I studien har det framkommit att det finns en skillnad i medias rapportering av hedersrelaterat våld och våld i nära relationer, något som stärks genom citat i resultatanalysen. Även tidigare forskning uppmärksammar särskiljningen och ett flertal beskriver det som ett problem. Genom att beskriva våldet på olika sätt särskiljs de grupper som associeras med våldshandlingarna. Diskussionen om hedersrelaterat våld har blivit en politisk debatt som främlingsfientliga partier använder för att kunna framföra sitt budskap. Etniska minoriteter utmålas också som något främmande och avvikande till den svenska normen och resulterar i en “vi mot dem”-känsla i samhället. I studien framkommer det att etniska minoriteter har högre krav på sig för att kunna accepteras i det västerländska samhället, och istället för att fokusera på att kvinnor inte ska bli utsatta för våld läggs uppmärksamheten istället på det kulturella perspektivet (Carbin, 2010; Montoya & Rolandsen Agustín, 2013).
Det finns både likheter och skillnader mellan hedersrelaterat våld och våld i nära relationer. En skillnad som ofta uppmärksammades i tidigare genomförd forskning var att våld i nära relationer primärt är impulsivt medan hedersrelaterat våld ofta är välplanerat och strategiskt utfört (Grutzky & Åberg, 2013). Även om det fysiska våldet inom våld i nära relationer skulle kunna förklaras som impulsivt handlande till följd av aggressioner så är det psykiska, ekonomiska och sociala våldet ofta välplanerat av gärningsmannen för att isolera offret och göra så att denne hamnar i en beroendeställning och har svårare att lämna relationen (Eliasson, 1997). En annan skillnad som Grutzky och Åberg (2013) uppmärksammar är att hedersrelaterat våld ofta har flera gärningsmän där det är familjemedlemmar som utövar våldet, medan våld i nära relationer har i majoriteten av fallen en ensam gärningsman. Detta kan bidra till att flera kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld måste söka hjälp och skydd hos kvinnojourer då familjen ofta är en del av våldsproblematiken. Vid våld i nära relationer har offret en större möjlighet att söka stöd och skydd hos anhöriga, något som
går att utläsa i nyhetsartikeln som presenteras i resultatet (BLT1, 2019-11-05). Dock så går
det att dra paralleller mellan hedersrelaterat våld och våld i nära relationer. Även om det primärt är en ensam gärningsman vid våld i nära relationer så går det att argumentera för att det finns strukturer i samhället som bidrar till att kvinnor inte anmäler sin gärningsman för de är rädda för att inte bli trodda eller att förundersökningen läggs ner (Nordborg, 2019). Detta går att likna med ett strukturellt förtryck av kvinnor där de patriarkala
strukturerna som genomsyrar samhället bidrar till att tysta ner kvinnorna så att de patriarkala strukturerna kan överleva.
Referenser
Altinbaş, N. (2013). Honor-related Violence in the Context of Patriarchy, Multicultural Politics, and Islamophobia after 9/11. The American Journal of Islamic Social
Sciences, 30(3), 1-19.
https://search-proquest-
com.proxy.library.ju.se/sociologicalabstracts/docview/2189995283/fulltextPD F/54BCB0D8E8741B6PQ/1?accountid=11754
Al-nadaf, G. (2004). Hederslösa mord: Mer än kultur och religion. I I. Ahmedi., G. Al- Nadaf., C. Englund., M. Kamali., S. Larsson., D. Mulinari., B. Nunez., J. Rizvi. & T. Twana (Red.), Debatten om hedersmord: Feminism eller rasism. (s. 35- 41). Svartvitts förlag
Baianstovu, R. (2017). Heder: Hedersrelaterat våld, förtryck och socialt arbete. Studentlitteratur
Bolander, E. & Fejes, A. (2015) Diskursanalys. I A. Fejes. & R. Thornberg (Red.).
Handbok i kvalitativ analys (s. 90-113). Liber
Boréus, K. (2015). Texter i vardag och samhälle. I G. Ahrne. & P. Svensson. (Red.).
Handbok i kvalitativa metoder (s. 157-171). Liber
Bredal, A. (2011). Mellom makt og avmakt: Om unge menn, tvangsektenskap, vold og
kontroll. ISF Rapport (2011:004). Institutt for samfunnsforskning
Brottsförebyggande rådet. (2020). Våld i nära relationer. Hämtat 21 april, 2021, från https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-
relationer.html
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl.). Liber
Börjesson, M. & Palmblad, E. (2013). Introduktion. I M. Börjesson & E. Palmblad (Red.), Diskursanalys i praktiken (s. 7-26). Liber
Carbin, M. (2010). Hedersrelaterat våld och förtryck: En kunskaps- och
forskningsöversikt. (nr. 1) Nationellt Centrum för Kvinnoförtryck.
http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/493/nck-rapport- hedersrelaterat-vald-och-fortryck-2010-1.pdf
Darj, F. & Nathorst-Böös, H. (2011). HBT & heder: en intervjustudie om unga HBT-
Darvishpour, M. (2010). Mannens maktförlust vid migrationen: En del i “hedersförtryck” och konflikter inom invandrade familjer. I M. Hansson (Red.),
Perspektiv på manlighet och heder (s. 16-39). Gothia Förlag
De los Reyes, P. (2011). Postkolonial feminism: Anteckningar om ett fält i rörelse. I P. De los Reyes (Red.), Postkolonial feminism: Del 1 (s.11-44). Tankekraft De los Reyes, P. & Molina, I. (2006). Kalla mörkret natt! I P. De los Reyes., I. Molina.
