I Karlskoga kommun var majoriteten av de som avled arbetare eller familjemedlemmar till arbetare. Av de här individerna var i princip samtliga under 40 år gamla och särskilt utsatta var män. Studieresultatet visar på en överdödlighet i bostadsområdena i Bofors, inom vilka många arbetare levde. Möjligen hade inte överdödligheten så mycket med arbetsuppgifterna att göra, det kanske snarare handlade om hur man levde i och utanför hemmen. Som Gauffin gör en poäng i spelar de ekonomiska förutsättningarna en väsentlig roll för möjligheten till att välja bostad, individer med lågbetalda arbeten hamnar nämligen många gånger i trångbebodda bostadsområden. Undertecknad kan dock inte uttala sig om arbetarnas löneförhållanden, men honom veterligen torde inte industriarbeten under 1900-talets början ha genererat överflödig inkomst.
Som Åman och Fanning kommit fram till vad gäller överdödligheten i deras studier, spelade de sanitära förhållandena en väsentlig roll för risken att avlida. Huruvida bostadsområden i Bofors var osanitära eller inte är också svårt att besvara, de många bostadslängorna i arbetarområdet Rosendal vittnar dock om hur man levde trångt.123
Hur eländig och ödesdiger epidemin år 1918 än må ha varit, har undertecknad i
undersökningen funnit att kommunens hälsovårdsnämnd gjorde vad de kunde för att försöka begränsa den. Liksom under dagens Corona-pandemi lät man, i den mån laglig befogenhet förefanns, förbjuda alla offentliga sammankomster i kommunen, tillsammans med Bofors lät man också upprätta ett provisoriskt sjukhus för få bukt med sjukdomen. Nämndens preventiva arbete inbegrep även en kommunikativ del, kommuninvånarna skulle nämligen underrättas om epidemins utbredning. Det var tydligt att man riktade informationen till samtliga i kommunen, med tidens alla tillgängliga medier såsom tidningar och anslagstavlor, såg man till att all nödvändig information kom alla till del.
Sett till tidningarnas rapporteringar under epidemimånaderna, men också till det som står skrivet i hälsovårdsnämndens protokoll, har undertecknad funnit att man i kommunen lättade på restriktionerna i november då antalet sjukdom- och dödsfall tycktes gå nedåt. Som en konsekvens av detta visade det sig istället att epidemin mot slutet av månaden tilltog i omfattning. Slutsatsen som undertecknad drar utifrån detta är att hälsovårdsnämnden ropade
50
hej innan man kommit över bäcken, ett misstag man hundra år senare inte tycks ha tagit lärdom av. Om detta berodde på yttre påtryckningar på nämnden eller inte låter han vara osagt, dock kvarstår det faktum att man i kommunen lättade på restriktionerna för tidigt.
Käll- och litteraturförteckning
Otryckta källor:
Karlskoga kommunarkiv
Hälsovårdsnämnden, Protokoll 1918, E 6:74 – 75.
Hälsovårdsnämnden, öfversikt af dödsorsakerna i Karlskoga municipalsamhälle under år 1916 enligt dödsbevisen, E 6:74 – 75.
Hälsovårdsnämnden, öfversikt af dödsorsakerna i Karlskoga municipalsamhälle under år 1917 enligt dödsbevisen, E 6:74 – 75.
KARLSKOGA TIDNING 1918.
Karlskoga kyrkoarkiv
Böcker över obefintliga 1896 - 1941, SE/ULA/10 513/A III/1.
Död- och begravningsböcker 1910 - 1924, SE/ULA/10 513/F/7.
Tryckta källor:
Tidskrifter och uppsatser
Flyvbjerg Bent, ”Fem missförstånd om fallstudieundersökning”, Statsvetenskaplig Tidskrift 106:3 (2003/04). Hansson Erik, Albin Maria, Rasmussen Magnus & Jakobsson Maria, ”Stora skillnader i överdödlighet våren 2020 utifrån födelseland”, Läkartidningen 117 (2020).
