4. DISKUSSION
4.3 Slutsats
För att kunna bemöta döende patienter i existentiell kris på ett bra sätt, krävs att personalen är medveten om vilka känslor, existentiella tankar och reaktioner som kan uppkomma i slutet. De bör även känna till hur dessa kan yttra sig samt hur de på bästa sätt kan bemöta dem. Grundläggande för ett gott bemötande är dessutom att patienten känner förtroende för personalen. Några informanter menade att detta förtroende skapas lättast genom att bland annat stanna upp och lyssna på patienten, se och bekräfta denne, svara på dennes frågor, ge fysisk beröring samt vara ärlig och uppriktig. Ett gott bemötande kräver också att personalen flyttar fokus från sig själv till patienten och möter individen där denne är. Sand (2008) beskriver detta som att vi finslipar vår lyhördhet. Flera informanter talade om betydelsen av att personal som arbetar med svårt sjuka människor själva har tänkt igenom sin egen död och sin egen tro för att bli tryggare i sin yrkesroll.
Till eftertanke
av Søren Kierkegaard
1859
Om jag vill lyckas
med att föra en människa mot ett bestämt mål,
måste jag först finna henne där hon är
och börja just där.
Den som inte kan det
lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra.
För att hjälpa någon
måste jag visserligen förstå mer än vad han gör,
men först och främst förstå det han förstår.
Om jag inte kan det,
så hjälper det inte att jag kan och vet mera.
Vill jag ändå visa hur mycket jag kan,
så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen
vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom.
All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill
hjälpa
och därmed måste jag förstå
att detta med att hjälpa inte är att vilja härska,
utan att vilja tjäna.
Kan jag inte detta
Referenser
de Araújo, M.M.T., da Silva, M.J.P. & Francisco, M.C.P.B. (2004) Nursing the dying: essential elements in the care of terminally ill patients. International nursing review, 51(3), 149-58.
Arlebrink, J. (red.). (1999). Döden och döendet: Etiska, existentiella och psykologiska
aspekter. Lund: Studentlitteratur.
Arlebrink, J. (2006). Grundläggande vårdetik: teori och praktik (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Beck-Friis, B. (red.) & Strang, P. (red.). (2005). Palliativ medicin (3. uppl). Stockholm: Liber. Björklund, L.(2003). Modet att ingenting göra: En bok om det svåra mötet. Örebro: Libris. Cullberg, J. (1980). Kris och utveckling (3. upp.). Stockholm: Natur och kultur.
Dalen, M. (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups.
Feigenberg, L. (1979). Döden i sjukvården. Stockholm: Svenska föreningen för psykisk hälsovård, monografiserie nr 3.
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse edication today, 24, 105-112.
Granskär, M. (red.) & Höglund-Nielsen, B. (red.). (2008).Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Hospiceavdelningen, Akademiska sjukhuset. Hämtad 29 december, 2008, från
http://www.uas.se/templates/page____36043.aspx
Houtepen, R. & Hendrikx, D. (2003). Nurses and the virtues of dealing with existential questions in terminal palliative care. Nursing ethics, 10(4), 377-87.
Kierkegaard, Søren. (1859). Synpunkter for min forfatter virksomhed: En ligefrem
meddelelse: Rapport till historien. Kjöbenhavn: Reitzel.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kübler-Ross, E. (1992). Samtal inför döden: om ängslan, fruktan och förtröstan (2. uppl.). Stockholm: Bonnier.
LeMay, K. & Wilson, K.G. (2008). Treatment of existential distress in life threatening illness: a review of manualized interventions. Clinical psychology review, 28(3), 472-93
Malterud, K. (1998). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Parahoo, K. (2006). Samples and sampling. Nursing research: Principles, process and issues (2nd rev. ed.) (ss. 256-281). Houndsmills, Basingstoke, Hampshire and New York: Palgrave Macmillan.
Sand, L. (2008). Existential challenges and coping in palliative cancer care: experiences of
patients and family members. Doktorsavhandling, Karolinska institutet.
Selman, L., Beynon, T., Higginson, I.J. & Harding, R. (2007). Psychological, social and spiritual distress at the end of life in heart failure patients. Current opinion in supportive and
palliative care. 1(4), 260-6.
