7. Diskussion och slutsats
7.2. Slutsats
Slutsatsen är att rehabiliteringsprocessen vid en idrottsskada påverkar handbollsspelare psykologiskt och fysiologiskt. Ur ett psykologiskt perspektiv upplevs rehabiliteringsprocessen som väldigt jobbig, lång, frustrerande och tråkig. Ju mer skadan begränsar idrottaren desto fler psykologiska responser följer av skadan. Det sociala stödet som innefattar familj, vänner, tränare och lagkamrater är väldigt betydelsefullt för en framgångsrik rehabiliteringsprocess. Socialt stöd är ett av de viktigaste hanteringssätten för en lyckad återhämtning. Andra hanteringssätt för en framgångsrik rehabilitering är målsättning och visualisering. De grundläggande psykologiska behoven kompetens, självbestämmande och samhörighet har också en betydande roll för den skadade idrottarens motivation, utveckling och välbefinnande. Uppfylls behoven blir rehabiliteringsprocessen mer framgångsrik.
7.3. Metoddiskussion
Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som hade inslag av strukturerade intervjuer. Vi är medvetna om att vår intervjuguide är styrd och en anledning till detta är att vi tog hänsyn till urvalets population och deras ålder. En fördel med en styrd intervjuguide upplevde vi var att det passade bra för respondenterna och att vi därigenom fick djupgående och personliga svar om deras upplevelse av sin rehabiliteringsprocess ur ett psykologiskt perspektiv. Ytterligare en fördel med intervjuguiden är att vi ställde samma frågor till varje respondent vilket har underlättat vår dataanalys.
På grund av studiens syfte kan det vara känsligt för respondenterna att dela med sig av sina erfarenheter, och på så vis kan det påverka insamlingen (Milton, 2002). En nackdel av att använda sig av två intervjuare kan vara att respondenten hamnar i underläge och kanske inte beskriver sin upplevelse lika utförligt. Bekvämlighetsurval som urvalsmetod passade bra i studien då tiden var begränsad. Med ett bekvämlighetsurval har relevanta personer valts ut för studien. Nackdelen med ett bekvämlighetsurval är att urvalet inte säkert är representativt för populationen (Bryman 2011, 194). Vi är medvetna om bristerna i vår studie då vi endast hade sex handbollsspelare som gick på samma skola. Två av respondenterna spelade även i samma lag. Dessa två faktorer påverkar resultatet. Empirin samlades in från ett och samma geografiska område vilket innebär att spridningen av urvalet är liten. Detta är en faktor som kan ha påverkat resultatet i studien. Studiens tillförlitlighet kan förstärkas genom att inkludera ett större urval av idrottare. För att öka studiens trovärdighet hade vi också kunnat erbjuda respondenterna att läsa igenom resultatet för att säkerställa att vi tolkat empirin på rätt sätt. (Bryman 2011, 354). Studien och dess resultat är situationsbundet och beroende av de respondenter som deltagit i studien. Detta innebär att resultatet är svårt att generalisera. Liknande undersökning kan ske med samma valda metod och syfte men resultatet kan sannolikt bli annorlunda om andra respondenter deltar (Bryman 2011, 370). Detta syftar på att graden av skadan kan påverka respondenten olika mycket psykologiskt.
Samtliga respondenter blev tilldelade ett pseudonym med syfte att möjliggöra deras anonymitet genom hela studiens process. Respondenterna gav sitt samtycke till att medverka i studien genom att skriva under ett samtyckesavtal. Alla accepterade att deras intervju spelades in. Det påverkade och stärkte vår möjlighet att samla in, bearbeta och analysera empirin. Fejes och Thornberg (2016, 143) beskriver att författarnas förförståelse behöver sättas åt sidan under genomförandet av dataanalysen för att endast
beskriva fenomenet så som respondenterna beskriver det. Vår förförståelse bestod av egna erfarenheter inom rehabiliteringsprocessen ur ett psykologiskt perspektiv. Denna förförståelse kan ha påverkat tolkningarna av empirin vid dataanalysen i studien.
