Attityder gentemot jämställdhet: En kvantitativ undersökning från åtta europeiska länder

Attityder gentemot jämställdhet

En kvantitativ studie från åtta europeiska länder

Attitudes towards gender equality

A quantitative study from eight European countries

Emilia Berglund & Oliver Cederlund

Nationalekonomi

Examensarbete – Civilekonomprogrammet

Termin: HT-16/VT-17 Handledare: Niklas Jakobsson

I

Sammanfattning

Den här studien undersöker människors attityder till jämställdhet i åtta länder. Störst vikt läggs vid att undersöka om attityderna skiljer sig åt mellan länderna samt att undersöka vilka variabler som har störst inverkan. Det kommer att deskriptivt beskrivas hur fördelningen av individernas attityder ser ut och vilka faktorer det är som spelar roll för utfallet. Detta görs med hjälp av en enkätundersökning från 2014 med nästan 17 000 respondenter. Stort fokus finns på variabler såsom utbildning, karriär och ekonomisk tillväxt. Utöver detta diskuteras också normer och attityder och dess påverkan på ekonomiska utfall.

För att undersöka attityderna i de åtta länderna har deskriptiva figurer och tabeller tagits fram med respondenternas svar från enkätundersökningen tillsammans med tabeller som redogör för olika regressioner som gjorts. Bland annat utfördes OLS-regressioner samt regressioner med dummyvariabler. Dessa resultat är dock väldigt svaga, d.v.s. eventuella samband är näst intill obefintliga. Främst bedöms det bero på att attityder är svåra att mäta p.g.a. att diverse andra faktorer (såsom uppväxt, andra livserfarenheter och normer) har en mycket stor inverkan på en individ och dennes beslutsfattande. Vidare konstateras också att skillnader mellan länderna finns, även om också dessa resultat inte är jättetydliga. Dock finns två länder som utmärker sig extra genom att vara avsevärt mycket mer positivt inställda respektive betydligt mindre positivt inställda.

Under studiens gång har det blivit allt mer tydligt att det inte går att dra några konkreta slutsatser kring vad respondenternas attityder beror på ur ett ekonomiskt perspektiv. De variabler som undersökts verkar enligt tidigare studier vara korrelerade med jämställdhet, men dessa verkar enligt den här studien endast ha försumbar effekt på attityderna gentemot jämställdhet.

II

Abstract

This study examines eight countries' attitudes towards gender equality on a level of individuals. The greatest importance is to investigate whether the attitudes differ between the countries and to examine which variables have the greatest impact. It will be described descriptively how the distribution of the individual's attitudes appear and what factors play the largest role of the outcome. This is done by means of a survey of 2014 with almost 17,000 respondents. A great focus is on variables such as education, career and economic growth. In addition, there are also discussed norms and attitudes and its impact on financial outcomes.

To investigate this, descriptive figures and tables have been produced with the respondents' replies from the survey, along with tables describing various regressions made. Amongst other things were pooled OLS regression and regression with dummy variables. However, these results are very weak. It is primarily believed that attitudes are difficult to measure due to that various other factors (such as upbringing, other life experiences and norms) have a very big impact on an individual and his/her decision making. Furthermore, it is also found that there is differences between the countries. These are however not very significant. However, two states are distinguished by being extra positive and less positively set.

During the course of the study it has become increasingly evident that no concrete conclusions can be drawn about what the respondents' attitudes are based on from an economic perspective. The factors investigated further in the study appear to be comparable with previous studies, but they seem to have negligible effects on attitudes towards gender equality.

III

Innehållsförteckning

1.3 Metod & material ... 4

1.4 Avgränsning ... 5

2. Teori ... 6

2.1 Normer och attityder ... 7

2.2 Agerar kvinnor och män olika i ekonomiska situationer? ... 9

2.3 Spelteori... 10

3. Jämförande statistik ... 12

3.1 Jämställdhetsmått ... 12

3.2 Hur bra är länderna på jämställdhet? ... 13

3.3 Länders ekonomiska ställning och jämställdhet ... 14

3.3.1 Sysselsättning ... 15

3.3.2 BNP-tillväxt... 15

3.3.3 Lönegap ... 17

4. Tidigare forskning ... 18

4.1 Attityder till jämställdhet ... 18

4.2 Utbildning, karriär och hushållsarbete ... 19

4.3 Skillnad i attityd mellan könen? ... 21

4.4 Normer/attityder och dess påverkan på ekonomi och ekonomiskt beslutsfattande ... 23

5. Sammanfattning och diskussion av statistik och tidigare studier ... 25

6. Datahantering ... 28

6.2 Potentiella brister med studien ... 29

6.3 Databearbetning ... 30 7. Empiri ... 32 7.2 Attitydvariabler ... 33 7.3 Beskrivande statistik ... 34 7.4 Regressionsanalys ... 43 7.4.1. Poolad OLS-regression ... 43

7.4.2. OLS-regression med dummyvariabler ... 47

7.4.3. Regressioner per land ... 48

IV

8. Analys ... 54

8.1 Tidigare forskning och teori ... 54

8.2 Beskrivande statistik ... 56 8.3 Regressionsanalys ... 58 9. Slutsats ... 62 Referenser ... 63 10. Bilagor ... 69 Bilaga 1. ... 69

1

1. Introduktion

Jämställdhet är ett mycket omtalat ämne i dagsläget och det arbetas frekvent med att förbättra jämställdheten i många länder. Även de stora unionerna (såsom Europeiska Unionen och Förenta Nationerna) arbetar och fastställer regleringar för att underlätta jämställdhetsarbetet. EU har exempelvis antagit ett övergripande mål där ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla delar av en regerings arbeten. Det har också i hela Norden skett en institutionalisering av jämställdheten genom diverse lagar, ombud och offentliga styrelser och råd (Nationalencyklopedin 2017a).

Att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv är en mänsklig rättighet och således också en fråga om demokrati och rättvisa. Jämställdhet anses också vara en del av lösningen på många av de utmaningar som samhället står inför och en självklarhet i ett modernt välfärdssamhälle (Regeringen 2017). Inte minst kan det vara till grund för politiska välfärdsåtgärder. Här kan tänkas åtgärder för föräldraledighet, kvotering av olika slag och även övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dessa kan i sin tur påverkas av antingen ekonomiska eller moraliska incitament. Moraliska incitament bygger främst på normgivning där det handlar om att förändra normen och/eller attityden kring något, exempelvis lika föräldraledighet mellan mamman och pappan.

Sociala normer tycks påverka hur hårt individen jobbar, hur väl individen följer lagar och hur generöst individer beter sig mot varandra. Sociala normer har även visats ha en betydande påverkan på prisbildningen på vissa marknader och på lönebildningen inom många företag (Ellingsen 2008). Attityder och normer är således relevanta för ekonomiska utfall. Vidare har det inverkan på att en ekonomi är både stabil och tillväxtskapande (Mitra et al. 2015). Människors beteenden påverkas delvis av regler och lagar, men också av seder, normer, attityder och värderingar. Detta är fyra aspekter som faktiskt spelar roll för det ekonomiska utfallet och varierar därmed från kultur till kultur (IFN 2017; Nordiska Museet 2010; Säkerhetspolitik 2015).

De politiska välfärdsåtgärder som nämns ovan (föräldraledighet, kvotering av olika slag och också övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder) är typexempel på åtgärder som regleras av staten och som har en direkt påverkan på den enskilda individen och dennes hushåll. Staten skapar exempelvis incitament för att mannen i ett hushåll ska ta ut fler “pappamånader” relativt

2

till kvinnans mammaledighet. Bergqvist och Saxonberg (2010) redogör för att statens incitament för att jämnare fördela t ex föräldraledigheten inte enbart är ekonomiska, utan också normgivande. Detta exemplifierar de med resultat från deras studie där pappor i Norge jämförts med pappor i Sverige och där de konstaterat att längden på deras föräldraledighet skiljer sig åt. Det beror på att den svenska staten i större utsträckning använder sig av moraliska incitament istället för ekonomiska (Bergqvist & Saxonberg 2010).

Normer och attityder påverkar alltså en individs val och det finns därmed anledning att tro att individer inte alltid agerar och fattar beslut helt ekonomiskt rationellt. Detta resonemang kan förmodligen tillämpas också på jämställdhet och den här studien grundar sig därmed på en undersökning som bland annat mätt individernas attityd gentemot jämställdhet. Detta tillsammans med ytterligare variabler kommer fortsättningsvis att undersökas.