Länsstyrelsen Örebro län, ”Brukat och byggt i Örebro län”, Program för kulturmiljövård i Örebro län, del 1 2002:21 (2002).
Persson Johan, ”De som aldrig återvände”. Hur kroppa landskommun drabbades av spanska sjukan, C - uppsats (Karlstad: Karlstad universitet, 2015).
Vikström, Johan, ”Spanska sjukan i Kalix 1918 - 1920”. En studie av epidemins omfattning och karaktär
vid en ort i norra Sverige, C - uppsats (Falun: Högskolan i Dalarna, 2013).
Tidningsartiklar
Eriksson Niklas & Nygren Susanna, ”Första fallet av coronaviruset i Sverige: isolerat sig själv”, Aftonbladet 31/1 2020, https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/GGgL49/forsta-fallet-av-coronaviruset-i-sverige-isolerat-sig-sjalv
[hämtad 2020-11-07].
Nyberg, Mathilda, ”omdebatterade besluten: för och emot”, Expressen 16/3 2020,
Svedlund, Lovisa, ”underliggande sjukdomar vanligare i utsatta områden – en möjlig förklaring”, Måbra 21/4 2020, https://www.mabra.com/halsa/underliggande-sjukdomar-vanligare-i-utsatta-omraden-en-mojlig-forklaring/6513054 [hämtad 2020-11-24].
Organisationer/myndigheter
Demografisk Databas Södra Sverige, Källor och databaser, 24/6 2020, http://ddss.nu/sources [hämtad 2020-12-01].
Folkhälsomyndigheten, Nytt coronavirus upptäckt i Kina, 16/1 2020,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/januari/nytt-coronavirus-upptackt-i-kina/ [hämtad 2020-11-07].
Statistiska Centralbyrån, Befolkningsutveckling – födda, döda, in- och utvandring samt giftermål och skilsmässor
1749 – 2019, u.å.,
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkningsutveckling-fodda-doda-in--och-utvandring-gifta-skilda/ [hämtad 2020-11-08].
Visit Karlskoga Degerfors, Arbetarmuseet Gråbo, u.å.,
https://www.visitkarlskogadegerfors.se/sv/gora/arbetarmuseet-grabo-28495 [Hämtad 2021-01-02].
World Health Organization, WHO Coronavirus Disease (COVID-19) Dashboard, u.å., https://covid19.who.int/
[hämtad 2020-11-08].
1177 Vårdguiden, Lunginflammation, u.å., https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/lungor-och-luftvagar/inflammation-och-infektion-ilungor-och-luftror/lunginflammation/ [Hämtad 2020-12-04].
Litteratur
Bryman Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 1:4 uppl. (Malmö: Liber AB, 2007).
Fanning J. Patricia, Influenza and Inequality – One Town’s Tragic Response to the Great Epidemic of 1918, 1 uppl. (Amherst: University of Massachusetts press, 2010).
Holmström Algot, Karlskoga. En bruksbygd blir industriort. Hundra års utveckling, 1 uppl. (Karlskoga: Kulturnämnden, 1978).
Tallerud Berndt, FARSOTER. Genom tiderna, 1 uppl. (Stockholm: Utbildningsförlaget Brevskolan, 1991). Tallerud Berndt, skräckens tid – farsoternas kulturhistoria, 1 uppl. (Stockholm: Bokförlaget Prisma, 1999). Åman Margareta, SPANSKA SJUKAN. Den svenska epidemien 1918 – 1920 och dess internationella förlopp, doktorsavhandling (Uppsala: Uppsala universitet, 1990).
Bilaga1. Döda utanför kommunen, men skrivna i församlingen
Tabell 6. De avlidnas födelseår, månad för dödsfall, yrke och hemvist.
