I detta slutkapitel introduceras studiens slutsats och diskussion som hanteras genom att sammanfatta studiens totalitet. Vidare hanteras forskningsbidrag och förslag på vidare forskning.
Syftet med denna studie är att jämföra privata och hybrida energibolags omfattning av yttre- och inre incitament för medarbetarna. Studiens förankring utifrån den teoretiska referensramen, att omfattningen av yttre- och inre incitament för medarbetarna kan förklaras av incitamentteorier och ideala systemet ur ett medarbetarperspektiv. Teorierna förklarar huruvida yttre- eller inre incitament behandlas som styrningsinstrument för medarbetarna och att tidigare forskning påvisar att privata och offentliga bolag hanterar styrningsinstrumentet olika, men att hybrida bolag strävar efter att efterlikna de privata. Diskussionen kommer att behandla hur omfattningen av yttre- och inre incitament för medarbetarna påverkas av om energibolagen är privata eller hybrid. Fortsättningsvis förs en diskussion för studiens kontrollvariablers påverkan på omfattning av yttre- och inre incitament för medarbetarna.
Studien resultat visar att det inte är möjligt att förkasta hypotes 1a eftersom det framkommer ett signifikant negativt samband mellan hybrida bolag och yttre incitament till omfattning. Detta betyder att privata energibolag till omfattningen redovisar mer yttre incitament jämfört med hybrida. Omfattningen av yttre incitament som framgår i årsredovisning mätt i ord, meningar och meningar per sida visar att den är större om energibolaget är privat. Detta framgår av det signifikanta negativa samband mellan hybrida organisationer och studiens beroende variabler, yttre ord och meningar inkluderat. Tabell 5 och 7 framgår det att om bolaget är hybrid rapporterar mindre om yttre incitament jämfört med privata. Studien andra hypotes behandlar inre incitament och tabell 7 visar ingen signifikant korrelation mellan hybrida och den beroende variabeln, inre ord, däremot visar tabell 8 att det finns en signifikant negativ korrelation mellan hybrida bolag och den beroende variabeln, inre meningar. Modellen är signifikant på 0,1
modellerna visar sig signifikanta på 0,05 signifikansnivå. Detta gör att hypotes 1b förkastas även om modellerna om inre incitament påvisar att det torde vara en negativ korrelation, att privata energibolag till omfattningen redovisar mer inre incitament.
Värt att kommentera är att det inte förekommer någon signifikant korrelation mellan hybrida organisationer och studiens relativa mått, andelen meningar delat på totala antalet sidor. Detta är lika för yttre- och inre incitament, båda relativa måtten finner ingen signifikans. Detta innebär att måtten praktiskt behandlar två mått, meningar samt antalet sidor i årsredovisningen. Om det framkommer relativt mycket meningar kan ändå måttet bli relativt låg om årsredovisningen omfattar väldigt många sidor. Längden på årsredovisningar kan bero på många faktorer, som att en organisation har en större mängd bilder eller annat innehåll som inte förmedlar någon specifik information. Eftersom årsredovisningens längd blir en ny variabel som har viss osäkerhet i sig så anser vi att de relativa måtten meningar/ sida blir ett osäkrare mått då de består av en kvot av variabler.
Teorierna tar huvudsakligen sin utgångspunkt från incitamentsteori och incitamentsystem där tidigare presenterade teorier stödjer studiens resultat. Dock skiljer sig resultatet från agentteorin där medarbetarna motiveras endast av yttre incitament. Hybrida organisationer redovisar mindre yttre incitament men även inre incitament, dock att båda är vanligt förekommande i omfattningen av årsredovisningar, att både inre- och yttre incitament balanseras inom hybrida, men mer omfattande i privata energibolag. Resultatet stödjer således MCT där bland annat komplexiteten i energibranschen kan antas vara en faktor att organisationerna har incitamentsystem med inre incitament inkluderat. Den negativa signifikanta korrelationen mellan hybrida bolag och beroende variabeln om yttre incitament kopplat till medarbetarperspektivet kan således delvis förklaras av Perry och Wise (1990) som antyder att organisationer med vissa egenskaper attraherar och/eller väljer medarbetare med personliga egenskaper som passar organisationen, att medarbetare som huvudsakligen drivs av yttre incitament söker sig till privata organisationer. Som stärks av Houston (2000) och Perry (1996) som menar att offentliga medarbetare drivs av att ta personligt ansvar i strävan om högre samhällsnytta och arbeta mot allmänintressen och därför inte motiveras lika mycket av yttre incitament som anställda inom privata organisationer.