1.1 Syfte

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka attityder till jämställdhet i åtta europeiska länder. Detta görs utifrån en kvantitativ undersökning där omkring 1 000 - 2 500 individer per land har svarat på frågor som berör arbetsfördelning i hushållet, inkomst/lön, sysselsättning med mera. Länderna som ingår är Sverige, Norge, Danmark, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Spanien samt Nederländerna. I studien kommer det undersökas huruvida individernas attityder gentemot arbetsfördelning i hushållet och hur deras generella inställning till jämställdhet skiljer sig åt. Vidare kommer också attityderna till jämställdhet att kopplas till främst inkomst och utbildning men också andra förklarande variabler såsom antalet personer i sin bostad och storlek på städerna där individen bor i.

Syftet uppnås genom att besvara:

 Skiljer sig attityderna gentemot jämställdhet åt mellan de åtta utvalda europeiska länderna?

 Råder några samband mellan attityderna och de utvalda oberoende variablerna (huvudsakligen inkomst, utbildning, individens sysselsättning och ländernas BNP)?

3

1.2 Bakgrund

Begreppet jämställdhet är ett ord som är nära besläktat med jämlikhet. Skillnaden mellan de två beskrivs som att jämlikhet rör alla människors lika värde, medan jämställdhet berör förhållandet mellan de två könen. Det betyder emellertid att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter såväl som möjligheter inom alla väsentliga områden i livet vilket inte alltid har varit fallet (Nationalencyklopedin 2017a). Strävan efter jämställdhet mellan könen har sina rötter i kvinnorörelsen under 1800-1900-talet där fokus främst låg på den kvinnliga rösträtten (Nationalencyklopedin 2017a; Regeringen 2011).

Det kan konstateras att det mer eller mindre alltid funnits en uppdelning på arbetsmarknaden mellan könen även om det tidigare varit svårt att beskriva arbetsmarknaden för män och kvinnor och inte minst deras arbetssituation, ur ett historiskt perspektiv. Detta har i huvudsak berott på statistiska felkällor. Statistiken har t ex endast redovisat det betalda arbetet och därmed uteslutit arbete som inte varit betalt såsom hushållsarbete, vilket under tid har gjort männens arbete mer synligt än kvinnornas (Nationalencyklopedin 2017a). Det har hävdats att kvinnor har en fördel när det kommer till att ta hand om barn och unga medan männen istället har ägnat sig åt förvärvsarbete vilket har lett till att kvinnorna stannat hemma och koncentrerat sig på obetalt hushållsarbete istället för förvärvsarbete som männen (Mukesh 2014). Attityden gentemot jämställdhet har - i åtminstone Sverige - blivit bättre under de senaste årtiondena och jämställdhet diskuteras numera vitt och brett till. Annat var det på exempelvis 50-talet där frågor som dessa var mycket främmande. Av den anledningen kan därför tänkas att jämställdhet är något av en generationsfråga (Jämställ 2014). Men med bland annat den teknologiska utvecklingen såväl som framgången för preventivmedel och sociala normer, har detta förändrats under de senaste årtionden. Kvinnor har nu för tiden mer frihet och mer tid att lägga på både utbildning, förvärvsarbete och rent generellt på sina karriärer. Trots det här så tenderar fortfarande kvinnor att ta mer ansvar vad gäller hushållet och behöver fortfarande kämpa hårdare för att förtjäna sin plats på arbetsmarknaden. Detta trots att kvinnorna ofta har liknande kvalifikationer som männen (Mukesh 2014).

Jämställdhetsarbete bedrivs i någon form på de allra flesta platser runtom i världen. Ibland bedrivs de av nationella eller internationella organisationer och i andra fall av icke-statliga organisationer. Jämställdhet mellan män och kvinnor är i mångt och mycket en generell fråga som berör både vad individen jobbar med, men också trygghet, säkerhet och delat

4

föräldraansvar. Men på vilket sätt detta arbetas med är ofta en fråga på lokal och regional nivå och kan därför variera väldigt (Nationalencyklopedin 2017a).

Resonemanget ovan kommer vara i fokus för den här studien där just variabler som utbildning, karriär och hushållsarbete kommer utgöra en viktig del. Framförallt kopplas de till individernas attityder gentemot jämställdhet. Alltså: hur ter sig attityderna gentemot fördelning av hushållsarbete? Vad är den generella uppfattningen om jämställdhet? I försöket att undersöka och besvara dessa frågor har en del ytterligare variabler valts ut, nämligen inkomst, utbildning, sysselsättning och landets BNP-tillväxt. Dessa tros ha en inverkan (om än försumbar) på resultatet av respondenternas svar i den data/studie som den här undersökningen i mångt baseras på. Utbildning är den variabeln som förväntas ha störst inverkan på resultatet då tidigare forskning visar på (som redogörs för nedan) att utbildning och framgångsrika karriärer (vilket oftast går hand i hand med också individens inkomst) tenderar att generera en mer positiv inställning gentemot just jämställdhet. Vidare finns studier som antyder att högutbildade kvinnor och/eller kvinnor med framstående karriär generellt utför mindre hushållsarbete än kvinnor utan anställning. Utöver detta har ytterligare ett par variabler valts ut, exempelvis stadsstorlek då det kan finnas anledning att tro att människor i större städer tenderar att vara mer öppna för förändringar, vara mindre traditionella och ha en positivare inställning till jämställdhet (Bergqvist & Saxonberg 2010). Utöver det förväntas också fler kontrollvariabler spela roll i regressionerna som senare presenteras. Detta är ett par argument för varför just variablerna ovan blev utvalda att undersökas ytterligare i en senare del av arbetet.

1.3 Metod & material

Uppsatsen är gjord utifrån en kvantitativ studie, där data hämtats från åtta olika europeiska länder. Datan är individdata från omkring 1 000 - 2 500 personer från respektive land. Det har också använts en del facklitteratur såväl som digitala referenser, från vilka det använts ekonomiska teorier rörande bland annat jämställdhet, de två könens roll i en ekonomi och mått på jämställdhet. Den undersökning som har gjorts och som detta arbete i mångt grundas i, syftar till att mäta och jämföra attityder gentemot prostitution emellan länderna (Jonsson & Jakobsson 2017). Den data som samlades in är omfattande och bedöms också vara lämplig för att undersöka attityderna gentemot jämställdhet då ett par av frågorna i studien är direkt kopplade till individernas inställning gentemot jämställdhet.

5

Studien kommer att börja med en inledning som beskriver syfte och problemformulering med en bakgrund som leder läsaren in på ämnet. Därefter presenteras ekonomiska teorier för att ytterligare ge läsaren en grund. Under studiens gång kommer det föras resonemang kring ländernas attityder gentemot jämställdhet och eventuella samband med de utvalda variablerna. För att undersöka detta har diverse regressioner utförts, bland annat en poolad och enskilda regressioner per land. Här förväntas framkomma både skillnader mellan länderna och vilka variabler som spelar störst roll för dessa skillnader. Dessa resultat tillsammans med resultat från tidigare studier kommer sedan att jämföras med den faktiska jämställdheten i de olika länderna. Den faktiska jämställdheten framställs genom ett studerande av bland annat inkomstskillnaderna, skillnad i sysselsättning och ländernas placering givet vissa jämställdhetsmått.

Den empiriska delen innehåller statistiska resultat i form av regressioner och deskriptiva figurer som tydliggör för individernas attityder gentemot jämställdhet i de olika länderna. Avslutningsvis analyseras resultaten och en slutsats presenteras. Data har hanterats och bearbetats i dataprogrammet STATA. STATA är även det program som använts för att framställa regressioner och figurer till denna studie.

1.4 Avgränsning

I denna studie kommer det endast att fokuseras på de åtta utvalda länderna som nämns ovan och undersöka hur respondenternas attityder kring jämställdhet skiljer sig åt mellan dessa åtta. Den data som använts för att framställa den här uppsatsen är individdata. Data och de resultat som kan tolkas från regressioner etc. kommer därefter att användas för att dra slutsatser om respektive lands populationer och därmed dras också slutsatser för länderna och deras generella attityder gentemot jämställdhet. Undersökningen görs också under antagande om heterosexuella par och kommer således inte ta homosexuella par i beaktning när det kommer till hushållsfördelning mellan parterna. Studien kommer inte att bearbeta eller gå in på någon form av jämställdhet inom specifika sektorer eller branscher.

Vidare riktar sig uppsatsen inte heller till att utreda människors uppfattning och åsikter kring huruvida staten borde lägga sig i och påverka jämställdheten på hushållsnivå. Fokus ligger på att utreda hur attityderna gentemot jämställdhet ser ut på individnivå i respektive land men

6

jämförs med faktiskt jämställdhet utan att för den delen jämföra resultat från den undersökning som denna studie utgår ifrån.

