• No results found

Det kan inte dras några generella slutsatser om kvinnor och män då vi bara intervjuat sex stycken individer men det kan konstateras att ur vår empiri finns det skillnader i upplevelserna av det gränslösa arbetet mellan studiens män och kvinnor, precis som tidigare forskning också kommit fram till. Det handlar främst om att kvinnorna i studien upplever en större press på sig själva att finnas tillgängliga, de har även svårare för att sätta gränser mellan arbetsliv och privatliv samt har kvinnorna svårare för att koppla bort arbetet på fritiden, än vad männen i vår studie upplever. Det kan också konstateras att det gränslösa arbete och dess flexibilitet påverkar individens hälsa och arbetsmiljö både positivt och negativt. Stress och frihet är det två främsta begreppen som förknippas med gränslöst arbete. Det kan även sägas att en god balans mellan arbetsliv och privatliv är enligt respondenterna svårt att uppnå och att sätta tydliga gränser mellan dessa sfärer är något alla arbetar på. Detta har resulterat till att

respondenterna arbetar mycket övertid och upplever en hög arbetsbelastning och en minskad kontroll över arbetet, och det finns även en önskan av ett bättre stöd från arbetsgivaren för att hantera deras arbetssituation. Det kan därmed konstateras att det gränslösa arbetet kan kopplas

35

ihop med hög arbetsbelastning, höga krav i arbetet, ett mindre handlingsutrymme och ett lågt socialt stöd. Det visar sig att detta i kombination med ett förhöjt eget ansvar och den nya teknologins intåg skapar en låg balans mellan arbetsliv och privatliv. Teknologins utveckling och användning som arbetsredskap, som våra respondenter inom IT-branschen har, öppnar upp tillgängligheten för att finnas till hands för arbetsorganisationen. Det finns nu möjlighet till att arbeta från vilken dator som helst, svara i telefon eller mejl utanför bestämda arbetstider och utanför arbetsplatsen. Det blir återigen upp till den anställdes ansvar att avgränsa sig från vad som är arbete och vad som är fritid. Det gränslösa arbetet kan dock föra med sig frihet i och med flexibiliteten till att kunna lägga upp sin arbetsdag hur man vill, ta ledig lättare eller göra privata saker på arbetstid.

När respondenterna fick ta del av resultatet hörde de av sig efteråt och var tacksamma för att de nu börjat tänka på sin arbetssituation och vad de kan förbättra i sitt arbete. De har även insett att stödet från sin chef är otroligt viktigt och att de flesta respondenter måste arbeta på en bättre relation till sin chef. I vårt framtida yrke som HR är det därför viktigt att värna om människor arbetssituation och att vi ger det stödet individen behöver. Att vi ser och hör våra anställda och hjälper dem när det verkligen är i behov av stödet, detta är väsentligt för att kunna hantera de höga arbetskraven ett flexibelt arbetssätt för med sig.

Vår förförståelse har definitivt breddats under studiens gång. Genom tidigare forskning och teorier har vi fått ta del av många andra studier kring liknande forskningsområde, vilket har varit mycket lärorikt och bra att ha och jämföra resultatet mot. Av vår egna empiri har vi fått kunskap om på vilket sätt ett gränslöst arbetssätt kan påverka en individs hälsa och

välmående. Hur arbetssättet kan påverka balansen mellan privatliv och arbetsliv samt att det kan vara svårt att sätta gränser sinsemellan sfärerna, vilket kan påverka den psykosociala arbetsmiljön negativt. Vår empiri visar även att det skiljer sig i upplevelsen av det gränslösa arbetet mellan könen bland de sex respondenter vi intervjuat.

7.5 Framtida forskning

Vi har medvetet tagit med genusperspektivet i studien och sett om det fanns skillnader i upplevelser mellan de intervjuade männen och kvinnorna. Men de intervjuade männen och kvinnornas olika positioner kan också ha haft betydelse för deras upplevelser och

förhållningssätt till det gränslösa och flexibla arbetet. Tre av det sex intervjuade männen och kvinnorna ansvarar över ett team och har därmed ett personalansvar vilket kan påverka deras upplevelser och förhållningssätt till deras arbetssituation. Att inneha ett personalansvar medför mer arbete än att enbart ansvara för sig själv. Därför vore det intressant att göra en studie baserat på individer som innehar samma slags titel eller position med ett likvärdigt ansvar, för att se om det har betydelse eller inte. En annan variant hade kunnat vara att lyfta begreppet intersektionalitet, vi tar endast upp genus i studien men det finns andra aspekter som klass, ålder, etnicitet m. fl., som vore intressant att undersöka dess påverkan på upplevelserna av det gränslösa arbetet.

