Alla informanterna är eniga om att grammatik är ett verktyg som bör integreras i språkundervisning. De är på så sätt i samklang med dagens forskning som visar på att det gynnar språkinlärning i skolkontext att göra eleverna medvetna om språkstruktur även om alla forskare inte är eniga om detta. Enligt forskningen och lärarna ökar grammatikundervisning den grammatiska kompetensen vilket tjänar den kommunikativa kompetensen. Däremot är de inte överens om metoderna och skillnaden speglar den debatten som råder mellan en deduktiv och en induktiv metod. Det finns ingen forskning som visar att en metod är bättre än en annan, men kopplingen till kommunikation är räddningen. Det som verkar gynna inlärningen är att lärarna använder sig av en blandning av metoder, både implicit och explicit, induktiv och deduktiv. Att grammatikundervisning ska ingå i kommunikativa aktiviteter är lärarna överens om och brukar alltid koppla grammatik till kommunikativa aktiviteter på olika sätt men framför allt genom produktion. Brist på direktiv från Skolverket angående grammatikundervisning har stora konsekvenser. I och med att styrdokument låter lärarna bestämma, vad, hur och när de ska undervisa i grammatik, med som enda krav att det ska fylla ett kommunikativt ändamål, leder till att det finns så stora skillnaden i grammatikundervisning som identifierades i denna studie. Att grammatikundervisning kan ske på så olika sätt reflekterar också oenigheten inom forskningen angående olika metoders effektivitet. Det som saknas mest enligt mig är att Styrdokumentet inte hänvisar till metoder alls och dessutom att det inte påpekas att en blandning av metoder gynnar språkinlärning och är ett sätt att kämpa mot hinder som tråkighet till exempel. Det vore därför intressant att göra en studie som jämför elevernas motivation och inställning till de implicita, induktiva och deduktiva metoderna och jämföra resultat av alla metoderna med motivation i fokus.
Referenser
Bailly, D. (1998). Les mots de la didactique des langues, le cas de l’anglais. Gap: Ophrys. Bailly, N., Cohen M. (2001) L’approche communicative. Hämtad från:
http://flenet.rediris.es/tourdetoile/NBailly_MCohen.html
Barbosa da Silva, A., & Wahlberg, V. (1994). Vetenskapsteoretisk grund för kvalitativ
metod. I G. Starrin & P-G. Svensson (red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori, (s. 41-72). Lund: Studentlitteratur.
Borg, S. (2003) Teacher cognition in language teaching: A review of research on what language teachers think, know, believe, and do. Language teaching, 36 (2). pp 81-109. School of Education, University of Leeds, UK
Bryman A, (2013). Samhällsvetenskapliga metoder, Stockholm: Liber
Christodoulou, D. (Spring 2014). Minding the knowledge gap. American educator. Hämtad från: https://www.aft.org/sites/default/files/periodicals/Christodoulou.pdf
Cook, V. (1996). Second Language Learning and Language Teaching. 2nd edition. London: Arnold, a member of the Hodder Headline Group.
Ellis, R. (1994). The study of second language acquisition. Oxford: Oxford University Press.
Ellis, R. (2009) Task-based language teaching: sorting out the misunderstandings. International Journal of Applied Linguistics 19: no. 3.
Ellis, R. (2012). Language Teaching Research and Language Pedagogy. West Sus-sex: Wiley- Blackwell.
Flyman Mattsson, A. (2003). Teaching, learning, and student output: a study of French in the
classroom. Diss. Lund : Univ., 2003. Lund.
Harmer, J. (2007). The Practice of English Language Teaching. 4. Uppl. Harlow: Longman. Hellström, S. (1985), Franska. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.
Hymes, D. H. (1991). Vers une compétence de communication. Paris : CREDIF Hatier. Collection « LAL ».
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Larsen-Freeman, D. (2001). Teaching grammar. In Celce-Murcia, Marianne (red.). Teaching English
as a second or foreign language. 3. ed. Boston: Heinle & Heinle, 251-266.
Legros D. & Crinon J. (2002). Les théories de l'apprentissage et les systèmes multimédias. In
Psychologie des apprentissages et multimédia. Paris : Armand Colin. 23-39.
Lundahl, B. (2009). Engelsk språkdidaktik: texter, kommunikation, språkutveckling. 2., [rev.] uppl. Lund.
Malmberg, P. (1989), För en bättre språkundervisning – en presentation av Europarådets
språkprojekt. Uppsala: ORD & FORM AB. Uppsala universitet, Fortbildningsavdelningen
Malmberg, P. & Bergström, I. (red.) (2000). I huvudet på en elev: projektet STRIMS: strategier vid
inlärning av moderna språk. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning
Nylén, A. (2015). Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning, spansklärares
värderingar, dilemman och förslag. Licentiatuppsats i Utbildningsvetenskap med inriktning mot språk
och språkutveckling. Stockholm: Stockholms universitet. Hämtad från: http://su.diva- portal.org/smash/get/diva2:807692/FULLTEXT01.pdf
Pothier, M. (2003). Multimédias, dispositifs d’apprentissage et acquisition des langues. Gap : Ophrys. Collection « AEM ».
Richards, J.C. & Rodgers, T.S. (2001). Approaches and methods in language teaching: a description
and analysis. 2. Uppl. Cambridge: Cambridge University Press.
Schleicher, A. (2015). How Sweden’s school system can regain its old strength. Hämtad från: http://oecdeducationtoday.blogspot.se/2015/05/how-swedens-school-system-can-regain.html
Skolverket, (2007). Gemensam europeisk referensram för språk; lärande, undervis-ning och
bedömning. Hämtad från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2144
Skolverket, (2011). Kursplanen i moderna språk. Hämtad från http://www.skolverket.se/laroplaner- amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/mod?tos=gy&subjectCode=MOD&lang=sv Skolverket, (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i moderna språk. Hämtad från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2560
Skolverket, (2011). Alla kommentar. Hämtad från, http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/mod?tos=gy&subjectCode=MOD&lang=sv&courseCode= MODXXX01#anchor_MODXXX01
Tammenga-Helmantel, M., Arends, E., & Canrinus, E. T. (2014). The effectiveness of deductive, inductive, implicit and incidental grammatical instruction in second language classrooms. System, 45, 198-210.
Tornberg, U. (2005). Språkdidaktik. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från vr.se
Bilaga: Intervjuguide
Hur länge har du arbetat som språklärare? som fransk/spansk lärare Är du certifierad?
Vad är målet med din språkundervisning? Vad tycker du om grammatik själv?
Hur pass viktigt är det att kunna grammatik för att kunna språket? Tycker du att grammatik ska ingå i språkundervisning? Varför? Är den grammatiska kompetensen viktig?
Hur brukar du introducera grammatik till dina elever? Brukar du använda dig av grammatisk terminologi eller inte? Av vilken anledning?
I vilka sammanhang under en lektion undervisar du i grammatik? Varför?
Hur kopplar du grammatiken till kommunikativa aktiviteter? Vilka metoder använder du dig av?
Hur brukar du undervisa i grammatik: organisera/lägga upp en grammatiklektion? Kan du ge några exempel på hur du lägger upp en grammatiklektion?
Brukar du presentera grammatik med exemplet först och regeln sedan eller tvärtom? (induktivt eller deduktivt)
Vilken typ av uppgifter/övningar ger du dem för att de ska öva på grammatik. Hur gör du om eleverna inte förstår?
Om eleverna gör misstag under grammatiska övningar när de talar/ skriver vad brukar du göra?