6. Diskussion
6.4 Slutord
Skrivande orsakar problem för en del elever. I inledningskapitlet beskrivs olika förklaringsformer till denna problematik. Persson (2013) menar att historiskt sätt har anledningen till svårigheterna setts som en brist hos eleven, ett kategoriskt perspektiv som fortfarande lever kvar. I ett relationellt perspektiv kan problemen finnas i undervisningen, i samspelet mellan lärare och elever. Tjernberg (2013) menar att de framgångsfaktorer som forskningen kommit fram till inte lyckats påverka undervisningen i praktiken över lag. Lärare som deltog Tjernbergs studie anser att det är viktigt att forskningen intresserar sig för vad lärare gör i undervisningen. Denna studie har bidragit med fyra elever som är i behov av extra stöd i sin skrivutveckling ochen läraresbeskrivningarav möjligheter och hinder för att skriva en faktatext i en undervisningssituation i en framgångsrik lärmiljö. Resultatet presenterar exempel på framgångsrik stöttning och flera kollaborativa aktiviteter och artefakter som
används som medierande resurser beskrivs. Tre av eleverna beskrev att de klarade av att skriva faktatexten med hjälp av den stöttning som fanns i undervisningen. En elev hade, trots stödet som fanns, fortfarande svårigheter och behövde mer av lärarens stöd.
I uppdraget som speciallärare ingår det att arbeta förebyggande. Denna studie visar på vikten av arbetet att upptäcka och undanröja hinder för elever i lärmiljön så att undervisningen blir tillgänglig för alla. Det kan handla om observationer, kartläggningar av lärmiljön och kvalificerade samtal med lärare och elever. Det kan också handla om att arbeta tillsammans med lärare i klassrummet för att stötta eleverna. Att prioritera det viktiga främjande och förebyggande arbetet skulle kunna innebära att färre elever behöver särskilt stöd av speciallärare. Det ser jag fram emot att få arbeta med i framtiden.
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.),
Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen (ss. 8-16, 2:1 uppl.). Stockholm: Liber.
Alexandersson, U. (2009). Sofias situationer för samspel. Ahlberg, A. (Red.) Specialpedagogisk forskning:
En mångfasetterad utmaning. (ss. 109-127). Lund: Studentlitteratur.
Andersson, G. (1998). Barnintervju som forskningsmetod. Nordisk Psykologi. 50, 18-41.
Baryaktar, A. (2013). Nature of Interactions during Teacher-Student Writing Conferences: Revisiting the Potential Effects of Self-Efficacy Beliefs. Egitim Arastirmalari-Eurasian Journal of Educational
Research. 50. 63-86. Retrieved from https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1059851.pdf
Cater Källström, Å. (2015). Att intervjua barn. Ahrne, A. & Svensson, P. (Red.) Handbok i kvalitativa
metoder (ss. 68-80, 2:1 uppl.). Stockholm: Liber.
Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide: For Small-scale Research Projects. Maidenhead, Berkshire: McGraw-Hill Education.
E Dirgeyasa, W I. (2016). Genre-based approach: What and how to teach and to learn writing. English
Language Teaching, 9(9), 45-51. doi: 10.5539/elt.v9n9p45
Dix, S. (2016). Teaching Writing: A multilayered participatory scaffolding practice. Literacy. 50(1), 23-31. Retrieved from https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/lit.12068
Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2012). Att förstå barns tankar - metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber.
Eidevald, C. (2015). Videoobservationer. Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.) Handbok i kvalitativa metoder (ss. 114-127, 2:1 uppl.). Stockholm: Liber.
Eriksson-Zetterquist, U & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.) Handbok i
kvalitativa metoder (ss. 208-219, 2:1 uppl.). Stockholm: Liber.
Fischbein, S. & Österberg, O. (2003). Mötet med alla barn - ett specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Gothia.
Gibbons, P. (2010). Stärk språket stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Graham, S, Gillespie, A. & McKeown, D. (2013). Writing: importance, development, and instruction.