Shah, M., Quill, T., Norton, S., Sada, Y., Buckley, M. & Fridd, C. (2008). “What bothers you the most?” Initial responses from patients receiving palliative care consultation. American
journal of hospice and palliative medicine, 25(2), 88-92.
Silfverberg, G. (red.). (2007). Hemmets vårdetik. Lund: Studentlitteratur.
SOU 2001:6. Döden angår oss alla - Värdig vård i livets slut: Slutbetänkande av kommittén
om vård i livets slutskede. Stockholm; Statens offentliga utredningar. Hämtad 26 april, 2009,
från http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/2782
Strang, P. (2007). Livsglädjen och det djupa allvaret: Om existentiell kris och välbefinnande. Stockholm: Natur och kultur.
Strang, S. (2007). Hur kan personalen kommunicera med patienten om existentiella frågor? [Elektronisk]. Vårdinstitutets Tematiska rum: Palliativ vård och omsorg. Hämtad 29
december, 2008, från http://www.vardalinstitutet.net
Strang, S, Strang, P. & Ternestedt, B.M. (2001). Existential support in brain tumour patients and their spouses. Support Care Cancer, 9(8), 625-33.
Strang, S., Strang, P. & Ternestedt, B.M. (2002). Spiritual needs as defined by Swedish nursing staff. Journal of clinical nursing, 9(8), 625-33
Uljens, M. (1988). Fenomenografi: en forskning om uppfattningar. (Fenomenografiska notiser. Publikation nr. 7). Göteborgs Univeritet, Pedagogiska institutionen.
WHO. Definition of palliative care., World Health Organization, 2002. Hämtad 26 april, 2009, från http://www.who.int/cancer/palliative/definition/en/
Bilaga 1
Frågeguide
Bakgrundsdata: • Kön Man Kvinna • Födelseår: • Yrkeskategori:• Antal år inom palliativ vård:
Öppningsfråga:
• ”Kan du berätta om ett existentiellt möte som du minns”
Följdfrågor:
• Varför minns du just det mötet?
• Bra – dåligt, vad lärde du dig/drog du för slutsatser av den situationen? • Hur märkte du att du behövdes för patienten just då?
• Vilka känslor, existentiella tankar och reaktioner kan visa sig vid livets slut och hur yttrar sig dessa?
• Vid vilka situationer kommer Du oftast i kontakt med dess tankar och reaktioner? • Vad är viktigt att tänka på vid bemötandet av döende patienter i existentiell kris? • Tycker Du att team-arbetet har några särskilda fördelar, i så fall vilka?
Bilaga 2
Hej
Vi är två sjuksköterskestudenter som ska skriva en C-uppsats om bemötande av
döende patienters existentiella tankar och reaktioner. Då dessa patienter kan
förekomma överallt inom vården anser vi att det är av stor vikt att få ökad
kunskap inom detta viktiga område. Olika studier visar på att intresset för
existentiella frågor har ökat kraftigt inom sjukvården, men att sjuksköterskors
kunskaper om hur de på bästa sätt kan bemöta patientens behov är bristfällig.
Studiens syfte är att ta del av teamets samlade erfarenheter och uppfattningar om
vilka känslor, existentiella tankar och reaktioner döende patienter kan ge uttryck
för samt hur team-medlemmarna på hospice bemöter dessa. Genom att ta vara
på vårdteamets samlade erfarenhet förväntar vi oss att få en bredare kunskap
inom området.
Därför hoppas vi på att få en intervju med Dig. Innan denna intervju skulle vi
vilja be Dig fundera över ett existentiellt möte som Du minns.
Deltagandet är frivilligt och Du kan när som helst och utan förklaring avbryta
Ditt deltagande. Intervjun kommer att ske i lämplig lokal på avdelningen eller
i närliggande lokal under arbetstid. Intervjun spelas in på band och beräknas ta
30-60 minuter. Alla deltagare avidentifieras och efter transkriberingen
kommer intervjun att raderas.
Vi skulle vara väldigt tacksamma om vi fick ta del av Dina erfarenheter.
Vänliga hälsningar
Anna-Carin Sjölund & Annelie Stacksjö
Meta Schmidt (handledare) Anna-Carin Sjölund Annelie Stacksjö 018-471 66 41 070-252 34 67 070-669 07 24