Studiens kvalité

Om indikatorer är utformade att mäta det begrepp som är i avsikt för studien då det råder om att mäta yttre- och inre incitament så behandlas validiteten (Bryman, 2011). Utveckling av nya mått måste utmynna i en hög ytvaliditet vilket betyder att måttet ska kunna skildra det innehållet i det begrepp som är angeläget (Bryman, 2011). Eftersom tidigare kodningscheman som stämmer överens med denna studiens syfte inte hittats anses ett bra tillvägagångssätt att säkerhetsställa ytvaliditet enligt Bryman (2011) att rådfråga andra personer om måtten, enligt deras uppfattning, tycks fånga ämnet. Därför rådfrågade vi en aktiefond-förvaltare på en svensk storbank och en masterstudent inom företagsekonomi med inriktning på styrning där responsen var att måtten återger innehållet av de aktuella begreppen. Nyckelorden framställdes i enlighet med vad Herzberg et al. (1993) menar är ord kopplade till inre- och yttre incitament genom motivation- och hygienteorin, även detta stärker trovärdigheten hos de valda nyckelorden.

Extern validitet definieras enligt Bryman (2011) att resultaten i en undersökning kan generaliseras utöver den specifika undersökningskontexten. Ändamålsenligt urval används i syfte att matcha de specifika attribut som slumpas i ett obundet slumpmässigt urval från de hybrida organisationerna. Genom detta ökade studien den externa

validiteten. Urvalets representativitet avgörs om stickprovet adekvat återspeglar

populationen. Om stickprovet adekvat speglar populationen ökar den externa validiteten (Bryman, 2011). Då det obundna slumpmässiga urval utformades för att slumpmässigt ta fram 30 hybrida energibolag som de privata sedan matchades via ett ändamålsenligt urval går det att argumentera för att resultatet från studien är generaliserbart för privata och hybrida energibolag (Bryman & Bell, 2013).

Då studien omfattar en tillfredsställande generaliserbarhet så har studiens logiska följd att beskriva slutsatser utförligt och att införandet av studien ska bidra till fortsatta studier om yttre- och inre incitament för medarbetarna hos hybrid organisationer (Bryman & Bell, 2013).

För att säkerställa studiens reliabilitet har kodningsmallen i Bilaga A,använts vid den kvantitativa innehållsanalysen av de olika årsredovisningarna med tydliga instruktioner

av den strukturerade och uppställda kodningsmallen vilket bidrar till att interbedömarreliabilitet och intrabedömarreliabilitet har uppnåtts.

Interbedömarreliabilitet har ökat då studiens båda författare har prövat via en pilotstudie att kodningen har gjorts på samma sätt och med samma innehåll (Bryman, 2011). Intrabedömarreliabilitet har stigit genom att utföra två testomgångar och därmed säkerställa att kodningen gjorts på ett konsekvent sätt vid båda testomgångarna (Bryman, 2011).

4.5 Forskningsetik

Studien grundar sig i data från organisationernas egna hemsidor samt årsredovisningar som är offentliga dokument och därför är de etiska huvudkraven inte problematiska. De fyra etiska huvudkrav som framkommer vid humanistiskt samhällsvetenskaplig

forskning är för att säkerställa att forskningen sker på ett etiskt tillvägagångssätt (Vetenskapsrådet, 2002). De fyra kraven är; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet fastställer att de medverkande i studien ska bli informerade om all information som eventuellt kan tänkas påverka villigheten att delta, där bland annat möjligheten att individer som vill avsluta deltagandet har möjligheten till det och att deltagandet är helt självmant (Vetenskapsrådet, 2002). Resterande krav innefattar bland annat att lagrade uppgifter endast får förekomma i studiens syfte, att forskaren får deltagarnas samtycke för deltagande och att en behandling av känsliga etiska uppgifter sker på ett

konfidentiellt och säkert sätt (Vetenskapsrådet, 2002). Dokumenten som ligger till grund för studien är offentliga och tillgängliga vilket underlättar granskningen. Utifrån detta är studien genomförd på ett etiskt korrekt sätt då alla fyra krav är uppfyllda.

5. Analys av data

I detta kapitel introduceras studiens analys. Här kommer studiens olika statistiska modeller och tabeller att redogöras och analyseras. Vid detta kapitel kommer resultatet att presenteras utifrån analyser.

Studiens data sammanställs för att komma så nära råmaterialet som möjligt då minimala tolkningar för respektive tabeller önskas. Observationer av olika mätinstrument,

variabler, tabeller och diagram kommer att ta i akt för att klargöra resultat.