Incitament till omfattningen av årsredovisningar beror inte bara på studiens oberoende variabler utan kan förklaras delvis av storleken på organisationerna. Kontrollvariablerna som omfattar storlek var i denna studie; omsättning, antal anställda och totala tillgångar. Antalet anställda och totala tillgångar visar båda signifikanta korrelationer med omfattningen i minst två modeller. Totala tillgångar visade positiv signifikant korrelation till beroende variablerna inre ord och inre meningar medan antal anställda uppvisade en positiv signifikant korrelation med inre- och yttre ord. Förklaringsgraden visade att dessa två kontrollvariabler indikerar att antal anställda och totala tillgångar är bättre variabler till förklaring av omfattningen än omsättning. Omsättning fann ingen signifikant korrelation till någon av modellerna. Detta medför att totala tillgångar och antalet anställda är lämpliga variabler för storlek när yttre- och inre incitament till omfattningen mäts med koppling till medarbetarperspektivet. Eftersom det finns korrelation mellan storlek och omfattningen av årsredovisning stärker det modellerna.
6.1 Forskningsbidrag
Övergripande så jämför studien hur hybrida och privata organisationers balansering av inre och yttre incitament skiljer sig åt för medarbetarna, genom att jämföra omfattningen av yttre- och inre incitament i hybrida och privata energibolags årsredovisningar.
Studien visar att hybrida energibolag rapporterar en lägre omfattning av yttre- och inre incitament i årsredovisningen. Detta betyder att privata energibolag redovisar mer yttre- och inre incitament. Det förekom att hybrid offentlig verksamhet hade en negativ signifikant korrelation mellan den beroende variabeln, inre meningar men den fann inte någon signifikant korrelation med inre ord. Bidraget av studien medför en mer
generaliserad bild över hur incitamentstyrningen förekommer till omfattningen av årsredovisningar mellan hybrid offentliga och privata aktörer. Genom att jämföra privata och hybrid offentliga organisationers omfång om yttre- och inre incitament samt beskriva skillnaderna ur ett medarbetarperspektiv kan bidraget ses som generaliserbart för de två sektorerna.
Således så bidrar studien till teoretisk forskning om hur hybrid offentliga och privata organisationer balanserar yttre- och inre incitament för medarbetarna, genom
tillämpning av incitamentsteori. Studiens resultat visar att hybrid offentliga bolag har en lägre omfattning av redovisning av yttre incitament och torde ha en lägre omfattning av
inre incitament jämfört med de privata energibolagen. Bidraget innefattar att olika sektorer, hybrida och privata, skiljer sig åt i omfattningen av inre och yttre incitament i årsredovisningen. Bidraget stödjer tidigare forskning, att medarbetarna från den privata sektorn fortsatt motiveras av uppfyllelsen av ett eller flera mål utanför arbetet,
exempelvis status, förmåner och högre inkomst.
Studiens bidrag omfattar även påverkan av totala tillgångar och antal anställda har på omfattningen av yttre- och inre incitament för medarbetarna. Där studien uppvisar en positiv signifikant korrelation mellan de beroende variablerna och omfattningen av incitament i årsredovisningarna. Studiens resultat bidrar även till att MCT är en bättre förklarande teoretisk modell för jämförandet av inre och yttre incitament mellan hybrida och privata organisationer än agentteorin. Därmed kan studiens bidrag användas för att erhålla en djupare förståelse för vilka faktorer som påverkar uppbyggnaden om
incitament till medarbetarna.
