För att avslutningsvis återkoppla studiens resultatanalys och diskussion till de frågeställningar som inledningsvis ställdes kan man sammanfatta svaren såhär:
Eleverna anser själva att de generellt sett innehar en förhållandevis god digital kompetens, och även de som i intervjun kallar sig otekniska ger ändå uttryck för att de mer eller mindre obehindrat behärskar datorn som verktyg i undervisningen. Alla eleverna verkar också se på sig själva som digitala infödingar, och de ser sin datoranvändning som självklar och naturlig. De ser dock inte användningen som helt oproblematisk: dels går mycket tid åt till datoranvändning och dels erbjuder datorn distraktioner vilket några elever upplever som ett problem. Att reflektera kring och hantera dessa problem kan dock också ses som en del av den digitala kompetensen.
Bland lärarna finns viss diskrepans i hur de uttrycker att de ser på elevernas digitala kompetens: en av dem anser att den är fullgod, medan två anser att det trots allt finns vissa luckor. Både denna diskrepans och den diskrepans som finns mellan elevernas och de två sistnämnda lärarnas syn på digital kompetens kan förstås genom att man delar in digital kompetens i tre kunskapsdomäner: den vardagliga, den specialiserade och den reflexiva. Emedan eleverna besitter en vardaglig digital kompetens, som de menar är god och tillräcklig, ser två av lärarna luckor i den specialiserade datoranvändningen. Den lärare som inte upplever några luckor är den lärare vars lektioner innehåller uttrycklig undervisning i sitt ämnes specialiserade digitala kompetens.
Härmed anses frågeställningarna vara besvarade och i och med detta är också studiens syfte uppnått.
För att återvända till huruvida studiens resultat är generaliserbart bör det upprepas att dess primära syfte varit att göra en egentlig fallstudie i avsikt att vinna bättre förståelse av några enskilda personers syn på digital kompetens. Även det begränsade urvalet av informanter och den avsiktliga begränsningen av urvalet till en enda klass på en skola gör gällande att resultatet inte bör generaliseras.
Detta gäller framförallt förståelsen och användningen av begreppet digitala infödingar. En del av den kritik som riktats mot detta begrepp är att det försöker täcka in en hel generation av ungdomar, alltså en grupp som på grund av sin storlek av nödvändighet innehåller stora variationer även i fråga om digital kompetens. Trots att begreppet varit användbart för att förstå elevutsagorna i den här studien bör man alltså vara försiktig med att dra alltför förhastade slutsatser om elever och deras digitala kompetens i allmänhet.
Möjligtvis kan den modifierade versionen av Macken-Horariks modell bidra med en vidare förståelse för nödvändigheten av att införliva datorundervisning inom ramen för alla ämnen och inte bara som generella kurser eller workshops, och också vidare förståelse för att den vardagliga digitala kompetens som många ungdomar idag tillägnar sig redan innan de på allvar börjar arbeta med datorer i skolan inte med nödvändighet täcker samma färdigheter som de kommer att behöva för att framgångsrikt möta digitala behov inom ramen för skol- undervisningen. För att på allvar göra detta hade det dock varit möjligt att den modifierade versionen av modellen hade behövt utvecklas vidare och också att man undersökt huruvida den är applicerbar även i ett större perspektiv av förståelsen för digital kompetens och hur IKT-undervisningen bör utformas i skolan. Detta är därför ett av mina förslag till fortsatt forskning.
Den här studien hade sin utgångspunkt i en ambition att föra in elevernas röster i forskningen kring digital kompetens och datoranvändning i skolan, då de i lika hög grad som lärarna är aktörer där, och utifrån detta perspektiv tycker jag att mina frågeställningar varit fruktbara. Även detta är dock någonting som kan vara värt att fortsätta forska kring då jag upplevt att det funnits få studier kring vad eleverna har att säga om datoranvändning och datorundervisning i skolan. Med bakgrund i att eleverna i studien var ganska överens om att de upplevt den datorundervisning som de fått i skolan som improduktiv och meningslös, är ett konkret förslag här att undersöka vad andra elever tycker om den datorundervisning de fått och hur de önskar att den hade sett ut. Det är svårt att se hur undervisningen ska kunna bli bättre så länge vi inte lyssnar till de personer som vi försöker lära upp.
