Detta arbete har dragits med en del problem då det till en början var alltför flytande vad vi egentligen skulle skriva uppsatsen om. Ett alltför stort empiriskt material studerades alldeles för noga till väldigt liten nytta. Ett bättre val hade såhär i efter hand varit att titta på hela serien lite mindre noga och följa karaktärer utveckling istället för enskilda händelser. Varje avsnitt upprepar samma saker på ett lite olika sätt och vi hade haft det lättare om vi hade förstått det, innan vi började med det empiriska materialet. Vi har haft en föreställning om hur det skulle vara men i slutändan så har det visat sig vara mycket svårt att följa den visionen. Vi ville lyfta upp programmet som något positivt, men hittar inte mycket som faktiskt kan pekas ut som lärande. Istället är det saker som lydiga och snälla barn som sticker i ögonen. Detta var inte vad vi förväntade oss när vi började detta arbetet. Det känns nästan manipulerande för en så låg åldersgrupp med så tydliga budskap. Det är inte lek och lär som är det viktiga utan gör som du blir tillsagd och gör vad som förväntas.
5.1 Media, genus och populärkultur
Programmen som analyserats och tolkats tillhör populärkulturen. Det handlar om Dinosaurier och fantasivärldar, men det är mycket som går att spåra till vår värld. Användningssättet av det empiriska materialet har medfört en stor utmaning och skapat många intressanta diskussioner. All information som förmedlas genom media är intresseväckande utifrån genus, barns lärande, populärkultur och tv och media i förskola. Media bidrar med att förstärka eller förminska genusfrågor. De har makt att forma hur publiken ser på genus. Människan skapar åsikter och föreställningar om vad som tillhör det normala. Barnprogrammets innehåll presenteras på ett lekfullt och pedagogiskt sätt, samtidigt som det är lärorikt men vi kan se att
35
Dinosaurietåget har stereotypa könsroller av hur människor ska vara och om vilka ideal som redan finns i samhället.
5.2 Målgruppens intressen
Små barn tappar lätt intresset och därför är programmen uppbyggda på ett sätt som tilltalar just denna målgrupp. Samtidigt som de vill att det ska hända saker gilla de saker de känner igen. Det skapar en trygghet och en röd tråd för barnen. Den dramaturgiska standardkurvan följs ganska troget i varje avsnitt och avviker sällan ifrån den ordning av sekvenser som målgruppen har kommit att förvänta sig. Man använder mycket klara färger och enkla sånger för att fånga och hålla kvar målgruppens uppmärksamhet. Det är lustfyllt och lockar till skratt i så många situationer som möjligt med en inblandning av saker som kan betecknas som spännande och lärande för målgruppen, till exempel tåg och dinosaurier.
5.3 Budskap som förmedlas
Det dominerande budskapet i programmet verkar vara att så länge barn inte sticker ut så gör inget annat det heller. Att inte passa in eller att ha det svårare än någon annan verkar inte finnas på kartan. Vi tycker detta förmedlar en väldigt skev bild av den verklighet som barnen lever i. Verkligheten kanske inte alltid behöver orepresenterats på ett trovärdigt sätt men att gång på gång visa upp vad som måste betecknas som en idealfamilj måste påverka de barn som till exempel växer upp utan den ena föräldern eller med två föräldrar av samma kön. Varför kan man inte ta med dem som inte motsvarar idealet? Saker som att ett barn är adopterat skapar inga konflikter utan bara ett glatt accepterande av olikheter inom familjen. Populärkulturen är en källa till gemenskap för många barn, att samlas runt något och dela ett intresse förbereder barnen och lär dem mer om det sociala samspelet i det verkliga livet. Dock finner vi att det huvudsakliga budskapet som barnprogrammet tycks förmedla bygger på samma stereotyper som vanligt i genus sammanhang. Alla har en roll att spela och alla passar in på sin plats. Att skärskåda något så noggrant som vi gjort här lämnar oss med frågan "Hur
36
tänkte de nu?" Är det endast med publiksiffror i sinnet man har skapat barnprogrammet eller har man haft lärandet långt framme i tankarna? Eller kanske det rent av har blivit så att lärandet har varit den centrala utgångspunkten för varje avsnitt? Kan man skapa ett lärande barnprogram som samtidigt inte förmedlar en stereotyp genus syn och faktiskt uppfattas som roligt av målgruppen? Har barn nytta av all denna kunskap om tidsperioder och dinosaurier? Vi finner att svaret måste vara ja. All kunskap är värd att ha och det gamla talesättet att "Kunskap kan försätta berg" stämmer fortfarande.
