Slutsats - Flerspråkiga elevers utveckling i matematik genom kommunikativ undervisning

Slutsatsen i denna studie är att de flesta eleverna använder båda språken som resurser för utveckling i matematik, men med viss begränsning. Begränsningen beror bland annat på att eleverna inte vågar uttala sig genom språken för muntlig kommunikation. Eleverna behöver därför ges möjlighet att uttrycka sig på både svenska och sitt

modersmål för att få en större utveckling i matematik. Kodväxling och transspråkande är två bra metoder för att kunna använda båda språken som resurser för denna

utveckling. Det kan leda till att alla elever ges liknande förutsättningar att uttala sig. Dessutom kan det innebära att alla språk blir välkomnade i undervisningen. För att eleverna på detta sätt ska kunna använda sig av båda språken behöver lärarna bli mer medvetna om dessa strategier och att aktivt arbeta mer för att inkludera fler språk i undervisningen. Det kan däremot bli problematiskt om eleverna växlar en större del av meningar till sitt modersmål eftersom läraren behöver kunna förstå samtalen eleverna har för att kunna leda dem rätt.

7.2 Framtida forskning

För vidare forskning hade det varit intressant att studera skolor som arbetar med kodväxling och transspråkande i större utsträckning. Hur ser utvecklingen ut i sådana klassrum? Leder den utvecklingen till att eleverna uttrycker sig mer i det svenska språket? Eller leder det till att eleverna blir mer bekväma i växlingen mellan språken så att det, till exempel, orsakar felaktiga ordföljder och grammatisk uppbyggnad av det svenska språket? Detta hade kunnat studeras utifrån kvalitativa metoder i form av intervjuer med lärare. Frågor kring elevernas utveckling i matematik genom kodväxling

och transspråkande hade kunnat ställas emot elevernas utveckling i ämnet svenska för att undersöka om detta påverkar elevernas utveckling i grammatik och i deras skapande av meningar och ordföljder.

7.3 Framtida lärarprofession

Denna studie har medfört användbara kunskaper för min framtida lärarprofession. Flerspråkighet är ett aktuellt ämne i dagens skolor, vilket gör att lärare behöver kunskaper om hur flerspråkiga elever kan använda båda språken som resurser för utvecklingen i matematik. Studiens resultat visar endast hur flerspråkiga elever på en specifik skola upplever att de utvecklas genom kommunikativ undervisning gentemot deras lärares intentioner med språkutveckling. Däremot är detta något som kan appliceras på fler skolor eftersom de verktyg som studien belyser är viktiga för

flerspråkiga elevers utveckling. Dessa verktyg benämns i denna studie som kodväxling och transspråkande. Båda begreppen är verktyg jag tagit till mig och kommer arbeta aktivt med som lärare.

Referenser

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber. ISBN: 978-91-47-09915-3

Bakker, A., van Eerde, H., & Smit, J. (2013). A conceptualisation of whole-class scaffolding. Brittish Educational Research Journal, 39(5), 817-834. doi:

10.1002/berj.3007

Bengtsson, M. (2012). Mathematics and Multilingualism- Where Immigrant Pupils Succeed. Acta Didactia Napocensia, 5(4), 17-24.

Datainspektionen. (2019). Dataskyddsförordningens grundläggande principer. Hämtad 2019-03-14 från https://www.datainspektionen.se/lagar--

regler/dataskyddsforordningen/grundlaggande-principer/

Engvall, M. (2013). Handlingar i matematikklassrummet: En studie av

undervisningsverksamheter på lågstadiet då räknemetoder för addition och subtraktion är i fokus (Doktorsavhandling, Linköping Studies in Behavioural Science, 17).

Linköping: Linköping University Electronic Press. Tillgänglig: http://www.diva- portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A660675&dswid=-834

Foucault, M. (2019). I Nationalencyclopedin. Hämtad 2019-03-14 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/michel-foucault

Grevholm, B. (Red.). (2012). Lära och undervisa Matematik: från förskoleklass till åk

6. Stockholm: Norstedts. ISBN: 978-91-1-303497-3

György Ullholm, K. (2016). Translanguaging i flerspråkiga klassrum? Yes! – Men vad

ska vi kalla det på svenska? Lisetten 1 (s. 30-32). Hämtad från:

https://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.273998.1457357399!/menu/standard/file/T ranslanguaging%20Lisetten1_16.pdf

Karlsson, A., Larsson Nygård, P., & Jakobsson, A. (2016). Flerspråkighet som en resurs i NO-klassrummet. Pedagogisk Forskning i Sverige, 21(1-2), 30-35.

