Diskursen om individens bästa inom omvårdnadsinstitutionerna tystas ner av den samhälleliga diskursen om integritet där självbestämmande prisas. Ambitionen att höja värden som
integritet och självbestämmande inom demensomsorgen har lett till en positiv utveckling där missförhållanden och rutinmässigt tvånganvändande har minskat. Vad som ifrågasätts är däremot i vilken omfattning det är skäligt att denna ambition oupphörligen står över alla andra värden. Regeringens beslut om att behovet av lagstiftning har upphört kan utifrån resultatet av
52 vår studie förstås genom att den idealiserade bilden av autonomitet inom äldreomsorgen äventyras om tvingande skyddsåtgärder förankas i lag. Samtidigt visas att vanvård inte enbart sker genom tvång utan även vid underlåtenhet att handla, då demenssjukdomen kan medföra en nedsatt besluts- och bedömningsförmåga där situationer uppstår då den enskilda riskerar att fara illa. När tvång förbjuds och den enskilde riskerar att skadas ställer även vi oss frågan
“men vad ska de göra då?”.
53
REFERENSER Tryckta källor
Abrahamsson, B-L. (2003). Demens - omsorg och omvårdnad. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning
Ahrne, G. & Eriksson-Zetterquist, U. (2011) Intervjuer. I: Ahrne, G. & Svensson, P.
(red.) (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber
Alvesson, M. (2013) Organisation och ledning: ett något skeptiskt perspektiv. Lund:
Studentlitteratur
Alvesson, M. (2015) Organisationskultur och ledning. 3. uppl. Stockholm: Liber.
Alvesson, M. & Deetz, S. (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Armanius Björlin, G. (2004). Om demens: [klinisk bild, utredning, vård och omvårdnad, konfusionstillstånd, genetik och biokemi, patologi, minnesfunktioner, vardagslivets aktiviteter, sexualitet och demens, frågor om tvång och självbestämmande, hälsoekonomi] . 2. uppl.
Stockholm: Liber
Bergström, G. & Boréus, K. (red.) (2005). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Brunnberg, E. & Kullberg, C. (2007). Vinjetter som verktyg i studier av välfärdsstatens professioner: Exemplet socialt arbete. I: Brunnberg, E. & Cedersund, E. (red.).
Välfärdspolitik i praktiken: om perspektiv och metoder i forskning. Uppsala: NSU Press Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. Malmö: Liber
Engelund, T. (2008) Vinjettstudier. I: Meeuwisse, A., Swärd, H., Eliasson Lappalainen, R. &
Jacobsson, K. (red.). Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur & kultur Eriksson, S., Minthon, L., Moksnes, K.M., Saarela, T., Andman, P. O., Snaeldal, J., &
Karlsson, I. (2001) BPSD i ett nordiskt perspektiv. Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjuksom. State-of.the-art dokument. Sollentuna: Jansen Cilag AB.
Fahlander, K., Karlsson, G. & Vikström, D. (2009). Demensboken: levnadsberättelse, upplevelse, fakta och förhållningssätt. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Fairclough, N. (1992). Discourse and social change. Cambridge: Polity
Frändberg, Å. (2005). Rättsordningens idé: en antologi i allmän rättslära. Uppsala: Iustus Gripsrud, J. (2011). Mediekultur, mediesamhälle. 3. uppl. Göteborg: Daidalos
Gustafsson B, Hermerén G, Petterson B. (2011) God forskningsed. Vetenskapsrådet:
Stockholm.
Henning, B. (1999). Organisationskultur. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
54 Kristensson Uggla, B. (1999). Kommunikation på bristningsgränsen: En studie i Paul
Ricoeurs projekt. Stockholm: Symposion.
Kögler, H-H. (1996). The power of dialogue: critical hermeneutics after Gadamer and Foucault. Cambridge, Mass.: MIT Press
Morgan, D-L. (1997). Focus groups as qualitative research. 2. uppl. Thousand Oaks, Calif.:
Sage
Peczenik, A. (1988). Rätten och förnuftet: en lärobok i allmän rättslära. 2. uppl. Stockholm:
Norstedt
Peczenik, A. (1995). Juridikens teori och metod: en introduktion till allmän rättslära. 1. uppl.
Stockholm: Fritze
Peczenik, A. (2005). Vad är rätt?: om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumentation. 1. uppl. Stockholm: Fritze
Petersson, O. (2014). Den offentliga makten. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur
Ragneskog, H. (2013). Demensboken: omvårdnad och omsorg. 1. uppl. Göteborg: Printema Schein, E-H. (2010). Organizational culture and leadership. 4. uppl. San Francisco: Jossey-Bass
Staaf, A. (2005). Rättssäkerhet och tvångsvård: en rättssociologisk studie. Diss. Lund : Lunds universitet
Wibeck, V. (2010) fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.
