läsning av källmaterialet och dess skildringar som åskådliggörs i texten. Då det gäller att förhålla sig till två aspekter, frälsning och genus, kommer datainsamlandet att fokusera på de skildringar där dessa två aspekter förekommer. Hartman uttrycker, att datainsamlandet i en kvalitativ undersökning kräver en noggrannhet och känslighet för att sortera ut den data som är viktig och intressant för studien. Anledningen till detta är då en kvalitativ undersökning, till skillnad från kvantitativa undersökningar, är mycket friare. I den tredje och sista fasen, analysfasen, följer analyserandet av det datamaterialet som samlats in. Hartman förklarar att det finns en mängd lika uppfattningar om hur datamaterialet ska analyseras och är beroende av vilken form av kunskapskälla som använts. Enligt Hartmans redogörelse består även denna fas av två moment, kodning och tolkning. Det empiriska datamaterialet kommer först att kodas, vilket innebär att materialet kommer kategoriseras utifrån tre teman. Dessa tre teman fastställdes dels utefter källmaterialets disposition och dels efter föreliggande studies undersökning, i syfte att göra undersökningen och resultatdelen mer greppbar. I det andra momentet som följer kommer sedan tolkningen att ske, vilket då innebär sökandet efter den mening som finns i de företeelser studien undersökt. I denna del kommer det genusteoretiska ramverket att appliceras i syfte att få förståelse för de skildringar som lyfts fram gällande mannen och kvinnans gestaltning i relation till frälsningen. Genusteorierna kommer också att genomsyra hela resultatdelen då teorierna spelar en viktig roll för att kunna besvara studiens forskningsfråga och för att få en fördjupad förståelse kring Familjefederationens teologiska frälsningslära. Enligt Hartmans är även denna analysdel av den kvalitativa undersökningsprocessen slutpunkten för undersökningen, där det är den förståelse man är ute efter i kvalitativa undersökningar framträder.48
3.2 Källmaterial och källdiskussion
Studiens källmaterial kommer som tidigare nämnt att omfattas av den Sydkoreanska nyreligiösa rörelsen Familjefederationens teologiska skrift, Exposition of The Divine Principle, samt tolkas med hjälp av en kvalitativ ansats. Skriften är skriven av rörelsens grundare och före detta ledare, Sun Myung Moon, och baseras på Moons egna erfarenheter och synsätt. En mer fördjupad diskussion om källans historiska bakgrund och bildande kommer dels att framgå senare i detta delkapitel samt i delkapitel 3.3 Materialredovisning som följer.
Enigt Svensson är primärkällan en av de mest centrala delarna av en vetenskapligt studie. Den religiösa urkunden, som studien har som avsikt att undersöka och tolka, faller inom kategorin berättande källor. Enligt Svensson är dessa typer av källor producerade i syfte att berätta om ett skeende eller ett förhållande. Då en människa i skrift berättar om vad han eller hon hört, sett eller upplevt finns det vissa grundläggande frågor som bör ställas till redogörelsen. Den första faktorn som Svensson påvisar är äktheten. Denna aspekt är fundamental då källan inte får vara en förfalskning. En annan viktig aspekt inom källkritiken och religionsvetenskapen som nämns av Svensson är tendens. Han förklarar att tendensen handlar om det faktum att den som förmedlar informationen kan ha ett visst intresse av att göra det på ett visst sätt. Förmedlaren kan antingen lägga till eller utelämna delar vilket kan generera i att källan bedöms att vara i besittning av en viss tendens eller att källan blir så kallat tendentiös. Ett tydligt exempel på tendentiösa berättande källor som Svensson framhåller är evangelierna i det Nya testamentet. Dessa berättelser är skrivna av personer som var övertygade att Jesus var Messias vilket gör att de redogörelser för Jesu liv som finns beskrivna präglas tydligt av tendens. Den bedömning som gjorts gällande källmaterialet giltighet, är att skriften som studeras är en av många religiösa urkunder eller källor som har tendens, vilket istället gör det viktigt för forskaren att ta ställning till i analysfasen av arbetet. Bedömningen grundar sig framförallt i Svenssons resonemang om att det sällan finns källor inom religionsvetenskapliga sammanhang som är helt fria från tendens, vilket gör att man som forskare istället måste försöka rensa ut det som är uppenbart tendentiöst.49 De uppenbara tendenser som framkommit i Moons text under undersökningens gång, vilket även påvisas av forskare i egenskap av Liselotte Frisk, är hans förakt och tendens att sprida propaganda mot kommunismen.50 Om frågeställning eller syfte handlat om att undersöka hans politiska ställning hade denna typ av tendens blivit problematiskt för studien, 49 Svensson. Människor och makter 2.0: En introduktion till religionsvetenskapen. 144–145.
50 Liselotte Frisk. De nyreligiösa rörelserna: vart tog de vägen? Nora: Nya Doxa, 2007.
men då studien istället avser hans teologiska hållning gällande frälsning, kan denna typ av tendens användas i syfte att analysera hans världssyn i relation till hans frälsningslära.
En andra utmaning som föreligger gällande studiens primärkälla är språket. Religionshistorikern Jörgen Magnusson påvisar i sitt delkapitel i texten Människor och makter 2.0 att ”den som studerar religionsvetenskap stöter ständigt på religiösa urkunder i översättning. Det är därför viktigt att vara medveten om vilka ställningstandade som en översättare ställs inför”51. Då The Exposition of The Divine Principle är en engelsk översättning från hangul (koreanska) bör språkets roll i studien diskuteras mer ingående. Enligt Magnusson har man länge varit medveten om svårigheten att föra över både textens struktur och dess mening i en översättning, vilket gjort att man talat om två olika översättningsprocedurer. Dessa procedurer är den bokstavliga översättningen som ska betraktas som den ”sanna” och den mer fria översättningen som istället betraktas vara mer ”ovetenskaplig”. Magnusson menar också att en översatt text från dess originalspråk förlitar sig helt på översättarens förförståelse, samt att översättningsarbetet är en mycket känslig uppgift.52 I förhållande till denna studie kommer ordet i Moons text att studeras och läsas på engelska då den översättningen som gjorts av den lästa utgåvan utformats genom terminologiska studier för en mer korrekt översättning från det koreanska budskapet som skildrats av Moon. Detta förklaras mer ingående i delkapitlet 3.2.2 Primärmaterial.
En annan aspekt kring källmaterialet som även bör framgå i den här diskussionen, är gällande de olika utgåvor av källmaterialet som existerar. I år 1996 års fysiska utgåva av Exposition of the Divine Principle framgår det färgkoder i texten som är baserade på den 39:e koreanska utgåvan av Wolli Kangron (originaltexten av Exposition of the Divine Principle som är skriven på hangul). Färgkoderna finns också med i den digitala reviderade engelska utgåvan från 2006, dock inte i den utgåva som studien undersöker. Färgerna har som syfte att markera olika budskap i texten och är utformade av Gil Ja Sa Eu, fru till Familjefederationens förste president Hyo Won Eu. Den röda färgen representerar huvudbudskapen, den blåa representerar de sekundära budskapen och den gula färgen ska uppmärksamma de tertiära budskapen. Mottagaren av budskapen kan exempelvis förstå huvudbudskapet i texten och Moons idélära genom att endast läsa den röda texten. Något som också redogörs i förordet är att man som
51 Svensson. Människor och makter 2.0: En introduktion till religionsvetenskapen. 150.
52 Jörgen Magnusson. Översättning. I Människor och makter 2.0: en introduktion till religionsvetenskapen. Jonas