Det hade också varit intressant att forska mer kring informations- och

kommunikationsteknologi (IKT) och dess inverkan på individen. Den nya teknologin har lett till att individer idag arbetar gränslöst då individen alltid kan vara tillgänglig på mail, telefon vilket skapar höga arbetskrav och således hög arbetsbelastning. Här hade en kvantitativ studie kunnat genomföras då fler hade kunnat medverkat och man fått ett mer generaliserbart

resultat. Det hade varit intressant och se hur många det är som egentligen väljer att arbeta gränslöst eller om det faktiskt är teknikens intåg som tvingat dem till att arbeta på detta vis.

36

8 Referenslista

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm. Liber AB.

Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundberg, U. (2006). Gränslöst arbete: socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Malmö: Liber.

Aronsson, G., Hellgren, J. & Isaksson, K. (2012). Arbets- och organisationspsykologi - individ och organisation i samspel. Stockholm: Natur & Kultur

Becker, Howard S. (2008). Tricks of the trade: yrkesknep för samhällsvetare. Malmö: Liber Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.) Stockholm: Liber AB

Eklöf, M. (2017). Psykosocial arbetsmiljö. Begrepp, bedömning och utveckling. Lund: Studentlitteratur

Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Johanneshov: MTM

Theorell, T. (2003). Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur Solberg, Peter & Britt-Marie. (2013). Kunskapens former, vetenskapsteori och forskningsmetod. (3. uppl.). Stockholm: Liber

Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., Lundberg, U., Skärstrand, E. (1998). Gränslöst arbete eller arbetets nya gränser: Delstudie 1. Arbete och hälsa, 1998:21. Solna: Arbetslivsinstitutet.

Allvin, M., Wiklund, P., Härenstam, A., & Aronsson, G. (1999). Frikopplad eller frånkopplad - Om innebörder och konsekvenser av gränslösa arbeten. Arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie.

Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundberg, U. (2011). Work Without Boundaries. Psychological Perspectives on the New Working Life. Oxford: WileyBlackwell.

Aronsson, G. (Red.). (2018). Gränslöst arbete. En forskningsantologi om

arbetsmiljöutmaningar i anknytning till ett gränslöst arbetsliv (Rapport 2018:1). Stockholm: Arbetsmiljöverket. Hämtad 2019-02-04 från: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/granslost-arbete- enforskarantologi-om-arbetsmiljoutmaningar-i-anknytning-till-ett-granslost- arbetsliv_rap2018_1.pdf

Bergman, A., Gardiner, J. (2007). Employee availability for work and family: three Swedish case studies, Employee Relations, Vol. 29 Issue: 4, pp.400-414.

37

Bourne, KA., Wilsen, F., Lester, SW., & Kickul, J. (2009). Embracing the whole individual: Advantages of a dual-centric perspective of work and life. Business Horizons, 52, 387-398.

Guest, David E. (2002), “Perspectives on the Study of Work-life Balance”, Social Science Information, Vol. 41, p. 255 – 279.

Glynn, C., Steinberg, I. and McCartney, C. (2002). Work – Life Balance: The Role of the Manager. West Sussex: Roffey Park Institute.

Edwards, J., & Rothbard, N. (2000). Mechanisms Linking Work and Family: Clarifying the Relationship Between Work and Family Constructs. The Academy of Management Review, 25(1), 178-199.

Grotto, A. R., & Lyness, K. S. (2010). The cost of today’s jobs: Job characteristics and organizational supports as antecedents of negative spillover. Journal of Vocational Behavior, 76, 395-405.

Grönlund, A. (2007) Egenkontroll som friskfaktor och riskfaktor. Det gränslösa arbetet i Västeuropa och Sverige. Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg. 13, nr 2, sommaren 2007.

Karlsson, J. (2006). Bra och dålig flexibilitet – en litteraturöversikt. Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg. 12, nr 3, hösten 2006.

Kylin, C. (2007). Coping with boundaries – A study on the interaction between work and nonwork in home-based telework. (doktorsavhandling). Stockholm: Psykologiska

institutionen.