2. Teori

Varför är attityder och normer relevanta för ekonomiska utfall? Människors beteenden påverkas delvis av regler och lagar, men också av seder, normer, attityder och värderingar. Detta är fyra aspekter som faktiskt spelar roll för det ekonomiska utfallet och varierar också från kultur till kultur och från nation till nation (IFN 2017; Nordiska Museet 2010; Säkerhetspolitik 2015). Att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forma samhället och sina egna liv är som tidigare nämnt en mänsklig rättighet och således också en fråga om demokrati och rättvisa. Jämställdhet anses också vara en del av lösningen på många av de utmaningar som samhället står inför och en självklarhet i ett modernt välfärdssamhälle (Regeringen 2017). Inte minst kan det vara till grund för politiska välfärdsåtgärder. Här kan tänkas åtgärder för föräldraledighet, kvotering av olika slag och också övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder (detta kommer diskuteras vidare i senare delar av arbetet). Det finns en studie som presenterats av SVT (Sveriges television) och DR (Danmarks radio) som visar på att det finns skillnader i attityd gentemot jämställdhet mellan Sverige och Danmark (SVT 2015). Kan det då också finnas anledning att tro att åsikterna kring jämställdhet skiljer sig åt mellan de andra sex utvalda länderna i den här undersökningen? För att undersöka detta tas också exempel på jämställdhetsmått upp. Dessa beskrivs och kommer senare i arbetet att bidra i förandet av resonemanget kring skillnader i attityder gentemot jämställdhet.

De politiska välfärdsåtgärder som nämndes ovan är typexempel på just åtgärder som regleras av staten och som har en direkt påverkan på den enskilda individen och dennes hushåll. Staten skapar exempelvis incitament för att mannen i ett hushåll ska ta ut fler “pappamånader” relativt till kvinnans mammaledighet. Bergqvist och Saxonberg (2010) redogör i sin rapport “Vem tar

hand om barnen?” för att statens incitament för att jämnare fördela exempelvis

föräldraledigheten inte enbart är ekonomiska, utan också normgivande. Detta exemplifieras med resultat från deras studie där pappor i Norge generellt sett har kortare föräldraledighet än papporna i Sverige. Det beror på att den svenska staten i större utsträckning använder sig av moraliska incitament istället för ekonomiska (Bergqvist & Saxonberg 2010). Jakobsson och Kotsadam (2011) presenterar dock i en studie att det saknas stöd för att konstatera att lagreglering påverkar individers attityder. Jakobssons och Kotsadams (2011) studie syftar främst till att undersöka skillnaderna mellan Norge och Sverige och deras attityder gentemot

7

prostitution. Detta gjordes genom en s k difference-in-differences metod efter att Norge 2008 kriminaliserade köp av sex. De påpekar dock att deras resultat endast kan tillämpas på ett kortsiktigt perspektiv och menar att effekten kan vara annorlunda i ett längre perspektiv.

Fortsättningsvis i den här delen av arbetet kommer också mikroekonomiska teorier att tas upp som förklarar hur fördelningen av hushållsarbetet sker och ser ut i teorin samt olika experiment som kan användas för att studera om kvinnor tenderar att vara mer altruistiska än män och ifall deras riskbenägenhet skiljer sig åt. Altruismen skulle i sin tur kunna, åtminstone till viss del, förklara en eventuell löneskillnad mellan könen som inte beror på någon av de förklarande variablerna (exempelvis utbildning, arbetslivserfarenhet och produktivitet). Vidare kan också spelteori används för att studera hur bland annat normer och könsstereotyper påverkar en individs val och ekonomiska beslutfattande. Dessa teorier tas upp i den här delen av arbetet främst som en grund för att skapa förståelse för läsaren. För att läsaren på ett teoretiskt plan ska förstå vad som ligger till grund för att fördelning i hushållen ser ut som det gör, varför det fortfarande i viss utsträckning kan råda skillnader i lön mellan män och kvinnor och hur dessa test också kan användas för att undersöka socialekonomiska fenomen.

2.1 Normer och attityder

Attityder är ett begrepp som består av tre olika komponenter: kognitiva, affektiva och internationella. Den kognitiva delen innebär vad en individ vet eller tror sig veta om någonting. Den affektiva biten står för vilken ställning man tar (positiv eller negativ) för ett attitydobjekt. Slutligen innebär den internationella delen för vilken beredskap som finns till attitydobjektet, det vill säga den avsikt man själv har att genomföra eller göra någonting relaterat till attitydobjektet (Nationalencyklopedin 2017e). Attityder beskrivs alltså som den inställning en individ har till en företeelse eller en person och som har byggts upp genom erfarenheter. En del attityder upplevs som viktigare och det är främst dessa viktiga attityder som är svåra att påverka eller ändra hos en individ (Nationella sekretariatet för genusforskning 2011). Ifall försök till förändring eller påverkan sker, kan det uppkomma ett psykologiskt motstånd hos den individ som någon försöker att påverka eller förändra (Nationalencyklopedin 2017e).

En norm definieras som det “normala” eller ett som ett godtagbart beteende (Cambridge dictionary 2017). Normer kan delas in i olika kategorier såsom rättsliga, ekonomiska och moraliska. De är i allmänhet bundna till sociala värden och det talas ofta om sociala normer.

8

Utöver detta finns också lokala normer som kan förekomma på t ex arbetsplatsen i form av klädkoder, beteenden, jargonger med mera (Nationalencyklopedin 2017d). Attityder utgörs av individens uppfattning av något och huruvida det kommer att gynna sig själv eller inte. Ens attityder gentemot ett beteende är därför starkt influerat av ens egna värderingar och åsikter (Ajzen 1991).

Dessa sociala normer verkar för att skapa en “vi-känsla” i grupper, umgängen och i samhällen för att skapa en balans och harmoni mellan individer. Enligt Lidskog och Sundqvist (2011) styrs människans beteende till stor del av de sociala normer som finns i olika grupper, allt ifrån grupper på ett fåtal personer till hela samhällsgrupper eller länder (Säkerhetspolitik 2015). Inom dessa olika grupper finns det oskrivna regler och uppförande-normer som alla beskriver ett visst accepterat beteenden i gruppen. Eftersom normer används och är riktlinjer/oskrivna regler för vad som är socialt accepterat i olika grupper kan normen användas för att motivera och påverka beteendeförändringar. Detta genom att när en individ utför ett beteende eller agerar (verbalt, visuellt eller fysiskt) på ett visst sätt visar det vad som är socialt accepterat och ju fler som agerar lika desto starkare blir normen (Lidskog & Sundqvist 2011).

Samhälleliga eller sociala strukturer skapas av individerna som finns i och agerar i strukturen. Med andra ord styrs gruppens beteende av de individer som ingår i en grupp och strukturella förhållanden bör därför inte behandlas som fenomen som är helt frikopplade från enskilda individers handlingar (Andrén 2012; Säkerhetspolitik 2015).

Sociala normer påverkar människor vid t ex beslutsfattande om konsumtion. Ett exempel är ifall ett stort antal individer välja samma sak eller likartade varor i en butik och på så sätt påverkar ytterligare en individ som beskådar detta. Då kommer detta beteende och framförallt personernas reaktioner på detta beteende att påverka den enskilda individen som en i gruppen eftersom att gruppen visar vad som är socialt accepterat. Detta p.g.a att en individs värderingar formas utifrån personliga beslut som är grunden för ens identitetsskapande och gruppsammanhang (Lidskog & Sundqvist 2011).

Det finns ytterligare tre tydligt identifierade skillnader mellan främst länder: identitet, värderingar och institut. Samtliga tre är rotade i historia. Identiteten svarar på frågan var man tillhör, oftast genom språk eller religiös tillhörighet och denna del är synlig för både personen i fråga och för utomstående. Värderingar står för den osynliga mjukvaran i hjärnan som med

9

andra ord kan förklaras som kultur. Det är svårt att ifrågasätta eller prata om de egna värderingarna eftersom de också kan ifrågasätta de egna motiveringarna, känslor och tabun (Hofstede et al. 2010). Länder skiljer sig även åt mellan deras institutioner som omfattas av regler och lagar samt organisationer som har med exempelvis familjeliv, skola och sjukvård att göra (Hofstede et al. 2010). Detta har också testats ytterligare av Hofstede et al. (2010) genom en undersökning där ett femtiotal länder deltog. Detta redogörs för i en senare den i den här studien.

