Vårt personliga syfte med undersökningen var att vi skulle fördjupa våra kunskaper och därmed utveckla oss själva som pedagoger. Genom intervjuerna med pedagogerna samt genom resultatet av enkätstudien har vi skapat oss nya erfarenheter och dessa har tillsammans med fördjupningen i litteraturen givit oss en förståelse för hur viktig roll vi har som pedagoger samt att undervisningens utformningen tillsammans med vår
inställning till eleven och ämnet har stor inverkan på elevernas attityder till
matematiken. Våra tankar stöds i Holden (2001) vars studie visar vikten av pedagogens engagemang i undervisningen, då elevernas motivation tydligt påverkas av pedagogens inställning till ämnet. Magne (1998) resonerar på liknande sätt och menar att elevernas positiva upplevelser av sin matematikpedagog generar i en för eleven bättre självkänsla samt en bättre förståelse och inställning till ämnet. Egidius och Madsen (1974) menar att den sociala kontakten människor emellan har stor inverkan på motivationen och att pedagogens krav, önskningar, uppmuntringar, belöningar och kritik får en stark inverkan på elevens prestation i undervisningen.
Vi är givetvis också medvetna om att det finns fler faktorer, än vi pedagoger, som kan påverka elevernas inställning och uppfattning om skolan och matematikämnet. Detta stöds även i Pehkonen (2001) som genom sin studie menar att finns det många personer i elevernas omgivning som bidrar till att deras attityder till matematik påverkas.
samt släktingars attityder till ämnet speglar elevens inställning. Både Stendrup (2001) och Ahlberg (2001) instämmer i resonemanget och Ahlberg menar att föräldrars attityd till skolan är av ansenlig betydelse för eleverna kunskapsprogression. Detta kan också ses i våra intervjuer där två av pedagogerna nämnde hur deras fäder hjälpt dem att ändra sin attityd till matematikämnet.
På grund av att vår tid för undersökning var begränsad till tio veckor, har vi endast kunna göra en smal undersökning. Vi kan därför inte göra några generaliseringar utifrån de resultat som erhållits. Däremot skulle vårt urval kunna representera en större grupp, för att åstadkomma generaliseringar i en djupare undersökning. Under arbetets gång har även en rad tankar och funderingar väckts kring elevers och pedagogers inställning till matematikämnet och matematikläroboken. För att utveckla vår undersökning skulle vi finna det intressant att gå vidare genom att observera undervisningen samt undersöka fler bakomliggande faktorer till pedagogers och elevers inställning till läroboken och ämnet.
6 Källförteckning
6.1 Litteratur
Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Egidius, Henry & Madsen, KB (1974). Inlärning och motivation. Stockholm: Esselte Studium AB
Holden, Ingvill M. (2001). Matematik blir rolig – genom ett viktigt samspel mellan inre och yttre motivation. I Grevholm, Barbro (red.), Matematikdidaktik – ett nordiskt
perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Imsen, Gunn (2000). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Imsen, Gunn (1999). Lärarens värld. Introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget.
Kronqvist, Karl-Åke & Malmer, Gudrun (1993). Räkna med barn. Solna: Ekelunds Förlag AB.
Lindö, Rigmor (2002). Det gränslösa språkrummet. Om barns tal- och skriftspråk i
didaktiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet (2002). Lärarens handbok. Skollag, läroplaner och yrkesetiska
Ma, Liping, (1999). Knowing and Teaching Elementary Mathematics: Teachers
Understanding of Fundamental Mathematics in China and the United States. London:
LEA Inc.
Magne, Olof (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. Pehkonen, Erkki (2001). Lärares och elevers uppfattning som en dold faktor i
matematikundervisningen. I Grevholm, Barbro (red.), Matematikdidaktik – ett nordiskt
perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Ulin, Bengt (1996). Engagerande matematik. Genom spänning, fantasi och skönhet. Solna: Ekelunds Förlag AB.
Skemp, Richard R. (1976). Relational and instrumental understanding. I Wedege, Tine (2006), (red.), Kompendium till kursen Didaktisk forskning inom matematik. Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen.