2:1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Wimo, A. & Sandman, P-O. (1999). Demensvård för nästa sekel. Stockholm: Svenska kommunförbundet
Artiklar
Brindle, N. & Homles, J. (2005) Capacity and coercion: dilemmas in the discharge of older people with dementia from general hospital settings. Age and Ageing, 34(1), ss. 16-20.
Brodtkorb, K., Valen-Sendstad Skisland, A., Slettebø, Å. & Skaar, R. (2015) Ethical challenges in care for older patients who resist help. Nursing Ethics. 22(6), ss. 631- 641.
Gjerberg, E.., Hem M.H., FØrde, R. & Pedersen, R. (2013) How to avoid and prevent coercion in nursing homes: A qualitative study. Nursing Ethics. 20(6), ss. 632-644.
Gjerberg, E., Lillemoen, L., Pedersen, R., & Førde, R. (2015). Coercion in nursing homes:
Perspectives of patients and relatives. Nursing Ethics, 20(6), ss. 632–644.
Gove, D. & George, J. (2001). Perspectives on legislation relating to the rights and protection of people with dementia in Europe. Aging & Mental Health, 5(4), ss. 316-321.
55 Karlsson S, Bucht. G, Eriksson S. & Sandman P.O. (2001) Factors relating to the use of
physical restrains in geriatric care settings. Journal of American Geriatrics Society, 49, ss.
1722-1728
Kirkevold, Ø & Engedal, K. (2004) Prevalence of patients subjected to constraint in Norwegian nursing homes. Scand J Caring Sci, 18, ss. 281-286.
Lejman, E., Westerbotn, M., Pöder, U. & Wadensten, B. (2013) The ethics of coercive treatment of people with dementia. Nursing Ethics, 20(3), ss. 248-262.
Lindblom, P. H. (1999) Tvekamp eller inkvisition? Svensk juristtidning. ss. 617-655.
Sagiv L., Schwartz S. H. (2007). “Cultural values in organisations: Insights for Europe”.
European Journal of International Management. ss. 176-190.
Tännsjö, T. (1999) Informal coercion in the physical care of patients suffering from senile dementia or mental retardation. Nursing Ethics, 6(4), ss. 327-336.
Weiner, C., Tabak, N. & Bergman, R. (2003). The Use of Physical Restraints for Patients Suffering from Dementia. Nursing Ethics, 10(5), ss.512-525.
Elektroniska källor
Ahlinder, K. (2009) Demenssjuk fick svälta i månader. Hallands nyheter.
http://hn.se/nyheter/varberg/1.671131-demenssjuk-fick-svalta-i-manader (Hämtad 2016-03-19)
Oldenburg, L. (2013) 72-åring hölls inlåst på äldreboendet. Metro.
http://www.metro.se/stockholm/har-holls-72-aringen-inlast-pa-aldreboendet/EVHmhe!ayc11t (Hämtad 2016-03-20)
Regeringskansliet (2013) Pressmeddelanden 2010-2014 - Maria Larsson. Stockholm:
Socialdepartementet.
http://www.regeringen.se/contentassets/b0a72e90a692436b9e59c48e585548e2/pressmeddela nden-2010-2014---maria-larsson (Hämtad 2016-04-08)
Socialstyrelsen (2006) Vård- och omsorgsassistenters kompetens – en litteraturgenomgång.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2006/2006-123-39 (Hämtad 2016-04-19) Socialstyrelsen (2011) Lagändring ska ge bättre demensvård.
http://www.socialstyrelsen.se/pressrum/debattartiklar/lagandring-ska-ge-battre-demensvard (Hämtad 2016-02- 01)
Tagesson, Eric. (2014) Noll koll på vanvården. Aftonbladet.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18223470.ab (Hämtad 2016-03-19)
Övriga källor
Brottsbalk 1962:700 Stockholm: Justitiedepartementet L5
Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Stockholm: Socialdepartementet
56 Proposition 2009/10:116. Värdigt liv i äldreomsorgen. Stockholm: Socialdepartementet SFS 1974:152. Kungörelse om beslutad ny regeringsform. Stockholm: Justitiedepartementet L6
SFS 1991:1128 Lag om psykiatrisk tvångsvård. Stockholm: Finansdepartementet SFS 1994:1219. Lag om europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Stockholm: Justitiedepartementet L6 Socialtjänstlag 2001:453 Stockholm: Socialdepartementet
SOU 1990/91:58. Proposition om psykiatrisk tvångsvård, m.m. Stockholm.
SOU 2006:110. Regler för skydd och rättssäkerhet för personer med demenssjukdom.
