Avslutningsvis i den här studien konstateras att det inte går att dra några konkreta slutsatser kring vilka variabler som spelar roll för individers attityder. Som svar på frågan som formulerats i syftet: Det finns samband mellan attityderna och de utvalda oberoende variablerna, men effekterna är försumbara och går dessutom åt olika håll för olika länder och för olika variabler, vilket försvårar generalisering. I kapitel 5 ovan fanns en hypotes om att framförallt utbildning och inkomst skulle vara de variabler som hade störst påverkan på jämställdhetsattityderna, vilket stämde för den beroende variabeln ”Är jämställdhet mellan könen viktigt?”, men återigen är även dessa svaga. Att detta är fallet beror med största sannolikhet på att attityder är svåra att mäta och kontrollera för då det finns bakomvarande faktorer som i större utsträckning påverkar individen.
Urvalen för respektive land och deras attityder skiljer sig i viss mån åt. Överlag kan konstateras att en överlägsen majoritet graderar sin inställning till jämställdhet som en tia (på en tio-gradig skala) vilket motsvarar “Väldigt viktigt”. När individerna graderat sin attityd något lägre ökar plötsligt spridningen och länderna skiljer sig något mer åt. Här kan konstateras att Skandinavien har lägre andelar som angett de lägre siffrorna som ett mått på sin inställning, medan det i andra europeiska länder (exempelvis Frankrike, Nederländerna och Storbritannien) är fler. Som svar på den andra frågan som formulerats i syftet: Det finns skillnader i ländernas attityder gentemot jämställdhet. Dock stämde inte hypotesen som formulerats i kapitel 5 ovan där Skandinavien förväntades ha mest positiv attityd gentemot jämställdhet. Det visade sig istället vara Spanien med överlägset mest positiv inställning.
63
Referenser
Andrén, T. (2012) Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män - En kunskapsöversik. Specialstudier Nr 31, April 2012. Utgiven av Konjunkturinstitutet. Tillgänglig:
http://jamda.ub.gu.se/bitstream/1/620/1/ki.pdf [2017-03-07].
Ajzen, I. (2011). The theory of planned behaviour: reactions and reflections. Psychology and
Health. 26(9): 1113-1127
.
Becker, G.S. (1985). Human Capital, Effort, and the Sexual Division of Labor. Journal of Labor Economics 3(1): 33–58
Bergqvist, C. & Saxonberg, S. (2010). Vem tar hand om barnen? En jämförande studie av
samspelet mellan politk och kultur för beslutfattande i familjen. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://anslag.rj.se/sv/anslag/39401 [2017-02-15].
Beller, A. H. (1993). The division of labor by gender. Rationality and Society 5(3): 398-407. Bernhardt, E., Noack T., and Hovde Lyngstad, T. (2008). Shared Housework in Norway and
Sweden: Advancing the Gender Revolution. Journal of European Social Policy 18(3):
275-288.
Borjas, G.J. (2013). Labor Economics. McGraw-Hill Companies, Inc., New York, NY 10020. Brines, J. (1993). The exchange value of housework. Rationality and Society 5(3) 302-340. Boserup, E. (1970). Women’s role in economic development. New York: St. Martin’s Press. Bruno, M. & Easterly, W. (1998). Inflation Crises and Long-Run Growth. Journal of
Monetary Economics 41(1): 3–26.
Cambridge Dictionary (2017). Norm. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/norm [2017-06-06].
Coltrane, S. (2000). Research on Household Labor: Modeling and Measuring the Social
Embeddedness of Routine Family Work. Journal of Marriage and the Family 62(4)
:1208-1233.
Constantin, V.A. & Gara, L. (2015). Institutions, culture or/and individual factors shaping the
attitudes towards gender roles?. Attitudes towards gender roles, s. 23-25.
Dollar, D. & Gatti, R. (1999). Gender Inequality, Income, and Growth: are Good Times Good
for Women? Washington DC: The World Bank. Working Paper Series, No. 1
Duflo, E. (2010). Gender Equality in Development. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://siteresources.worldbank.org/DEC/Resources/84797-1251813753820/6415739-1251815804823/Esther_Duflo_paper.pdf [2017-01-30].
64
Eckel, C. & Grossman, P. (1998). Are women less selfish than men? Evidence from dictator
games. Economic Journal 108(448): 726-735.
Ekonomifakta (2017a). Arbetsmarknad - Jämställdhet. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Jamstalldhet/Kvinnor-pa-arbetsmarknaden---internationellt/ [2017-01-25].
Ekonomifakta (2017b). Utbildning och forskning. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Utbildning-och-forskning/Utbildningsniva/Hogskoleutbildade-25-64-ar/?graph=/929/1/all/ [2017-02-28]. Elster, J. (1989). Nuts and Bolts for the Social Sciences. Cambridge.
