En studie av barnprogrammet Dinosaurietåget

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn unga samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

En studie av barnprogrammet

Dinosaurietåget

A study of children´s program dinosaur train

Ulrika Berglund

Sussi Travell

Lärarexamen 210hp Barn och unga samhälle Slutexamen: 2013-01-18

Examinator: Kyriaki Doumas

Sammanfattning

Berglund, Ulrika och Travell, Sussi. (2012) En studie av barnprogrammet Dinosaurietåget. Malmö Högskola: Lärarutbildningen.

Detta examens arbete kom till för att vi ville veta hur barnprogrammet Dinosaurietåget påverkar barnen med olika ideal och på vilka sätt det är en lärande upplevelse för barnen. Detta gjordes genom att studera programmet och undersöka sex olika avsnitt i detalj för att få fram vilka budskap och vilket lärande barnen upplevde. Vi var överens om att pedagoger behöver lägga mer fokus på populärkulturen i förskolan och att det är genom populärkulturen som barn formas som sociala individer och ges en förståelse till sin omvärld. Svt menar att programserien skall vara ett underhållande och lärande program. Men vi uppfattar att det hela tiden handlar om väluppfostrade barn som bemöter vuxna med respekt. Användningssättet av det empiriska materialet har medfört en stor utmaning. Det har skapat många intressanta diskussioner mellan varandra under denna tid vårt arbete har växt fram. Barnprogrammets innehåll presenteras på ett lekfullt och pedagogiskt sätt samtidigt som det är lärorikt. Vi kan dock se att det visat stereotypa könsroller av hur människor skall vara och vilka ideal som redan finns i samhället.

Innehållsförteckning

1 Inledning

1.1 Syfte och frågeställningar……….…………..…..8

2 Bakgrund

2.1 Läran i samspel med omgivningen………...9

2.2 Barns identiteter ..………..………….10

2.3 Begreppet populärkultur……….11

2.4 Genus……….………….12

2.5 Animation………12

2.6 Filmteori………...……….12-15 2.7 Dramaturgi som analysredskap………..15

2.8 Uppbyggnaden för en filmanalys………..………15-17

3 Metod

3.3 Analysbeskrivning………..………21

4 Resultatredovisning och analys

4.1 Karaktärsanalys………...………22-24 4.2 Familjen……….………….25

4.3 Analys av empirin ur ett dramaturgiskt perspektiv……….….………25

4.3.1 Uppbyggnad………...……….25-26 4.3.2 Analys………..26

4.3.3 Presentation……….26-27 4.3.4 Fördjupning………..27 4.3.5 Berättelsens premiss……….…..27-28

4.3.6 Konfliktupptrappningen………..…………28

4.3.7 Upptrappning/ Konfliktförlösningen……….………..28

4.3.8 Vändning/ Klimaxen………..28-30 4.3.9 Upplösningen……….……….….30

4.3.10 Avtoning och avslutning……….………….………..30

4.4 Teoretisk tolkning……….……30-31 4.4.1 Programmet ur ett genusperspektiv………..…………..31-32 4.4.2 Auktoritära vuxna, skapar lydiga barn……….32

4.4.3 Barns möjligheter till lärande………32-33

5 Slutsats och diskussion

5.1 Media, genus och populärkultur………...……….…34

5.2 Målgruppens intressen……….…….…….……35

5.3 Budskap som förmedlas……….…..……….35

Referenser

Elektroniska referenser……….36

Frågeställningar inför en analys (Bilaga 1)………...………37

Dramaturgiska kurvan (Bilaga 2)……….….38

Presentationen av det empiriska materialet (Bilaga 3)………39-41 Inledningssågen från dinosaurietåget (Bilaga 4)………..…….…42

7

1 Inledning

En morgon kom Tyra 4 år sjungande in genom dörren på förskolan med sin mamma. De pratade med varandra och jag hörde Tyra förklara för sin mamma vad en Elasmosaurus är. Tyras mamma lyssnade och ställde nya frågor. Efter en stund vinkade de adjö och Tyra kom in på avdelningen. Hon nynnade på samma melodi, som när hon kom och de andra barnen började genast prata med henne om ”Dino” och de gick iväg till ett rum i närheten och lekte. Vid frukostbordet samma morgon kunde vi pedagoger höra hur barnen fortfarande samtalade om Dino. En av pedagogerna blev nyfiken och ställde frågor om Dino. ”När ser ni det barnprogrammet?” Tyra och de andra barnen börjar prata i mun på varandra om att Dino är en liten dinosaurie på teven. Han åker i ett tåg och han åker i tidstunnlar och han bor hos sin familj. Då vi pedagoger inte visste vad Dinosaurietåget var för något fick barnen berätta och förklara. Dinosaurietåget är ett 3D animerat barnprogram för åldersgruppen 1-6 år och har sänts ett flertal gånger på SVT:s Bolibompa. Det visades varje vardagsmorgon kl 07.01. Nu var det barnen som satt inne med all kunskap och de fick lära oss. I läroplanen står det att ”verksamheten ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter” (Lpfö 98/10). Efter att ha tittat på Dinosaurietåget med barnen ville några av pedagogerna genast starta ett tema om barnprogrammet. Detta startade diskussioner ibland oss som arbetade på förskolan. Hur är det med barns tv vanor? Kan de verkligen lära sig något av att se på tv? Det visade sig att vi som arbetade tillsammans hade olika åsikter och erfarenheter om vad barnprogrammet förmedlade till barnen. Rönnberg menar att ”eftersom barnen påverkas av allt runt omkring dem vet man att barnprogrammen inte bara fungerar som avkoppling och underhållning för barnen utan också som en del av lärandet” (Rönnberg 1997:10). Detta var vi alla överens om, men det fanns mycket tankar om den negativa effekten som tv-tittande kan ha på barnen så som våld och passivitet. Nu väcktes vårt intresse för att ur ett vuxenperspektiv ta reda på hur barnprogrammet var uppbyggt och vilken roll miljön och musiken spelar, men också vilka ideal, värderingar och budskap vi kan se att barnprogrammet förmedlar.

8

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka hur barnprogramserien Dinosaurietåget är uppbyggd utifrån den dramaturgiska kurvan (bilaga:2) och vilka budskap, ideal och lärande som lyfts fram i programmet. En av drivkrafterna bakom genomförandet av denna undersökning har varit att vi i vår yrkesroll upplever att mer fokus måste läggas på att diskutera de populärkulturella yttringarna, som i vår omedelbara livsmiljö hjälper till att forma oss som sociala individer. Det är bland annat genom populärkulturen som barnen finner sina förebilder och det är där de skapar en förståelse av både sig själva och omvärlden.

• Hur ser den dramaturgiska kurvan ut och hur utformas programmen för att vara underhållande och lärande?

9

2 Bakgrund

Barns tv-tittande ökar allt mer och en anledning kan vara att barn vill lära sig nya saker och att det finns ett stort urval av program. Ur läs- och skrivinlärningssynpunkt är tv- tittande väl värt att ta i beaktande anser Fast (2007). Enligt en uppskattning som man kan ta del ut av i boken Toppmötet - om tv:s och barns rättigheter står det att 85 % av de barnprogram som exporteras kommer från USA. Oftast är det animerade program, och det köps ofta för att det är lättare att dubba dessa. En annan orsak är att de anpassas lättare till datorn. De animerade programmen återfinns under flera dvd titlar. Många vuxna talar om att tv tittandet för barn kan vara en slags verklighetsflykt, men det är i själva verket frågan om någonting helt annat. Tv är ett viktigt hjälpmedel för barn att orientera sig i den okända vuxenvärlden. Bilder har en betydelsefull mening och förmedlar ett viktigt budskap. Att ”läsa” bilder är något man lär sig och det är kulturell präglat, menar Anna Sparrman (2002). Hon betonar att hela existensen organiseras enligt visuella principer. Vikten av dessa kunskaper och erfarenheter utgörs oftast av barnen själva och deras sammankomster med varandra.

