7. Slutsats och diskussion
7.2 Slutord och framtida forskning
Studiens kvalitativa metod som bestod av ett fåtal intervjuer och ett nedslag på en timme i varje klassrum ger naturligtvis inga generella svar eller sanningar om hur det går till i klassrummen varje dag, vilket studien inte heller gör anspråk på. Den belyser endast det vi som observatörer såg och det vi upplevde under dessa korta stunder. Studien är formad utifrån våra tankar och andra forskare hade kanske upplevt och sett andra saker.
Att vi kände till lärarna och eleverna gjorde att studien inte kan betecknas som opartisk. För att kunna ge mer beskrivande och detaljerade svar hade vi behövt göra en longitudinell studie där vi hade kunnat se elevernas progression över tid. Däremot gör vi gällande att vår forskning är väl genomtänkt och bearbetad och kan bidra till nya infallsvinklar och tankar till fördjupad forskning.
Ett framtida forskningsprojekt är att göra en longitudinell studie där fokus ligger på hur KL kan anpassas för de starkare eleverna inom svenskämnet. En annan intressant forskningsfråga är hur elever med svenska som andraspråk och nyanlända elever kan arbeta med svenskundervisningen genom KL.
42
Referenser
Alvehus, Johan. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB.
Andersson, Annika. Wiklund, Matilda., & Hatakka, Mathias. (2016). Emerging Collaborative and Cooperative Practices in 1:1 Schools. Technology Pedagogy and Education.
25(4), 413–430. Hämtad 2020-02-04 från https://www-tandfonline-
com.proxy.mau.se/doi/full/10.1080/1475939X.2015.1060896 Antonovsky, Aaron. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Aastrup Rømer, Thomas. (2019). A critique of John Hattie´s theory of Visible learning.
Educational Philosophy and Theory. 51(6), 587–598.
Christoffersen, Charlotte. (2015). Kooperativt Lärande - metod eller förhållningssätt? Hämtad 2020-01-29 från https://pedagog.malmo.se/2015/11/23/etod-eller- forhallningssattkooperativt-larande-m/
Christoffersen, Lina., & Johannessen, Asbjørn. (2015). Forskningsmetoder för
lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Cohen, Elizabeth. G., Lotan, Rachel. A., Scarloss, Beth. A. & Arellano, Adele. R. (2009). Complex instruction: Equity in cooperative learning classroom. Theory into
Practice. (38)2, 80–86. Hämtad 2020-03-02 från https://doi-
org.proxy.mau.se/10.1080/00405849909543836
Dalen, Monica. (2011). Intervju som metod. (2: a uppl.). Malmö: Gleerups.
Dewey, John. (2004). Individ, skola och samhälle. 4:e uppl. Stockholm: Natur och Kultur. Durukan, Erhan. (2011). Effects of Cooperative Integrated Reading and Composition (CIRC)
Technique on Reading-Writing Skills. Educational Research and Reviews. (6)1, 102–109.
Fangen, Katrine. (2005). Deltagande observation. Malmö: Liber AB.
Fohlin, Niclas., Moerkerken, Anneke., Westman, Lisa., & Wilson, Jennie. (2017). Grundbok i
kooperativt lärande. Vägen till samarbete i klassrummet. Lund:
Studentlitteratur.
Fohlin, Niclas., & Wilson, Jennie. (2018). Kooperativt lärande i praktiken - Handbok för
lärare i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Forslund Frykedal, Karin. (2008). Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete - om
43
(Doktorsavhandling, Studies in Behavioural Science No. 128.). Linköping: Linköpings universitet. Hämtad 2020-01-29 från https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2: 17754/FULLTEXT01.pdf
Hammar Chiriac, Eva., & Granström, Kjell. (2012). Teachers´s Leadership and Students Experience of group Work. Teachers and Teaching: Theory and Practice. 18(3). 245–363.
Hansen, Anders. (Författare/Manus)., & Nyberg, Niklas. (Regissör). (2019). Lika men unika. [TV program]. I Niklas Nyberg (Producent). Din hjärna. Sverige: Sveriges Television. Hämtad 2020-02-05 från URL:
https://www.svtplay.se/video/24120590/din-hjarna/din-hjarna-sasong-1-lika- men-unika?info=visa&start=auto
Hartman, Sven., Lundgren, Ulf P., & Hartman, Ros Mari. (2004). Inledning. I John Dewey
Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur & Kultur.