Slutligen vill jag här också trycka på vikten av att vidareutveckla den digitala kompetensen i skolan. Vare sig vi vill det eller ej så är datorn och all annan informations- och kommunikationsteknik arbetsredskap som är här för att stanna. Precis som det faller på skolans roll att utveckla elevers språk från det vardagliga till det specialiserade, så bör det också vara i skolan som eleverna lär sig behärska datorn för mer specialiserade syften än vardaglig kommunikation och nöjen.
I en jämförelse med våra nordiska grannländer är Sverige långt efter i fråga om den roll som datorn spelar i undervisningen,63 och när man tittar på hur exempelvis Danmark och Norge har arbetat med detta så blir det tydligt att det inte räcker med att dela ut datorer till alla och en var eller att hålla korta kurser och workshops i programhantering. Det som behövs är en förändring av hela skolan, från styrdokumentens teori till klassrummens praktik, och i den
kedjan sitter lärarna som en felande länk. Om elevernas upplevelser av datoranvändning i skolan inte även fortsättningsvis ska vara att den är improduktiv och meningslös så måste även lärarkårens digitala kompetens höjas och det måste till en vidare diskussion av digital didaktik. Först då kan vi gå från att vara digitala infödingar eller digitala immigranter till att alla bli digitalt kompetenta.
Referenser
Bohman, Victor. (R)evolution? En undersökning om hur 1-1 har påverkat svenskundervisningen. Examensarbete. Malmö Högskola. 2011.
Cuban, Larry. Oversold and underused: Computers in the Classroom. Cambridge, Mass.: Harvard University Press, 2001.
Erstad, Ola. Digital kompetanse i skolen – En innføring. Oslo: Universitetsforlaget, 2005. ”Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om
nyckelkompetenser för livslångt lärande.” Europeiska unionens officiella tidning, 2006-12-30. Tillgänglig online 2013-12-27:
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/sv/oj/2006/l_394/l_39420061230sv00100018.pdf
Folkesson, Anne-Mari. Datorn i det dialogiska klassrummet. Lund: Studentlitteratur, 2004.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm:
Vetenskapsrådet, 2002. Tillgänglig online 2013-12-27:
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf
Hylén, Jan. Digitaliseringen av skolan. Lund: Studentlitteratur AB, 2010.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov. Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget, 2010.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur, 2009.
Loman, Niklas & Svensson, Daniel. 1:1 - En dator per elev och lärare. Om pedagogiska
synsätt inom 1:1-verksamhet. Examensarbete. Malmö Högskola. 2011.
Macken-Horarik, Mary. “Literacy and learning across the curriculum. Towards a model of register for secondary school teachers.” Literacy in society. R. Hasan, & G. Williams (red.), 232-278. London/New York: Longman, 1996. Citerad i: Knutsson, Ola; Blåsjö, Mona; Hållsten, Stina & Karlström, Petter. ”Identifying different registers of digital literacy in virtual learning environments.” The Internet and Higher Education. Vol 15, No. 4 (2012): 237-246. Tillgänglig online 2013-12-27:
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1096751611000741
Prensky, Marc. From Digital Natives to Digital Wisdom. Hopeful Essays For 21st Century Learning. Thousand Oaks: Corwin, 2012.
Skolverket. It-användning och it-kompetens i skolan. Stockholm: Skolverket, 2013. Tillgänglig online 2013-11-15: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3005
Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola
Skolverket. Redovisning av uppdraget att bedöma verksamhetens och huvudmäns
utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning samt ge förslag på insatser. 2009. Tillgänglig online 2013-12-27:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2244
Säljö, Roger. Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Bokförlaget Prisma, 2000.