2.1 Läran i samspel med omgivningen

Lev Vygotskij forskade om barns utveckling och lärande. Vygotskijs syn på lärande brukar kallas sociokulturellt. Han ser på omgivningen som avgörande för en individs utveckling och prestationer. Det innebär att vår grundsyn skall vara att betrakta lärande som en sociokulturell historisk process. Vygotskijs teori ger ett intresseväckande perspektiv på media och undervisning. En intressant aspekt av teorin är att han anser, att människan inte uppfattar världen rakt av utan förstår världen med hjälp av olika verktyg och symboler. Han menar också att verktygen kan användas för att stärka barnens kapacitet och att hantera vardagliga uppgifter.

10

”Människan är i sanningen verktygsanvändare. Verktygen medierar vår relation till världen. Det gör så på gott och ont. Vi måste komma ihåg att de artefakter som redan finns i den kultur vi föds till är resultaten av våra mor-och farföräldrarnas målinriktade strävanden att lösa de problem som var deras”(Strandberg 20006 s 97).

Vygotskij menar att barn har så kallade potentiella utvecklingszoner, han anser att det finns en sorts utvecklingszon. En zon att arbeta inom. I den zonen finns det som barnet redan kan, men det har även plats för det som barnet inte kan genomföra på egen hand, men som de kan i sällskap med andra. Människan lär sig tillsammans med andra i en social aktivitet. Vygotskij menar att individer lär av varandra som när barn ser på ett tv- program eller använder sig av datorer tillsamman, då uppstår ett lärande i kommunikationen Strandberg (2006).

2.2 Barns identiteter

Barn kan identifiera sig med karaktärerna, oavsett om det är djur eller människor. Barn lär sig om huvudrollsfigurerna, härmar dem och ser ibland upp till dem. Den kunskap som tv förmedlar blir ett samspel mellan barn föräldrar och kompisar Identiteten bestäms enligt Rönnberg (1997) till stor del av minnen och erfarenheter och människor utvecklas hela tiden. Hon anser att varje person kontinuerligt deltar i det sociala skapandet av sig själv samt påverkar andra i deras skapande. Barn berättar om vad de har fått höra och sett på tv, och detta för med sig nya kunskaper, normer och värderingar hos barnen. Indirekt påverkar tv barnens verklighetsuppfattning. Ständigt vill barnen lära sig om olika människor, djur och olika platser. De amerikanska tv-bolagen fokuserar allt mera på speciella motiv av program. Ett exempel är bolaget National Geographic Television som har till syfte att framställa mycket informativa program med särskild betoning på geografi, djur och natur. Ibland använder man i de amerikanska tv-bolagen inte bara tecknade djur eller dockdjur utan också riktiga djur som pratar och skojar med mänskliga röster eller sjunger svängiga sånger.

Sparrman (2002) nämner i sin avhandling om barnkultur och barns kultur. Barnkultur är en kultur som skapas av vuxna för barn. Barns kultur är därmed en kultur som skapas mellan barn och barn och produkter. ”Barn är själva aktörer”. Många barn kommer till förskola och skolan med egna erfarenheter och kunskaper som de fått genom att titta på Tv, filmer och genom leksaker. Tyvärr är denna kunskap inte önskvärd överallt, och man talar om att många

11

gånger får barnen hänga sin ”ryggsäck” i hallen när de kommer till skolvärlden (Fast2008) Det vill säga att, det som intresserar barnen, men som vuxna inte ser som lämpligt i skolvärlden, får inte ta plats i undervisningen utan det är något barnen får göra på fritiden.

”Tecknade filmers betydelse som en plats för lärandet förstärks av det vitt spridda erkännandet att skolor och andra offentliga platser befinner sig i en allt djupare kris i frågan om visioner, syfte och motivation. Massmedierna, och särskilt Hollywoods filmvärld, konstruerar däremot en drömlik barndomsvärld av trygghet, sammanhang och oskuldsfullhet, där barnen finner en plats för sitt eget känsloliv”( Persson 2000).

2.3 Begreppet populärkultur

Vi anser att det är betydelsefullt att lyfta fram begreppet populärkultur eftersom vårt syfte är att synliggöra olika ideal och budskap som är centrala i barnprogrammet. Många av de texter som barnen kommer i kontakt med bland annat i film, teveprogram, data- och videospel gränsar till det som brukar benämnas populärkultur. Här är det på sin plats att försöka definiera begreppet populärkultur. Begreppet populärkultur ”kan signalera både positiva och

negativa egenskaper och kvaliteter beroende på vem som använder begreppet och i vilket sammanhang” (Persson 2000 s22). Vidare understryker Persson att populärkultur är

kulturproducerad för många människor. Carina Fast (2007) som forskat om barns läs- och skrivinlärning menar att medier och populärkultur ger barnen många olika erfarenheter av textorienterade aktiviteter.

”Erfarenheter av olika Tv-program, datorer, leksaker, kläder, musik och mat fungerar som referenser i förhandlingar om tillhörighet, som barn i relation till vuxna eller som flicka i relation till pojke”(Fast 2008:108).

Det finns inga gränser för vad barn kan lära sig genom populärkulturen. I TV-program och filmer har de olika figurerna namn och egenskaper som de samtalar med kompisar om. Barn delar symboler och betydelser med varandra och detta i sin tur skapar en social tillhörighet. Barn skapar lekar som inspirerats av berättade historier från till exempel, TV, dator och videospel. De möter idag populärkulturella leksaker som figurerar i ett nätverk av inredning,

12

kläder, filmer, mat, datorer och spel (Fast 2011). Cecilia von Feilitzen är ett välkänt namn inom filmvetenskap. I boken Mer tecknat…? Animerade TV-program – marknad, utbud,

barn, föräldrar (2004) talar hon om olika perspektiv på animerade barnprogram inom TV.

Hon har också tittat på vad det finns för utbud och vilka tankar de olika kanalerna i Sverige har om sitt barnprogramsutbud. Feilitzen menar, att de som köper programmen måste vara medvetna om vilka underliggande budskap och värderingar som de förmedlar till barn. Barn tar till sig vad de ser och bearbetar detta för att få en förståelse utifrån egna erfarenheter. Hon talar också att små barn identifierar sig med små, gulliga, bifigurer så som djurbarn och barn i yngre eller samma ålder som de själva.

2.4 Genus

Genus är ett vetenskapligt begrepp för kön som social konstruktion och utgör en viktig del av vår identitet. Det betyder att genus inte är statiskt utan det förändras hela tiden och ser olika ut beroende på var i världen man är, i vilken tidsepok man befinner sig men också i olika kulturer. I den värld vi är en del av har media en central roll menar Fagerström och Nilson (2008). I sin avhandling Genus, medier och masskultur talar de om de mediala bildernas betydelse för könsmaktsordningen. De tittar på hur kvinnor och män representeras och hur medier är med och skapar identiteter och gemenskaper.

2.5Animation

Då programserien vi valde att undersöka var ett animerat program kan det vara på sin plats att förtydliga vad animation är. När man animerar innebär det att ge själ åt och levandegöra figurerna i barnprogrammet. Ordet animera kommer från det latinska ordet ”Animus”, vilket betyder själ, ande, liv. Det har numera blivit relativt vanligt att använda uttrycket ”animerade” filmer eller program, medan man tidigare talade mera om ”tecknad” film eller program. Det finns olika begrepp inom animation, som omfattar många tekniker. Den teknik som man använder för Dinosaurietåget går under namnet CGI. En annan definition av ordet animerat är

13

att det är ”en illusionsskapande framställning av rörliga bilder där teckningar eller föremål som dockor eller lermodeller fotograferas för varje rörelsemoment” (Von Feilitzen 2004 s16-20). Det är den professionella facktermen bland yrkesverksamma inom medierna men även hos allmänheten.