Reading and Writing, 26, 1-15. doi: 10.1007/s11145-012-9395-2
Hansson, F. (2013). Genrepedagogik på svenska: en fiffig metod? Paper presenterat vid Svenska med didaktisk inriktning – tionde SMDI-konferensen, Stockholm, oktober 18-19 2012.
Harris, K R., Graham, S., Aitken, A., Barkel, A., Houston, J. & Ray, A. (2017). Teaching spelling, writing, and reading for writing: Powerfull evidence-based practices. Teaching Exceptional Children. 49(4), 262-272. doi: 10.1177/0040059917697250
Ivanic, R. (2004). Discourses of Writing and Learning to Write. Language and Education. 18(3), 220-245. Retrieved from https://eric.ed.gov/?id=EJ728267
Jacobs, P. & Fu. D. (2014). Students with learning disabilities in an inclusive classroom. Journal of
Language and Literacy Education. 10(1), 100-113. Retrieved from
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1030717.pdf
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lalander, P. (2015). Observationer och etnografi. Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.) Handbok i kvalitativa
metoder (ss. 93-113, 2:1 uppl.). Stockholm: Liber.
Lindqvist, G. (1999). Intressen. G. Lindqvist (red.). Vygotskij och skolan: Texter ur Lev Vygotskijs
Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet (s. 19-82). Lund: Studentlitteratur.
Lowry, P., Curtis, A. & Lowry, M. (2004). Building a taxonomy and nomenclature of collaborative writing to improve interdisciplinary research and practice. Journal of Business Communication. 41(1), 66-99. doi: 10.1177/0021943603259363
Myhill, D. (2011). The Ordeal or Deliberate Choice: Metalinguistic Development in Secondary Writers. In
Past, Present, and Future Contributions of Cognitive Writing Research to Cognitive Psychology,
edited by V. Berninger, 247-274. New York: Psychology Press/Taylor Francis Group.
Myhill, D., Jones, S. & Wilson, A. (2016). Writing conversations: forstering metalinguistic discussion about writing. Research Papers in Education. 31(1), 23-44. doi: 10.1080/02671522.2016.1106694
Persson, B. (2013). Elevers olikheter: och specialpedagogisk kunskap. (3 uppl.) Stockholm: Liber. Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.)
Handbok i kvalitativa metoder (ss. 220-236, 2:1 uppl.). Stockholm: Liber.
Ruben, B. & Moll, L. (2013). Putting the heart back into writing: Nurturing Voice in Middle school students. Middle School Journal. 45(2), 12-18. Retrieved from
https://pdxscholar.library.pdx.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1020&context=ci_fac
Schultzt, K. & Fecho, B. (2000). Society’s child: Social context and writing development. Educational
Psychologist, 35, 55-62. doi: 10.1207/S15326985EP3501_6
SFS 2011:186. Förordningen om ändring i förordningen (2010:542) om ändring i förordningen (2010:541)
om ändring i högskoleförordningen(1999:100). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Simeonsdotter Svensson, A. (2009). Lärande i förskoleklassens samling. Ahlberg, A. (Red.)
Specialpedagogisk forskning: en mångfacetterad utmaning (ss. 191-212, 1:9 uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018). SiRiS: kvaltitet och resultat i skolan. Hämtad från https://siris.skolverket.se/siris/f?p=Siris:1:0
Skåreus, E. (2014). Bilder i forskning: Visuella metoder, konstbaserad forskning & fallstudier. (Tilde skriftserie, nr. 2014:2). Doktorsavhandling, Umeå: Umeå universitet.
de Smedt, F. & Van Keer, H. (2014). A research synthesis on effective writing instruction in primary education. Social and Behavioral Science. 112. 693-701. doi: 10.1016/j.sbspro.2014.01.1219
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.) Handbok i
kvalitativa metoder (ss. 208-219, 2:1 uppl.). Stockholm: Liber.
Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.) Handbok i kvalitativa metoder (ss. 17-33, 2:1 uppl.). Stockholm: Liber.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2015). Lärande: En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups Utbildning. Thomas, G. (2013). A rewiew of thinking and research about inclusive education policy, with suggestions
för a new kind of inclusive thinking. British Educational Research Journal. 39(3), 473-490. Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med
utgångspunkt i skolpraktiken. Stockholm: Stockholms universitet.
Tjernberg, C. & Heimdahl Mattson, E. (2014). Inclusion in practice: a matter of school culture. European
Journal of Special Needs Education. 29(2), 247-256. doi: 10.1080/08856257.2014.891336
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotsky, L.S. (1986). Thought and language. (A. Kozulin. Trans.). Cambridge, MA: Harvard University Press (Original utgivet 1934).
Vygotsky, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wood, D., Bruner, J S. & Ross, G. (1976). The role of tutoring in problem-solving. Journal of Child
Psychology and Psychiatry. 17. 89-100. doi: org/10.1111/j.1469-7610.1976.tb00381.x
Zumbrunn, S., Ekholm, E., Stringer J.K., McNight, K. & DeBusk-Lane, M., (2017). Student experiences with writing: Taking the temperature of the classroom. The Reading Teacher. 70(6), 667-677. doi: 10.1002/trtr.1574
Zumbrunn, S. & Krause, K. (2012). Conversation with leaders: Principles of Effective Writing Instruction.
Bilaga 1
Intervjuguide elever Orientering
Jag behöver din hjälp att förstå hur du lär dig att skriva faktatexter. Det ska bli
intressant att höra vad du har att berätta för mig, du är experten på att berätta om dig och hur du lär dig.
Det finns inga svar som är rätt eller fel och det är okej att inte veta svaret. Under tiden vi pratar kan tankar förändras och ibland kan man tänka flera saker samtidigt. Du väljer det du vill berätta. Ju mer du beskriver gör att jag kan förstå bättre hur du menar.
Jag tänkte spela in vårt samtal så att jag kommer ihåg vad du har berättat för mig om hur du lär dig. Be om samtycke för inspelning! SÄTT IGÅNG INSPELNING!!
Forskningsfrågor att söka svar på:
• Hur organiseras skrivundervisningen om faktatexter under en lektion? • Vilka språkliga och fysiska artefakter använder läraren för att stötta elevers
skrivande av faktatexter och vad gör läraren när elever stöter på svårigheter? • Vilka möjligheter eller hinder för skrivlärande framträder i
undervisningssituationen?
Inledning – innan vi tittar på filmen
• Berätta för mig vad ni gjorde på de två sista lektionenerna igår. (Ta hjälp av bilderna på väggen om du vill.)
Vad lärde du dig? (Hur gjorde du när du lärde dig… Hur menar du då? Hur gick det sedan? Vad skulle du vilja lära dig mer om?)
Vad tycker du om att skriva faktatexter? (Berätta/förklara mer… Hur känns det?) Hur fick du veta vad ni skulle göra?
Hur skulle ni göra?
Hur förklarade läraren hur ni skulle skriva en faktatext? Vad gick bra? Förklara mer… Hur menar du… Vad var svårt? Förklara mer… Hur menar du…
Berätta om lärarens presentation/genomgång. (Vad berättade hon om? Vilka ord använde hon? Vad använde hon mer för att förklara? Ex bilder eller annat? Hur hjälpte det dig att förstå? Var det något du inte förstod? Vad skulle ni göra efter? Förklara mer… Vad har ni gjort tidigare?)
Berätta hur du gör för att lära dig nya saker?
Vi tittar på filmen – vi får båda avbryta för att ställa frågor eller kommentera Samtal elev lärare
Vad ville du att läraren skulle hjälpa dig med?
Berätta om uppgiften du ville ha hjälp med? (Vad i uppgiften var svårt för dig?)
Förstod läraren vad du behövde hjälp med? (Förstod läraren din fråga? Hur vet du det?) Hur gjorde du för att få läraren att förstå vad du behövde hjälp med?