Ljungberg, J. (2018). Digitalisering och arbetslivets utmaningar. I A. Aronsson, G. (Red.). Gränslöst arbete. En forskningsantologi om arbetsmiljöutmaningar i anknytning till ett gränslöst arbetsliv (Rapport 2018:1). Stockholm: Arbetsmiljöverket.

Hämtad 2020-03-01 från:

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/granslost-arbete- en50forskarantologi-om-arbetsmiljoutmaningar-i-anknytning-till-ett-granslost- arbetsliv_rap2018_1.pdf

Mellner, C. Aronsson, G. & Kecklund, G. (2014). Boundary Management Preferences, Boundary Control, and Work-Life Balance among Full-Time Employed

Professionals in Knowledge-Intensive, Flexible Work. Nordic Journal of Working Life Studies, Dec 2014, Vol.4(4), pp.7-23.

Mellner, C., Aronsson, G., & Kecklund, G. (2012). Segmentering och integrering: Om mäns och kvinnors gränssättningsstrategier i högkvalificerat arbete. Arbete och Hälsa, 2012.

Parkes, Louise P; Langford, Peter H. (2008). Work-life balance or work-life alignment? A test of the importance of work-life balance for employee engagement and intention to stay in organisations. Journal of Management and Organization; Lyndfield Vol. 14, Iss. 3, 267-284.

38

Townsend, K. & Batchelor, L. (2005). Managing mobile phones: a work/non work collision in small business. Technology, Work and Employment, 20 (3), 259-267. doi: 10.1111/j

1468005X.2005.00158

Theorell Töres, Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom En systematisk litteraturöversikt. Februari 2014 .

SBU • Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Internetreferenser

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-

ochsuicidprevention/statistik-psykisk-halsa/ Uppdaterat: 2019-12-11, hämtad 2020-04-07

9 Bilagor

9.1 Bilaga 1 Informationsbrev Hej!

Kul att just du vill medverka i vår studie. Vi är två studenter som studerar på

OPUSprogrammet vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås. Utbildningen berör ämnena sociologi, psykologi & pedagogik, men även relationen mellan arbetsliv och samhället. Efter tre år får vi en kandidatexamen i arbetsvetenskap.

Vill du veta mer om vår utbildning? Här kommer en länk om mer information om utbildning. http://www.hb.se/Utbildning/Program-och-kurser/Program-HT-2017/Organisations--och-pers onalutvecklare-i-samhallet/

Som en del i utbildningen gör vi ett examensarbete på kandidatnivå. Syftet med vår undersökning är att utforska och undersöka hur tjänstemän som arbetar heltid inom ITbranschen upplever sitt gränslösa arbete. Dina svar från intervjun kommer att ligga till grund för vårt resultat i studien.

Deltagandet i vår studie är frivilligt och anonymt och du kan när du vill under studiens gång avbryta din medverkan. Informationen som samlas in under intervjun kommer endast att användas i arbetets syfte och det kommer endast behandlas av oss två studenter. Studiens resultat kommer även att presenteras anonymt och kommer inte kunna spåra dig till ditt företag.

Vi ser fram emot att få intervjua dig!

Vi bifogar även de forskningsetiska principer nedan, läs gärna detta innan intervjun. https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

9.2 Bilaga 2 Intervjuguide

Bakgrundsinformation och inledning

39

2. Vilken position har du i organisation? 3. Hur kommer det sig att du valde detta yrke?

4. Hur länge har du arbetat på din nuvarande arbetsplats?

Gränslöst arbete

5.Vad betyder gränslöst arbete för dig? 6. Vad är balans i livet för dig?

7. På vilket sätt försöker du skilja på arbete och din privata tid?

Har du någon särskild strategi eller hur tänker du kring detta?

8. Hur upplever du din egen gränsdragning/gränssättning i relation till arbetslivet och privatlivet?

9. Har du blivit erbjuden någon hjälp från din arbetsgivare för att nå en strategi för gränssättningar i ditt arbete?

Hur upplever du stödet från din arbetsplats i frågan ovan?

10. Blandar ni arbete och privatliv på din arbetsplats, eller är det en rak uppdelning där man på arbetstid endast pratar arbete och inte om privata saker?

är dessa två sfärer flexibla med varandra eller uppdelade

11. Vad är det som motiverar dig till att fortsätta arbeta på detta flexibla arbetssätt? 12. Hur tycker du ditt arbetsliv påverkar ditt privatliv?