2.2 Agerar kvinnor och män olika i ekonomiska situationer?

Det kan finnas anledning att tro att kvinnor skulle vara och bete sig mer altruistiskt och därmed mindre egoistiskt än vad män generellt sett gör. Om så vore fallet, skulle också kunna tänkas att när det kommer till situationer som kräver förhandlingar (löneförhandling exempelvis), skulle en kvinna kräva mindre och vara mer medgörlig än en man (Mukesh 2014). Utöver den altruistiska vinkeln finns också forskning som antyder att det finns tydliga skillnader i riskbenägenhet mellan män och kvinnor. Med hjälp av tidigare forskning finns resultat som menar på att män är mer benägna att ta risker än vad kvinnor är men att också riskbenägenhet varierar med ålder och kontext (Andrén 2012; Nationella sekretariatet för genusforskning 2011). Skillnader i riskbeteende kan också vara relaterat till hur kvinnor och män väljer yrke och därmed också vara en delförklaring till hur de fördelar sig på arbetsmarknaden och i längden också till viss del förklara eventuell löneskillnad (Andrén 2012). Andrén (2012) berättar också om studier som gjorts under svenska förhållanden och dessa antyder att skillnader även finns i Sverige och att de visar sig tidigt i livet. Forskningen som han refererar till indikerar dessutom på att kvinnor som innehar ledande befattningar inte är mindre riskbenägna än männen i motsvarande position och att flickor i viss mån tenderar att anpassar sig till pojkars riskbeteende, vilket skulle kunna tolkas som att det beteendet till viss del styrs av normer och social miljö (Andrén 2012). För att fullt ut förstå det här fenomenet med altruism och riskbenägenhet och få grepp om huruvida det finns skillnader eller inte finns det olika experiment och spel som kan genomföras. Dessa teorier eller modeller har också kommit att kallas förklaringsmodeller och används för att grundlägga de bakomvarande mekanismerna som kan ligga till grund för den könsmaktsordning och fördelning i form av makt och resurser mellan män och kvinnor som råder (Andrén 2012). Exempel på spelscenarion och experiment som kan vara användbara är “The ultimatum game”, “The unitary model” och “The dictator

10

för att undersöka och reda ut ifall kvinnor är mindre egoistiska än män. Detta experiment kommer däremot inte beskrivas ytterligare i denna uppsats.

2.3 Spelteori

The ultimatum game är ett spel som kan utföras i två varianter. Det första är en version där två

personer får agera samtidigt, medan personerna i version två får agera sekventiellt (en i taget). Spelet kan göras lite olika, men principen är densamma. En variant av spelet presenteras av Mukesh (2014) där en spelledare bidrar med $10 och två ytterligare personer får agera spelare och bestämma hur dessa $10 ska delas upp mellan dem. Reglerna är som följer, spelare nummer 1 blir tillsagd att skriva ner ett belopp, motsvarande hur mycket hon är villig att erbjuda den andra personen. Spelare nummer 2 får samtidigt skriva ner det belopp som hon anser vara det lägsta acceptabla beloppet (d.v.s. ett belopp lägre än detta accepterar hon inte, ett slags reservationsbelopp). Spelledaren redovisar senare utfallet, och ifall spelare nummer 1 har angivit ett belopp > “reservationsbeloppet”, så blir fördelningen spelarna emellan dem lika. Men är beloppet istället < “reservationsbeloppet” går båda deltagarna tomhänta hem (Mukesh 2014).

Sedan finns alltså varianten där de båda spelarna inte fattar sina beslut samtidigt, utan spelare nummer 1 får skriva sitt förslag som hon redovisar för spelare nummer 2 som därefter får fatta ett beslut om hon vill eller inte vill acceptera den fördelningen (Mukesh 2014). Mukesh (2014) redogör också för ett diktatorspel som genomförts av Eckel och Grossman (1998). I det spelet får spelare nummer 1 faktiskt besluta om hur fördelningen av pengarna ska vara mellan de två spelarna. Eftersom att spelare 1 agerar diktator i spelet, så har spelare nummer 2 inte någon egentlig roll. Denne får inte fatta något beslut och därmed spelar inte dennes attityd gentemot risk heller någon roll (Mukesh 2014). Detta exemplifierar det klassiska diktatorspelet på ett tydligt sätt. Generellt beskrivs diktatorspelet som just ett experiment inom spelteori där två deltagare får agera två olika roller. Den ena får agera diktator medan den andra deltagaren inte har något att säga till om. Diktatorn ska själv då välja att fördela ett viss summa pengar mellan dem båda. Det innebär att diktatorn kan välja att behålla hela summan själv, men detta är ofta inte fallet (IT-ord 2016).

The unitary model (den unitära modellen) är en modell som kan användas under antagandet att

11

delar. Om det också antas att varje familjemedlem har exakt likadana preferenser kan också antas att dessa motsvarar familjens preferenser. För enkelhetens skull används också i den här modellen sedvanliga, “well-behaved” indifferenskurvor, d.v.s. att de är konvexa och att preferenserna är monotona (monotonicity) (Mukesh 2014). För att denna modell ska vara tillämpbar antas också att de två makarna inte håller sina inkomster separat, utan låter dessa slås ihop och representera hushållets inkomst. Inkomsten utgör sedan budgetlinjen för modellen (Mukesh 2014).

Av den här modellen kan utläsas att så länge som personerna i hushållet har gemensam ekonomi så kommer utfallet vara detsamma (Mukesh 2014). Det spelar alltså ingen roll vem av parterna, d.v.s. mannen eller kvinnan, som tjänar mer eller mindre. Det spelar heller ingen roll ifall det är mannen som fattar beslutet om vad och hur mycket som ska konsumeras, eller ifall det är kvinnan som gör det. Återigen, utfallet skulle bli detsamma, denna gång på grund av de identiska preferenserna (Mukesh 2014).

Detta är själva essensen av den unitära modellen, alltså där hushållet kan ses som en enda enhet. I verkligheten är detta inte riktigt applicerbart då två personer väldigt sällan har exakt likadana preferenser. Detta resulterar i att vem det är som är beslutsfattaren i hushållet och dess konsumtion faktiskt spelar roll. Att arbeta under dessa antaganden är ett användbart sätt för många syften, men inte för att undersöka just välbefinnandet i hushållet då det kan antas att vem som är beslutsfattaren i hushållet och hur besluten fattas spelar en avgörande roll för hur individerna känner och mår (Mukesh 2014). Mukesh (2014) menar på att tämligen ofta har båda makarna i ett hushåll i viss grad något att säga till om när olika beslut ska fattas (graden av åsikter vid beslutsfattande kan tänkas variera beroende på vad för slags beslut det är som ska fattas). Hur detta fördelas inom hushållet kan djupare undersökas med hjälp av förhandlingsmodeller såsom “The Nash bargaining model” (Mukesh 2014).

The Nash bargaining model är en slags modell som ofta refereras till som en

kooperativ/samarbetsvillig förhandlingsmodell (cooperative bargaining models). Idén bakom det hela är att det finns två parter som är involverade och som båda samarbetar i förhandlingarna för att nå en lösning där de kan dela på nyttan eller vinsten (gains) och därmed komma fram till en överenskommelse. Denna överenskommelse ska vara sådan att det inte är möjligt för den ena parten att få det bättre utan att den andra får det sämre. Detta utfall kallas för ett paretoeffektivt utfall (Mukesh 2014). Nash’s förhandlingsmodell kan användas för att besvara

12

frågor såsom ifall vi kan förutspå hur två individer kommer fram till en överenskommelse. Hur de kommer att fördela nyttan eller vinsten som de får ut av överenskommelsen såväl som vem av individerna som kommer att dra mest fördel ur överenskommelsen (Mukesh 2014).

Det särskiljande med denna modell är att utfallet (the payoff) för den ena parten i förhandlingen

är beroende på vad dennes utfall skulle bli ifall att förhandlingarna skulle fallera eller

tillintetgöras. Sammanfattningsvis så förbättras en individs utfall vid förhandlingar ifall dennes “hot-punkt” (på engelska refererat till som the threat point) också förbättrats (Mukesh 2014). Ju större den ekonomiska skillnaden mellan parterna är, desto ojämnare blir förhandlingen och desto ojämnare blir också arbetsfördelningen. Om kvinnan är den ekonomiskt svagare parten stannar hon i förhållandet eftersom det är mer attraktivt jämfört med separation (d.v.s. den ovan nämnda hot-punkten) där det ekonomiska förhållandet blir sämre. Modellen tar alltså hänsyn till att det kan finnas intressekonflikter inom hushållet och visar också att den ekonomiskt starkare parten har en större möjlighet att driva igenom sin vilja med hjälp av ekonomiska argument (Andrén 2012).