Stockholm: Socialdepartementet
SOU 2012:17. Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd.
Stockholm: Socialdepartementet.
Uppdrag granskning (2010) De inlåsta. Sveriges television, SVT 1, 8 september.
57
BILAGA 1
Vinjetter och intervjufrågor
Personbeskrivning
Olle är 85 år och har en demenssjukdom av okänd art. Han har depressiva symtom, nedsatt balans- och gångförmåga och tappar periodvis delar av sitt verbala språk. Han kan då tydligt visa vad han vill genom att kommunicera med enstaka ord och livliga uttryck. Han har förlorat sin tidsuppfattning, vilket för Olle framförallt innebär att han inte kan skilja på natt och dag. Han har varit gift med sin fru Marie i 65 år och de har två söner tillsammans. Olle har tidigare arbetat som musiker och har varit en framgångsrik simmare.
Olle är ofta ledsen, orolig och ängslig. Hans depressionssymtom blir allt mer påtagliga i takt med att sjukdomen utvecklas och den oro som han uppvisar påverkar stora delar av hans vård.
I de stunder då oron blir väldigt intensiv pratar han om att han inte vill vara på boendet mer, utan att han vill hem till Marie igen. Under Olles vård har musiken använts som ett verktyg att stilla den ängslan som han uppvisar.
Fall 1
Det är måndag förmiddag på boendet, vilket betyder att Olle ska duscha. För två veckor sedan när Olle duschade ramlade han och slog sig och har sedan dess blivit rädd för att gå in i duschen igen. På grund av sin rädsla har Olle nu inte duschat på 13 dagar. Efter flera misslyckade försök att lugna honom vid duschingen har nu personalen tillsammans med Marie kommit fram till att Olles hygien måste skötas, trots att han blir rädd under tiden.
Undersköterskan Anton kommer in till Olle för att hjälpa honom att duscha och efter lite inledande småprat berättar Anton att det är dags att gå in i duschen. Anton närmar sig Olle för att hjälpa honom av med kläderna. Olle blir märkbart upprörd, han gråter och skriker ”sluta”
varje gång Anton gör ett försök att hjälpa Olle av med kläderna. Anton inser att han inte kan utföra momentet på egen hand och står handfallen inför hur han ska hantera situationen.
Hur skulle du agerat i situationen?
Hur kan personalen handla för att minska Olles rädsla i samband med duschning?
Fall 2
Olle är ofta orolig under nätterna vilket gör att han vandrar runt i korridorerna på boendet.
Personalen har många gånger hittat honom vid ytterdörren fullt påklädd u nder nattimmarna, där han står och irriterat rycker i dörrhandtaget. Han har vid flera tillfällen uttryckt att han måste hem till Marie igen, att hon inte borde vara hemma ensam. Vid de flesta tillfällena går det bra att avleda honom tillbaka till sitt rum, så att Olle kan få gå och lägga sig igen.
En tidig vintermorgon upptäcker nattpersonalen att en dörr med kodlås har lämnats öppen och att Olle har gått ut. När de hittar Olle har han bara tofflor på sig eftersom han klivit direkt upp från sängen. Personalen försöker då leda tillbaka Olle in på boendet men han uppvisar total oförståelse inför varför, eftersom han faktiskt har en viktig simtävling idag som han inte kan missa.
Hur hanterar du situationen?
Vilka skyddsåtgärder kan användas för att förhindra att Olle går ut under nätterna?
58 Hur kan ni arbeta för att minska Olles nattliga oro?
Fall 3
Olle har sedan några år tillbaka haft problem med tänderna. Han får återkommande
inflammationer och värk till följd av karies och behöver besöka tandläkare regelbundet för att få bukt på sin värk. Olle har sedan barnsben haft tandläkarskräck och det blir allt svårare att få med honom till tandläkaren. Tidigare har Olles söner följt med honom till tandläkaren där de vid ett tillfälle fick hålla fast honom i stolen så att tandläkaren kunde genomföra en snabb undersökning. Olle har ett par gånger tidigare fått sedativa läkemedel innan tandläkarbesöken vilket har minskat hans oro.
Olles söner har inte längre möjlighet att följa med honom till tandläkaren, därför har ett nytt beslut tagits om att ansvaret nu ligger hos personalen. För en månad sedan hade Olle ett inbokat tandläkarbesök men i väntrummet blev han orolig och vägrade att genomföra
undersökningen. På grund av att Olle missade besöket har han nu fått ordentlig tandvärk och klagar över detta dagligen.
Olle har nu en ny tid hos tandläkaren och om han inte genomför behandlingen riskerar han att få en inflammation i munnen. Olle är väldigt bestämd om att han inte tänker besöka
tandläkaren och han blir upprörd när någon i personalen försöker prata med honom om det.