Esteve-Volart, B. (2004). Gender Discrimination and Growth: Theory and Evidence from
India. Development Economics Discussion Papers Series. 42, Suntory and Toyota
International Centres for Economics and Related Disciplines. London: London School of Economics and Political Science.
European Commission (2017). Ökad jämställdhet leder till ekonomisk tillväxt. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://europa.eu/rapid/press-release_IP-12-371_sv.htm [2017-06-07]. Fabre, E.F., Causse, M., Pesciarelli, F., & Cacciari, C. (2015). Sex and the money - How
gender stereotypes modulate economic decision-making: An ERP study. Neuropsychologia
75(2015): 221–232.
Fuwa, M. and Cohen, P.N. (2007). Housework and Social Policy. Social Science Research 36 (2): 512-530.
Globalis, Statistik, BNP. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.globalis.se/Statistik/BNP-per-invaanare [2016-09-28].
Gneezy, U. K. L. Leonard och J. A. List (2006). Gender Differences in Competition: The Role
of Socialization, Working paper, Department of economics, University of Chicago.
Goldin, C. (1990). Understanding the gender gap: An economic history of american women. New York: Oxford University Press.
Governance Assessment Portal. Gender Empowerment Measure [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.gaportal.org/global-indicators/gender-empowerment-measure [2017-01-31]. Hersch, J. & Stratton, L. S. (1997). Housework, fixed effects, and wages of married workers. Journal of Human Resources, 32(2): 285-307.
Hirdman, Y. (2003). Genus: Om det stabilas föränderliga former. Liber.
Hofstede, G., Hofstede, J H. & Minkov, M (2010). Cultures and Organizations. New York: McGraw Hill.
Inglehart, R. & Norris, P. (2003). Rising Tide: Gender Equality and Cultural Change Around
65
Institutet för näringslivsforskning (2017). Förutsättningar för tillväxt - institutioner och
sociala attityder i en global ekonomi. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ifn.se/forskning/institutionernas-ekonomi/pagaende-projekt/forutsattningar-for-tillvaxt-%E2%80%93-institutioner-och-sociala-attityder-i-en-global-ekonomi [2017-02-15].
Investipedia (2017). Multicollinearity. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.investopedia.com/terms/m/multicollinearity.asp [2017-02-07].
IT-ord, Diktatorspelet. Lotsson, A. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://it-ord.idg.se/ord/diktatorspelet/ [2016-10-22].
Jakobsson, N. & Kotsadam, K. (2010). Do attitudes toward gender really differ between
Norway and Sweden? Journal of European Social Policy 20(2): 142-159.
Jakobsson, N. & Kotsadam, K. (2011). Do laws affect attitudes? An assessment of the
Norwegian prostitution law using longitudinal data. International Review of Law and
Economics (2011): 103–115.
Jonsson, S. & Jakobsson, N. (2017). Is buying sex morally wrong? Comparing attitudes
toward prostitution using individual-level data across eight Western European countries.
Forthcoming in Women’s Studies International Forum.
Knowles, S., Lorgelly, P.K. & Owen, P.D. (2002). Are Educational Gender Gaps a Brake on
Economic Development? Some Cross-Country Empirical Evidence. Oxford Economic Papers
54(1): 118–49.
Knudsen, K. & Wærness, K. (2001). National Context, Individual Characteristics and
Attitudes on Mothers’ Employment: A Comparative Analysis of Great Britain, Sweden and Norway. Acta Sociologica 44 (1): 67-79.
Kvist, E. & Peterson, E. (2010). What has gender equality to do with it? An analysis of policy
debates surrounding domestic services in the welfare states of Spain and Sweden. NORA -
Nordic Journal of Feminist and Gender Research. 18(3): 185-203.
Landguiden (2017). Statistik - Utbildning. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Statistik/Tabeller-och-grafer/Utbildning?id=753&mode=list# [2017-02-28].
Lidskog, R. & Sundqvist, G. (2011). Miljösociologi. Lund: Studentlitteratur AB.
Löfström, Å, (2009). Gender equality, economic growth and employment. Report for the Swedish Government, Department of Integration and Gender Equality.
Mitra, A., Bang, J.T. & Biswas, A. (2015). Gender equality and economic growth: Is it
equality of opportunity or equality of outcomes?. Feminist Economics. 21(1): 110–135.
Tillgänglig: http://dx.doi.org/10.1080/13545701.2014.930163
66
Måwe, I. (2014) Allt fler män för jämställdhet. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.jamstall.nu/allt-fler-man-for-jamstalldhet-i-princip-3059/ [2016-11-25].
Nordiska Museet (2010). Etnicitet, identitet och kultur. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://nationellaminoriteter.nordiskamuseet.se/etnicitet-identitet-kultur.htm [2017-02-27].
Nationalencyklopedin (2017a). Jämställdhet. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jämställdhet [2016-09-27].
Nationalencyklopedin (2017b). Makroekonomisk löneteori. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lön/makroekonomisk-löneteori [2016-09-27].