6.2 Förslag på vidare forskning
Denna studie undersökte yttre- och inre incitament till total omfattning av årsredovisningar och inte på ett mer djupare plan. Framtida forskning kan tas vid där denna studie slutar men också ytterligare undersöka ämnet om yttre- och inre incitament i hybrid offentliga och privata energibolag, men att fokuset ligger på om det finns några skillnader mellan balanseringen av yttre- och inre incitament mellan sektorerna. Det kan eventuellt göras en replikation av studiens kodningsschema, då de förekommande nyckelorden kan användas för att fånga ett mer djupgående perspektiv om hur yttre- och inre incitament balanseras. Således skulle fortsatt forskning ytterligare tydliggöra eventuella skillnader mellan hybrid offentliga och privata bolag och fördjupa helhetsbilden av hur rapporteringen av respektive årsredovisning ser ut om balansering av yttre- och inre incitament.
Utöver en studie som utförs över en tidsperiod eller ett tillfälle skulle en sådan studie dra användning av den ökande omfattning bolag som då förespråkar om yttre- och inre incitament och därmed genomföra en studie med ett större urval och således få mer generaliserbara slutsatser.
Ett annat tillvägagångssätt att undersöka balansering av yttre- och inre incitament hade varit att göra en kvalitativ forskningsmetod för att öka förståelsen om fenomenet, hur yttre- och inre incitament balanseras samt fånga en djupare förståelse om de underliggande faktorer till varför bolagen upprättar incitamentsystemen olika. En kvalitativ studie inom ämnet skulle kunna ge svar på annorlunda frågor, på ett mer djupgående tillvägagångssätt. Således skulle en sådan studie kunna påvisa vilka faktorer som driver hybrid offentliga och privata energibolag till att främja yttre- och inre incitament.
Datainsamlingen i denna studie bestod främst av årsredovisningar som var grunden till analysen av omfattningen av yttre- och inre incitament. Då internet är den största och vanligaste moderna informationskälla där hemsidor finns för att enkelt få fram väsentlig information om respektive bolag, finns det primära datakällor som kan användas till grund för att granska omfattningen av yttre- och inre incitament. Då fortsatt forskning går att genomföras genom andra insamlingsmetoder som eventuellt intervjuer, enkäter eller från andra datakällor än årsredovisningar som bolagen använder sig av för att förmedla om yttre- och inre incitament.
7. Källförteckning
Anthony, R., Govindarajan. V., Hartmann. F., Kraus. K., & Nilsson. G. (2014). Management Control Systems. McGraw Hill Higher Education.
Ashton, D., Sung, J., & Raddon, A. (2005). A case where size matters: a preliminary investigation into the institutionalisation of skill formation and firm size (Rapport nummer 60). England: University of Leicester.
Bartol, K. M., & Srivastava, A. (2002). Encouraging knowledge sharing: The role of organizational reward systems. Journal of leadership & organizational
studies, 9(1), 64–76.
Berglund, K., Johannisson, B. & Schwartz, B. (red.) (2012). Societal
Entrepreneurship: Positioning, Penetrating, Promoting. Cheltenham: Edward Elgar.
Bell, E., Bryman, A., & Harle, B. (2019). Business research methods. England: Oxford University Press.
Benoit, K. (2011). Linear Regression Models with Logarithmic Transformations. Icke-publicerat dokument, Methodology Institute, London School of Economics, London, Storbritannien.
Bruzelius, L. H. & Skärvad, P. H., (2000). Integrerad organisationslära. Lund:
Studentlitteratur.
Brown, A. D. (1995). Organisational culture. London, UK: Pitman Publishing.
Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder (Uppl. 2). Stockholm: Liber.