7.4. Framtida forskningsprojekt
Vi anser att den rådande studien ger kunskap om hur rehabiliteringsprocessen kan upplevas ur ett psykologiskt perspektiv. Det framgick i vårt resultat att det sociala stödet hade störst inverkan på individens rehabiliteringsprocess. Tränare och föräldrar, som är en del av det sociala stödet, kan ta del av studiens resultat och bli mer medvetna om de psykologiska effekterna vid en idrottsskada. Med ytterligare kunskap kan den skadade individens omgivning hjälpa och stötta idrottaren att hantera rehabiliteringsprocessen.
För framtida studier hade inkludering av ett större urval respondenter genererat ett mer tillförlitligt resultat. För att stärka tillförlitligheten ytterligare hade respondenterna också behövt tillhöra olika geografiska områden. Resultatet stärks då av fler respondenters upplevelser och blir på så vis mer representativt för populationen. För att genomföra denna typ av studie hade det behövts en större tidsram än vad som givits till den rådande studie. Studiens resultat har bidragit till ökade kunskaper angående rehabiliteringsprocessen ur ett psykologiskt perspektiv. För framtida forskning skulle det vara intressant att undersöka tränaren, familjen och lagkamraternas perspektiv på den skadade idrottarens rehabiliteringsprocess ur ett psykologiskt perspektiv. Detta hade varit möjligt att studera genom olika metoder som exempelvis både observationer och intervjuer.
Referenslista
Bandura, A. (1986). Social foundations of thought and action: A social cognitive theory. Englewood Cliffs: Prentice Hall.
Bengtsson, S. & Fallby, J. (2011). Idrottens karriärövergångar. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Britton, B. (2010). The role of psychological factors in sport injury rehabilitation outcomes. International Review of Sport and Exercise Psychology, 3(1), 40-61.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Malmö: Liber.
Claeson, A. & Johnson, U. (2007). Psychological perspectives on post-surgery and conservative rehabilitation following a long-term sport injury. Svensk idrottspsykologisk
förening, SIPF: Årsbok 2007. Örebro: Svensk idrottspsykologisk förening, 31-47.
Clement, D. & Shannon, V. (2011). Injured athletes’ perceptions about social support.
Journal of Sport Rehabilitation, 20(4), 457-470.
Deci, E. L. & Ryan, R. M. (2008). Self-determination theory: A macrotheory of human motivation, development, and health. Canadian Psychology, 49(3), 182-185.
Derwin, K-C. & Hagger, M. (2012). Transcontextual Development of Motivation in Sport Injury Prevention Among Elite Athletes. Journal of Sport & Exercise Psychology, 34(5), 661-682.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2016). Handbok i kvalitativ analys. 2., uppl. Stockholm: Liber.
Friberg, F. (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
Johnson, U. (1997). A Three-Year Follow-Up of Long-Term Injured Competitive Athletes: Influence Of Psychological Risk Factors on Rehabilitation. Journal of Sport
Rehabilitation, 6(3), 256-271.
Lundström, M. & Johnsson, U. (2001). Friskfaktorer och framgångsrik rehabilitering i ett idrotts- och hälsoperspektiv. Svensk idrottsforskning, 10(4), 27-31.
Mitchell, I. (2011). Social support and psychological responses in sport-injury rehabilitation. Sport & Exercise Psychology Review, 7(2), 30-45.
Milton, A. (2002). Världsläkarförbundets Helsingforsdeklarationen - Etiska principer för medicinsk forskning som omfattar människor. Läkartidningen, 99(11), 1214-1216.
Von Rosen, P. (2018). Hälsa och skador hos unga elitsatsande idrottare. Fysioterapi, 8 februari. http://fysioterapi.se/wp-content/Forskningpagar_Fysioterapi_1-18.pdf (Hämtad 2018-05-14).