Skolverket (2003). Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Lusten att lära – med
fokus på matematik. Skolverkets rapport. Stockholm: Liber.
Stendrup, C (2001). Undervisning och tanke. Stockholm: HLS Förlag. Taube, Karin (1997). Läsinlärning och självförtroende. Stockholm: Prisma. Trost, Jan (1993). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
6.2 Elektroniska källor
Johansson, Monica (2003). Textbooks in mathematics education. A study of textbooks
as the potentially implemented curriculum. URL http://epubl.luth.se/1402-
1757/2003/65/LTU-LIC-0365-SE.pdf
Nationalencyklopedin (2006-12-19). URL http://www.ne.se
Skolverket (2004). Attityder till skolan.
URL http://www.skolverket.se/publikationer?id=1287
Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet – Lpo 94. URL http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069
Synonym.se (2006-12-18). URL http://www.synonym.se
6.3 Föreläsningar
Lundström, Mats (061108) Workshop – enkäter. Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen
7 Bilagor
Bilaga 1: Intervjufrågor till pedagoger
1. Vilket år är du född?
2. Vad har du för pedagogisk utbildning?
3. Hur många år har du arbetat som lärare samt vilka årskurser har du undervisat i? 4. Hur många av dessa år har du undervisat i matematikämnet?
5. Vilka årskurser undervisar du i just nu?
6. Hur var din attityd till matematikämnet när du gick i grundskolan? 7. Vad är din inställning till matematikämnet idag?
8. Vad anser du är roligt, tråkigt och svårt med matematik? 9. Vad anser du har påverkat din inställning till matematikämnet? 10. Berätta om din matematikundervisning?
11. Vad anser du är utmanande i din matematikundervisning? 12. Vilka material används i matematikundervisningen? 13. Beskriv hur läxorna i matematik kan se ut för klassen? 14. Vad anser du om er matematiklärobok?
15. Hur mycket används matematikläroboken i undervisningen? 16. Har du en annan inställning till andra matematikläroböcker?
17. Vilka för- och nackdelar anser du finns med att använda matematikläroböcker i undervisningen?
18. Beskriv resursfördelningen under matematiklektionerna. Anser du att ni har tillräckligt med resurser för att bedriva en god matematikundervisning? 19. Hur utvärderar du elevernas förståelse i matematik?
20. Hur upplever du dina elevers attityder till matematikämnet och matematikläroboken?
21. Vad tror du att dina elever tycker är roligt, tråkigt och svårt med matematik? 22. Hur anser du att din attityd påverkar elevernas inställning till ämnet och
Bilaga 2: Elevenkät
Flicka
Pojke
Ålder: _________ Stämmer helt Stämmer nästan helt Stämmer bara lite Stämmer inte alls1. Jag trivs bra i skolan.
•
•
•
•
2. Jag är aktiv på lektionerna.
•
•
•
•
3. Matematik är ett roligt ämne.
•
•
•
•
4. Matematik är ett svårt ämne.
•
•
•
•
5. Matematik är ett viktigt ämne.
•
•
•
•
6. Jag är duktig i matematik.
•
•
•
•
7. Matematik är mitt favoritämne.
•
•
•
•
8. Jag lär mig mycket användbart på matematiklektionerna.
•
•
•
•
9. Jag lär mig mycket onödigt på
matematiklektionerna.
•
•
•
•
10. Jag är aktiv på matematiklektionerna.
•
•
•
•
Stämmer helt Stämmer nästan helt Stämmer bara lite Stämmer inte alls 12.
Jag får vara med och bestämma innehållet i
matematiklektionerna.
•
•
•
•
13. Jag använder matematik även utanför skolan.
•
•
•
•
14.
Jag arbetar i
matematikläroboken på
matematiklektionerna.
•
•
•
•
15. Jag tycker om att arbeta i matematikläroboken.
•
•
•
•
16. Jag lär mig mycket genom att arbeta i matematikläroboken.
•
•
•
•
17.
Jag lär mig mer när vi arbetar med andra material än
matematikläroboken.
•
•
•
•
18.
Jag kommer att ha nytta av det jag lär mig på
matematiklektionerna som vuxen.