2.6 Filmteori

Vårt syfte är att förtydliga hur en filmanalys är uppbyggd därför har vi undersökt filmteorier. Detta avsnitt kommer att belysa filmiska grundelement som utgår från Braaten, Kulset och Solum (1997). Filmskaparna använder sig av ett antal olika metoder. Genom olika filmiska begrepp bygger man upp filmens handling, stämning och känsla. Tillsammans frambringar det filmens stil. En films stil kan delas upp i fyra kategorier. Dessa grundelement kan visas på olika sätt. För att kunna analysera en filmstil, eller i detta fall program, Dinosaurietåget, måste vi ha förståelse för dessa insikter. Grundelementen kommer givetvis att överlappa eller gripa in i varandra på olika sätt. Det första som kommer att benämnas omfattar det som finns eller försiggår framför kameran, det kallas mise-en-scéne. Därefter kommer en beskrivning av vad som händer, och vad som görs med och i kameran, som kallas kinematografi. Vidare kommer vi att tala om ljudet och avslutningsvis om klippning eller redigering.

Mise-en-scéne

Ordet är franskt och kan översättas med ”det som förevisas”. Det betecknar vad som görs framför kameran. Inom filmlitteraturen är ”Mise-en-scéne” mer ett teaterbegrepp. På teatern ses mise-en-scéne av en publik. Men när det är på film ska det filmas av en kamera. Med en kamera kan man göra olika format, göra beskärning, förändra avstånd och vinkel för att nämna något. Allt som finns framför kameran när man filmar, det vill säga miljön, scenen, objekten och kläderna som skådespelarna har på sig, är mise-en-scène (ibid).

Miljö

Val av inspelningsplats är väldigt betydelsefull när man producerar en film, men även andra dimensioner är betydelsefulla som årstid, tid på dygnet, väder och temperatur. I Dinosaurietåget växlar det mellan miljöer från land till hav och mellan olika tidsepoker som från Krita till Jura. Det är alltid dag och fint väder. Solen skiner och vinden är stilla.

14

Skådespelarna

Skådespelarna har en stor betydelse i filmens värld. Det kan vara människor, dockor eller djur som det är i detta fall. Dinosaurier har alltid varit intresseväckande inte minst för barn. Urvalet av skådespelare är väldigt avgörande för hur barn upplever det de ser. Minst lika viktigt är vad skådespelarna har på sig för kläder och vilka färger och kombinationer kläderna har.

Ljussättning

Braaten, Kulset och Solum betonar ljussättningens betydelse, ”det är pricken över i: ett inom mise-en-scéne”. Oftast uppfattar vi naturligt ljus på film, men i själva verket är det inte så. Det krävs en oerhörd uppsättning av strålkastare, filter och reflektorer. Ljussättningen ger stämning. Den skapar liv i kulisser, dräkter och ger ansikten en annan framtoning och lyster. Ljus och ljussättning har en väsentlig och allomfattande roll i mise-en-scéne, beroende på att det finns många former av ljus och olika slags skuggor.

Kinematografi

Det som sker med och inne i kameran. Det vill säga förmågan att framföra rörliga bilder. • Beskärning är bestämmande för vad man får se i en mise-en- scéne, vad som finns i bilden och vad som därmed stannar utanför bild. Beskärningen har betydelse för filmupplevelsen. Den begränsar den visuella informationen. Braaten, Kulset och Solum (a.a.) nämner fyra olika beskärningar: närbild, halvnära, halvtotal och total. Vid närbild är det endast ansiktet synligt, en halvnära beskärning omfattar mer än ansiktet, en halvtotal beskärning visar upp hälften av kroppen. En totalbild visar hela kroppen.

• Kamerans höjd och vinkel är även den en stor och inflytelserik del för våra upplevelser. En höjd kamera ger översikt av en situation med olika emotionella nyanser som är förenad med den. En låg kamera kan också ge överblick, men då ur andra vinklar. I filmer för barn och med barn är normal kamerahöjd utifrån barnens ögonhöjd det vanligaste.

Ljud ger liv

Bild och ljud består alla tv-program av. Dessa förgrenas och ger tittarna en illusion av verklighet och liv. Bild och ljud behöver dock inte höra samman från början. Det behöver inte heller vara inspelat samtidigt. Trots den enorma förbättringen inom tv- och film är det stort

15

sett samma ingredienser som den hade vid 1930-talets början. Det är realljud, dialog, musik och effektljud med även frånvaro av ljud. Realljud är det ljudet som är naturligt för den miljö, som beskådas i mise-en-scéne. Dialog är repliker som förekommer i denna miljö. Musik är den naturliga delen av mise-en-scéne. Effektljud är tydligt att uppfatta och graderas inte som musik. Oftast används effektljud för att förstärka ljudbilder.

Ljud har flera betydelsefulla uppgifter anser Fagerholm och Fagerholm (1993). • Ljudet hjälper människan att känna igen vad bilden föreställer.

• Ljudet ger perspektiv, närhet och rumskänsla.

• Ljudet expanderar bilden. Till exempel ger ambulanssiren tittarna en större föreställning om verkligheten på andra sidan tv-rutan.

• Ljudet används för att poängtera budskapet. Det skapar även olika stämningar och bygger upp en dramatik.

• Ljudet skapar en bro över bildväxlingarna och ger en starkare känsla av obrutet skeende. • Ljudet riktar publikens uppmärksamhet mot rätt del av bilden.

• Ljudet ger oss faktainformation i form av speaker, intervjuer och dialoger.

2.7 Dramaturgi som analysredskap

Vårt arbete bygger på att vi gjort en filmanalys, och satt oss in i termen dramaturgi. Därmed har vi tagit del av den ”dramaturgiska modellen” som används inom filmanalys. Syftet är att få se på hur barnprogrammet är uppbyggt och hur det fångar publiken som det riktar sig till. Modellen har sitt ursprung i det antika grekiska dramat och det beskriver hur ett drama skapas, så att den fängslar publiken. Ordet dramaturgi beskriver Gratte (2007) och Fagerholm och Fagerholm (1993) som att det är kunskapen om hur man framställer ett stycke i berättarform. Man kan också använda sig av ordet berättarteknik. Teater, film, romaner, dataspel och serietidningar följer filmanalysmodeller. Beskrivningen av uppbyggnaden för filmanalys som kommer nedan är hämtad från Gratte (2007), Fagerholm och Fagerholm (1993) och Anderson och Hedling (1999).

16

2.8 Uppbyggnaden för en filmanalys

Anslag: Filmens inledning bör vara effektfull eller dramatiskt framträdande. Ibland kan det

vara en speaker som inleder. Det är själva händelsen som byggs vidare. Det man fångas av. Förhoppningar skapas och växer fram successivt, så att man vill fortsätta att se filmen.

Man brukar tala om att anslaget ska innehålla några krav:  Filmens huvudkonflikt ska presenteras.

 Viktigaste personen ska föras fram i så stort underläge som möjligt.  Anslaget ska vara kort.

Presentation: Här presenteras mer sakuppgifter kring huvudkonflikten på ett

intresseväckande sätt, och sammanhangen kring själva huvudpersonerna. Rollfigurer man kan möta i en film är:

 Den drivande karaktären som inleder och för fram hela händelseförloppet.  Antagonisten som står emot den drivande karaktären.

 Huvudkaraktären som bli mer dominerande i filmen. Till en början är personen långt från sitt mål men efterhand utvecklas personen och filmen slutar oftast med att denne når sitt mål.

 Sidorollerna: Har till uppdrag att tydliggöra den utveckling som huvudkaraktären genomgår.

 Huvudrollen: Det är ofta genom samtal med en närstående som vi får kännedom om huvudrollens tankar och känslor.

Fördjupning: I fördjupnings delen får man som tittare veta lite mer om olika personer och

varför de reagerar som de gör.

Det vi vet om en person kan delas in i tre delar:  Det man får veta om personen.

 Det man som tittare får har på känn. Man får använda sig av sin fantasi, kunskap och fördomar.

17

 Det man inte får veta om personen. Många gånger är det mycket som vi tittare inte får veta om personerna i en film.

Upptrappning: Tempot i filmen ökar. Fler konflikter inträffar, spänningen ökar allt mera. Klimax: Höjdpunkten i filmen.

Avrundning: Nedgångarna i filmen. Ett lugn skapas. Berättelsens premiss: Filmens budskap eller utgångspunkt.

Konfliktupptrappning: Det är under konfliktupptrappningen det börjar hända saker.” Steg för

steg trappas konflikten upp tills den når klimax, det vill säga Point of no return (ingen återvändo)”. Man vill veta hur det går.