3. Jämförande statistik

3.1 Jämställdhetsmått

GEM (förkortning för Gender empowerment measure) är ett index designat för att mäta omfattningen av bristande jämställdhet runt om i världen, baserat på bland annat kvinnors estimerade inkomst, kvinnors andelar i högavlönade arbetspositioner och tillgång till parlamentariska- samt beslutsfattandepositioner. Indexet ger ett resultat mellan 0 till 1 för vardera land, där en högre siffra är önskvärt (GAP 2017).

HDI (förkortning för human development index) är ett index som utvecklades för att vara ett alternativt mått för ekonomisk tillväxt och för att utvärdera ett lands utveckling. Indexet är en sammanställning av ett genomsnittligt utförande av tre viktiga dimensioner som gäller mänsklig utveckling, långa och hälsosamma liv, en hygglig levnadsstandard samt utbildning. Hälso-dimensionen utvärderas i antalet levnadsår från födseln och utbildning beräknas utifrån det genomsnittliga antalet år som vuxna över 25 har gått i skolan samt förväntat antal skolår för barn. Levnadsstandarden mäts genom bruttonationalinkomst per capita. Dessa tre dimensionerna beräknas sedan samman till ett index (HDI) med hjälp av geometriska

13

medelvärden. Indexet anger ett tal mellan 0 till 1 där noll är sämsta möjliga indexvärdet och ett det bästa (United Nation Development Programme 2015).

The global gender gap index är ett mått som används för att rangordna olika länder i världen

och krasst uttryckt värdera hur bra länderna är på jämställdhet. Måttet är främst ett ramverk för att fånga upp omfattningen av skillnader mellan könen och spåra deras framsteg. Indexet är ett riktmärke för skillnader mellan könen gällande faktorer såsom ekonomi, politik, utbildning och hälsa (WEF 2015). Dessa olika områden poängsätts allihopa och används för att ge en totalpoäng som sedan är den poäng som används för att rangordna länderna. Den rangordning som rapporten presenterar är utformad för att skapa större medvetenhet bland en global publik av de utmaningar och möjligheter som skapas av att minska skillnaderna mellan könen inom dessa områden. Måttet som används för det här indexet sträcker sig mellan värdet 0 och motsvarar att det inte är jämställt och 1 som betyder att det är helt jämställt (WEF 2015).

Gender development index (GDI) är ett index som baseras på tre faktorer: förväntad livslängd

vid födsel, läsförståelse och avslutad skolgång samt arbetsinkomst. Skillnaderna mellan män och kvinnor i dessa avseenden är sedan steg två i processen att skapa GDI där 0 (noll) motsvarar total avsaknad av jämställdhet och 1 (ett) är det högsta möjliga (precis som i de andra tre jämställdhetsmåtten ovan) (Andrén 2012).

3.2 Hur bra är länderna på jämställdhet?

World Economic Forum (WEF) har presenterat en rapport från 2015. I rapporten har huvudsakligen måttet The global gender gap index använts vilket (som tidigare beskrivits) är ett ramverk för att fånga upp i vilken omfattning skillnader mellan könen utsträcker sig och spåra deras framsteg. Indexet används alltså som ett riktmärke för att mäta skillnader mellan könen inom områden såsom ekonomi, politik, utbildning och hälsa. Den rangordning som rapporten presenterar är utformad på ett sätt så att medvetenheten bland den globala publiken ska öka. Främst syftar den till att öka medvetenheten genom att trycka på och redogöra för de utmaningar och möjligheter som skapas av att minska skillnaderna mellan könen. Måttet som används för det här indexet sträcker sig mellan 0 (inte jämställt) och 1 (jämställt) (WEF 2015). På topp fem finns att läsa både Sverige och Norge, utan att för den delen toppa listan. Vidare presenterar WEF i sin rapport totalt 145 stycken länder. Norge hamnade på en andra plats, Sverige på fjärde. Därefter sker ett litet hopp och Tyskland fortsätter listan på elfte

14

plats, Nederländerna på trettonde tätt följt av Danmark som placerade sig på fjortonde plats med Frankrike efter sig på femtonde. Sedan kommer Storbritannien på en artonde plats där Spanien slutligen hamnade på tjugofemte plats (WEF 2015). The Global Gender Gap Report är något som sedan 2006 har getts ut årligen och ger en heltäckande översikt över ländernas nuvarande prestanda och presenterar framstegen som skett på jämställdhetsfronten.

3.3 Länders ekonomiska ställning och jämställdhet

Länders ekonomiska ställning (såsom BNP och tillväxt) kan tänkas vara intressant att vinkla ur ett jämställdhetsperspektiv. Verkar jämställdhet för ekonomisk tillväxt och ett lands ekonomiska framgång? Kan det vara tvärtom eller saknas koppling helt? I de bättre utvecklade delarna av världen är jämställdheten mycket bättre jämfört med mindre utvecklade delar. Ekonomisk utveckling kommer av denna logik att leda till en bättre jämställdhet och jämställdhet är således något länder bör fokusera på inte bara för att det är bra i sig själv utan för att det även främjar tillväxtmöjligheterna (European Commission 2017). Även Löfström (2008) redogör för att BNP och jämställdhet är korrelerade med varandra. Hon presenterar ett diagram med BNP per capita och jämställdhetsmåttet GDI (gender development index) för 26 europeiska länder. Sambandet är positivt och determinationskoefficienten uppgår till 88 procent. Med andra ord kan GDI förklara 88 procent av variationen i BNP per capita mellan dessa länder (Andrén 2012; Löfström 2008).

Enligt Esther Duflo som är professor vid MIT (Massachusetts Institute of Technology), finns det säkerligen kausala samband mellan jämställdhet och ekonomisk utveckling, men bör samtidigt inte tas för den främsta anledningen till ekonomisk utveckling. Med andra ord innebär det inte att jämställdhet är lösningen på utvecklingsproblem samtidigt som ekonomisk utveckling inte räcker för att lösa problemet med jämställdhet. I slutändan måste det göras avvägningar och beslut måste fattas. För att uppnå total jämställdhet i slutändan kommer det enligt Duflo (2010) innebära att kvinnor gynnas på mäns bekostnad. Hon menar vidare att detta är något som länder trots allt bör satsa på, även om det i det långa loppet inte kommer att vara ekonomiskt försvarbart och effektivt, utan det kommer att krävas politiskt engagemang för att stå upp för att jämställdhet i sig är viktigt (Duflo 2010).

Den forskning som finns inom det här ämnet studerar dock främst bara korrelationen mellan jämställdhet och ekonomisk utveckling för grupper av länder och alltså inte för enskilda länder.

15

Dessutom avser forskningen främst utvecklingsländer där det oftast råder obalans mellan män och kvinnor vad gäller utbildning, arbetsmarknadsdeltagande och jämställdhet i största allmänhet. Forskningen på det här visar ofta på att ojämställdhet har en negativ inverkan på den ekonomiska utvecklingen (Andrén 2012).

3.3.1 Sysselsättning

Nedan redogörs för det eventuella sysselsättningsgapet som finns mellan män och kvinnor i respektive land. Med sysselsättning menas här att individen antingen innehar en anställning eller är egen företagare. Sverige är det land (av de åtta utvalda för den här undersökningen) med det minsta gapet (Ekonomifakta 2017a). För Sverige är skillnaden i sysselsättning mellan män och kvinnor 4,2 procent, för Norge 4,6 procent; Frankrike 7,2; Danmark 7,6; Tyskland 8,7; Nederländerna 11,1; Spanien 11,2 och Storbritannien hamnar slutligen också på 11,2 procent (Ekonomifakta 2017a).

Att systematiskt minska gapet i sysselsättning för män och kvinnor, genom att ersätta de mindre

produktiva männen med mer produktiva kvinnor, borde resultera i att

arbetskraftsproduktiviteten ökar och således också gynna den ekonomiska tillväxten (Mitra et al. 2015; Esteve-Volart 2004). En nyckel för att lyckas med att minska sysselsättningsgapet är genom att minska skillnaden som råder mellan män och kvinnor som utbildar sig. Vidare skulle också hushållens totala disponibla inkomst att öka ifall kvinnans arbetskraftsdeltagande ökade och det skulle i sin tur minska normers inflytande på hur hushållssysslor fördelas (Mitra et al. 2015; Gary & Becker 1985).