Studien har genomfört analysen via statistikprogrammet SPSS och analysen innefattar fyra avsnitt; univariat-, bivariat- och multivariat analys samt en redogörelse av statistisk signifikans. Univariat analys handlar om att analysera en variabel i taget (Bryman, 2011), som visar mått på centraltendensen som är av deskriptiv statistik för respektive variabel som exempel, medelvärde och standardavvikelse. Den bivariata analysen förklara korrelationen mellan två variabler i taget i syfte att veta hur de är relaterade till varandra (Bryman, 2011). Studien har utfört den bivariata analysen det med hjälp av Pearson r-metoden. Pearson r-metoden studerar sambandet mellan intervall- och

kvotvariabler (Bryman, 2011). En korrelationsmatris kommer presentera resultaten som redogör de korrelationer som undersökts. Slutligen har en multivariat analys utförts som består av multivariat regressionsanalys och utfördes med Ordinary least

squaresregression som fortsättningsvis kommer att kallas OLS. Multivariata analysen omfattar en synkroniserad analys av minst tre variabler (Bryman, 2011). OLS används när den beroende variabeln är kontinuerlig och de oberoende variablerna är kvantitativa eller dummyvariabler (Djurfeldt & Barmark, 2009; Hayes & Cai, 2007). Denna studie presenterar tre olika kontinuerliga beroende variabler som är; meningar, ord och meningar per sida. Oberoende variablerna är kvantitativa och dummyvariabler. OLS kommer slutligen testa studiens utformade hypoteser.

5.1 Univariat analys

Tabell 2: Deskriptiv data (nTot=60 nPri=30 nHybr=30)

Den deskriptiva univariata analysens uppbyggnad kommer från tabell 2 som visas ovan som består av 30 privata och 30 hybrida bolag. Tabell 2 visar att privata

organisationerna redovisar mer yttre incitament (ord) och har i genomsnitt 64,43 yttre ord kopplat till medarbetarperspektivet som jämfört med hybrida, redovisar i genomsnitt 34,333 yttre incitament (ord). Hybrida energibolag har en lägre spridning än de privata då hybrida har en standardavvikelse på 38,323 medan privata har 101,428. En lägre standardavvikelse tyder på en lägre spridning, spridningen kan uttolkas från tabellens intervall mellan energibolagens minimum- och maximumvärde. Det lägsta antalet yttre ord kopplat till medarbetarperspektivet inom privata är 7 medan hybrida inom samma

kategori redovisa minst 8 ord. Maxvärdet för privata skiljer sig mer markant då 363 yttre ord redovisades medan hybrida redovisade 227, skillnaden mellan max och min är intervallet där spridningen bland annat kan tolkas ifrån. Inre ord har en lägre spridning för hybrida där standardavvikelsen är 30,44 medan privata har 55,53. Hybrida redovisar inre ord inom intervallet 11 (min.) och 182 (max.) jämfört med privata som redovisar minst 8 inre ord och som mest 200 inre incitamentord med koppling till

medarbetarperspektivet. Energibolagens medelvärde för inre ord skiljer sig då hybrida i genomsnitt redovisar 34,266 inre incitament (ord) kopplade till medarbetarperspektivet medan privata i samma kategori redovisar i genomsnitt 45,83 inre ord.

Gällande univariat analysens andra mått som är meningar kopplade till yttre- och inre incitament inom medarbetarperspektivet så visar även här att privata bolag har ett högre medelvärde än de hybrida. Medelvärdet för yttre meningar för de privata är 42.03 medan hybrida organisationernas medelvärde är 19,533. Likt ord var även spridningen högre för de privata som visade en spridning på 71,63 jämfört med hybrida 25,028. Privata organisationerna redovisade minst fem meningar kopplade till yttre incitament och som mest redovisades 252 meningar medan hybrida organisationer minst

redovisade fyra meningar och som mest 146 meningar kopplade till yttre incitament för medarbetarna. Meningar om inre incitament redovisades minst fem gånger både för hybrida och privata organisationer dock redovisades meningar om inre incitament för medarbetarna som mest 138 gånger inom privata organisationer men endast 120 gånger för hybridaorganisationer. Likaså var spridningen högre för de privata 37,214 jämfört med hybrida som uppgav en lägre spridning på 20,8. Meningar om inre incitament redovisades i snitt 28,7 gånger för privata aktörer medan hybrida i snitt redovisade 19,566 meningar om inre incitament inom medarbetarperspektivet.