Fick du hjälp att förstå? (Berätta mer…Hur hjälpte läraren dig? Vad gjorde läraren som hjälpte dig? Hur skulle du vilja att läraren att läraren skulle ha hjälpt dig?)
Hur eller vad gör läraren för att hjälpa dig? (Hur förklarar läraren? Vilka ord används? Vad betyder de? Använder hon något annat sätt? Hur hjälpte det dig?)
Vad fick dig att förstå? Vad var det läraren gjorde eller sa som fick dig att förstå? (Hur tänker du då? Berätta mer… Förstår jag dig rätt om…
Hur menade läraren här? (Vad gör du när du inte förstår? Om det går för fort… Berätta...) Vad menar läraren nu? (Berätta mer…Vilka ord är viktiga för att förstå? Vad berättar läraren om nu? Hur hjälpte detta dig att förstå?)
Vad händer här? (Vad tänker du?)
Vad visar läraren här? (Vad menar hon? Vad är det bra för?)
Hur gör läraren när du talat om/visat (ansiktsuttryck, miner…) att du fortfarande inte förstår?
Vad betyder den där minen/uttrycket? Berätta… (Förstod läraren det? Vad gjorde läraren då?)
Berätta hur du gör för att lära dig nya saker? Om det passar…
Här avbryter läraren för att svara en annan elev. Vad tänker du om det? Det händer saker runt omkring. Hur påverkar det dig? Vad tänker du om det?
Avslutning – tankar efter filmen
När du samtalade med läraren – Vad var svårt att förstå? Vad var lätt att förstå? Hur kändes det? (Vad beror det på? Något speciellt läraren sa eller gjorde?)
Vad ville du ha hjälp med av läraren? Fick du den hjälp du behövde?
Vad sa och gjorde läraren för att hjälpa dig? Hur skulle du vilja att läraren skulle ha gjort?
Berätta om hur du tyckte att läraren och du förstod varandra? (Vad var det som gjorde att…? Hur/Vad gjorde du och läraren för att ni skulle förstå varandra?)
Berätta vad du lärde du dig om faktatexter den här svensklektionen? Vad tänker du om lärarens presentation?
Jag har inga fler frågor. Är det något mer du vill berätta? STÄNG AV INSPELNING!
Följdfrågor Kontrollera åsikt
Berätta mer… Berätta igen… Förklara mer… Hur menar du?
Nu förstår jag inte riktigt... Hur kan det komma sig? Hur vet du det?
Varför då? När? Var? Hur?
Upprepa det sista som sägs. Menar du att…
Förstår jag dig rätt om…
Du tycker väl att… (tvärtom-påstående) Det är väl så att…
Avslutning
Tack för att du ville berätta om dina tankar om skrivande för mig. Det var jätteintressant och jag har lärt mig mycket av det du berättat. (ge exempel) Hur kändes det att prata med mig om ditt skrivlärande?
Är det något du undrar över? Examensarbetet? TACK igen för att du ville prata med mig!
Bilaga 2
Intervjuguide lärare
Inledning – innan vi ser filmen tillsammans
Berätta om dina två lektioner igår. (Hur hade du planerat och tänkt kring upplägg och organisation?) Vad ville du att eleverna skulle lära sig? (Vad var målet med lektionen?)
Vilka specifika begrepp och andra fysiska artefakter använde du vi presentationen? (Vad var syftet med att använda just dessa? Hur förklarade du begreppen du använde? Hur stöttade de elevernas förståelse? Hur vet du det?)
Vilka förkunskaper anser du att eleverna hade inför lektionen? (Hur vet du det? Vad har ni arbetat med innan denna lektion?)
Tycker du att du lyckades förmedla det du ville att eleverna skulle förstå av din presentation? Hur gjorde du för att få dem att förstå? Var det något de inte förstod? Hur vet du det? Kunde du ha gjort på något annat sätt?
Blev det som du hade tänkt? Vad blev annorlunda? Varför?