3.3.2 BNP-tillväxt

För att vidare göra undersökningar om tillväxt och jämställdhet bifogas också en graf som presenterar de åtta utvalda ländernas BNP-tillväxt mellan åren 1985 och 2015. Här kan utläsas att Sverige är ett av de länderna där BNP-tillväxten varit högst de senaste åren och som visade på högst tillväxt år 2015. Sverige redovisade en tillväxt på 4,1 procent under 2015 som därefter följs av länderna Spanien (3,2 procent), Storbritannien (2,2 procent) och Nederländerna (2,0 procent). Norge, Frankrike, Danmark och Tyskland hade lägst BNP-tillväxt under 2015 (Ekonomifakta 2017a).

16

Efter finanskrisen runt 2007-2009 så redovisar samtliga länder sina sämsta resultat. Därefter har det gått mer eller mindre upp och ner för samtliga länder. Trenden verkar dock ha varit positiv för alla åtta länderna sedan 2012 med några enstaka “hack” för enskilda länder.

Figur 1. Den årliga BNP-tillväxten för perioden 1985-2015 för de åtta utvalda länderna i den här undersökningen. Källa: Ekonomifakta via OECD (2017). Hämtad 2017-02-22.

Andra studier menar att mer jämställdhet inom utbildningssektorn skulle leda till ekonomisk tillväxt. Så länge som kvinnor i mindre utsträckning väljer och har möjlighet att utbilda sig så leder det till att humankapitalet i en ekonomi förblir lågt (Mitra et al. 2015). Vidare, om män och kvinnors utbildning betraktas separat och under antagande att marginaleffekten av båda typerna av humankapital är föremål för avtagande marginalavkastning så innebär det att ojämställdhet mellan könen leder till att den marginella avkastningen för kvinnor är högre än för män. Detta skulle då innebära att förbättring av jämställdheten inom utbildningssektorn skulle öka tillväxttakten mer (Mitra et al. 2015; Knowles et al. 2002).

Dollar och Gatti (1999) menar också de på att det finns ett samband mellan BNP per capita och jämställdheten i ett land. De fann också att detta positiva samband huvudsakligen gäller för industrialiserade länder medan utvecklingsländer och jordbruksbaserade länder inte vinner någon effekt på högre utbildning (jordbruksproduktionen blir inte bättre av - för dem - irrelevant utbildning). De fann också att ökad BNP per capita har en “utjämnande” effekt, det vill säga ojämlikheten i termer av utbildning minskar och de drog därmed slutsatsen att kausaliteten går

17

åt båda hållen. Det innebär att jämställdhet och ekonomisk utveckling ömsesidigt stärker varandra (Dollar & Gatti 1999; Andrén 2012).

3.3.3 Lönegap

Huruvida det råder skillnad i lön mellan könen är en av de huvudsakliga frågorna i jämställdhetsdebatten. I tabellen nedan presenteras de åtta ländernas procentuella skillnad i lönerna för kvinnor och män. Tabellen redogör endast för heltidsanställda och gapet mellan könen är heller inte korrigerad med avseende på andra variabler såsom utbildning och arbetslivserfarenhet. Gapet definieras som skillnaden mellan män och kvinnors medianlön dividerat med männens medianlön. Här finns att utläsa att Nederländerna är det land med störst gap i lön mellan män och kvinnor, följt av Storbritannien och Tyskland. Sverige kommer där efter men ligger ändå under OECD-genomsnittet. Länderna med minst skillnad i lönerna är Norge och Danmark (Ekonomifakta 2017).

Tabell 1. Lönegapet mellan män och kvinnor i procentuella termer för respektive land.

Land Lönegap Danmark 7,50% Frankrike 14% Tyskland 17% Nederländerna 20% Norge 6% Spanien 8% Sverige 15% Storbirtannien 17,50%

Källa: OECD Employment Database (2014). Hämtad 2017-01-25.

Den svenska regeringen antyder att det finns en könsmaktsordning som återkommer och som bevarar en “orättvis” fördelningen av makt och resurser i samhället vilket också återspeglas i lönegapet mellan män och kvinnor. Andrén (2012) redogör för att det är viktigt att åskådliggöra de mekanismer som ligger bakom den här fördelningen för att det på ett politiskt plan ska kunna åtgärdas. Vidare menar han också att det är nödvändigt att teoretiskt beskriva dessa mekanismer (här refereras till de mikroekonomiska teorierna som också redogörs för tidigare i den här studien).

18

Ett annat resonemang finns också som menar på att en anledning för det konstaterade lönegapet mellan män och kvinnor delvis skulle kunna vara att män generellt sett värderas högre än kvinnor (av både kvinnor och män). Detta grundar sig i genusteorier som presenteras av Hirdman (2001). Mannen som norm ger nämligen män som grupp ”makt” över kvinnor som grupp, vilket innebär att det som associeras med manlighet tenderar att värderas högre än det som associeras med kvinnlighet. Eftersom detta innefattar alla, kommer både kvinnor och män att värdera män och det som förknippas med manlighet högre. Detta skulle alltså kunna vara en orsak till uppdelningen på arbetsmarknaden och också medföra att den genomsnittliga lönen är högre i mansdominerade yrken än i kvinnodominerade yrken (Andrén 2012). Könsmaktssystemet innebär också att anpassning och tillgänglighet huvudsakligen är kvinnliga egenskaper, medan chefskap och auktoritet huvudsakligen är två manliga egenskaper. Den här uppdelningen av manliga och kvinnliga egenskaper är en förklaring till varför färre kvinnor arbetar som chefer och innehar högre befattningar (Andrén 2012).

4. Tidigare forskning

Det verkar finnas en tämligen generell uppfattning i åtminstone Sverige om att jämställdhetsarbete är viktigt (Regeringen 2017). Inte minst kan det vara till grund för politiska

välfärdsåtgärder såsom åtgärder för föräldraledighet, kvotering och övriga

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det kan också tänkas att åsikterna skiljer sig åt beroende på vilket land individen kommer ifrån och/eller undersöker på grund av exempelvis kulturella skillnader, olika politiska klimat och olika framgång inom området jämställdhet.

4.1 Attityder till jämställdhet

Jakobsson och Kotsadam (2010) har genomfört en undersökning där attityderna gentemot jämställdhet har undersökts i Sverige och Norge. De menar just att ideologin bakom kön och könsfördelning på individnivå är viktig för att förutse lika-fördelning i hushållen (även om kausaliteten bakom detta inte alltid är säkerställt) och likaså hur utformningen såväl som effekterna av politiska åtgärder inom ämnet ter sig. Enligt regeringen har jämställdhetspolitiken som syfte att motverka och förändra de system som på ett sätt bevarar den fördelning av makt och resurser mellan män och kvinnor som idag anses orättvis. Vidare syftar politiken också till att skapa förutsättningar för att män och kvinnor ska ha samma makt och möjligheter att påverka sin egen livssituation (prop. 2008/09:1, budgetpropositionen för 2009; Andrén 2012).

19

Kvist och Peterson (2010) presenterar i en studie att den allmänna uppfattningen i både Sverige och i Spanien är att kvinnan har lika stor anledning att befinna sig på arbetsmarknaden som mannen. Den politiska debatten som rör jämställdhet i båda länderna tenderar att underförstått cirkulera kring en norm om en heterosexuell dual-förvärvsarbetande familj där både mannen och kvinnan förväntas att förvärvsarbeta och alltså inte bara ägna sig åt hushållsarbete (Kvist & Peterson 2010). Knudsen och Wærness (2001) har undersökt skillnader i attityd gentemot huruvida mödrar borde förvärvsarbeta eller inte och undersökte detta i Storbritannien, Norge och Sverige. De fann då att Sverige var landet som var mest positivt inställda till detta medan Norge var minst positiva (och därmed Storbritannien emellan dessa).

4.2 Utbildning, karriär och hushållsarbete

Jakobsson och Kotsadam (2010) refererar till Coltrane (2000) som granskat över 200 akademiska artiklar samt böcker inom ämnet. Coltrane (2000) redogör för diverse undersökningar som menar på att studier i allmänhet argumenterar för att kvinnor med högre utbildning tenderar att göra mindre hushållsarbete, medan män däremot med högre utbildning tenderar att göra mer hushållsarbete. Han redogör också för att kvinnor och framförallt fruar (d.v.s. gifta kvinnor) som tjänar mer tycker att hushållsarbetet ska fördelas mer lika mellan parterna. Coltrane (2000) berättar dock också att tidigare studier har gett lite blandade resultat. Bland annat redogör han också för att vissa studier har visat att när de relativa lönerna för parterna är någorlunda jämna, tenderar också det relativa hushållsarbetet att vara tämligen jämnt. Vidare har andra studier visat att när kvinnans absoluta löner ökar så minskar deras tid som de annars lagt på hushållsarbete (Beller 1993; Brines 1993; Hesch & Stratton 1997; Silver & Goldscheider 1994) refererat till i Coltrane (2000).