Karlsson, A., Larsson Nygård, P., & Jakobsson, A. (2018). Multilingual students’ use of translanguaging in science classrooms. International Journal of Science Education, 1-

21. doi: 10.1080/09500693.2018.1477261

Lindberg, I., & Hyltenstam, K. (2013). Flerspråkiga elevers språkutbildning. I Mattsson Flyman, A. & Norrby, C. Language Acquisition and Use in Multilingual Contexts (s. 122-141). Lund: Lund University. ISBN: 978-91-7473-626-7

Lim Sam, C., & Presmeg, N. (2010). Teaching mathematics in two languages: a teaching dilemma of Malaysian Chinese primary schools. International Journal of

Science & Mathematics Education, 9(1), 137-161. doi: 10.1007/s10763-010-9225-4

Mazzanti, C. V., & Allexsaht-Snider, M. (2018). Multilingual perspectives as new opportunuties for seeing and learning. I Hodges, T.E., Roy, G. J., & Tyminski, A. M. (Red.), Proceedings of the 40th annual meeting of the North American Chapter of the

International Group for the Psychology of Mathematics Education (s. 1114-1117).

Greenville, SC: University of South Carolina & Clemson University.

Morgan, C., Craig, T., Schuette, M., & Wagner, D. (2014). Language and

communication in mathematics education: an overview of research in the field. ZDM

Mathematics Education. 46(6), 843-853. doi: 10.1007/s11858-014-0624-9

Norén, E. (2010). Flerspråkiga matematikklassrum - Diskurser i grundskolans

matematikundervisning (Doktorsavhandling, Doctoral thesis from the department of

mathematics and science education, 5). Stockholm: Stockholm University. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:357471/FULLTEXT01.pdf ISBN: 978-91- 7447-149-6

Norén, E. (2015). Agency and Positioning in a Multilingul Mathematics Classroom.

Setati, M., & Adler, J. (2001). Between Langages and Discources: Language Practices in Primary Multilingual Mathematics Classrooms in South Africa. Educational Studies

in mathematics, 43(3), 243-269. doi: 10.1023/A:1011996002062

Svensson, P. (2014). Elever med utländsk bakgrund berättar. (Licentiat-uppsats, Malmö Studies in Educational Sciences Licentiate Dissertation Series, 31). Malmö: Holmbergs. Tillgänglig: http://muep.mau.se/handle/2043/17039

Skolinspektionen. (2010). Språk och kunskapsutveckling för barn och elever med annat

modersmål än svenska. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket. (2017). Främja barns språkutveckling. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

2011.(reviderad 2018). Hämtas från:

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och- fritidshemmet

Skolverket. (u.å.). Greppa flerspråkigheten – en resurs i lärande och undervisning. Stockholm: Skolverket. ISBN: 9789175593166

Säljö, R. (2012). Den lärande människan. I C. Liberg, U.P. Lundgren & R. Säljö (Red.),

Lärande skola bildning (2:a uppl.) (s. 138- 197). Stockholm: Natur och kultur. ISBN:

978-91-27-13370-9

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. ISBN: 978- 91-7307-352-3

Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

Bilagor

Bilaga 1

1. Hur upplever du att du lär dig matematik bäst? Är det när du får sitta och jobba själv med uppgifter eller är det när du får möjlighet att jobba (kommunicera) med någon?

2. Får du möjlighet att få hjälp att förstå innehållet (matematikuppgifterna) av läraren eller andra elever (genom muntlig kommunikation)?

3. Får du instruktioner på både svenska och ditt modersmål?

4. Vilket språk använder du helst när du vill uttala dig i matematik? - Varför?

5. Använder du båda språken under matematiklektionerna?

- I så fall, är det endast ord eller ett fåtal meningar eller är det flera meningar?

6. Om du växlar mellan språken när du pratar, är det något du gör medvetet?

7. Upplever du att ni använder ett språk, två språk eller fler språk i undervisningen i matematik?

- Om ni får diskutera/kommunicera i matematiken, används flera språk samtidigt i klassrummet då?

8. Får du sitta med någon med samma modersmål som du eller erbjuds du endast att sitta med elever som inte kan ditt modersmål?

9. Upplever du att dina kunskaper och erfarenheter i ditt modersmål kan hjälpa dig att förstå matematiken?

10. Jobbar ni med matematikuppgifterna under hemspråksundervisningen? Är det samma uppgifter som övriga elever i klassen också har?

Bilaga 2

1. Kommunicerar eleverna i din klass endast på svenska under matematiklektionerna eller även på andra språk?

2. Upplever du att alla elever i klassen deltar i muntlig kommunikation i matematik?

- Om inte, varför?

3. Är det ett, två eller flera språk som rör sig i klassrummet under matematiklektionerna samtidigt?