Födelseår Död Kön Yrke Bostadsområde
1886 Augusti Man Stenarbete Lonnhyttan
1897 September Man Gjuteriarbete Bohult
1895 September Man Gjuteriarbete Bregårdstorp
1874 Oktober Man Hyttarbete Valåsen
1896 Oktober Kvinna ”Valsarbetarhustru” Bofors
1891 Oktober Man Vals-arbete Bofors
1896 Oktober Man Vals-arbete Municipalsam.
1896 Oktober Man Vals-arbete Bofors
1890 Oktober Man Krutbruksarbete Municipalsam.
1886 November Kvinna - Municipalsam.
1896 November Kvinna - Municipalsam.
1888 November Man Maskinarbete Municipalsam.
1906 November Kvinna D.t. Disponent Björkborn
1904 December Man - Ålderdomshem
1893 December Man Sjöman Gelleråsen
Bilaga 2. Skrivna i församlingen och döda i kommunen
Tabell 8. Födelseår, kön, yrke och hemvist hos de som avled i september år 1918.
Födelseår Kön Yrke Bostadsområde
1904 Kvinna D.t. Gjuteriarbetare Bofors
1898 Kvinna D.t. Bruksarbetare Bregården
1884 Man Vals-arbete Bofors
1885 Man Smed Bofors
(Riksarkivet, Karlskoga Kyrkoarkiv SE/ULA/10 513/F/7, Död- och begravningsböcker 1910 – 1924). Tabell 10. Födelseår, kön, yrke och hemvist hos de som avled i oktober år 1918.
Födelseår Kön Yrke Bostadsområde
1895 Man Maskinarbete Bregården
1874 Man Maskinarbete Municipalsam.
1876 Kvinna Konditori Municipalsam.
1887 Man Maskinarbete Bofors
1902 Kvinna - Municipalsam.
1882 Kvinna H.t. Befallningsman Björkborn
1871 Man Vals-arbete Skråmmen
1879 Man Handlare Högåsen
1898 Kvinna - Municipalsam.
1883 Man Torpare Backebergshälla
1885 Man Vals-arbete Bofors
1846 Man Jordbruksarbete Backebergshälla
1879 Man Verkstadsförman Bofors
(Riksarkivet, Karlskoga Kyrkoarkiv SE/ULA/10 513/F/7, Död- och begravningsböcker 1910 - 1924). Tabell 12. Födelseår, kön, yrke och bostadsområde över de som avled i november
Födelseår Kön Yrke Bostadsområde
1891 Kvinna H.t. Handlare Sandviken
1863 Man Brukare Granberga
1895 Kvinna H.t. Brukare V. Kärne
Tabell 14. Födelseår, kön, yrke och hemvist hos de som avled i december år 1918.
Födelseår Kön Yrke Bostadsområde
1872 Kvinna - Municipalsam.
1888 Man Kakelugnsmakare Bofors
1897 Kvinna D.t. Bruksarbetare Bohult
1895 Man Jordbruksarbete Stråbergsmyren
1892 Kvinna H.t. ”Grovarb.” Valåsen
1896 Kvinna - Valåsen
1872 Kvinna D.t. Banmästare Municipalsam.
1892 Man Mastarbetare Bofors
1879 Man Mastarbetare Bofors
1890 Man Valsarbetare Bofors
1916 Kvinna D.t. Valsarbetare Bofors
1891 Kvinna Lärarinna Bofors
1901 Man Skogsarbetare Björndalen
Foto 3. Bostadslänga för arbetare i Rosendal, Bofors.
Foto: Tim Westin
Foto 4. Rosendal-bostädernas förhållande till varandra.
Foto: Tim Westin
Bilaga 3. Foton av några arbetarbostäder i Bofors
Foto 1. Arbetarbostaden Korpkullen, Bofors.
Foto: Tim Westin
Foto 2. Arbetarbostaden Gråbo, Bofors.
Bilaga 4. Kartor över Karlskoga kommun
Karta 1. Karlskoga Kyrkby och Bofors Bruk, slutet av 1800-talet.
Karta 2. Karlskoga Municipalsamhälle, 1930-talet.
Karta 3. Merparten av Karlskoga Kommun idag.