Kvinnans arbetstimmar är en av de faktorer som har mest betydelse för både kvinnans totala hushållsarbete samt hur stor del av det som faller på mannen (Coltrane 2000). Robinson och Godbey (1997) visade på att anställda kvinnor gjorde en tredjedel mindre hushållsarbete än icke anställda kvinnor, med ett fåtal undantag. Resonemanget kring att kvinnan ägnar mindre tid åt hushållsarbete efter hon fått en anställning än innan och att mannen i familjen tar ett större andel av hushållsarbetet stöds av Coltrane (2000). Coltrane (2000) visar också på att kvinnans arbete påverkar båda könen men framförallt mannens totala andel av hushållsarbetet. Han påvisar ett

20

tydligt samband mellan kvinnans betalda arbete och hur stora hushållsarbetets andelar blir för kvinnan respektive mannen.

På fortsatt samma spår kan konstateras att det alltid funnits en könsmaktsordning som legat till grund för den fördelning som än idag finns i samhället där kvinnor i större utsträckning fortfarande tar större ansvar för hushållsarbetet. Det finns litteratur som beskriver olika teorier om den här könsmaktsordningen som täcker både ekonomiska, maktpolitiska och kulturella strukturer (Andrén 2012). De existerande teorierna som förklarar könsmaktsordningen har det utmärkande draget att förklaringarna är strukturella. Med andra ord finns det strukturer i samhället som systematiskt gynnar män mer än kvinnor och återskapar därmed den rådande könsmaktsordningen. Den här typen av förklaringsmodeller har dock utsatts för omfattande kritik (Elster 1989; Andrén 2012).

Att det finns mansdominerade yrken och kvinnodominerande yrken är ett faktum vilket förklaras och bekräftas av Skolverket (2004) som konstaterar att pojkar och flickor är intresserade av olika ämnen i skolan. Av den anledningen kan en av de viktigare insatserna för att förutspå den framtida uppdelningen på arbetsmarknaden vara att undersöka flickor och pojkar i skolan idag då det främst är deras utbildningsval som ligger till grund för de framtida yrken de kommer att välja (Andrén 2012). Kvinnor och mäns preferenser angående yrkesval verkar vara tämligen trögrörliga menar Andrén (2012) vilket indikerar på att den rådande uppdelningen på arbetsmarknaden kommer att bestå ett tag till.

Kvinnor med mer framstående karriärer tenderar att antingen dela hushållsarbetet mer lika med sin partner eller, enligt vissa studier, istället fortsättningsvis göra mer av hushållsarbetet för att

kompensera för fenomenet av normbrytande av den könsstereotypiska

familjeförsörjningsnormen som en framstående karriär för kvinnan annars kan tänkas leda till (Mitra et al. 2015; Boserup 1970; Goldin 1990; Seguino 2007). Utöver detta styrks det här resonemanget också av Fuwe och Cohen (2007) som bland annat menar att borttagande av diskriminerande politik och införande av kvoterad föräldraledighet kan vara gynnsamt för en jämnare fördelning av hushållsarbetet. Arbetet för mindre löneskillnad mellan män och kvinnor skulle också skapa incitament för mannen att vara hemma i större utsträckning då kvinnans betalda arbete skulle värdesättas mer likt mannens och vem som exempelvis ska vara hemma med ett sjukt barn skulle inte te sig lika självklart (Fuwe & Cohen 2007; Andrén 2012). Vidare skulle lika tillgång av politik kunna fungera likt en hävstång för fruar med heltidsanställningar

21

genom att öka värdet av deras arbete, samtidigt som det skulle kunna försvaga “förhandlingarna” av fördelningen av hushållsarbetet för kvinnan och därmed förstärka hennes roll som mor med medföljande hushållsarbete (Fuwe & Cohen 2007).

I stor utsträckning betyder även mindre betalt arbete för männen mer hushållsarbete. Men det finns inte ett lika starkt samband mellan mannens betalda arbete och hans andel av hushållsarbetet, som det finns mellan kvinnors betalda arbete och båda parternas andelar av hushållsarbetet. Detta talar emot resonemanget ovan. Det finns alltså en del studier som inte visar på någon relation mellan mannens anställning och hans totala andel av hushållsarbetet (Coltrane 2000). Studier gjorda på 90-talet visade fortfarande tydligt på att männen såg sig själva som familjeförsörjaren och båda könen var ovilliga att acceptera kvinnan som en jämlik försörjare av familjen. Dock visar andra studier på att en viktig faktor för att uppnå en jämn fördelning av obetalt arbete är att acceptera kvinnan som en jämlik försörjare till familjen (Coltrane 2000).

Det finns tidigare studier som jämfört hur jämställdhetsarbetet har värdesatts i Norge och Sverige, berättar Jakobsson och Kotsadam (2010). Bland annat har Bernhardt et al. (2008) studerat och rapporterat både ideell och faktiskt fördelning av hushållsarbete i Sverige och i Norge bland unga par. De fann då att svenska par var mer för att dela på hushållsarbetet än de norska paren var och också faktiskt delade på hushållsarbetet i högre utsträckning än paren i Norge gjorde (Jakobsson & Kotsadam 2010). Här argumenteras då att detta skulle kunna vara p.g.a. Sveriges längre historia av politiska åtgärder och insatser för jämställdhet. Vidare beskrivs också att jämställdhetsarbete och engagemang i ämnet är vanligare bland par som inte har några barn, bland anställda kvinnor, i par där kvinnan har en tämligen hög lön och bland högutbildade personer (Jakobsson & Kotsadam 2010), vilket går i linje med vad Coltrane (2000) redogjort för. Kan detta resonemang tänkas vara applicerbart på de sex övriga länderna i denna undersökning?

4.3 Skillnad i attityd mellan könen?

Kan det också tänkas finnas skillnader i attityd mellan könen? Ida Måwe från Nationella sekretariatet för genusforskning publicerade den 15 april 2014 en artikel på webbsidan www.jamstall.nu. Där diskuterar hon huruvida åsikterna skiljer sig åt mellan män och kvinnor och hur dessa attityder verkar förändras. Hon skriver att mäns inställning till jämställdhet verkar

22

bli alltmer positiv, men att när det kommer till konkreta politiska förslag (så som könskvotering) tenderar männen att vara mer skeptiska (Jämställ 2014). Hon skriver också att majoriteten av svenska män och kvinnor verkar vara positivt inställda till jämställdhet och att resultaten tyder på att inställningen blivit mer positiv under de senaste 20 åren (Jämställ 2014). Vidare diskuteras också ifall jämställdhet och dess variation av åsikter kan vara en generationsfråga. I dagens Sverige diskuteras jämställdhet i största allmänhet mer än det gjordes på exempelvis 50-talet. Ytterligare längre tillbaka i tiden var dessa frågor väldigt främmande vilket kan tänkas resultera i att de äldre generationerna idag tenderar att vara mer konservativa vad gäller frågor kring jämställdhet (Jämställ 2014). Thomas Johansson (som medverkat i den utredning som artikeln baseras på) är professor och mansforskare vid Göteborgs universitet. Han menar att det inte räcker med attitydpåverkande insatser för att påverka och förändra mäns inställning till jämställdhet, utan han tror att det krävs mer kraftfulla åtgärder. Han menar också att det först är när det sker förändringar i lagar som människor på riktigt börjar förändra sina roller och beteenden. Exempel på åtgärder för att uppnå förändring skulle kunna vara att skapa ekonomiska incitament samt att också genomföra olika slags reformer (Jämställ 2014). Fuwe och Cohen (2007) presenterar resultat som styrker ovanstående resonemang. Framförallt presenterar de argument för varför politiska åtgärder skulle kunna generera en jämnare fördelning av hushållsarbetet mellan de två parterna. Detta skulle kunna bestå av tvingande föräldraledighet för pappan (en slags kvotering) och minskning av löneskillnad vilket skulle öka incitamenten för mannen att istället stanna hemma med barnen (Fuwa och Cohen 2007). Avslutningsvis konstaterar Constantin och Gara (2015) att det råder skillnad i attityd för män och kvinnor vad gäller könsroller och politiska välfärdsåtgärder.