Flexibelt

13. Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?

14. Hur många timmar per vecka är din avtalsenliga arbetstid? 15. Hur ofta jobbar du mer/över än din avtalsenliga arbetstid?

Varje dag, en dag i veckan etc

16. Har du en jobbtelefon och/eller en jobbdator?

I sådana fall, tar du med dessa hem efter arbetsdagens slut?

Om inte, förutsätter vi att du har allt i din privata mobil och/eller dator? 17. Upplever du att du hinner med dina arbetsuppgifter under en arbetsdag?

utveckla, på vilket sätt?

18. Känner du behovet av att vara tillgänglig för ditt arbete även efter arbetets slut?

För vilka? (medarbetare, kunder, chef)

19. Upplever du att det finns en press på dig att du ska vara tillgänglig efter arbetets slut?

varför, på vilket sätt?

20. Under vilken tid på dygnet upplever du att folk/kunder förväntar sig att du ska svara på mail/sms/samtal?

varför?

21. Vilka dagar eller stunder på dygnet är du inte tillgänglig?

Uppkopplade eller läser mejl?

Krav, kontroll, stöd

22. Hur tilldelas du dina arbetsuppgifter?

Hur fungerar det, är det du som bestämmer eller blir du tilldelad av organisationen?

23. Vet du vad som krävs av dig i ditt arbete?

24. I vilken utsträckning upplever du att dina kunskaper motsvarar kraven i arbetet? 25. Hur upplever du din arbetsbelastning?

Hur hanterar du den? Hur fungerar det?

40

Hur?

27. Har det uppstått situationer då du fått säga nej till arbetsuppgifter/ordrar etc?

Vad blev följderna?

Hur kändes det för dig?

28. Hur ser förväntningarna ut från organisationen gällande vilka tider på dygnet du ska vara tillgänglig?

på ledig tid/helger?

29. Kan du beskriva relationen till din chef? 30. Hur upplever du stödet från din chef? 31. Hur upplever du stödet från:

Familj/Vänner

Medarbetare/kollegor?

32. Önskar du förändringar i din nuvarande arbetssituation?

Utvecklingsmöjligheter? - Kompetensutveckling? Work-life balance

33. När arbetsbelastningen är hög, hur påverkar det ditt privatliv? 34. Finns det möjlighet för dig att släppa arbete när du kommit hem? 35. Upplever du att det är svårt att få ihop arbetslivet och privatlivet?

om ja, varför och vad är det som är svårt? 36. När känner du att du kopplar bort arbetet?

37. Vad hittar du på fritiden?

38. Klarar du av att inte titta mejl på en arbetsfri dag?

39. Hur tror du dina närstående påverkas av ditt flexibla arbetssätt?

40. Upplever du att finns några svårigheter att skilja på arbetsliv och privatliv?

om ja, är det svårt att sätta tydliga gränser mellan dessa två? Hälsa

41. Hur upplever du att ditt välmående påverkas av ditt arbetssätt? 42. Har du svårt att koppla av på fritiden pga. av din arbetssituation? 43. Har det hänt att du ändrat på dina privata planer till förmån för arbetet?

• Varför? (tid, rum, krav)

44. Hur tror du dina nära och kära upplever din närvaro i ditt privatliv? 45. Hur upplever du stressnivån på ditt arbete?

46. Hur hanterar du stressen från ditt arbete?

47. När du lämnar din arbetsplats för dagen, är det för gott eller får du dåligt samvete av att du inte hunnit med allt men går hem ändå?

48. Upplever du att du sover dåligt pga. av tankar från arbetet?

Hur hanterar du iså fall detta? 49. Hur är ditt humör efter en lång arbetsdag?

50. Om du funderar tillbaka lite, om du skulle summera det två närmsta åren i känslor (Arbetsrelaterade år), hur skulle de ta sig i uttryck?

51. Har du uppsökt läkare någon gång på grund av du mått dåligt i ditt arbete?

52. Vilka är dina positiva upplevelser av hur det gränslösa arbetet påverkar din hälsa?

Avslutning

53. Berätta om hur du skulle vilja att arbetsliv och fritid hängde ihop. 54. Är det något du vill tillägga som vi inte har frågat?

41

Besöksadress: Allégatan 1 · Postadress: 501 90 Borås · Tfn: 033-435 40 00 · E-post: registrator@hb.se · Webb: www.hb.se

Related documents