I likhet med de absoluta måtten på inre- och yttre incitament med koppling till

medarbetarperspektivet visar de relativa måtten meningar/sida att privata aktörer har ett högre medelvärde. Privata organisationerna redovisade yttre meningar/sida i snitt 0,577 jämfört med hybrida organisationer som i snitt redovisade 0.44 meningar per sida om yttre incitament till medarbetarna. Gällande spridningen inom de relativa måtten finns det en större spridning inom privata organisationernas redovisning av yttre incitament för medarbetarna med en standardavvikelse på 0,2747 jämfört med hybrida

per sida och 1,087/sida som mest om yttre incitament och motsvarande tal för hybrida organisationer är 0,171 som minst och 0,79/sida som mest.

Gällande meningar om inre incitament per sida så redovisade privata bolagen i snitt 0,509 och medelvärdet för hybrid bolagen är 0.47 meningar om inre incitament per sida. Spridningen mellan privata och hybrida organisationer är snarlik då standardavvikelsen för privata är 0,256 och motsvarande för hybrida offentliga bolag är 0,221. Minst redovisade privata bolag 0,066 meningar/sida om inre incitament kopplat till medarbetarperspektivet jämfört med hybrid bolag som 0,097, som mest redovisade privata 1,111 meningar per sida och hybrida 0,916.

Gällande kontrollvariablerna så visar tabell 2 att hybrida organisationer är i genomsnitt större beträffande anställda, omsättning och totala tillgångar. För både privata och hybrida organisationer är storleksspridningen stor och det är en stor skillnad mellan minimum- och maximumvärdet.

De höga värdena på standardavvikelsen för samtliga kontrollvariabler och de beroende variablerna så undersöktes variablernas normalfördelningskurva i SPSS. Resultat av denna undersökning visades inte vara normalfördelad varför de absoluta talen

logaritmerades om för varje tal med hjälp av talens naturliga logaritm. Detta för att för att erhålla en bättre normalfördelning och undvika snedvridningar, vilket är betydande för studiens resterande analyser (Benoit, 2011; Limpert et al., 2001). Yttre- och inre meningar per sida multiplicerades med 100 före logaritmeringen, detta behövdes utföras av matematiska skäl för att ett tal under 1 har en negativ naturlig logaritm.

5.2 Bivariat analys

Den bivariata analysen nyttjas för att analysera korrelationen mellan två variabler åt gången och om det existerar korrelation eller samband mellan de två variablerna. Korrelationen undersöks genom att betrakta om en variation i den ena variabeln sammanträffar med variationen i den andra variabeln. Wahlin (2015) menar att det är fördelaktigt med ett matematiskt mått jämfört med en visuell bedömning av punkter då de matematiska måtten belyser samband som kan vara komplicerad att betrakta samt att det är ett objektivt betraktelsesätt. För att undersöka korrelationsambandet av

korrelationen mellan studiens variabler som framgår i tabell 4. Korrelationssamband Pearson's r användes i detta avseende för att undersöka relationen mellan kvotvariabler och intervall, vilket består av ett koefficientvärde mellan -1 och 1. Ett koefficientvärde som ligger mellan -1 och 1 visar en starkare korrelation mellan variablerna istället om ett koefficientvärde ligger nära 0 då en svagare korrelation finns mellan variablerna (Bryman, 2011). Koefficientenvärden kan antingen vara i negativ eller positiv riktning, vilket indikerar riktningens samband (Bryman, 2011). En tolkning av graden på

sambanden framställs i tabell 3. En indikation för multikollinearitet är om kofficientvärdet är högre eller lägre än ±0,7–0,8 (Djurfeldt & Barmark, 2009).

Tabell 3: Grad av samband

(Wahlin, 2015).

Tabell 4: Korrelationssamband Pearson r **p <0,01; *p <0,05

Tabell 4 visualiserar resultat av testet Pearson r, där sambands graden tyder på en signifikant positiv korrelation mellan den oberoende variabeln HYBR och den beroende variabeln ANS. Tabell 5 tyder att korrelationskoefficienten mellan HYBR och ANS är 0,297, vilket tyder på ett svagt positivt samband. Det går dock inte att utläsa någon positiv eller negativ korrelation mellan den oberoende variabeln HYBR och de beroende variablerna Yttre ord, Inre ord, Ytte meningar, Inre meningar, YttreMSid, InreMsid samt storleksvariablerna ANS, OMS och TT.