Normer och könsroller har också inverkan på hur män och kvinnor beter sig under olika förhållanden och för det finns det också nationalekonomisk forskning. Detta delvis i form av skillnader i individernas preferenser. Detta kompletteras gärna med genusteorier i form av icke-ekonomiska faktorer och hur dessa också påverkar bland annat resursfördelning i ett hushåll (Andrén 2012; Hirdman 2001). Hirdmans (2001) genussystemteori bygger på två grundprinciper: isärhållande och rangordning. Isärhållandet innebär en sortering av individer med avseende på kön. Vilket kön en person har, är direkt relaterat till individens identitet och definierar i någon mening individen. I den här teoribildningen innebär isärhållandet av könen tillsammans med rangordningsprincipen att mannen är norm och kvinnan är avvikande och underordnad. Genom isärhållandet och rangordningen upprätthålls genussystemet.

23

Genussystemet är alltså en social struktur med normer som rör kön och som skapar regler för hur kvinnor och män ska bete sig i samhället (Andrén 2012; Hirdman 2001).

4.4 Normer/attityder och dess påverkan på ekonomi och ekonomiskt

beslutsfattande

För att en ekonomi ska vara stabil och tillväxtskapande kan inte ekonomin och den ekonomiska politiken existera för sig självt, avskilt från andra samhällsområden. Människors beteenden påverkas (som tidigare nämnts) av regler och lagar såväl som seder, normer, attityder och värderingar. Detta är fyra aspekter som faktiskt spelar roll för det ekonomiska utfallet och varierar därmed från kultur till kultur och från nation till nation (IFN 2017; Nordiska Museet 2010; Hofstede et al. 2010). Annan forskning visar på att kultur men framförallt sociala strukturer har en påverkan på hur kvinnor och män beter sig men också hur de värderar saker och ting (Inglehart & Norris 2003; Teigen & Wängnerud 2009). Detta grundas i ett test som utfördes i ett patriarkat och i ett matriarkat samhälle och som testade för skillnaderna i männens och kvinnornas benägenhet att spela om pengar under konkurrens (Andrén 2012). Däremot konstaterades att det inte gick att säga något om huruvida hela effekten gick att relatera till social struktur eller hur stor del som kommer från biologiska och medfödda egenskaper (Andrén 2012; Gneezy et al. 2006). Med detta sagt finns det kulturer som är mer och mindre lika varandra. De tre nordiska länderna som ingår i denna undersökning Sverige, Danmark och Norge har en större kulturell likhet än de resterande fem länderna (Tidningen Kulturen 2008; Teigen & Wängnerud (2009).

I rapporten “Vem tar hand om barnen?” presenteras bevis på att statens introducerade incitament för att påverka politiska aspekter som t ex jämnare fördelning av föräldraledigheten, inte enbart är ekonomiska, utan också normgivande (Bergqvist & Saxonberg 2010). Detta exemplifieras med resultat från studien där pappor i Norge generellt sett har kortare föräldraledighet än papporna i Sverige vilket beror på att den svenska staten i större utsträckning använder sig av moraliska incitament istället för ekonomiska. Detta sker genom att mamman och pappan ursprungligen har lika delar av föräldraledigheten och om de beslutar att inte använda alla pappans månader måste de skriva under på att de överför pappans tid till mamman. Det här utgör en moralisk signal till individen som då känner att staten förväntar sig likafördelning av föräldraledighet även om det saknas ekonomiska incitament att ha det (Bergqvist & Saxonberg 2010). Dessa argument styrks av Sanfey et. al (2013) som menar att människans beteende främst beror på just sociala normer och moraliska incitament, även om

24

det finns vissa vardagliga beteenden (såsom parkering och miljörelaterat agerande) som påverkas av ekonomiska incitament. Sociala incitament kan exempelvis vara socialt ogillande, en känsla av skam och positivt socialt gehör (Sanfey et. al 2013).

Intresset för hur sociala och emotionella aspekter påverkar ekonomiskt beslutsfattande har ökat över de senaste årtionden (Fabre et al. 2015). En metod som använts för att undersöka hur sociala aspekter har kommit att påverka ekonomiskt beslutsfattande har varit the ultimatum

game. En studie från 2014 visar på att resultaten av ett “ultimatum-spel” (där det också testats

för effekterna av normer och könsstereotyper) faktiskt har haft en inverkan på hur deltagarna fördelat en viss summa pengar, men också hur deltagarna valt att acceptera den givna summan (Fabre et al. 2015).

Som vidare bevis för att normer och attityder spelar roll och också varierar mellan länder redogörs för en stor undersökning som testat för likheter i nationers värderingar som gjorts av Hofstede et al. (2010) (nämnd under kapitel 2.1) . I undersökningen deltog över ett femtiotal länder där de olika ländernas respondenter arbetade för ett och samma multiinternationella företag (IBM). I undersökningen visade det sig att samtliga nationers olikheter i värderingar blev väldigt tydliga, detta mycket p.g.a. att alla respondenterna från vardera land arbetade för samma företag. Detta förde med sig att respondenterna nästan var lika i alla avseenden förutom just nationalitet. Resultatet från undersökningen visade på att alla de olika nationaliteterna hade liknande problem inom främst fyra olika problemområden. Dessa fyra var:

 Sociala olikheter och relationer till auktoriteter.

 Relationen mellan det individuella och gruppen.

 Konceptet av manlighet och kvinnlighet samt de sociala implikationerna och känslorna

av att blivit född till pojke eller flicka.

 Sättet att hantera osäkerhet och tvetydighet.

Det framgick också att det fanns olikheter i hur de olika nationaliteterna hanterade problemen (Hofstede et al. 2010). Dessa fyra problemområdena definierades som “dimensions of cultures” av Inkeles och Levinson 20 år tidigare och har nu 20 år senare bevisats vara fyra tydliga områden där nationers värderingar skiljer sig åt (Hofstede et al. 2010).

25

På senare tid har en jämställdhetsnorm vuxit fram i Sverige som tar uttryck i att alla människor ska ha samma värde och samma grundläggande rättigheter och möjligheter. Detta har lett till att också könsnormen förändrats och anpassat sig efter jämställdhetsnormen och kvinnor förväntas nu närma sig männen och deras roll. Det vill säga, kvinnor kan och förväntas arbeta heltid och utföra samma arbete som män men besitter fortfarande huvudansvaret för hushållsarbetet (Andrén 2012). I länder där det finns uttalade jämställdhetsambitioner är könsnormer svårare att upptäcka om man jämför med jämställdhetsnormerna. Detta menar Andrén (2012) dels kan bero på att maktrelationen är obehaglig att uttala och att könsnormer sällan uttrycks explicit. Ingen vill vara offer och ingen vill vara förtryckare, vilket leder till att både män och kvinnor försöker att dölja strukturen genom att hänvisa till individens fria val. Exempelvis kan föräldrakvoteringen uppfattas negativ eftersom det förhindrar individens och familjens egna val då de inte själva kan bestämma över fördelningen (Andrén 2012).

5. Sammanfattning och diskussion av statistik och tidigare studier

Ända sedan jämställdhetsarbetet började med kvinnorörelsen under 1800-1900-talet har ett normbrytande arbete funnits (Nationalencyklopedin 2017a). Det har dock tagit tid då det fortfarande i viss mån finns skillnader mellan män och kvinnor vad gäller exempelvis skillnader i lön och sysselsättning. Europa och i synnerhet Skandinavien visar dock på goda resultat när det kommer till dessa gap/skillnader och när det gäller jämställdhetsmått i största allmänhet. Bland annat så styrks detta av de fyra jämställdhetsmåtten Human development index, Gender

empowerment measure, Gender development index och Global gender gap index. Av de åtta

utvalda länderna i den här undersökningen är Norge det absolut “bästa” som placerar sig topp två på samtliga listor. Sverige ligger i topp två i två av de tre nämnda måtten som finns att läsa i tabell 2.

I den rapport som World Economic Forum (WEF) årligen ger ut finns att läsa att Norge i rapporten för 2015 placerades på en andra plats och Sverige på en fjärde plats. Därefter är placeringarna något spridda, men samtliga av de åtta utvalda länderna placerar sig som ett av de 25 mest jämställda länderna i världen (WEF 2015). Utifrån de här jämställdhetsmåtten framgår i tabell 1 (s. 22) att av de här åtta utvalda länderna så placerar sig de skandinaviska länderna tillsammans med Nederländerna bäst medan Storbritannien tillsammans med Frankrike och Spanien har de sämsta värdena.