Konfliktförlösning: Filmens konfliktförlösning är den stora nyckelscenen och det är här

huvudkonflikten får sin upplösning.

Avtoning: Konfliktförlösningen försätter ofta en publik i en känslosam upprörd stämning, och

man har behov av att få följa huvudpersonerna en stund till. Man vill veta mera. Vad händer sen?

18

3 Metodval

Det empiriska materialet utgår från sex avsnitt av barnprogramserien Dinosaurietåget. Arbetet bygger på en teori för filmanalys. Med denna undersökning vill vi beskriva egenskaperna och utformningen i Dinosaurietåget, och de sex fristående avsnitten i serien. Detta metodval har vi valt för att lyfta fram olika ideal, budskap och för att undersöka lärandet som har en central roll i det valda programmet. Det var också intressant att granska hur uppbyggnaden av barnprogrammet ser ut och hur producenterna gör för att fånga en så ung publik. Underlaget till filmanalysen bygger på ett antal frågor (bilaga:1) för att kunna granska och analysera barnfilmen så detaljerat som möjligt. För att synliggöra så mycket som möjligt gjordes inledningsvis enskilda noggranna undersökningar och analyser av barnprogrammet. Därefter har vi gemensamt gått igenom materialet.

Studien är en kvalitativ undersökning som syftar till att beskriva och förstå beteenden, attityder, tankar, känslor och motiv kopplade till olika fenomen. ”Kvalitativa undersökningar

karakteriseras av att man försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller grupp individer” (Hartman 2004, s 273). En kvalitativ metod går ut på hur man ska beskriva och

visualisera något. Enligt Anderson och Hedling (1999), film- och litteraturvetare vid Lunds universitet, finns det ingen väldefinierad metod för hur en filmanalys ska se ut eller gå till. Däremot anser Andersson och Hedling att man bör använda sig av ett resonemang när man analyserar film.

 Kontext: Vad är det som berättas? I vilken omgivning utförs budskapet och vad är syftet? Vilka personer medverkar och hur gestaltas personerna i filmen? Hur är samspelet med omgivningen? Inträffar det konflikter eller andra essentiella problem?

 Observation: När producerades filmen, vilken struktur grundas filmen i? Hur är språket och berättarperspektivet?

19

 Tematisering: I vilken genre och epok utspelas filmen? Författarens tanke med filmen?

 Framställningen: Hur föreställs den aktuella filmanalysen?

Oftast studeras några eller något angreppssätt i filmen. De begrepp man väljer att fokusera på avgör hur man främst arbetar med analysen av filmen. Det finns alltså ingen generell metod när det gäller filmanalys. Ekström och Larsson (2007) menar att eftersom fokus kan ligga på olika saker finns det inget rätt och fel, inga allmängiltiga kriterier för filmanalys. Det ska nämnas att det finns olika slags filmanalys. En är den som dagstidningsrecensenterna skriver. De bör vara snabba, när de ska leverera texten till tidningar. En annan är den analys som studenter i filmvetenskap gör och som är anpassad för en termin. Oavsett vilken det är man ska konstruera bör man göra en slags förteckning över vissa överväganden och moment som är oundvikliga i en filmanalys. En sådan lista bör enligt Andersson och Hedling (1999)börja med en reflektion för den tänkta analysens kontext. Man börjar med att göra klart för sig över vad man vill uppnå med sin analys och i vilket sammanhang den ska ingå. Vidare för vem man analyserar. Vilken sorts kunskap är man ute efter? Nästa del är att man noga observerar och granskar sitt objekt det vill säga filmen. Därefter sker en uppdelning av iakttagelser så att man sorterar de upptäckter, som är väsentliga för den uppgift man har. Det avslutande steget är att man gör en framställning av analysen. Filmanalysen presenteras skriftligt i form av en uppsats eller artikel.

3.1 Urval

Från början gjordes en analys av de sex avsnitt av Dinosaurietåget som finns på SVT-play. Men ganska snabbt förstod vi att programmen försvinner efterhand och därför gjordes ett inköp av de sex avsnitten. Dessa sex var de första i programserien som vi tog del av på SVT-play. Därför blev det ganska självklart för oss att undersökningen baserades på dessa avsnitt.

20 Titlarna på avsnitten är: • Elasmosaurusar • Dinosauriernas byfest • Carla Cretoxyrhina • Tågstrul • Palle Pliosaurus • Elmer besöker en öken

Dvd:n innehåller svenska, norska och finsktalande röster med en speltid på 1 timme och 8 minuter och är inspelad 2009.

3.2 Genomförande

Denna studie baseras på en filmanalys från barnprogramserien Dinosaurietåget som sänds på tv och Svt-play. För att kunna redovisa en så ingående filmanalys av programmet som möjligt, använde vi oss av ett strukturerat tillvägagångssätt med underlagsfrågor (bilaga 1). Vi fick anteckna, titta och lyssna på de sex olika avsnitten upprepade gånger. Först började vi med att enskilt analysera avsnitten och sedan tillsammans. Detta gjordes för att synliggöra att vi som individer tolkar och upplever händelser och saker på olika sätt och för att vi skulle få en bredare bild av programmet Dinosaurietåget. Varje avsnitt sågs i sin helhet ur ett dramaturgiskt perspektiv. Anderson och Hedling (1999) menar att den dramaturgiska kurvan (bilaga:2) kan användas som hjälpmedel vid en filmanalys. Därmed blev det lättare att få en helhetssyn av programmets form och handling. När vi tog del av barnprogrammet från det dramaturgiska perspektivet upptäckte vi att avsnitten inte förändrades särskilt mycket. Vi granskade och tolkade också barnprogrammens budskap. Filmanalysen bygger även på ett genusperspektiv. Efterhand skapades en djupare förståelse för de enskilda scenernas innebörd och programmets helhet. Allt material arbetades igenom för att vi skulle kunna konstatera ifall det var tillräckligt omfattande eller om ytterligare filmanalys ansågs nödvändig för att kunna dra fler slutsatser.

21

3.3 Analysbeskrivning

Empirin vi har använt oss av är sex avsnitt från programserien Dinosaurietåget. Med hjälp av den dramaturgiska kurvan har vi fått möjligheten att studera och analysera programmens uppbyggnad. Med denna granskning vill vi beskriva kvaliteterna och utformningen i serien, men även hur producenterna gör för att fånga en så ung publik.

Då vårt syfte var att synliggöra ideal, budskap och lärande har vi tagit hjälp av frågorna i (bilaga 1). Vi har tittat och lyssnat på varje avsnitt först enskilt och sedan gemensamt. Anteckningarna som gjordes under programmets gång har sedan legat som underlag för vårt fortsatta arbete. Vi ville lyfta fram olika ideal, förebilder och värderingar som har central roll i det valda programmet. Vi har tittat på lärandet i programmet men också försökt att synliggöra de dolda budskapen som förmedlas.

22

4 Resultatredovisning och analys

Vårt syfte är att synliggöra idealen och budskapen som presenteras i programmet. Därför började vi med att se varje avsnitt var för sig för att kunna tolka handlingen och de olika karaktärerna. Därefter jämförde vi vårt resultat. De visade sig att vi i stort sett såg samma saker, men det fanns små detaljer som har gjort att arbetet blivit bredare än om bara en av oss tittat på det. Detta kapitel inleds med en analys av de olika karaktärerna och familjen i serien.

4.1Karaktärsanalys

Dino som är huvudpersonen i Dinosaurietåget har tillsammans med sina syskon huvudrollen i serien. Dino är en liten adopterad dinosauriepojke på sex år, som är glad och väluppfostrad. Han är nyfiken och lyssnar noga på sina föräldrar och andra vuxna. Dino är lite försiktig och börjar alltid med att ställa en massa frågor, innan han ger sig ut på nya äventyr med sina syskon. Dino gillar att utforska nya saker och gör i programmen en väldig massa upptäckter. Dinos adoptivfamilj har

vingar och kan flyga men Dino är en land gående dinosaurie. Dino framställs som söt, snäll och lydig pojke. Han är den perfekta sonen, och även om han är annorlunda, så är han lagom nyfiken och lagom glad, en rar pojke, en sådan som alla föräldrar vill ha.