De går att tyda att storleksvariabeln ANS har en positiv korrelation med Yttre ord 0,463, Inre ord 0,484, Yttre meningar 0,409 och Inre meningar 0,424. Dessa positiva

korrelationer tyder på ett måttligt samband. Storleksvariabeln OMS har en positiv korrelation med Yttre ord 0,534, Inre ord 0,483, Yttre meningar 0,540, Inre meningar 0,479 och ANS 0,576. Dessa positiva korrelationer tyder på ett måttligt samband. Storleksvariabeln TT har en positiv korrelation med Yttre ord 0,514, Inre ord 0,638, Yttre meningar 0,508, Inre meningar 0,603, ANS 0,56 och OMS 0,734. Dessa positiva korrelationer tyder på en blandning av ett måttligt samband och ett starkt samband.

Avslutningsvis så visualiserar tabell 4 att det kan föreligga risk för multikollinearitet mellan storleksvariablerna OMS och TT, och de beroende variablerna YttreMSid och InreMSid, Yttre meningar och Inre meningar, Inre ord och Yttre meningar, Inre ord och Inre meningar, Yttre ord och Inre ord, Yttre ord och Yttre meningar, Yttre ord och Inre meningar, vilket behandlas vidare i avsnittet multivariat analys.

5.3 Multivariat analys

I tabellerna 5–10 presenteras resultaten från studien multivariata regressioner. Utifrån de multivariata regressionerna testas studiens två utformade hypoteser. Tabell 5 och 6 representerar den beroende variablerna yttre- och inre ord. Tabell 7 och 8 representerar beroende variablerna yttre- och inre meningar. Tabell 9 och 10 representerar beroende variablerna yttre- och inre meningar per sida. Alla tabeller består av en modell där samtliga kontrollvariabler; omsättning, anställda och totala tillgångar är inkluderade. Multikollinearitet föreligger när det finns ett samband mellan regressionens oberoende variabel och innebär att möjligheten att hitta ett statistiskt signifikant samband för en variabel försvåras. VIF-värdet är en indikator på multikollinearitet och enligt Gujarati (2004) bör ett VIF-värde på över 2,5 betraktas som en misstanke att det råder

multikollinearitet, han understryker däremot att detta inte nödvändigtvis måste innebära att det existerar en multikollinearitet. Studiens regressioner visar att samtliga VIFvärden är under 2,5 förutom kontrollvariabeln omsättning som har VIF-värde på 2,598, då detta värde kan betraktas som väldigt nära 2,5 valdes OMS att inkluderas som

kontrollvariabel och därav anledningen att inte ha en uppdelad modell som behövs om multikollineariteten är stark.

I samtliga modeller är den oberoende dummyvariabeln HYBR inkluderad. I regressionsanalysen tolkas följaktligen ett positivt samband för HYBR att hybrida organisationer har en positiv påverkan på förekomsten av inre- och yttre incitament till omfattningen och ett negativt samband att privata energibolag har en positiv påverkan på förekomsten av yttre- och inre incitament till omfattningen av årsredovisningar.

Tabell 5: Resultat av modell 1

Modell 1

Yttre ord(i,t) = β0 +β1ANS(i,t) +β2OMS(i,t) + β3TT(i,t) + β4HYBR(i,t) + 𝜀(𝑖,𝑡)

*** p<0,01 **p<0,05 *p<0,1

Tabell 5 går det att utläsa att modellen är signifikant på 1% signifikansnivå. Modellen visar en justerad förklaringsgrad (Just. R²) på 0,343 eller 34,3%. Modellen visar att det existerar en positiv korrelation mellan den beroende variabeln Yttre ord

kontrollvariabeln ANS, på en signifikansnivå på 5%. På en signifikansnivå på 5% visar även modellen ett negativt samband mellan den beroende variabeln och HYBR.

Tabell 6: Resultat av modell 2

Modell 2

Inre ord(i,t) = β0 +β1ANS(i,t) +β2OMS(i,t) + β3TT(i,t) + β4HYBR(i,t) + 𝜀(𝑖,𝑡)

*** p<0,01 **p<0,05 *p<0,1

Ur tabell 6 utläses att modellen är signifikant på en signifikansnivå på 0,01 (1%). Modellen har en justerad förklaringsgrad på 41,3%. Modellen visar en positiv

korrelation mellan den beroende variabeln inre ord och kontrollvariabeln ANS på 0,1 nivå. Ur tabellen utläses även en positiv signifikant korrelation mellan den beroende variabeln och kontrollvariabeln TT på 0.01 nivå. Modellen visar ingen signifikant korrelation mellan beroende variabeln och HYBR.

