Frågeställningar som använts i detta arbete grundats på har blivit besvarade. De är: Hur resonerar pedagogerna kring barninflytande på en utvald förskola? Hur blir barninflytande synligt i praktiken? Vad anser pedagogerna begränsa barns inflytande? Eftersom en av frågorna handlar om pedagogernas förhållningssätt till barninflytande var det viktigt att få reda på hur pedagogerna samtalar kring ämnet.
I resultat visar pedagogerna, genom vad de ger uttryck för i gruppintervjun en tro på det kompetenta barnet. Deras tro blir även synlig i praktiken genom hur de förhåller sig till barnen. De är inte rädda att ta ett steg tillbaka och ge barnen, vad Westlund (2011:68) kallar, handlingsutrymme. Barnen får chans att påverka olika situationer, planerade och oplanerade aktiviteter. Det blir synligt att barnen på tvåårsenheten är vana vid denna typ av inflytande och det tar sig uttryck till exempel när de ska välja platser i matsalen. Pojken i det exemplet tvekade inte för att hitta en alternativ lösning för att få sitta där han ville.
Den andra frågeställning handlar om hur barninflytande blir synligt i praktiken. För att svara på denna fråga gjordes observationer och fältstudier på förskolan. Den tredje frågeställningen besvaras med hjälp av intervjuer, observationer och fältstudier.
Barns inflytande över utformningen av verksamheten är beroende av deras ålder. Äldre barn ger direkta och konkreta exempel på önskningar och tankar som de har, vilket leder till en direkt påverkan. De yngre barnen inte har den möjligheten. Pedagogerna dokumenterar vad barnen gör för att förstå var deras intressen ligger och utformar verksamheten med det i åtanke. Det leder till att de yngre barnen får en indirekt påverkan, då pedagogerna tar ett barnperspektiv.
Åldern verkar begränsa möjligheten till inflytande trots att pedagogerna inte själva nämnt detta som en bidragande orsak. Under insamlingen av empirin blir det synligt att
41
åldern upprepade gånger varit ett hinder. De yngsta barnen kan ha svårt att uttrycka sin åsikt då de inte har ett utvecklat talspråk. Pedagogerna behöver då ge de yngsta barnen olika alternativ för att kunna förstå vad barnen önskar.
Rutiner är något som pedagogerna anser vara svårt att påverka och upplever som begränsande för barns inflytande. Maten levereras vid en viss tid som pedagogerna inte styr över och detta medför att barnen får anpassa sig efter det. Pedagogerna upplever detta som problematiskt. Trots att tiden för mat är bestämd kan vi se att barnen har inflytande under måltiden. Pedagogerna är lyhörda för barnens signaler och om ett barn visar tecken på trötthet får detta barn sova och äta vid ett senare tillfälle. Detta är en typ av inflytande då pedagogerna frångår rutiner och tillgodoser barnets behov och rätt till omsorg. Under måltiden får barnen även inflytande genom att själva välja platser i
Inom Reggio Emiliafilosofin ses pedagogerna som medkonstruktörer av kunskap tillsammans med barnen. Detta kräver aktiva pedagoger som är medvetna om att deras deltagande utgör en naturlig del av dokumentationerna. Tanken med dokumentation inom Reggio Emiliafilosofin är att pedagogen tillsammans med barnen ska göra nya upptäckter, för att vidga barnens kunskap. Under observationer framgår det att pedagogerna i denna undersökning dokumenterar barnen ofta. Vid dessa tillfällen har pedagogerna och barnen tillsammans utforskat något, men när pedagogerna bestämt sig för att dokumentera, har de blivit passiva i utforskandet med barnen. De blir då istället för medkonstruktör endast en observatör.
Barninflytande kan ge sig uttryck i många situationer och är något som förskollärare bör vara lyhörda för. I arbetet med de yngre barnen som ej ännu har talspråket blir denna lyhördhet extra viktig. Under detta arbete har både positiva och negativa aspekter med dokumentation diskuteras. Det hade varit intressant för vidare forskning att undersöka barns syn på att ständigt bli dokumenterade. Vad skulle alternativen för pedagogisk dokumentation vara för att ge yngre barn en form av inflytande?