23

Dan är bror till Dino och han är den största och mest maskulina av Pteranodon syskonen. Dan är som en storebror och han är mycket fokuserad på de uppgifter han tar sig an. Dan är en väluppfostrad och lojal bror som oftast väntar på sin tur, men han är absolut inte rädd för nya utmaningar. Han är den av syskonen som oftast följer med sin pappa och jagar föda och han tycker om att gräva hålor,

observera insekter, och samla objekt till sina samlingar Dan framställs som en trygg och perfekt storebror som visar sina syskon hänsyn Han är snäll och väluppfostrad.

Fru Pteranodon är mamma till Dino, Liten, Glittra och Dan. Hon är en flygödla med två vingar, långa ögonfransar och en mjuk feminin röst. Hon är en mycket snäll och förstående mamma, som uppmuntrar barnen till att upptäcka och utforska. I avsnitten nämns hon aldrig vid förnamn utan kallas alltid för mamma eller fru Pteranodon. Hennes barn frågar alltid sin mamma om de får göra något och de är

mycket väluppfostrade. Fru Pteranodon lyssnar alltid på sina barn och förväntar sig att de ska uppföra sig ordentligt och arbeta tillsammans.

Glittra är en av Dinos systrar. Hon är den som är mest feminin av syskonen. Glittra är den känsliga och lite ömtåliga systern, som älskar allt som glänser och hon är mest intresserad av att samla snäckor och andra blanka föremål.

24

Herr Pteranodon Pappan är den största och mest maskulina i familjen Pteranod. När han vill att barnen ska lyssna på honom gör han ett visslande ljud med näbben. Han är beskyddande men uppmuntrar barnen att arbeta tillsammans mot sina mål. Herr Pteranodon ser gärna att barnen är äventyrliga och redo för att utforska världen. Han är den i familjen som jagar

efter föda och han är även den som lär dem jaga.

Liten är Dinos andra syster. Liten är minst i familjen och hon framställs som en orädd pojkflicka, då hon har långa ögonfransar som sin mamma och syster Glittra men är modig som sin pappa och sin bror Dan. Hon han en barnsligare personlighet än sina syskon och när Liten ser en annan

dinosaurie är hon först framme och presenterar sig och sin familj.

Konduktören är en Troodon och han framställs i detta program som den smartaste och mest intelligenta dinosaurien. Troodonerna är de enda dinosaurierna med kläder och konduktören har alltid sin röda hatt, klocka och väst på sig. Konduktören fungerar som lärare på Dinosaurietåget, när de åker till olika platser för att besöka och titta på förhistoriska djur. I alla program fungerar han som en guide, som lär ut nya saker till

Dino och hans familj. Han har mycket kunskap och har därför mycket makt. Han är en auktoritär person som tar oss med i programmet. Alla ser upp till konduktören.

25

4.2 Familjen

Dinos familj framställs som en kärnfamilj, där det finns en mamma och en pappa. De har tre biologiska barn, men de har också adopterat Dino och även om han är annorlunda är han välkommen i familjen. I Nationalencyklopedin står det beskrivet att en kärnfamilj är, ”man och kvinna förenade i äktenskap samt deras gemensamma biologiska eller adopterade barn. Makarna lever tillsammans i ett gemensamt hushåll” (2012-10-21). Fru Pteranodon som är mamman i programmet är en feminin kvinnofigur med långa ögonfransar och en mjuk röst. Hon är snäll och rättvis och lyssnar alltid på sina väluppfostrade barn. Hon är en ömsint och kärleksfull mamma, samtidigt som hon är en självständig kvinna, som vill att barnen ska lära sig nya saker. Herr Pteranodon, som är pappan i programmet, är den i familjen som jagar föda och han lär ut detta till sina barn. Han är stor och stark med mycket maskulina drag. Barnen har stor respekt för sin pappa och hans ord är lag. Barnen ifrågasätter aldrig sina föräldrar. De är väluppfostrade, lydiga och lyssnar på sina kloka föräldrar. Dino är huvudpersonen och många små barn kan nog identifiera sig med honom. Dino är lite försiktig men också nyfiken. Han är annorlunda men ändå en i familjen. Dino har lätt för att få nya vänner och hans syskon ser upp till honom. Han är omtyckt av alla. Konduktören har tilldelats rollen som lärare med mycket auktoritet. Han har svar på barnens frågor, men väljer ofta att inte svara fullt ut på dem utan att istället visa dem och låta dem ta reda på svaren själva. Dino och hans syskon lyssnar noga på läraren och lyder honom utan att ifrågasätta det han säger.

4.3 Analys av empirin ur ett dramaturgiskt perspektiv

I analysen försöker vi tolka olika ideal och budskap som förmedlas i programmen. Detta gör vi utifrån litteraturen vi läst. Syftet med vårt arbete var också att se programmets uppbyggnad därför har vi använt oss av en dramaturgisk kurva (bilaga:2) i vår analys.

4.3.1 Uppbyggnaden

I Uppbyggnaden är det sången (se bilaga 4) som påkallar målgruppens uppmärksamhet. Barnen fångas av programmets inledande sång, som har i en svängig rytm. I sången flyger en

26

dinosauriemamma mot sitt bo där det ligger fyra ägg. Äggen kläcks i tur och ordning och får sina namn ganska snabbt därefter. De får heta Liten, Glittra och Dan. Fru Pteranodon upptäcker att det ligger ett annorlunda ägg, som kläcks en stund efter andra. Han får heta Dino och Fru Pteranodon gör klart för de andra ungarna att han är en Tyrannosaurus Rex. Hon presenterar hans nya familj och berättar även för den adopterade unga Dino att hon är hans mamma. Fru Pteranodon välkomnar Dino till världen genom att framföra att han inte är som de övriga familjemedlemmarna, men att hon struntar i normer och menar på att det finns olika former och sorter av dinosaurier. Barnen som ser på programmet får på detta sett i den inledande sången reda på att det finns likheter och olikheter bland dinosaurier.

4.3.2 Anslaget

I anslaget informerar konduktören om vad programmet innehåller i dag, och alla avsnitten börjar med att han bjuder in tittarna med välkomnande handrörelser. Tåget går som en röd tråd genom alla avsnitt. Det lugna tempot gör det möjligt för lärande och reflektion. Han är glad och positiv över att få leda fram familjen Tyranodon på olika äventyr med sitt tåg. Konduktören har all makten då det är han som bestämmer vart tåget ska åka. Det är även han som sitter inne med alla kunskaperna som han vill lära ut till sina resenärer.

4.3.3 Presentationen

I presentationen beskrivs resan till platsen där äventyret ska utspelas. Konduktören är den som presenterar dinosauriearterna, som familjen ska få bekanta sig med. Vidare nämner han de olika arternas namn och om det är i havet eller på land dinosaurierna vistas. Detta driver barnprogrammet framåt. Barnen blir intresserade av de olika platserna och de olika arterna. Dinosaurietåget åker under vattnet i en tunnel av glas vilket gör att de kan se underhavet. Man vill veta mera om de aktuella platserna eller arterna som familjen ska besöka. Dinosauriebarnen blir jätteglada över att få åka Dinosaurietåget och att få komma till nya platser och lära känna andra dinosaurier. Huvudpersonen Dino och hans syskon förmedlar genom hela serien att barn ska vara pigga och alerta, de ska vara självständig och vilja lära sig nya saker. Alla dinosauriebarnen är ivriga, hoppar och flaxar med vingarna. Syskonskaran är alltid tillsammans då de åker med i Dinosaurietåget eller leker nere vid stranden eller vid

27

tågstationen. Mamma är både mjuk, rar och stolt och älskar barnens alla frågor. Det är lärandet om de olika arterna och platserna som är ett av programmets syfte.