Skulle du vilja göra något annorlunda? (Vad? Varför tänker du att det är det bättre?) Hur tänker du fortsätta vid nästa tillfälle? Vill du berätta något mer?
Vi tittar på delar av lärarens presentation och några samtal mellan läraren och de elever jag har intervjuat - jag och läraren får stoppa, titta om och kommentera eller fråga
Lärarens presentation
Hur gjorde du för att presentera målet och innehållet med lektionen? (Framgick målet med lektionen? Hur vet du det?)
Vad menar du här? Hur tänkte du här?
Förstår eleverna vad det betyder? Du sa tidigare att… (Hur tänker du nu?)
Förklaringar, begrepp och artefakter… (Förklarade du som du hade tänkt innan? Tror du att eleverna förstår… Hur vet du det?)
Tycker du att du lyckades förmedla det du ville att eleverna skulle förstå av din presentation? (Hur gjorde du för att få dem att förstå? Var det något de inte förstod? Hur vet du detKunde du ha gjort på något annat sätt?)
Blev det som du hade tänkt? (Vad blev annorlunda? Varför?)
Skulle du vilja göra något annorlunda? (Vad? Varför tänker du att det är bättre?) Vill du berätta något mer?
Samtal lärare och elev
Vad ville eleven ha hjälp med? (Vad var svårt för eleven? Hur beskrev eleven det? Vilka begrepp använde eleven? Vad säger det om vad eleven förstått? Förstod du vad eleven menade?) Hur hjälpte du eleven? (Förstod eleven dig? Hur vet du det? Vad gjorde du för att eleven skulle förstå? Förklaringar, begrepp, artefakter? Kunde du ha gjort något mer eller på något annat sätt?) Förstod ni varandra? Hur kan du veta om en elev förstår eller inte? (Egna förgivettaganden? Miner, ansiktsuttryck, kroppsspråk, uttryck?)
Vad tänker du när du ser/hör det här? Vad menar du här?
Om det passar…
Här avbryter du för att svara en annan elev. Vad tänker du om det?
Det händer saker runt omkring er. Hur påverkar det ert samtal? Hur tänker du om det?
Avslutning – tankar efter filmen
Vad tänker du om din presentation? (Förklara mer… Hur kan det komma sig… Menar du att... Förstår jag dig rätt om…)
Vad tänker du om dina samtal med eleverna? (Förklara mer… Hur kan det komma sig… Menar du att... Förstår jag dig rätt om…)
Hur tycker du att du och eleverna förstod varandra? (Vad var det som gjorde att…? Hur/Vad gjorde du och eleven för att ni skulle förstå varandra? Egna förgivettanganden?)
Följdfrågor Kontrollera åsikt
Berätta mer… Berätta igen… Förklara mer… Hur menar du?
Nu förstår jag inte riktigt... Hur kan det komma sig? Hur vet du det?
Varför då? När? Var? Hur?
Upprepa det sista som sägs. Menar du att…
Förstår jag dig rätt om…
Du tycker väl att… (tvärtom-påstående) Det är väl så att…
Bilaga 3
Informationsbrev till rektor
Mitt namn är XXXX och jag läser speciallärarprogrammet på Karlstad universitet. Nu är jag inne på sista terminen och ska skriva ett examensarbete på avancerad nivå inom språk-, läs- och skriv. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur undervisningen skapar
förutsättningar för skrivlärande. Jag är intresserad av elevers tankar om det stöd de får av sin lärare och lärares tankar om sin undervisning. Lärares och elevernas deltagande kan bidra till att skapa en ökad förståelse för hur speciallärare och andra pedagoger kan stötta eleverna i sin skrivutveckling på bästa sätt.