Podlog, L. & Dionigi, R. (2010). Coach strategies for addressing psychosocial challenges during the return to sport from injury. Journal of Sports Sciences, 28(11), 1197-1208.
Podlog, L. & Eklund, R. (2007). Professional Coaches' Perspectives on the Return to Sport Following Serious Injury. Journal Of Applied Sport Psychology, 19(2), 207-225.
Russell, WD. (2000). Coping with Injuries in Scholastic Athletics. Journal of Physical
Education, Recreation & Dance, 71(7), 41-46.
Ryan, R.M., & Deci, E.L. (2000). Self-Determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. American Psychologist, 55(1), 68-78.
Röda Korsets högskolebibliotek (2014). Lathund för informationssökning, Vetenskaplig
metodik 2. Hämtad 2018-02-28 från
https://server.pingpong.net/public/pp/public_courses/course67721/published/142297788 8695/resourceId/36484753/content/UploadedResources/Lathund%20informationssökni ng-1.pdf
San Jose, A. (2003). Injury of elite athletes: Sport- and gender-related representations.
International Journal of Sport and Exercise Psychology, 1(4), 434-459.
Santi, G. & Pietrantoni, L. (2013). Psychology of sport injury rehabilitation: a review of models and interventions. Journal of human sport & exercise, 8(4), 1029-1044.
Sheinbein, S. (2016). Psychological Effect of Injury on the Athlete: A Recommendation for Psychological Intervention. AMAA Journal, 29(3), 8-10.
Thatcher, J., Kerr, J., Amies, K. & Day, M. (2007). A Reversal Theory Analysis of Psychological Responses During Sports Injury Rehabilitation. Journal of Sport
Rehabilitation, 16(4) 343-362.
Tracey, J. (2003). The Emotional Response to the Injury and Rehabilitation Process.
Journal of Applied Sport Psychology, 15(4), 279-293.
Weinberg, R.S. & Gould, D. (2010). Foundations of sport and exercise psychology. (5th ed.) Leeds. Human Kinetics.
Wesch, N., Hall, C., Prapavessis, H., Maddison, R., Bassett, S., Foley, L., Brooks, S. & Forwell, L. (2012). Self-efficacy, imagery use, and adherence during injury rehabilitation.
Wesch, N., Callow, N., Hall, C. & Pope, J. (2016). Imagery and self-efficacy in the injury context. Psychology Of Sport & Exercise, 24, 72-81.
Wiese-Bjornstal, D., Franklin, A., Foster, M., Dooley, T. & Winges, J. (2015). Observations About Sports Injury Surveillance and Sports Medicine Psychology Among Female Athletes. Women In Sport & Physical Activity Journal, 23(2), 64-73.
Bilaga 1
Intervjuguide
Bakgrund
1. Namn och ålder2. Berätta om vilken sport du utövar och hur länge du har utövat din idrott?
3. Du går på NIU (Nationell godkänd idrottsutbildning), vad fick dig att söka till denna skolan?
4. Har du några mål med din idrott? Varför spelar du handboll? Har du några andra mål? 5. Hur mycket tränar du i veckan?
Skada
6. Har du haft en skada där du varit frånvarande från den ordinarie träningen i mer än 2 månader? Hur länge gjorde du din rehabiliteringsträning?
7. Kan du beskriva vad som hände när du blev skadad? När skedde den?
8. Kan du beskriva hur du hanterade skadan? Hade några strategier för att hantera skadan? 9. Var du närvarande på ordinarie träningar eller matcher under din rehabiliteringstid?
Om ja, hur ofta?
10. Arbetade du med någon målsättning under rehabiliteringsprocessen? Beskriv gärna hur, vilka mål du hade, varför och hur du kom fram till dessa.
11. Vilken betydelse hade denna målsättningen för dig? Påverkade det din motivation till att genomföra rehabiliteringen?
Socialt stöd
12. Hur fick du hjälp med att gå tillväga med din rehabilitering?
13. Hur skulle du beskriva rehabiliteringsprocessen på ett känslomässigt plan?
14. Upplever du att du har haft behov att prata med någon om dessa känslorna? Har det funnits någon i din omgivning att prata med? Vem?