4.3.4 Fördjupningen

I fördjupningen träffar de karaktärerna som det handlar om. Dinosaurietåget tar sig fram över hav och land med hjälp av tunnlarna. Genom Dinosaurietågets olika glastunnlar kan de besöka alla sorters dinosauriearter. Olika arter kan också följa med på dinosaurietåget. Alla undervattensdjur får sin speciella vagn, som kallas för Aquvavagnen. Maskiner, transportmedel, tunnlar och grottor är fascinerande, och det är något som fångar barn. Barnen ska känna igen sig och kunna identifiera sig med Dino och hans vänner. Att åka tåg är en upplevelse för de flesta barn. Med tåg kan man färdas långt, få upptäcka andra platser och träffa andra djur och människor. På samma sätt kan man ta del av Dino och hans familjs olika resmål. Skaparna av avsnitten strävar efter att göra publiken så delaktig som möjligt. Barnen får åka i en tidstunnel som för dem in i olika tidsperioder.

4.3.5 Berättelsens premiss

Berättelsens premiss, filmens budskap, är att man måste tänka på alla och inte bara på sig själv. Man kan inte bara äta upp alla växter och träd för då har en annan ingenstans att bo. Alla är vi levande varelser fast vi ser olika ut. Alla måste vi äta även om födan skiljer sig åt. Alla ska vara nöjda med den de är och ingen varelse är bättre än den andra. Dino och hans syskon är som alla andra barn när det gäller att sväva ut i sina tankar angående den realistiska världen och det fantasiinspirerade världen. En dag diskuterar barnen vilket djur de skulle vilja vara om de levde i havet. Liten börjar med att berätta att hon skulle vilja vara ett vattendjur som kan dyka, hennes vingar skulle bli hennes fenor. Glittra talar om att hon skulle bo på havets botten. Där skulle hon leta efter glittriga stenar och mineraler. Dan fortsätter med att säga att han skulle vilja vara den snabbaste varelsen och vinna alla simtävlingarna. Dino avslutar med att säga att han skulle vilja vara en stor stark fisk med vassa tänder. Dino och hans syskon förmedlar artighet och förståndighet genom alla avsnitten. Varje gång de vill göra något som exempelvis en promenad i dinosaurietåget frågar de först sin mamma om lov. När barnen möter en annan dinosaurieart eller konduktören hälsar de i kör och så presenterar

28

sig alla fyra syskonen mycket artigt. Det väldigt väluppfostrade barnidealet förs ständigt fram i varje avsnitt.Alla ska hjälpas åt och vara vänner. Det berättas hela tiden om att alla är bra på något men, att vi har olika förutsättningar.

4.3.6 Konfliktupptrappningen

I konfliktupptrappningen möter dinosauriebarnen de olika arterna, och de får övervinna olika svårigheter i mötet med nya miljöer och med sina egna förväntningar.

4.3.7 Upptrappningen/ konfliktförlösningen

Upptrappningen/ konfliktförlösningen är en gemensam rolig händelse. För att belysa mera om olika kunskaper och föra fram ett visst ämne, tar man hjälp av musiken i barnprogrammet. De använder sig av musik för att skapa spänning, ofta på ett väldigt överdrivet sätt och med hjälp av olika ljudeffekter. Dino inleder med att ställa frågor till konduktören om något han eller hans syskon undrar över. Konduktören svarar snabbt att han självklart vill berätta för barn om Dinosaurietåget eller om någon spännande plats och om olika arter. Ofta sjunger konduktören fram denna information. Med rytmiska toner och som en dansande konduktör sjunger han om olika djurarter som finns under vattnet eller på land. Varje gång som han nämner de olika arterna klämmer de ivriga dinosauriebarnen med i refrängen i sången. Sången framförs precis när de har kommit fram till sitt utflyktsmål som ett par gånger är under havet. Konduktören är en mycket betydelsefull dinosaurie för Dino och hans familj, men även för de andra dinosauriearterna. Han blir därför hyllad med stora applåder av alla dinosaurier i tågvagnen efter varje sång han sjunger.

4.3.8 Vändningen eller klimaxen

Vändningen eller klimaxen är svaret på hypotesen. Barnprogrammens olika höjdpunkter är att de betonar in på att alla arter är olika som till exempel att Elasmosaurus lever i vatten, och att Elasmosaurus har jättelånga halsar medan Dino och hans syskon inte har det. Dino berättar att han är landdjur och aldrig varit under vattnet. Dino tycker det verkar farligt samtidigt som

29

han är nyfiken på havet. Efter en stund nämner Dino sin ”hypotes”. Han får en ide som han vill se om det stämmer. Konduktören tycker om Dinos funderingar och att det är bra med frågor. Det gör själva lärandet synligt för Dino och hans syskon. Dino vill undersöka och få fram om hans hypoteser stämmer överens med verkligheten. Som till exempel när dinosaurietågets motor måste repareras och de måste få tag på ett nytt lok. Dino frågar:

”Men hur ska det gå till om inte motorn fungerar”?

Oftast blir konduktören entusiastisk över Dinos hypoteser. Programskaparna strävar efter att vara underhållande och lärande i ett försök att hålla kvar den tilltänkta målgruppens intresse. Konduktören kommer fram till barnen när de har hittat något intressant, som exempelvis när de upptäckte en mussla i sanden. Han förklarar mycket sakligt och enkelt vad det är. Alla barn gör då en upprepning av konduktörens olika ord och begrepp för att befästa fram lärandet ännu mera. Konduktören är lika entusiastisk varje gång och berättar vidare bland annat om musslan. Konduktörens lugna men bestämda sätt ger upphov till lydnad och respektfyllt bemötande från barnen. Konduktören är också underhållaren och den som får saker och ting att gå framåt i berättelsen Språket är personligt och vardagligt. Vid varje upptäckt drar Dino olika slutsatser av sina kunskaper som han har fått ta del utav. Som exempelvis att musslan är ett bra bevis på att platsen har varit täckt av vatten för väldigt längesedan. Då finner de lösning på problemen och hypotesen blir bekräftad.

Vi är alla bra på något fast vi ser olika ut. Detta visas när Dinos pappa är lekledare vid stranden och går genom vad som gäller för en stafettlek. Man tar sig fram på banan springandes till sin kompis och nuddar handen och flyger eller dyker tillbaka till mållinjen. I programmet visar de på dinosauriernas olika egenskaper, som när de måste inskaffa ett nytt lok till Dinosaurietåget då det gamla har gått sönder. Då använder de sig av de snabba tvillingarna Oren och Olli. De tar sig snabbt till Tyranodalen där extra lok finns. Det finns inga orättvisor, mobbing eller elakheter. Genom hela serien bekräftas varje enskild art trots sin olikhet. Tillsammans är de som en enda stor familj trots att flera är köttätare och i vanliga fall skulle ha varandra som föda. Dino och hans familj vill upptäcka mycket men de vill också delge de övriga dinosauriearterna hur landdjuren har det på land. Därför får de med sig flera kompisarter i Dinosaurietåget för att visa sin landmiljö. Exempelvis deras vän Palle som fascineras över hur Dinos familj har det uppe på land, deras omgivning med alla berg, växter, träd ochfåglar.Ett av skaparnas mål är att upplysa målgruppen om djur och natur.

30

4.3.9 Upplösningen

Upplösningen eller avrundningen är en bekräftelse på att de kommit fram till svaret på hypotesen. Programmets nedgång inträffar efter äventyrsbesöken, där man bland annat får ta del av barnens lugn och olika känslor. Allt roligt och trevligt har ett slut, så även när det gäller barnens olika resmål och upptäckter. Mamman förvarnar barnen om att de ska lämna de nya vännerna som de har blivit bekanta med på sitt besök. Som alla barn blir även Dino och hans syskon besvikna över mammans uppmaning att det är tid för hemfärd. Syskonen besvarar den besvikelsen med ett djupt suckande ljud. Men denna besvikelse är mycket kortvarig. I dinosaurietåget sitter nöjda, glada barn och reflekterar över alla intryck från dagens äventyr. Bland annat efter havsbesöken blir Dinos uppfattning om havet annorlunda. Han älskar det.

