Språkets betydelse

I både Pernillas och Henriettas klassrum finns läroplansmålen för grundskolan uppsatta på väggarna och blir därför en påminnelse att aktivt arbeta mot dem. Pernilla menar att KL har hjälpt till att synliggöra målen i svenska för Lgr11 både för lärarna och elevgruppen.

De tränar målen i läroplanen, att faktiskt kunna återberätta och kunna redovisa hur man tänker. Att inte bara jag själv ska förstå det utan jag ska kunna förklara för min kompis. Så den också förstår. Då får vi ett annat sätt att tänka (Pernilla, personlig kommunikation 5 mars, 2020).

I det Pernilla säger syns att språket mellan eleverna har en naturlig plats i klassrummet, vilket är en grundpelare inom Vygotskijs syn på lärande. I traditionell undervisning är det främst läraren som pratar, och att eleverna ska kunna återberätta faller sig därför inte naturligt i klassrum där traditionellt sätt används. Vi upplever att genom att använda KL minskas lärarens taltid till förmån för elevernas, eftersom strukturerna uppmanar alla elever till att prata mer. Taltiden uppkommer vid diskussioner med sin axelkompis eller hemgrupp. Även då läraren använder glasspinnar istället för traditionell handuppräckning ges fler tillfällen för eleverna att göra sin röst hörd på ett naturligt sätt. Henrietta berättar att när hon använder sig av rollfördelning, hjälps de tysta eleverna att våga kommunicera för bland annat hemgruppens räkning. “Till och med de som ofta är tysta annars, vågar vara kontaktpersoner och ta den rollen. Annars försvinner de lite i mängden och vågar liksom inte komma upp. Sitter de i tyst arbete, då har de lite svårare för att komma fram“ (Henrietta, personlig kommunikation, 11 mars 2020). Det Henrietta berättar innebär att tysta elever får en mer naturlig stöttning till att prata offentligt i klassen. Här visar Henrietta att hon försöker anpassa undervisningen så att eleverna hjälps framåt. Genom att använda rollen kontaktperson guidar hon eleverna in i deras proximala utvecklingszon då det gäller muntlig kommunikation.

Att prata med varandra respektfullt är ett sätt att visa att språket ska ha hög status. I Evas klass är veckans sociala mål därför att prata vänligt med varandra.

Vi har många elever som svär, de har ett språk som inte är av denna värld, så därför har vi jobbat mycket med att vi pratar trevligt med varandra. Man svär inte. Men det är ett litet pågående arbete som känns som ett never ending story ungefär (Eva, personlig kommunikation, 13 februari, 2020).

31

Eva betonar vikten av att ha en trevlig kommunikation i sitt klassrum. Detta tolkas som att hon delar Vygotskijs tankar om språkets betydelse och ordvalets makt. Att ord kan såra eller förgylla relationer.

Vi upplever att då det kommer till att få eleverna intresserade av läsning försöker lärarna hitta kreativa lösningar med hjälp av KL. Då det gäller litteraturläsning i Henriettas klassrum ser hon en förbättring efter att ha introducerat ett moment där eleverna skriver en form av bokrecension efter att ha läst ut sin bok. “Där skriver de och ritar en bild till. Så är det olika frågor om böckerna. Jag tycker att de anstränger sig med läsningen. Det händer någonting där, att de vet att innan de lämnar tillbaka boken måste de skrivit Bokboken om det. En recension varje gång de har läst en bok” (Henrietta, personlig kommunikation, 5 mars, 2020). Henriettas tillvägagångssätt visar här hur både den muntliga och skriftliga undervisningen i svenska tränas i symbios. Även Pernilla har tankar på hur hon ska få sina elever att uppskatta läsningen som någonting rofyllt och nyttigt utöver att checka av att de har gjort sin läsläxa. “Läsläxan kan jag känna att de gör, men utöver den, det är inte så att det är jättemånga av mina elever som läser. När man är färdig med läsläxan så är man färdig, det är inte så att de grottar ner sig i en bok och lägger sig och läser” (Pernilla, personlig kommunikation, 5 februari 2020). Det Pernilla säger visar att läsning inte är något som eleverna i hennes klass anser vara en rolig aktivitet. Idag använder sig Pernilla av mer traditionella inslag då det gäller läsning. Eleverna är indelade i tre olika läsgrupper med utgångspunkt i elevens läsförmåga. Eleverna läser 10–15 minuter och diskuterar händelseförlopp samt de frågor som de fått i uppgift att besvara när de läste samma kapitel i sin hemmiljö. Pernilla vill väcka elevernas intresse kring läsning. Hon vill att eleverna ska känna att läsning är något de väljer att göra även på sin fritid. Därför har Pernilla planer på att utveckla den dagliga läsningen i klassrummet med inspiration från KL.

Vi läser redan i par, men jag skulle vilja utveckla att vi har parläsning varje dag. Att paren läser samma bok. Där kanske man inte kan ha sitt lärpar utan då får man kanske ha ett annat par där man ligger mer lika i läsnivå. Så jag inte hamnar med någon… om man tar en helt skönlitterär bok så ska man kanske inte, den starka och den svaga läsa samma bok, där den starka behöver backa för mycket och den svaga kommer vara superstressad för att man inte hinner med (Pernilla, personlig kommunikation, 5 februari, 2020).

Pernilla visar att hennes roll som lärare är att noga välja vilka elever som ska arbete tillsammans så att båda kan nå längre i sin språkutveckling i läsning. Att två elever som är mer jämna då det gäller läsvana innebär att de kan hjälpa varandra att hamna i den proximala utvecklingszonen. Det visar att lärandet är något som händer kontinuerligt och att rollerna om vem som hjälper vem skiftar. Även i Evas klassrum används läsläxa utifrån olika läsnivåer med en tillhörande

32

läxbok för att få in skrivandet mer i processen. Utöver det använder sig Eva av fri läsning där eleverna själva får välja vilken bok de ska läsa. Eva berättar hur hon följer upp läsningen.

Dels har de ju recensionsböcker och dels sitter de två och två och gör ett venndiagram – vad handlar din bok om vad handlar min bok om... Och det är likadant när jag har högläsning att jag pratar mycket om det jag läser. Så ibland när de läser enskilt så smyger jag runt och lägger lappar på bordet, och då kan det stå så ”Om du var huvudpersonen, vad skulle du göra då?” eller ”Skulle du rekommendera denna bok, varför?” Lite sådana läsuppdrag (Eva, personlig kommunikation,13 februari, 2020).

Här synliggörs det hur Eva använder kreativa lösningar för att uppmuntra elevernas språkutveckling på ett lekfullt och individanpassat sätt. Hon visar att läsning inte är en isolerad händelse som endast sker i skolsammanhang. Det hon berättar tyder på att hon vill få eleverna att tänka att det finns en koppling till världen utanför skolan. Genom att låta eleverna berätta hur de skulle göra om de var huvudkaraktären i boken förbereder hon dem för saker som skulle kunna ske på riktigt. Detta tolkas som att Eva är inspirerad av Deweys tankegångar.