Studien innebär att jag kommer att följa skrivundervisning i en klass under några lektioner för att genomföra videoobservationer av lärarens genomgång av lektionen och situationer där lärare och elev samtalar. Därefter kommer jag också att genomföra intervjuer med läraren och några elever. Namnuppgifter behandlas med sekretess och i arbetet kommer namnen på staden, skolan, lärarna och eleverna att avidentifieras. Endast jag, min handledare och examinatorn kommer att ha tillgång till datamaterialet. När examensarbetet godkänts raderas allt datamaterial och alla namnuppgifter. Arbetet kommer sedan att publiceras på DiVA - Digitala Vetenskapliga Arkivet, där du får möjlighet att läsa om resultaten från studien. Studien följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Jag behöver ditt medgivande att få vara på skolan och genomföra min studie. Alla studier av detta slag bygger på frivilligt
deltagande. Jag vill själv kontakta och informera läraren, eleverna och vårdnadshavare om studien så att de får relevant information om vad studien handlar om och vad deras deltagande i studien innebär. Det är också viktigt att de inte känner någon press att delta Hör gärna av dig om du har några funderingar.
Maila mig om du samtycker till detta.
Ansvariga för studien:
XXXX, student, xx.xx@xx.se, mobilnr: 070-57 58 918 XXXX, handledare och etiskt ansvarig för studien, xx@xx.se
Bilaga 4
Information om studien till lärare
Mitt namn är XXXX och jag läser speciallärarprogrammet på Karlstad universitet. Nu är jag inne på sista terminen och ska skriva ett examensarbete på avancerad nivå inom språk-, läs- och skriv. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur undervisningen kan skapa förutsättningar för skrivlärande.Jag är intresserad av dina och elevernas tankar kring det stöd de får av dig i skrivundervisningen. Ditt och elevernas deltagande kan bidra till att skapa en ökad förståelse för hur speciallärare och andra pedagoger kan stötta eleverna i sin
skrivutveckling på bästa sätt. Studien följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Studien innebär att jag kommer att följa klassens skrivundervisning några lektioner för att genomföra videoobservationer samt efterföljande intervjuer med dig och några elever. Jag kommer att videofilma din genomgång, då kommer endast du att synas i bild. Jag kommer också att videofilma samtal mellan dig och några elever. Då kommer du och berörda elever att synas i bild. I nära anslutning till videoobservationerna genomför jag enskilda intervjuer i samtalsform med dig och enskilda eller gruppintervjuer med några av de elever som jag filmat tillsammans med dig. Vi använder den inspelade genomgången och de inspelade sekvenser där du samtalar med eleverna, som stöd för att komma ihåg vad som hände under
genomgången och i de inspelade situationerna med eleverna. Intervjun spelas in som röstinspelning. Om många elever samtycker till intervju, vilket vore roligt, kommer jag av tidsskäl inte att hinna intervjua alla elever enskilt. De elever som samtyckt till intervju erbjuds då att vara med i ett gemensamt samtal där vi tillsammans tittar på genomgången av
lektionen.
Ditt deltagande i studien är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas utan förklaring om varför. Om någon elev tackat nej till deltagande i studien ser jag till så eleven inte syns på någon filmsekvens. Jag kommer också att vara uppmärksam på barnens reaktioner vilket innebär att jag avbryter videoobservationer eller intervjuer om ett barn inte vill delta längre. Datamaterial som filmklipp, ljudfiler, anteckningar och transkribering av dessa kommer att förvaras inlåsta och endast användas till min studie. Även namnuppgifter behandlas med sekretess och i arbetet kommer namnen på staden, skolan, lärarna och eleverna att vara fiktiva för att de inte ska kunna identifieras, exempelvis elev1, elev2. Endast jag, min handledare och examinatorn kommer att ha tillgång till datamaterialet. När examensarbetet godkänts raderas allt datamaterial och alla namnuppgifter. Arbetet kommer sedan att publiceras på DiVA - Digitala Vetenskapliga Arkivet, där du får möjlighet att läsa om resultaten från studien. För att genomföra en studie krävs samtycke från de medverkande. Härmed tillfrågas om ditt samtycke. Du ger ditt samtycke genom att skriva under på raden nedan.
Datum och namn:____________________________________________________________