Trots vår mörka bild av detta barnprogram är vi fortfarande förespråkare för populärkultur. Vi kan se att det finns många positiva aspekter i användandet av populärkultur i förskolan. Att tro på barnen och kommunicera med dem om saker som intresserar dem tycker vi är en stor del av vuxnas roll både i förskolan och i hemmet.
”Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra” (Lpfö 98 reviderad 2010).
37
Referenser:
Anderson, Lars Gustaf och Hedling, Erik. (1999). Filmanalys: en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Braaten, Lars Thomas. Kulset, Stig och Solum, Ove. (1997). Inledning till filmstudier-
Historier, teori och analyser. Lund: Studentlitteratur.
Ekström, Mats & Lars-Åke, Larsson. (2007). Metoder i kommunikationsvetenskap. Polen: Studentlitteratur.
Fagerholm, Erik och Fagerholm, Siv. (1993). Berätta med video. Liber-Hermods AB.
Fagerström Linda & Nilsson Maria. (2008). Genus, medier och masskultur. Upplaga: 3:2 Gleerups. Utbildning AB.
Fast, Carina. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva- Familjeliv och populärkultur i möte
med förskola och skola. Uppsala: University.
Fast, Carina.(2008). Literacy- i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Fast, Carina.(2011). Att läsa och skriva i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Gratte, Anders (2007). Tv - Dramaturgi i det lilla formatet- så arbetar en tv-journalist. . Upplaga 1. Studentlitteratur.
Hartman, Jan. (2004). Vetenskapligt tänkande från kunskapsteori till metodteori. Upplaga:2 Lund: Studentlitteratur.
Läroplanen för förskolan, Skolverket. Lpfö 98 (reviderad 2010) Edit, Stockholm 2010 Persson, Magnus. (2000). Populärkulturen i skolan. Malmö: Studentlitteratur.
Rönnberg, Margareta. (1996). Tv-tittande som dialoger. Uppsala: Akademitryckeri AB, Edsbruk.
Rönnberg, Margareta (1997). TV är bra för barn. Stockholm: Ekerlid.
Strandberg, Leif. (2006). Vygotskijs teori. Vygotskijs i praktiken. Bland plugghästar och
fusklappar. Finland: Nordstedts akademiska förlag.
Spaarman, Anna. (2002). Visuell kultur i barns vardags vardagsliv-bilder, medier och
praktiker. Upplaga: 1:1LTAB: Lindköping University.
Von Feilitzen, Cecilia och Thomas, Hammarberg (1996). Toppmötet- om TVs och barns
rättigheter. Våldsskildringsrådet nr 16. Stockholm.
Von Feilitzen, Cecilia (2004). Mer tecknat -? Animerade TV-program - marknad, utbud, barn,
och föräldrar. Stockholm: Våldsskildringsrådet.
Elektroniska referenser
Dinosaurietåget SVT Play
http://svtplay.se/t/148700/dinosaurietage. Tillgänglig: 2012-04-28
Dinosaurietåget svt.se
http://svt.se/2.148249/dinosaurietåg. Tillgänglig 2012-04-25
Dvd.(2009). Dinosaurietåget- Tågstrul, Barnens SF Favoriter Inköpt: 2012-05-01 Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/k%C3%A4rnfamilj Tillgänglig 2012-10-21
Dramaturgisk kurva
http://frokenpernilla.blogspot.se/2011/10/7or-dramaturgisk-kurva.html Tillgänglig
38
Frågeställningar inför en analys
Bilaga:1 Vad är det som man fångas av i barnprogrammet? Vem är huvudpersonen?
Vilken betydelse har temafigurerna i barnprogrammet?
Vilka ideal förmedlar huvudpersonen och de övriga huvudfigurerna i barnprogrammet?
Hur görs presentationen av de övriga huvudrollsinnehavarna?
Vilka är de mest intresseväckande händelserna eller scenerna i barnprogrammet? Finns det en effektfull musik i barnprogrammet?
Vad förmedlas i musiken?
När i barnprogrammet kommer musiken?
Är musiken en betydelsefull del i barnprogrammet? Vad är det som driver handlingen framåt?
Finns det olika vändpunkter i de olika barnprogrammen? I vilken miljö utspelas barnprogrammet?
Är miljön i barnprogrammet betydelsefull?
I vilken tidsperiod utspelas barnprogrammet i, växlar tidsperioderna? Vilken/Vilka budskap lyfts fram i filmen?
Vilken teknik är det i barnprogrammet, vad gäller ljus, ljud, musik och kameravinkel? Har tekniken stor betydelse för publiken?
Vilket är syftet med barnprogrammet?
Är det samma syfte i alla avsnitten i barnprogrammet?
39