Bilaga 1: Intervjuguide
Intervjufrågor till lärarna:- Kan du beskriva på vilka olika sätt du inkorporerar datoranvändning i
undervisningen?
Svaret på denna fråga vill jag ska ge mig en uppfattning om hur mycket läraren ifråga använder datorer i sin undervisning och på vilket sätt de används. Jag vill också få en uppfattning om hur läraren ifråga ser på digital kompetens inom ramen för sitt ämne: är det t.ex. bara att kunna behärska ett ordbehandlingsprogram eller ser läraren det som mer än så? Möjliga uppföljningsfrågor kan kretsa kring:
o Vilka datorfärdigheter läraren ser som centrala inom sitt ämne
o Huruvida läraren brukar ge explicit undervisning i datoranvändning och vad denna då handlar om
o Huruvida läraren känner att hen har någonting att lära eleverna när det kommer till datoranvändning
- Hur upplever du att eleverna klarar de datorbundna uppgifter som de får i
undervisningen?
Svaret på denna fråga närmar sig mer direkt hur läraren ser på elevernas digitala kompetens. Möjliga uppföljningsfrågor kan kretsa kring:
o Vilka datorfärdigheter som läraren upplever att eleverna behärskar o Vilka datorfärdigheter som läraren upplever att eleverna inte behärskar o Vilka datorfärdigheter som läraren önskar att eleverna behärskade
- Om du jämför eleverna som datoranvändare med det som du tänker dig är den
idealiska datoranvändaren, vad finns det då för likheter och skillnader?
Svaret på den här frågan tänker jag mig återigen visar hur läraren ser på digital kompetens: hur är någon som är digitalt kompetent och hur mycket av detta uppfattar hen att eleverna behärskar? Möjliga uppföljningsfrågor kan kretsa kring:
o Vilka datorfärdigheter läraren anser att man som elev behöver för att klara sig i skolan
o Vilka datorfärdigheter som läraren anser att man som medborgare behöver för att klara sig i samhället
Intervjufrågor till eleverna
- Hur skulle du beskriva dina egna datorfärdigheter?
Svaret på den här frågan vill jag ska ringa in vad eleven tänker om sina egna datorfärdigheter. Möjliga uppföljningsfrågor kan kretsa kring:
o Vad eleven anser sig vara bra på när det kommer till datorfärdigheter
o Vad eleven anser sig vara mindre bra på när det kommer till datorfärdigheter o Huruvida det finns någonting som eleven skulle vilja bli bättre på när det
kommer till datoranvändning
- Vad brukar du använda datorn till i undervisningen?
Svaret på den här frågan ringar in vilka datorfärdigheter som eleven känner är i fokus under lektionstid och vilken digital kompetens som hen känner att undervisningen kräver av hen. Möjliga uppföljningsfrågor kan kretsa kring:
o Huruvida eleven känner att hen behärskar de datorfärdigheter som krävs i undervisningen
o Huruvida eleven känner att undervisningen tar tillvara de datorfärdigheter som hen känner att hen har
o Huruvida eleven känner att hen får tillräcklig explicit undervisning i datoranvändning för att lära sig behärska de färdigheter som krävs
o Huruvida eleven känner att hen har någonting att lära av sina lärare när det kommer till datoranvändning
- Vad kan någon som är riktigt duktig på datorer i dina ögon?
Svaret på den här frågan tänker jag mig visar hur eleven ser på digital kompetens: hur är någon som är digitalt kompetent? Tillsammans med uppföljningsfrågorna kan det också visa huruvida eleven tänker sig att den digitala kompetens som tränas i skolan är viktig för att senare kunna klara sig som medborgare i samhället (som EU-
kommissionen tänker sig). Möjliga uppföljningsfrågor kan kretsa kring:
o Vilka datorfärdigheter eleven anser att hen behöver för att klara sig i skolan o Vilka datorfärdigheter som eleven anser att hen kommer att behöva som