Hattie, John. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Hultin, Eva. (2014). Att skriva sig till läsning. I Eva Hultin & Maria Westman (red). Att
skriva sig till läsning. Erfarenheter och analyser av det digitaliserade klassrummet. (s.15–26). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Håkansson, Jan. (2012). Förord och Fackgranskning. I John Hattie Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur och Kultur.
Jakobsson, Anders. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i
Sverige. 17(3–4), 152–170.
Johannessen, Asbjørn., Tufte, Per Arne., Christoffersen, Line., & Nilsson, Björn. (2020).
Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (2: a uppl.). Stockholm: Liber.
Johnson, David W., Johnson, Roger T., & Holubec Johnson, Edythe. (1994). [Elektronisk resurs] The New Circles of Learning: Cooperation in the Classroom and School. Alexandria, Va: Association for Supervision and Curriculum Development. Hämtad 2020-03-02 från https://search-ebscohost-
com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=nlebk&AN=49858&site=ehost- live.
Kagan, Spencer. (2020). Cooperative Learning: Seventeen Pros and Seventeen Cons Plus Ten
Tips for Success. Hämtad 2020-02-04 från
https://www.kaganonline.com/free_articles/dr_spencer_kagan/259/Cooperative- Learning-Seventeen-Pros-and-Seventeen-Cons-Plus-Ten-Tips-for-Success
44
Kagan, Spencer., & Stenlev, Jette. (2017). Kooperativt lärande. Samarbetsstrukturer för
elevaktiv undervisning. Lund: Studentlitteratur.
Leijon, Marie & Lundgren, Björn. (2012a, 7 juni). Introduktion till observation del 1. [Youtube]. Hämtad 2020-02-05 från URL
https://www.youtube.com/watch?v=2wF4y2ccDaM
Leijon, Marie & Lundgren, Björn. (2012b, 7 juni). Introduktion till observation del 2. [Youtube]. Hämtad 2020-02-05 från URL
https://www.youtube.com/watch?v=tYBMlI7KiFk&t=57s
Lindqvist, Gunilla. (1999). Förord till svenska utgåvan. I Lev Vygotskij Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlag Daidalos.
Malmö Universitet. (2020). Så skriver du ditt examensarbete. Hämtad 2020-02-07 från https://student.mau.se/mina-studier/examen/examensarbete/
Rojas-Drummond, Sylvia., & Mazón, Nancy. (2014). Developing reading comprehension through collaborative learning. Journal of Research in Reading. 27(2), 138–158. Sharan, Shlomo., Sharan, Yael & Tan, Ivy Geok-Chin. (2013). [Elektronisk resurs] The
Group Investigation Approach to Cooperative Learning. I Cindy E Hmelo- Silver, Clark A. Chinn, Carol K. K. Chan & ANgela M. O’Donnell (red.). The
International Handbook of Collaborative Learning (s. 351–369). Hämtad 2020-
02-03 från https://www.routledgehandbooks.com/doi/10.4324/9780203837290 .ch20
Skolverket. (2017). PIRLS 2016 - Läsförmåga hos svenska elever i årskurs 4 i ett
internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Slavin, Robert, E. (2015). Cooperative Learning in Schools. International Encyclopedia of the
Social & Behavioral Sciences (Second Edition), 881–886 Hämtad 2020-03-10
från https://doi.org/10.1016/B978-0-08-097086-8.92028-2
SOU 2018:57. Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället. Ett betänkande av
Läsdelegationen. Hämtad 2020-02-03 från https://www.regeringen.se/rattsliga-
dokument/statens-offentliga-utredningar/2018/06/sou-201857/
Stevens, Robert J. (2010). Student Team Reading and Writing: A Cooperative Learning Approach to Middle School Literacy Instruction. Educational Research and
Evaluation. 9(2), 137–160.
Suwantharathip, Ornprapat. (2015). Implementing Reading Strategies based on Collaborative Learning Approach in an English Class. Reading Matrix: An international
45
Säljö, Roger. (2017). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Ulf, P. Lundgren & Roger Säljö & Caroline Liberg (red). Lärande Skola Bildning: Grundbok för
lärare. (4:e uppl.) s.203–217. Stockholm: Natur & Kultur.
Trost, Jan. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4:e uppl.) Lund: Studentlitteratur. Unicef. (2020). Barnkonventionen. Hämtad 2020-03-05 från
https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten
Varışoğlu, Behice. (2016). Influence of Cooperative Integrated Reading and Composition Technique on Foreign Students´ Reading and Writing Skills in Turkish.
Educational Research and Reviews. 11(12), 1168–1179.
Vetenskapsrådet. (2020). Forskningsetiska principer - inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.