4.3.10 Avtoning och avslutning

Avtoning eller avslutning är ett lustfyllt adjö till deras nya vänner, tills de ses igen. Det är en tydlig signal om att nu är det slut. Tåget kör vidare på nya äventyr och familjen vinkar farväl.

4.4 Teoretisk tolkning

Skaparna av programserien Dinosaurietåget menar att det ska vara ett underhållande och lärande program. I programmen får vi lära oss om olika djurarter och miljöer. Men får även bekanta sig med karaktärernas personligheter. ”Läroplanen för förskolan hävdar man att förskolan skall medverka till att barnen har ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp” (Skolverket, 2010:7). Vi tolkar att det är lärandet om de olika arterna och platserna som är ett av programmets syfte men vi kan också se lärandet i hur man ska vara och uppföra sig i olika situationer. Det handlar hela tiden om väluppfostrade barn som bemöter vuxna med respekt. Persson (2000) menar att man behöver lyfta filmens betydelse både i hemmen men även på förskolan då barn tar till sig filmens budskap och identifierar sig med dess karaktärer och därmed utnyttjar det i sina lekar. Det handlar om att utnyttja barns kunskaper om filmer de ser men även andra populärkulturella former för att barnen skall kunna analysera dem. På det här viset vinner barnen makt över ”kunskapsproduktionens villkor” (Persson 2000, s.127). Vi upplever att skaparen av karaktärerna vill förmedla olika ideal och förebilder och hur de vill att en önskvärd familj ska

31

vara. TV- mediets styrka är att utbudet är så stort och brett, att det nästan alltid finns något program som kan ge svar på de frågor barnet för tillfället bär på. Rönnberg (1996) menar att vad barnen lär sig hänger samman med vad de redan vet och kan om olika saker. Lärandet som sker av egen fri vilja brukar även vara det lärande som stannar kvar.

4.4.1 Programmet ur ett genusperspektiv

Vi tolkar att barnprogrammen visar vad som är ett önskvärt beteende i genusfrågor och av en kvinna och flicka respektive en man och pojke och hur det ska vara, vad som är rätt och fel. Tittarna påverkas både medvetet och omedvetet. Vår tolkning är att skaparen av dinosaurietåget förmedlar stela könsroller. Som exempelvis när Fru Pteranodon, hennes väninnor och andra kvinnliga karaktärer framställs med en mjuk röst. De har ett vackert yttre, är modeliga och deras största mål i livet är att pyssla om sin familj. Fru Pteranodon är en hemmafru som aldrig tappar tålamodet och alltid är intresserad av vad barnen säger. Hon ger alltid uppmaning till barnen i god tid före hemfärd. Som den goda modern hon är förvarnar hon barnen att de då ska lämna de nya vännerna som de har blivit bekanta med på sitt besök och att de därmed måste ta farväl. Fru Pteranodon finns alltid vid sina barn och de går ingenstans utan hennes godkännande. Hur det ser ut i verkligheten och om barn känner igen sig ser olika ut beroende på var de befinner sig. Den idylliska familjebilden är något som hela tiden visas upp i programmen. Herr Pteranodon och några av de andra papporna är större med en grövre röst, de är handlingskraftiga, trygga och de lär ut hur man jagar föda till familjen. Alla barnen i familjen ser upp till sin pappa och tittar storögda på honom när han pratar. Herr Pteranodons roll är inte så stor i dessa sex avsnitt utan han dyker bara upp vid enstaka tillfällen.

I avsnittet Dinosauriernas byfest sitter Fru Pteranodon och hennes väninna och planerar för en

byfest med barnen när Herr Pteranodon kommer flygande. Han tar genast kommandot och bestämmer att de ska flyga ner till stationen och be konduktören meddela att alla djur i stora dammen är bjudna. Barnen är ivriga att planera vad de ska bjuda på, men barnens pappa säger att de ska ha knytkalas så alla kan ta med vad de ska äta När Fru Pteranodon och hennes väninna hör detta förslag fnissar de förtjust och säger

32

Pappan och barnen flyger ner till stationen och sköter inbjudan. Vi tolkar detta budskap som att mannen sköter om saker och ting under tiden som kvinnan gärna blir uppassad. Dino, han syskon och även de andra barnen de möter i avsnitten framställs som oskuldsfulla, hjälplösa, väluppfostrade och ödmjuka barn. Vi möter också pojkar som tycker om och ska vara bra på idrott, vilket framhävs när Dan och Dino tränar för att möta Oren och Olli, som älskar att springa fort. Flickor däremot som Glittra vill helst ha fester, samla saker som glänser eller leta efter fina snäckor. Liten är den som framställs som pojkflickan i programmen. När syskonen kastar boll med Elmer ramlar Liten, när hon ska fånga bollen. Detta tolka vi som att Liten är en flicka som ibland inte klarar samma saker som pojkarna men hon vill gärna vara som de.

4.4.2 Auktoritära vuxna skapar lydiga barn

Vår tolkning här är att de vuxnas lugna men bestämda sätt ger upphov till lydnad och respektfyllt bemötande från barnen. Det är de vuxna som har makten och barnen ska lyda. Dino och hans syskon förmedlar artighet och förståndighet genom alla avsnitten. Varje gång de vill göra något som exempelvis ta en promenad i Dinosaurietåget frågar de först sin mamma om lov. När barnen möter en annan dinosaurieart eller konduktören hälsar de i kör och så presenterar alla fyra syskonen sig mycket artigt. Ständigt är det ett väldigt väluppfostrat barnideal som förs fram i varje avsnitt, där ingenting sägs emot och där inte heller några oartigheter finns. Samtliga avsnitt betonar vänskap och gemenskap.

4.4.3 Barns möjligheter till lärande

Lärande innebär att inta nya kunskaper. I programmen kan man ta del av både underhållning och lärande. Vår tolkning är att skaparna till programmen utmanar barnens språkkunskaper med svåra ord, som görs intressanta med hjälp av figurer, platser, miljöer, sånger och situationer. Det används många olika begrepp som exempelvis orden ”hypotes” och ”fossil”. Vi anser också att det används mycket matematiska termer i programmen som vid parbildning, antal och vid jämförelser som lika och olika. Barnen får lära sig att klassificera olika arter baserat på storlek, utseende och livsstil. Rent historiskt pratas det mycket om tidsperioder då olika arter levde på jorden och hur omgivningen såg ut, Karaktärerna befinner sig i många olika miljöer såsom i havet, på land, i en öken, inomhus och utomhus.

33

”Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till

vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter”. (Skolverket 2010:9)

Barn ges möjligheter till lärande genom diskussioner, argument och genom att få utforska idéer och tankesätt. Känslor och olika sinnen är något som går som en röd tråd genom alla avsnitten. Exempelvis som att man blir ledsen om något går sönder eller att man blir glad när någon är snäll. I programmen får barnen även lära sig om några av våra sinnen som lukt, smak, hörsel och syn.

34

5 Slutsats och diskussion

Detta arbete har dragits med en del problem då det till en början var alltför flytande vad vi egentligen skulle skriva uppsatsen om. Ett alltför stort empiriskt material studerades alldeles för noga till väldigt liten nytta. Ett bättre val hade såhär i efter hand varit att titta på hela serien lite mindre noga och följa karaktärer utveckling istället för enskilda händelser. Varje avsnitt upprepar samma saker på ett lite olika sätt och vi hade haft det lättare om vi hade förstått det, innan vi började med det empiriska materialet. Vi har haft en föreställning om hur det skulle vara men i slutändan så har det visat sig vara mycket svårt att följa den visionen. Vi ville lyfta upp programmet som något positivt, men hittar inte mycket som faktiskt kan pekas ut som lärande. Istället är det saker som lydiga och snälla barn som sticker i ögonen. Detta var inte vad vi förväntade oss när vi började detta arbetet. Det känns nästan manipulerande för en så låg åldersgrupp med så tydliga budskap. Det är inte lek och lär som är det viktiga utan gör som du blir tillsagd och gör vad som förväntas.