Tabell 7: Resultat av modell 3

Modell 3

Yttre Meningar(i,t) = β0 +β1ANS(i,t) +β2OMS(i,t) + β3TT(i,t) + β4HYBR(i,t) + 𝜀(𝑖,𝑡)

*** p<0,01 **p<0,05 *p<0,1

Ur tabell 7 uttolkas att modellen är signifikant på 1% signifikansnivå. Modellen har en justerad förklaringsgrad på 33,9%. Modellen visar en signifikant negativ korrelation. Den negativa signifikanta korrelationen är mellan den beroende variabeln Yttre

Meningar och HYBR och är signifikant på 0,05 nivå. Inga andra signifikanta

korrelationer mellan beroende och kontrollvariabler existerar här.

Tabell 8: Resultat av modell 4

Modell 4

Inre Meningar(i,t) = β0 +β1ANS(i,t) +β2OMS(i,t) + β3TT(i,t) + β4HYBR(i,t) + 𝜀(𝑖,𝑡)

*** p<0,01 **p<0,05 *p<0,1

Tabell 8 visar vara signifikant på 1% signifikansnivå. Modellen förklarar variationen till 36,9% där modellen visar en positiv signifikant korrelation mellan den beroende

variabeln Inre Meningar och kontrollvariabeln TT på 1% signifikansnivå. Modellen visar även på 0.1 signifikansnivå en negativ signifikant korrelation mellan den beroende variabeln och HYBR.

Tabell 9: Resultat av modell 5

Modell 5

YttreMSida(i,t) = β0 +β1ANS(i,t) +β2OMS(i,t) + β3TT(i,t) + β4HYBR(i,t) + 𝜀(𝑖,𝑡) *** p<0,01 **p<0,05 *p<0,1

Tabell 9 och 10 är inte signifikanta och kommenteras inte mer en den gemensamma förklaring som framgår under tabell 10.

Tabell 10: Resultat av modell 6

Modell 6

InreMSida(i,t) = β0 +β1ANS(i,t) +β2OMS(i,t) + β3TT(i,t) + β4HYBR(i,t) + 𝜀(𝑖,𝑡)

*** p<0,01 **p<0,05 *p<0,1

Tabell 9 och 10visar att modellerna inte är signifikanta. Enligt regressionen är koefficienterna för ANS, OMS och HYBR negativa i tabell 10. Den justerade förklaringsgraden är dessutom negativ i tabell 10 (- 0,062).Ett negativt värde betyder att en ytterligare kontrollvariabel kommer att påverka

förklaringsgraden mindre än vad som förväntas. Justerade förklaringsgraden kan genom sin definition bli negativ men i denna studies fall, bör betraktas som 0, att modellen förklarar inget av variansen i den beroende variabeln.

beroende variabeln. Skillnaden mellan förklaringsgrad och justerad förklaringsgrad är att det justerade måttet tar hänsyn till antalet oberoende variabler som ingår i regressionen och justerar ner måttet. Om man har många oberoende variabler kan den justerade förklaringsgrad överskatta den förklarade variansen.

Den justerade förklaringsgraden mäter hur mycket variansen minskar i modellen jämfört med modellen när vi inte har några oberoende variabler. När den justerade förklaringsgraden antar ett lägre värde än förklaringsgraden kan det vara en indikation på att en eller flera av de oberoende variablerna inte

nödvändigtvis bidrar till att förklara den beroende variabeln (InreMsida) då förklaringsgraden är mycket låg (0,010) och den justerad förklaringsgrad har ett svagt negativt värde (-0,067). Därmed är det

naturligt med en lägre justerad förklaringsgrad vid många förklarande variabler.

Sammanfattningsvis visar resultaten från OLS-regressionen att hybrida energibolag har en signifikant negativ korrelation med omfattningen av yttre- och inre incitament som framgår i tabell 5, 7 och 8. Ingen signifikant korrelation kan uttolkas om den beroende variabeln Inre ord och HYBR som framgår i tabell 6. Vidare visar resultaten att kontrollvariabeln TT och ANS då variablerna var signifikanta i fler modeller än den tredje storleksvariabeln OMS. TT visar sig signifikant på 0,01 signifikansnivå i tabell 6 och 8 medan ANS visar sig signifikant på en 0.05 signifikansnivå i tabell 5 men 0,1 signifikansnivå i tabell 6.