Komponenter som framträtt i studien har visats sig stämma överens med tidigare forskning som säger att naturinslag har betydelse för barns uppfinningsrikedom på hela skolgården (Lindholm, 1995). Naturen bidrar både med gömställen eller mellanrum som Björklid (2005) säger och lekmaterial i form av pinnar. Betydelsen av olika platsbegrepp som rumslighet, komplexitet och mysterieeffekt är också vägledande för hur barnen använder sin skolgårdsmiljö och avgörande för skolgårdens främjande av lek, rörelse och reflektion. De verkar därför vara användbara i en skolgårdsförändring. Antagligen är en allsidig skolgård som talar till alla sinnen det mest optimala (Lindblad, 1993). För att skolgården ska kunna få en särprägel verkar det också vara väsentligt att arbeta med specifika uttryck som expressiva objekt och naturinslag (Skantze, 1989; Lindholm, 1995). En tydlig och identifierbar skolgård som inte liknar andra skolgårdar i Sverige kan bara låta sig göras av de som har behov av skolan; barnen, föräldrarna och arbetslaget. Eftersom ett skapande av den egna platsen stärker identiteten och tillhörigheten till den (Lieberg; red. Olsson, 1998; Rasmussen, 1993). Landskapsarkitekter verkar inte heller alltid ha klart för sig vad de vill ha (Kaplan, & Kaplan, 1989). Den hemligheten vet bara brukarna av skolgården och kan kanske endast upptäckas om de tillsammans är med i planeringen av en skolgårdsförändring.
REFERENSLISTA
Björklid P. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet
mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten
för skolutveckling.
BjØrndahl C.R.P. (2007). Det värderande ögat. Stockholm: Liber.
Cele S. (2006). Communicating Place - methods for understanding children's
experience of place. Stockholm University.
Einarsson C. & Hammar Chiriac E. (2002). Gruppobservationer. Teori och praktik. Malmö: Studentlitteratur.
Goffman E. (1974). Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets dramatik. Simrishamn: Raben & Sjögren.
Gustavsson B. (2002). Vad är kunskap? Skolverket.
Hellman J. & Eckerström J. (28/8 ,2008). Rapport. www.svt.se.
Kaplan R. & Kaplan S. (1982). Cognition and environment. Functioning in an
uncertain world. Praeger Publishers.
Kaplan R. & Kaplan S. (1989). The experience of Nature: A Psychological
Perspective. Cambridge University Press.
Kihlström S. (1998). Förskollärare om yrkets pedagogiska innehåll. Lund: Studentlitteratur.
Lantz A. (2007). Intervjumetodik. Studentlitteratur. Laike T.(2002). Förskolan nr 2. Lärarförbundet.
Lindblad B. (1993). Skolgården - barnens frirum. Studie av en skolgårdsmiljö
betraktad ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Psykologexamensuppsats
Vol V11.(1993): 11.
Lindholm G. (1995). Skolgården. MOVIUM, sekretariatet för den yttre miljön, vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.
Lundegård I.Wickman P – O., Wohlin A. (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Löfdahl A. (2004). Förskolebarns gemensamma lekar – mening och innehåll. Lund: Studentlitteratur.
Mårtensson F. (2004). Landskapet i Leken. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet, institution för landskapsplanering.
Nordström M. (1986). Platsens psykologi. Statens institut för byggnadsforskning.
Norén-Björn et.al. (1993). Uteboken. Liber utbildning.
Olsson T. (1998). Människans natur – Det grönas betydelse för vårt välbefinnande. Formas.
Patel R. & Davidsson B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Rasmussen T. H. (1993). Den vilda leken. Malmö: Studentlitteratur.
Sebba R. (1991). The Landscapes of childhood, The Reflection of Childhood´s
Environment in Adult Memeories and in Children's Attitudes. Environment and
behavior volym 23 No. 4, July 1991 395- 422 Sage Publications ink.
Skantze A. (1989). Vad betyder skolhuset? Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Thurén T. (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Utbildningsdepartementet (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och frititdshemmet. Lärarförbundet.
BILAGA 1
bild 1 bild 2.
Fotbollsplanen. Bilden visar åns utlopp ur kul- verteringen.
bild 3 bild 4
Sandlådan. Nedanför ligger Gungplatsen med den lilla slänten
den lilla slänten. nedanför.
bild 5 bild 6
Lilla bollplanen. Lilla bollplanen.
bild 7 bild 8
Gruppering av träd med staket och Gruppering av träd bakom boll- bänk som bildar vägg mot bollplanen. planket vid lilla bollplanen.
.
bild 9 bild 10
Lekplatsen mittemot 4-6ans entrégård. Sandbänksklassrummet med barnens iordningställda hoppbana.
bild 11 bild 12
En del av slänten, bakom träden syns En liten bit av slänten, längst bort ligger bostadsområdet. I förgrunden ligger klippan.
klippan som de hade fäst ett rep vid för bergsklättring. På andra sidan den breda gångvägen ligger skol-
byggnaden som inte syns i bild.
bild 13 bild 14
Treans lekplats med slänten i bakgrunden. En del av basketplanen på treornas gård Den bortre delen av slänten syns i bak- grunden.
bild 15 bild 16
Treornas lekplats. Basketplanen, slänten skymtar i bakgrunden.
bild 17 bild 18
Parkeringsplatsen. Fyran- sexans entrégård.
bild 19 bild 20
Hopbyggda bänkar i kvadrat. Stenformation på 4-6ans entrégård. Våren 2009 täcktes
öppningen i bänkformationen av bräder så att det blev ett bord. I bakgrunden syns bl.a. väggfasta bänkar.
bild 21 bild 22
Volträcket på treornas lekplats till Sanden på treornas lekplats, där leken vänster är lekplatsen där treorna ”land och rike” utspelade sig. I bak- lekte ”land och rike”. grunden syns bänkar som sitter fast
. på staketet.
bild 23 bild 24
Lilla lekhuset. Lilla lekhusets insida.
bild 25 bild 26
bild 27 bild 28
Hage på gångvägen mellan En annan hage på samma gångväg fyran- sexans entrégård och lekplatsen. Nya hagar målades vt- 09.
bild 29 bild 30
Klippa i slänten. I förgrunden en rumslighet
I bakgrunden tätare skog.
bild 31 bild 32
Rumsligheten i slänten, nedanför Grupperingar av träd och buskar samt
skymtar skolhuset. spår av en stig som ger rumslig
bild 33 bild 34
Ett rejälare träd, busksnår En tydlig stig längs en vägg av träd och en stig. I förgrunden förstärker rumskänslan.
en öppning i terrängen.
bild 35 bild 36
Denna bild och nästa visar Lerig nerfart från stora slänten. stigar i leran som användes
för att ta sig ner från slänten.
bild 37 bild 38
Klätterträd vid ån. Bakom syns Utsikt över ån när den precis fotbollsplanen. runnit ut ur kulverteringen.