15. Hur har du upplevt stödet från din omgivning? På vilket sätt? Utveckla. 16. Hur upplevde du att du fick stöd från läkare och sjukgymnast?
17. Beskriv relationen till din tränare. Innan du blev skadad, under du var skadad och efter skadan? Hur påverkade detta dig?
19. Hur delaktig var din familj?
20. Har det sociala stödet förändrats under din rehabilitering? (tränare, lagkamrater, familj, vänner)
21. Vilket socialt stöd värderar du som viktigast för dig?
Psykologi
22. Hur påverkades du psykiskt under denna skadan? 23. Hur påverkade skadan dig som person och i vardagen?
24. Kan du beskriva några skillnader hur du mådde i olika miljöer? (träning, skola, hemma, fritid, jobb)
25. Kan du förklara vad som motiverade dig under din rehabilitering? 26. Kan du berätta om hur du upplevde din rehabilitering?
27. Under din rehabilitering, stötte du på några psykologiska motgångar som du tror/vet påverkade din rehab? På vilket sätt bearbetade du dessa motgångarna?
28. Hade du tron på dig själv att du skulle lyckas genomföra din rehabilitering på ett framgångsrikt sätt? På vilket sätt då? Varför? Beskriv. Förändrades denna tron under loppets gång?
Bilaga 2
Samtyckesavtal
Hej!
Vi heter Sara Mattson och Michela Bengtsson och studerar vår sjätte och sista termin på Malmö Universitet på idrottsvetenskapliga programmet. Under våren ska vi skriva vår C- uppsats och vi har valt att undersöka hur elitsatsande handbollsungdomar upplevt rehabiliteringsprocessen ur ett psykologiskt perspektiv vid en idrottsskada.
I dagens samhälle är den fysiologiska återhämtningen väl studerad medan det inte finns så mycket forskning kring den psykologiska återhämtningen av en idrottsskada.
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt.
Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Du kommer att vara anonym genom hela arbetet och vid publiceringen.
Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Malmö Universitet.
Datum och Ort:
Underskrift deltagare _______________________________________ Underskrift författare _______________________________________
Bilaga 3
Tabell 1. Upplevelsen av socialt stöd
Person Meningsbärande enhet
Kondenserad enhet
Kod Kategori Tema
Stina Sidan 27: “//...Han tog hem massa grejer, gummiband och du kan cykla och kylning. Så dem har alltid varit väldigt positiva och tagit hand om mig vill jag säga.” Pappa stöttar henne Materiellt stöd och emotionellt stöd Familj Upplevelsen av socialt stöd Klara Sidan 28: “Även fast att jag inte har tränat så har dem ändå tagit in mig i laget och det är ju skönt, att man känner att dem bryr sig om dig och att du är del i laget.” Positivt socialt stöd från laget Emotionella stödet Lagkamrater Upplevelsen av socialt stöd Anton Sidan 28:
“Jag är inte personen som sitter och snackar med
kompisar om känslor och så. jag förstår mig inte riktigt på det. Och dom visste det, så de stöttade mig genom att få mig på andra tankar och ut och hitta på något istället.” Socialt stöd från sina vänner Emotionellt stöd Vänner Upplevelsen av socialt stöd Stina Sidan 28: “Min sjukgymnast är väldigt peppande. Jag har inte känt mig så peppad som när man träffar honom. så det känns bra.” Fick information och stöd från den nya sjukgymnasten Informativt socialt stöd Sjukgymnast Upplevelsen av socialt stöd
Klara Sidan 28:
“Jag har gått till en sjukgymnast men det har inte gett resultat. Jag skulle vilja ha någon som skiter i mitt huvudet och fokuserar på min kropp. Som säger det här är vad som händer, det här är vad du behöver göra, såhär lång tid kommer det att ta.”