& D. Mulinari (Red.), Maktens (o)lika förklädnader. Kön, klass och etnicitet i
det postkoloniala Sverige. (s. 295-317) Atlas
De los Reyes, P., Molina, I. & Mulinari, D. (2006). Introduktion: Maktens (o)lika förklädnader. I P. De los Reyes., I. Molina. & D. Mulinari (Red.), Maktens
(o)lika förklädnader. Kön, klass och etnicitet i det postkoloniala Sverige (s. 11-
30). Atlas
Enander, V. & Nilsson, M. (2019). Socialtjänstens ansvar. I G. Heimer., A. Björck., U. Albért. & Y. Haraldsdotter (Red.), Våldsutsatta kvinnor: Samhällets ansvar. (s. 199-236). Studentlitteratur
Englund, C. (2004). Den mediala feminismens martyrskap. I I. Ahmedi., G. Al-Nadaf., C. Englund., M. Kamali., S. Larsson., D. Mulinari., B. Nunez., J. Rizvi. & T. Twana (Red.), Debatten om hedersmord: Feminism eller rasism. (s. 43-55). Svartvitts förlag
Eliasson, M. (1997). Mäns våld mot kvinnor: Misshandel, våldtäkt, dominans, kontroll. Natur & kultur
Expressen. (2021, 3 maj). Jimmie Åkesson: “Jag har inga problem att kalla en spade
för en spade” [Video]. YouTube.
https://www.youtube.com/watch?v=fGD6jQ3gqQ8
Förenta Nationerna. (2007). Women victims of violence in the OPT/Honour killings:
UNIFEM publication (excerpts). Hämtat 26 april, 2021, från https://www.un.org/unispal/document/auto-insert-206231/
Giddens, A. & Sutton, P. (2014). Sociologi. Studentlitteratur
Grutzky, E. & Åberg, L. (2013). Heder och samvete: En bok om hederskultur i Sverige. Fri Tanke Förlag
Gryzb, M. (2016). An explanation of honourrelated killings of women in Europe through Bourdieu’s concept of symbolic violence and masculine domination.
Current Sociology, 64(7), 1036-1053.
https://doi.org/10.1177/0011392115627479
Hedersförtryck. (u.å.a). Vad är hedersrelaterat våld och förtryck. Hämtat 29 mars,
2021, från https://www.hedersfortryck.se/hedersrelaterat-vald-och-
fortryck/vad-ar-hedersrelaterat-vald-och-fortryck/
Hellgren, Z. & Hobson, B. (2008). Cultural dialogues in the good society: The case of honour killings in Sweden. Ethnicities, 8(3), 385-404.
https://doi/10.1177/1468796808092449
Hoppstadius, H. (2020). Representations of Women Subjected to Violence: A Critical Discourse Analysis of Study Guides in Social Work. Journal of Women and
Social Work, 35(1), 89-104. https://doi.org/10.1177/0886109919872968
Hällen, L. & Sinisalo, E. (2018). Våld i nära relationer. Liber
Högdin, S. (2007). Utbildning på (o)lika villkor: Om kön och etnisk bakgrund i
grundskolan. (2007:120). Institutionen för socialt arbete Stockholms
universitet.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:196956/FULLTEXT01.pdf Jemteborn, A. (2005). ”Å stå på sig, på egna ben: En fallstudie om en flicka i en
hederskultur och hennes motstånd mot att inordna sig efter släktens krav.