4. Känner du till begreppen kodväxling och transspråkande? Är detta något ni i så fall använder er av i undervisningen?

5. Ges eleverna möjlighet att växla ord eller meningar mellan språken?

6. Ges flerspråkiga elever möjlighet att sitta med andra som kan samma språk som dem för att kunna kommunicera även på deras modersmål?

- Om de inte får det, hur ser det ut då?

7. Diskuterar ni ofta olika begrepps betydelse på matematiskt respektive vardagligt språk? T.ex. rymma, volym.

8. Får de flerspråkiga eleverna i klassen möjlighet att diskutera/byta ut dessa begrepp till motsvarande begrepp på sitt modersmål?

9. Hur är samarbetet med hemspråksundervisningen? Arbetar eleverna med samma uppgifter (i matematik) där som de andra eleverna arbetar med i klassrummet?

10. Upplever du att elever med annat modersmål än svenska uttalar sig med begränsning i klassrummet?

11. Upplever du att elever med svenska som förstaspråk ses som mer kunniga inom matematik av eleverna än elever med annat modersmål?

12. Upplever du att elever med olika kulturella bakgrunder kommer till skolan med olika sociala värderingar och attityder kopplat till ämnet matematik?

Bilaga 3

Lärande och samhälle

Datum

Samtycke till elevers medverkan i studentprojekt

Hej! Jag heter Elsa och jag läser sista terminen på lärarutbildningen på Malmö universitet. Under januari-mars 2019 utför jag mitt examensarbete för att sedan kunna ta examen i juni samma år. Examensarbetet jag utför behandlar flerspråkighet i matematikundervisningen. Jag utför en studie där jag ska samla in information om hur matematikundervisningen kan anpassas för att även elever med annat modersmål än svenska ska gynnas av den. Utifrån det ska jag utföra elevintervjuer och/eller elevenkäter för att ta reda på hur de upplever undervisningen i matematik. I undersökningen kommer jag att fokusera på att ställa frågor som rör elevernas upplevelser gentemot tillgångar och förutsättningar de ska ges i skolan för att utvecklas inom ämnet. Intervjuerna/enkäterna kommer att vara helt anonyma. Det innebär att ditt barn inte kommer nämnas med namn eller något som kan avslöja vem eleven är. Intervjuerna kommer att spelas in eftersom de sedan ska transkriberas inför skrivandet. Dessa inspelningar kommer inte att vara filminspelningar utan endast ljudinspelningar och de kommer inte att spelas upp för någon annan än mig och min handledare på universitetet.

Projektet utgår från principer i bl.a. följande avseenden:

- Varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.

På grundlärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete under sin åttonde termin. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid skolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP

- De deltagande eleverna kommer att tillfrågas inför materialinsamlingen och har möjlighet att avböja medverkan i studien.

- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.

- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad. Studentens namn: ……… Studentens underskrift Kontaktuppgifter: E-mailadress: Ansvarig lärare/handledare:

Kontaktuppgifter Malmö universitet: www.mah.se

040-665 70 00

Elev ………

Vid gemensam vårdnad måste båda vårdnadshavare underteckna blanketten.

Datum ……….

Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2

Bilaga 4

Lärande och samhälle

Datum

Samtycke till lärares medverkan i studentprojekt

Hej! Jag heter Elsa och jag läser sista terminen på lärarutbildningen på Malmö universitet. Under januari-mars 2019 utför jag mitt examensarbete för att sedan kunna ta examen i juni samma år. Examensarbetet jag utför behandlar flerspråkighet i matematikundervisningen. Jag utför en studie där jag ska samla in information om hur matematikundervisningen kan anpassas för att även elever med annat modersmål än svenska ska gynnas av den. Utifrån det ska jag utföra elev- och lärarintervjuer för att ta reda på hur undervisningen i matematik är på skolan. I undersökningen kommer jag att fokusera på att ställa frågor som rör elevernas tillgångar och förutsättningar de ska ges i skolan för att utvecklas inom ämnet. Intervjuerna kommer att vara helt anonyma. Det innebär att du inte kommer att nämnas med namn eller något som kan avslöja vem du är. Intervjuerna kommer att spelas in eftersom de sedan ska transkriberas inför

skrivandet. Dessa inspelningar kommer inte att vara filminspelningar utan endast

ljudinspelningar och de kommer inte att spelas upp för någon annan än mig och min handledare på universitetet.

Projektet utgår från principer i bl.a. följande avseenden:

- Varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.

- De deltagande eleverna kommer att tillfrågas inför materialinsamlingen och har möjlighet att avböja medverkan i studien.

- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.

Kontaktuppgifter Malmö universitet: www.mah.se

040-665 70 00

Lärare ………

52 Datum ……….

Underskrift

In document Flerspråkiga elevers utveckling i matematik genom kommunikativ undervisning (Page 38-52)