Saknar information kring sin skada och hjälp av sina sjukgymnaster Brist på informativt stöd Sjukgymnast Upplevelsen av socialt stöd Emma Sidan 29:
“Jag kan prata väldigt mycket med skoltränaren, och hen är jätteschysst verkligen, och har haft väldigt bra förståelse för min skada och har hjälpt mig väldigt mycket också.” Skoltränaren visar på förståelse till skadan Emotionellt och informativt stöd Tränare Upplevelsen av socialt stöd Klara Sidan 29: “Skynda långsamt, du är tillbaka när du är tillbaka! Och vi är tacksamma över att ha dig men vi dör inte utan dig.”
Positivt stöd från nya tränare Emotionellt stöd Tränare Upplevelsen av socialt stöd Klara Sidan 29: “Jag hade en tränare som tvingade mig och spela trots att jag hade jätteont” Negativt stöd från gammal tränare Tränare Upplevelsen av socialt stöd Stina Sidan 29:
“Om jag hade haft någon utomstående att prata med hade det nog känts bättre. Asså jag har folk som lyssnar men de ger inte så bra respons.” Brist på stöd Brist på emotionellt stöd Vänner Upplevelsen av socialt stöd
Tabell 2. Psykologisk upplevelse av idrottsskador
Person Meningsbärande enhet
Kondenserad enhet
Kod Kategori Tema
Emma Sidan 30:
“Det är ju väldigt frustrerande och se alla andra gå iväg och så känns det som man själv trampar i lera.”
Stressad och frustrerad av skadan, ledsen
Psykologiskt Stagnering Psykologisk upplevelse av skadan Klara Sidan 30: “Skadan i sig påverkade inte jättemycket. Men den psykiska biten påverkade mig, för jag pallade inte. Jag orkade inte skolan, orkade ingenting.”
Hon orkade inte psykiskt
Psykologiskt Uppgivenhet Psykologisk upplevelse av skadan
Anton Sidan 31:
“Jag kunde inte göra någon rehab för att komma tillbaka snabbare. Jag kunde inte göra någonting mer än att vila. och jag kunde inte träna något annat heller för handlederna var hel av.” Han kunde inte genomföra någon rehabilitering alls
Psykologiskt Uppgivenhet Psykologisk upplevelse av skadan
Fredrik Sidan 31:
“Det tar så lång tid innan man blir bättre på någonting. För när man börja fick jag jätte lätta övningar men jag var skitdålig på dom så då kände jag att det tog så lång tid att gå framåt så att det blev väl psykiskt ”fuckat” att jag inte blev något bättre och sånt.”
Lång
rehabilitering
Psykologiskt Frustration Psykologisk upplevelse av skadan
Tabell 3. Motivationsfaktorer till rehabiliteringsprocessen
Person Meningsbära nde enhet
Kondenser ad enhet
Kod Kategori Tema
Klara Sidan 32: “Folk omkring som alltid har liksom sett ned på en och folk från min tidigare som har varit elaka och tryckt ner en och sånt. Det är
någonting med detta som gör att jag vill komma tillbaka sen. Jag ska visa dem att den där lilla flodhästen är ett monster nu.” Revansch från tidigare upplevelser att vilja bevisa hur bra hon kan bli Inre motivati on Motivation Motivationsfakt orer till rehabiliteringen Stina Sidan 32: “Det är väl först och främst att kunna få lov att springa igen, det är väl en som har dragit mig tillbaka för det var liksom min grej att vara snabb.” Motiverad till att börja springa Yttre motivati on Motivation/målsätt ning Motivationsfakt orer till rehabiliteringen Sebasti an Sidan 33: “Man fick ju bara tänka att man har ett mål liksom, ska bli bättre och bättre för varje vecka. Och när man känner att man smått börja kasta Motiverad av att klara olika delmål Yttre motivati on Målsättning Motivationsfakt orer till rehabiliteringen
igen så kände man nu börjar man närma sig. Man fick liksom ha små delmål.”