Han har också bestämt sig för att han inte tänker ta några sedativa läkemedel då han den sista tiden har pratat om att det bara ges till sinnessjuka personer.
Dagen för tandläkarbesöket är här och det är nu dags för er i personalen att diskutera hur situationen ska hanteras. Hur resonerar ni?
Fall 4
Månaderna går och Olle får allt svårare att stå och gå själv. Han ramlar ofta och har vid ett par tillfällen skadat sig ordentligt. Det har nu gått så långt att Olle faller varje gång han försöker stå och han behöver även hjälp att förflytta sig från rullstolen till sängen eller toaletten. Olle har blivit försedd med bälte vilket han tycker fungerar bra då det hjälper honom att hålla sig upprätt samt att han blir påmind om att han inte ska ställa sig upp och riskera att ramla och slå sig.
En kväll får Olle för sig att han inte längre vill sitta i rullstolen och säger att han kan gå själv.
Han begär att bältet ska tas bort och han försöker gång på gång resa sig. Alma är nyanställd och har bara varit på boendet i en vecka. Hon tar bort bältet och Olle reser sig men faller omedelbart och skadar armen och slår i huvudet. Alma hjälper Olle upp i rullstolen igen och sätter på bältet. Olle blir arg och säger återigen åt Alma att ta bort bältet för han kan gå själv.
Alma kommer nu till dig för att be om råd i hur hon ska hantera situationen.
Vad säger du till Alma?
Hur hade du gjort om du varit med i situationen från början?
Vad anser du är det största problemet i den beskrivna situationen?
Slutfrågor
1. Vilka skyddsåtgärder är vanligast förekommande inom ert arbete med personer med demenssjukdom?
2. Hur upplever ni att det är att använda tvingande skyddsåtgärder inom ert arbete?
59 3. Hur arbetar ni för att undvika användandet av tvingande skyddsåtgärder?
4. Vilka organisatoriska förutsättningar krävs för att kunna undvika användandet av tvingande skyddsåtgärder?
60
BILAGA 2
Informationsbrev
Information om studie gällande skyddsåtgärder vid omsorgsarbete med personer med demenssjukdom
I samband med en kandidatexamenuppsats vid socionomprogrammet, Linnéuniversitetet, görs en studie om omvårdnadspersonals förhållningssätt till skyddsåtgärder inom kommunal demensomsorg. Vi som genomför studien är studenter på termin sex och heter Linnea Halonen och Ronja Ottosson.
Syftet med studien är att förstå omvårdnadspersonalens strategier i arbetet med personer med demenssjukdom utifrån de skyddsåtgärder som används.
Studien genomförs i form av fokusgrupper och varje fokusgrupp kommer att ta ungefär en timme. I studien kommer vinjetter att delas ut där en fiktiv person följs genom olika situationer. Vinjetterna diskuteras sedan i små grupper. Under fokusgruppsintervjuerna kommer frågor att ställas angående de olika situationerna i vinjetten och avslutas med intervjufrågor som inte är kopplade till vinjetten som diskuteras i gruppen. Intervjufrågorna kommer att vara utformade utifrån en semistrukturerad intervjuteknik vilket innebär att de utgår från vissa teman och specifika frågor men deltagarna ges möjlighet att fritt utveckla resonemang samt att det ges möjlighet till följdfrågor. Intervjuerna kommer att spelas in och sedan transkriberas.
Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Innan intervjuerna äger rum kommer ett skriftligt samtycke att insamlas från samtliga deltagare. Alla intervjupersoner kommer att anonymiseras i vår undersökning.
Vi har även valt att inte ange i vilken stad intervjuerna genomförs. Det insamlade materialet kommer endast att användas i forskningssyfte och förvaras på ett sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av det. Materialet kommer endast att vara tillgängligt för oss, vår handledare samt examinator och kommer att förstöras efter examination.
Genom att undersöka skyddsåtgärder i omsorgsarbetet och vårdens utformning ses studiens resultat kunna bidra med till kunskap om hur omvårdnadspersonal förstår behovet av skyddsåtgärder i demensvård. Deltagarna i studien är således en av de grupper som kan gynnas av det resultat som genereras. När uppsatsen är färdig finns möjlighet att ta del av det färdiga resultatet.
Du tillfrågas härmed att delta i denna studie eftersom du är tillsvidareanställd inom äldreomsorgen och har arbetat med personer med demenssjukdom i minst ett år.
Studien kommer att presenteras i form av en uppsats vid Linnéuniversitetet i Växjö.
Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga Med vänliga hälsningar
Linnea Halonen Ronja Ottosson
61 _____________________________ ____________________________
xxxxxx@student.lnu.se xxxxxx@student.lnu.se