42
Referenser
Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan – En fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur AB
Barsotti, Anna (1998). Ett kommunikationsprojekt på daghemmet Diana i Reggio
Emilia D- som i Robin Hoods pilbåge. Stockholm: HLS förlag
Dahlberg, Gunilla och Åsén, Gunnar (2005). Loris Malaguzzi och den pedagogiska
filosofin i Reggio Emilia. Forsell, Anna (red.). Boken om pedagogerna. (s. 188-211).
Stockholm: Liber AB.
Dahlberg, Gunilla, Moss Peter & Pence, Alan (2002). Från kvalitet till
meningsskapande. Postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. Södertälje: Fingraf
Tryckeri AB
Emilsson, Anette & Folkesson, Anne-Marie (2006). Children's participation and
teacher control. Early Child Development and Care.
Eriksson, Linda & Bostedt, Göran (2011). Elevinflytande i spänningsfältet mellan
skolans kunskapsuppdrag och demokratiska uppdrag - En studie av fyra skolor.
Härnösand: Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap
Gedin, Marika & Sjöblom, Yvonne (1995). Från Fröbels gåvor. Om alternativ före
skolan. Falköping: Gummessons Tryckeri AB
Johansen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande – några
perspektiv. Stockholm: Liber AB
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2002). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa förlag
Månsson, Annika (2008). EDUCARE 2008:3 – vetenskapliga skrifter. Malmö: Education
Nordin-Hultman, Elisabeth (2010). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber AB
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB
Selberg, Gunvor (2001). Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund: Studentlitteratur AB
43
Stukàt, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB
Svenning, Bente (2011). Vad berättas om mig? Barns rättigheter och möjligheter till
inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur AB
Lenz Taguchi, Hillevi & Åberg, Ann (2005). Lyssnandets pedagogik – etik och
demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber AB
Wallin, Karin (1999). Reggio Emilia och de hundra språken. Stockholm: Liber AB Westlund, Kristina (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande: En
demokratididaktisk studie. Malmö: Holmbergs
Elektroniska referenser
Lindgren, Anne-li & Sparrman, Anna (2003). Om att bli dokumenterad. Etiska aspekter
på förskolans arbete med dokumentation.
http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/linsparr.pdf
Skolverket, 2011: Läroplan för förskola 98. (31.5.2011) http://www.skolverket.se/publikationer?id=1067
Skolverket, 2011: Läroplan för förskola 98, reviderad 2010 (31.5.2011) http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Reggio Emilia institutet, 2011: Om Reggio Emilia. (31.5.2011) http://www.reggioemilia.se/
44
Bilaga
Intervjufrågor
1. Hur vill du beskriva barninflytande?
2. Hur ser pedagoger på barn och barninflytande inom Reggio Emiliafilosofin? 3. Hur har din syn på barn och barninflytande förändrats sedan du kom i kontakt
med Reggio Emiliafilosofin?
4. Har alla pedagoger på förskolan samma syn på barninflytande? Hur visas detta? 5. Arbetar ni på förskolan medvetet eller omedvetet med barninflytande? I vilka
situationer?
6. Om man arbetar medvetet med barninflytande, hur ser detta arbete ut då? Vad är viktigt att tänka på?
7. Finns de vissa situationer då barnen får mer inflytande? Vilka? 8. Finns de vissa situationer då barnen får mindre inflytande? Vilka? 9. Tror du att barnen själv känner att de har inflytande? Hur visar sig detta? 10. Måste barninflytandet vara ”synligt” för att finnas? Varför/varför inte?
11. Har ni någon gång talat om barninflytande och demokrati med barnen? Berätta! 12. Hur skulle du vilja beskriva miljön på förskolan, utifrån barninflytande?
13. Finns det något positivt/negativt med barninflytande, anser du? 14. Ser barninflytandet olika ut beroende på barnens ålder? Berätta!
15. Finns det andra faktorer som påverkar barnens inflytande? (Språk, kön, tid, miljö, personal, osv.)