(2005:116). Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet. https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:198572/FULLTEXT01.pdfAnnika
Johnsson-Latham, G. (2019). Mäns våld mot kvinnor i ett globalt perspektiv. I G. Heimer., A. Björck., U. Albért. & Y. Haraldsdotter (Red.), Våldsutsatta
kvinnor: Samhällets ansvar. (s. 21-56). Studentlitteratur
Journalistförbundet. (2020). Publicitetsregler. Hämtat 16 maj, 2021, från https://www.sjf.se/yrkesfragor/yrkesetik/spelregler-press-radio-och-
tv/publicitetsregler
Jämställdhetsmyndigheten. (2019). Samtal pågår: Om hedersrelaterat våld och
förtryck. Hämtat 21 april, 2021, från
https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/wp-
Kamali, M. (2004). Media, experter och rasismen. I I. Ahmedi., G. Al-Nadaf., C. Englund., M. Kamali., S. Larsson., D. Mulinari., B. Nunez., J. Rizvi. & T. Twana (Red.), Debatten om hedersmord: Feminism eller rasism. (s. 21-33). Svartvitts förlag
Larsson, S. (2004). Svenskt och osvenskt våld mot kvinnor. I I. Ahmedi., G. Al-Nadaf., C. Englund., M. Kamali., S. Larsson., D. Mulinari., B. Nunez., J. Rizvi. & T. Twana (Red.), Debatten om hedersmord: Feminism eller rasism. (s. 99-119). Svartvitts förlag
Länsstyrelsen. (2019). Vit, svart eller brun: Handbok om aktiva åtgärder kopplat till
hudfärg. Hämtat 27 april, 2021, från
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.5e83a30f169d90292df17384/15561 08150165/Rapport%202019-
08%20Vit%20svart%20eller%20brun%20Handbok%20aktiva%20%C3%A5tg %C3%A4rder%20hudf%C3%A4rg.pdf
Montoya, C. & Rolandsen Agustín, L. (2013). The Othering of Domestic Violence: The
EU and Cultural Framings of Violence against Women. Social Politics: International Studies in Gender, State & Society, 20(4), 534-557.
https://doi.org/10.1093/sp/jxt020
Mulvihill, N., Gangoli, G., Gill, A. & Hester, M. (2018). The experience of interactional justice for victims of ‘honour’- based violence and abuse reporting to the police in England and Wales. Policing and Society, 29(6), 640-656.
https://doi.org/10.1080/10439463.2018.1427745
Nationellt Centrum för Kvinnofrid. (2020). Sverige mest jämställda landet i EU. Hämtat 21 april, 2021, från https://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/om- kunskapsbanken/kunskapsbankens-
nyhetsarkiv/nyhetsvisningssida/?tarContentId=899710
Nationellt Centrum för Kvinnofrid. (u.å.a) Våld i nära relationer. Hämtat 21 april,
2021, från https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-
relationer/vald-i-nara-relationer/
Nationellt Centrum för Kvinnofrid. (u.å.b.) Hedersrelaterat våld och förtryck. Hämtat 26 april, 2021, från
https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/hedersrelaterat-vald-och- fortryck/hedersrelaterat-vald-och-fortryck/
Nordborg, G. (2019). Mäns våld mot kvinnor. I G. Heimer., A. Björck., U. Albért. & Y. Haraldsdotter (Red.), Våldsutsatta kvinnor: Samhällets ansvar. (s. 57-95). Studentlitteratur
Nuñez, B. (2004). Köns- och etnicitetsperspektivet saknas. I I. Ahmedi., G. Al-Nadaf., C. Englund., M. Kamali., S. Larsson., D. Mulinari., B. Nunez., J. Rizvi. & T. Twana (Red.), Debatten om hedersmord: Feminism eller rasism. (s. 93-97). Svartvitts förlag
Retriever. Sök efter nyhetsartiklar i Nordens största mediearkiv. Hämtades 24 april, 2021, från https://www.retrievergroup.com/sv/blogg/sok-efter-nyhetsartiklar-i- nordens-storsta-mediearkiv
Schlytter, A. & Rexvid, D. (2016). Mäns heder: Att vara både offer och förövare. Studentlitteratur
SFS 1982:316. Lag om förbud mot könsstympning av kvinnor.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-1982316-med-forbud-mot-konsstympning-av_sfs- 1982-316
Socialstyrelsen. (2019). Våld i nära relationer. Hämtat 29 mars, 2021, från https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-
relationer/
Socialstyrelsen. (2020). Hedersrelaterat våld och förtryck. Hämtat 29 mars, 2021, från https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/hedersrelaterat- vald-och-fortryck/
Sveriges Television. (2021, 2 maj). Partiledardebatten: Med för- och eftersnack.
[Video]. Svtplay.
https://www.svtplay.se/video/31035794/agenda/partiledardebatten-med-for- och-eftersnack
Sveriges Television. (2019). Guide: Så fungerar straffrabatten för unga. Hämtat 21 maj, 2021, från https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/guide-sa-fungerar- straffrabatten-for-unga
Twana, T. (2004). Upp till ytan. I I. Ahmedi., G. Al-Nadaf., C. Englund., M. Kamali., S. Larsson., D. Mulinari., B. Nunez., J. Rizvi. & T. Twana (Red.), Debatten om
hedersmord: Feminism eller rasism. (s. 67-71). Svartvitts förlag
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Fo rskningsetiska_principer_VR_2002.pdf
Wikström, E. & Ghazinour, M. (2010). Swedish experience of sheltered housing and conflicting theories in use with special regards to honour related violence (HRV). European Journal of Social Works, 13(2), 245-259.
https://doi.org/10.1080/13691451003690981
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2018). Diskursanalys som teori och metod. Studentlitteratur