Nationella sekretariatet för genusforskning (2011). Unga kvinnor lika riskbenägna som män.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.genus.se/nyhet/unga-kvinnor-lika-riskbenagna-som-man/ [2017-06-06].
Nationalencyklopedin (2017c). Mikroekonomisk löneteori. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/l%C3%B6n/mikroekonomisk-l%C3%B6neteori [2016-09-27].
Nationalencyklopedin (2017d). Norm. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/norm [2017-02-15].
Nationalencyklopedin (2017e). Attityd. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/attityd [2017-03-07].
OECD (2017). Gender wage gap. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.oecd.org/gender/data/genderwagegap.htm [2017-01-25].
Regeringen (2017). Feministisk regering. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/feministisk-regering/ [2017-02-15].
Regeringen (2011). Faktablad - på lika villkor. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/contentassets/22e9060e8e2d44d5adbe5259f5cd7dbd/faktablad-pa-lika-villkor---jamstalldhet-och-kvinnors-rattigheter-och-roll-i-utveckling [2017-02-22]. Remius, T. (2013). Här är landet som är bäst för kvinnor. Aftonbladet. 25
oktober. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.aftonbladet.se/wendela/kvinnaoman/article17724781.ab [2016-12-01].
Robinson, J. & Godbey, G. (1997). Time for life. University Park, PA: Pennsylvania State University Press.
Sanfey, G., Stallen, M. & Chang, L.J. (2013). Norms and expectations in social
decision-making. Trends in Cognitive Sciences. 18(4): 172-174.
Seguino, S. (2000). Gender Inequality and Economic Growth: A Cross-Country Analysis. World Development 28(7): 1211–30.
67
———. (2007). Plus Ça Change? Evidence on Global Trends in Gender Norms and
Stereotypes. Feminist Economics 13(2): 1–28. Gender equality and economic growth.
———. (2011). Gender Inequality and Economic Growth: A Reply to Schober and
WinterEbmer. World Development 39(8): 1485–7.
Silver, H., & Goldscheider, E (1994). Flexible work and housework: Work and family
constraints on women's domestic labor. Social Forces, 72, 1103-1119.
Skolverket (2004). Nationell utvärdering av grundskolan 2003. Nu-03, Rapport 250.
SOU 2004:70. Tid och Pengar - dela lika?. Frida Widmalm för Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SPSS-akuten (2010). Guide regressionsanalys med dummyvariabler. [Elektronisk].
Tillgänglig: https://spssakuten.wordpress.com/2010/05/11/guide-regressionsanalys-med-dummyvariabler/ [2017-02-17].
SPSS-akuten (2011). Guide logistisk regression. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://spssakuten.wordpress.com/2011/10/01/guide-logistisk-regression/ [2017-02-17].
SPSS-akuten (2013). Heteroskedasticitet. [Elektronisk].
Tillgänglig: https://spssakuten.wordpress.com/2013/02/04/guide-regressionsdiagnostik-heteroskedasticitet-del-1/ [2017-04-25].
Sund, B. (2016). Valuing impacts: stated behaviour. Kurs NEAD27 Economic Evaluation Policy [PowerPoint]. [2017-02-06].
SVT (2015). Dansk och Svensk syn på jämställdhet. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-skiljer-sig-dansk-och-svensk-syn-pa-jamstalldhet [2017-02-15].
Säkerhetspolitik (2015). Internationell säkerhet, det internationella systemet. [Elektroniskt].
Tillgänglig: http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Internationell-sakerhet/Det-internationella-systemet/ [2017-04-25].
Teigen, M. & Wängnerud, L. (2009). Tracing Gender Equality Cultures: Elite Perceptions of
Gender Equality in Norway and Sweden. Politics & Gender. 5(1): 21–44. Cambridge
University Press.
Tidningen Kulturen (2008). Skandinaviska skillnader. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://tidningenkulturen.se/index.php/debatt-mainmenu-91/kultur-mainmenu-147/2629-skandinaviska-skillnader [2017-02-28].
TNS Sifo, om oss. (2016). [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.tns-sifo.se/om%20oss
[2016-11-08].
UCLA (Institution for digital research and education) (2017). Regression with stata -
Regression Diagnostics. [Elektronisk]. Tillgänglig:
68
UNdata. GDP per capita. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://data.un.org/Data.aspx?q=Per+capita+GDP&d=SNAAMA&f=grID%3a101%3bcurrID %3aUSD%3bpcFlag%3a1 [2016-10-24].
United Nation Development Programme (2015). Human Development index. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://hdr.undp.org/en/content/human-development-index-hdi [2017-01-24]. Varian, H.R. (2010). Intermediate Microeconomics. W. W. Norton & Company. New York. Wilkinson, N. & Klaes, M. (2007). An introduction to behavioral economics. New York: Palgrave MacMillan.
World Economic Forum (2015). The Global Gender Gap Report 2015. [Elektronisk].
69