5.1 Media, genus och populärkultur

Programmen som analyserats och tolkats tillhör populärkulturen. Det handlar om Dinosaurier och fantasivärldar, men det är mycket som går att spåra till vår värld. Användningssättet av det empiriska materialet har medfört en stor utmaning och skapat många intressanta diskussioner. All information som förmedlas genom media är intresseväckande utifrån genus, barns lärande, populärkultur och tv och media i förskola. Media bidrar med att förstärka eller förminska genusfrågor. De har makt att forma hur publiken ser på genus. Människan skapar åsikter och föreställningar om vad som tillhör det normala. Barnprogrammets innehåll presenteras på ett lekfullt och pedagogiskt sätt, samtidigt som det är lärorikt men vi kan se att

35

Dinosaurietåget har stereotypa könsroller av hur människor ska vara och om vilka ideal som redan finns i samhället.

5.2 Målgruppens intressen

Små barn tappar lätt intresset och därför är programmen uppbyggda på ett sätt som tilltalar just denna målgrupp. Samtidigt som de vill att det ska hända saker gilla de saker de känner igen. Det skapar en trygghet och en röd tråd för barnen. Den dramaturgiska standardkurvan följs ganska troget i varje avsnitt och avviker sällan ifrån den ordning av sekvenser som målgruppen har kommit att förvänta sig. Man använder mycket klara färger och enkla sånger för att fånga och hålla kvar målgruppens uppmärksamhet. Det är lustfyllt och lockar till skratt i så många situationer som möjligt med en inblandning av saker som kan betecknas som spännande och lärande för målgruppen, till exempel tåg och dinosaurier.

5.3 Budskap som förmedlas

Det dominerande budskapet i programmet verkar vara att så länge barn inte sticker ut så gör inget annat det heller. Att inte passa in eller att ha det svårare än någon annan verkar inte finnas på kartan. Vi tycker detta förmedlar en väldigt skev bild av den verklighet som barnen lever i. Verkligheten kanske inte alltid behöver orepresenterats på ett trovärdigt sätt men att gång på gång visa upp vad som måste betecknas som en idealfamilj måste påverka de barn som till exempel växer upp utan den ena föräldern eller med två föräldrar av samma kön. Varför kan man inte ta med dem som inte motsvarar idealet? Saker som att ett barn är adopterat skapar inga konflikter utan bara ett glatt accepterande av olikheter inom familjen. Populärkulturen är en källa till gemenskap för många barn, att samlas runt något och dela ett intresse förbereder barnen och lär dem mer om det sociala samspelet i det verkliga livet. Dock finner vi att det huvudsakliga budskapet som barnprogrammet tycks förmedla bygger på samma stereotyper som vanligt i genus sammanhang. Alla har en roll att spela och alla passar in på sin plats. Att skärskåda något så noggrant som vi gjort här lämnar oss med frågan "Hur

36

tänkte de nu?" Är det endast med publiksiffror i sinnet man har skapat barnprogrammet eller har man haft lärandet långt framme i tankarna? Eller kanske det rent av har blivit så att lärandet har varit den centrala utgångspunkten för varje avsnitt? Kan man skapa ett lärande barnprogram som samtidigt inte förmedlar en stereotyp genus syn och faktiskt uppfattas som roligt av målgruppen? Har barn nytta av all denna kunskap om tidsperioder och dinosaurier? Vi finner att svaret måste vara ja. All kunskap är värd att ha och det gamla talesättet att "Kunskap kan försätta berg" stämmer fortfarande.

Trots vår mörka bild av detta barnprogram är vi fortfarande förespråkare för populärkultur. Vi kan se att det finns många positiva aspekter i användandet av populärkultur i förskolan. Att tro på barnen och kommunicera med dem om saker som intresserar dem tycker vi är en stor del av vuxnas roll både i förskolan och i hemmet.

”Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra” (Lpfö 98 reviderad 2010).

37

Referenser:

Anderson, Lars Gustaf och Hedling, Erik. (1999). Filmanalys: en introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Braaten, Lars Thomas. Kulset, Stig och Solum, Ove. (1997). Inledning till filmstudier-

Historier, teori och analyser. Lund: Studentlitteratur.

Ekström, Mats & Lars-Åke, Larsson. (2007). Metoder i kommunikationsvetenskap. Polen: Studentlitteratur.

Fagerholm, Erik och Fagerholm, Siv. (1993). Berätta med video. Liber-Hermods AB.

Fagerström Linda & Nilsson Maria. (2008). Genus, medier och masskultur. Upplaga: 3:2 Gleerups. Utbildning AB.

Fast, Carina. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva- Familjeliv och populärkultur i möte

med förskola och skola. Uppsala: University.

Fast, Carina.(2008). Literacy- i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Fast, Carina.(2011). Att läsa och skriva i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Gratte, Anders (2007). Tv - Dramaturgi i det lilla formatet- så arbetar en tv-journalist. . Upplaga 1. Studentlitteratur.

Hartman, Jan. (2004). Vetenskapligt tänkande från kunskapsteori till metodteori. Upplaga:2 Lund: Studentlitteratur.

Läroplanen för förskolan, Skolverket. Lpfö 98 (reviderad 2010) Edit, Stockholm 2010 Persson, Magnus. (2000). Populärkulturen i skolan. Malmö: Studentlitteratur.

Rönnberg, Margareta. (1996). Tv-tittande som dialoger. Uppsala: Akademitryckeri AB, Edsbruk.

Rönnberg, Margareta (1997). TV är bra för barn. Stockholm: Ekerlid.

Strandberg, Leif. (2006). Vygotskijs teori. Vygotskijs i praktiken. Bland plugghästar och

fusklappar. Finland: Nordstedts akademiska förlag.

Spaarman, Anna. (2002). Visuell kultur i barns vardags vardagsliv-bilder, medier och

praktiker. Upplaga: 1:1LTAB: Lindköping University.

Von Feilitzen, Cecilia och Thomas, Hammarberg (1996). Toppmötet- om TVs och barns

rättigheter. Våldsskildringsrådet nr 16. Stockholm.

Von Feilitzen, Cecilia (2004). Mer tecknat -? Animerade TV-program - marknad, utbud, barn,

och föräldrar. Stockholm: Våldsskildringsrådet.

Elektroniska referenser

Dinosaurietåget SVT Play

http://svtplay.se/t/148700/dinosaurietage. Tillgänglig: 2012-04-28

Dinosaurietåget svt.se

http://svt.se/2.148249/dinosaurietåg. Tillgänglig 2012-04-25

Dvd.(2009). Dinosaurietåget- Tågstrul, Barnens SF Favoriter Inköpt: 2012-05-01 Nationalencyklopedin

http://www.ne.se/k%C3%A4rnfamilj Tillgänglig 2012-10-21

Dramaturgisk kurva

http://frokenpernilla.blogspot.se/2011/10/7or-dramaturgisk-kurva.html Tillgänglig

38

Frågeställningar inför en analys

 Vem är huvudpersonen?

 Vilken betydelse har temafigurerna i barnprogrammet?

 Vilka ideal förmedlar huvudpersonen och de övriga huvudfigurerna i barnprogrammet?

 Hur görs presentationen av de övriga huvudrollsinnehavarna?

 Vilka är de mest intresseväckande händelserna eller scenerna i barnprogrammet?  Finns det en effektfull musik i barnprogrammet?

 Vad förmedlas i musiken?

 När i barnprogrammet kommer musiken?

 Är musiken en betydelsefull del i barnprogrammet?  Vad är det som driver handlingen framåt?

 Finns det olika vändpunkter i de olika barnprogrammen?  I vilken miljö utspelas barnprogrammet?

 Är miljön i barnprogrammet betydelsefull?

 I vilken tidsperiod utspelas barnprogrammet i, växlar tidsperioderna?  Vilken/Vilka budskap lyfts fram i filmen?

 Vilken teknik är det i barnprogrammet, vad gäller ljus, ljud, musik och kameravinkel?  Har tekniken stor betydelse för publiken?

 Vilket är syftet med barnprogrammet?

 Är det samma syfte i alla avsnitten i barnprogrammet?

39

Dramaturgiska kurvan

Detta är en bild på den dramaturgiska kurvan. Den är bra att känna till när man analyserar berättelser, såväl filmatiserade som skrivna (2012-10-28).