Slutsats

I denna uppsats har en longitudinell undersökning genomförts där den frivilliga delen av årsredovisningarna för åtta utvalda företag i IT- och industribranschen studerats (fyra på respektive bransch). Syftet var att ta reda på vad branscherna redovisade 1999 jämfört med 2008, med bakgrund till att västvärlden har rört sig från en tillverkningsbaserad ekonomi till en kunskapsbaserad ekonomi. Branscherna valdes ut som motpoler till varandra, då IT-företagen nästan enbart består utav IC-kapital och industriföretagen historiskt haft en stor del fasta tillgångar men säkerligen gått igenom stora förändringar under denna period. Och då skillnaderna mellan företagens bokförda värden och marknadsvärdet hela tiden ökat under denna period, borde behovet att redovisa dessa dolda resurser ökat. Min ambition var även att kunna se tendenser angående vilka faktorer som avgör hur IC-redovisningen utvecklas.

1999 syntes stora skillnader mellan branscherna. Flera utav IT-företagen hade en välutvecklad IC-redovisning. LBI hade bland annat ett eget kapitel för det intellektuella kapitalet och HIQ hade ett kapital över företagets strukturkapital. Detta kan jämföras med industribranschen som inte hade något där IC-kapitalet direkt nämndes. Sandvik hade i jämförelse med övriga industriföretag en välutvecklad IC-redovisning 1999 vilken låg i nivå med flera utav IT-företagen. Det är överraskande att Sandvik fram till 2008 kraftigt minskat sina träffar på IC och mycket utav företagets frivilliga redovisning har försvunnit. Istället har företaget en stor del av sin redovisning förlagd i förvaltningsberättelsen vilket företaget är ensamt om och inte speglar några tendenser hos övriga företag i undersökningen. Övriga industriföretag har istället gått framåt med sin IC-redovisning år 2008 jämfört med 1999. De har överlag närmat sig IT-företagen med en mer konkret och utvecklad IC-redovisning. Till exempel har antalet träffar på medarbetare i förhållande till träffar på anställda ökat. Vilket är en tendens att företagen vill lyfta fram personalen som en tillgång istället för en kostnad/belastning vilket oftast förknippats med träffar på nyckelordet anställda. Ett annat exempel på att industribranschen närmat sig

IT-65 | S i d a 9%

52% 39%

Industribranschen 2008

9%

52% 39%

IT-branschen 1999

Internkapital Externkapital Humankapital

branschen är fördelningen över träffarna på respektive kategori. År 1999 hade IT-branschen 9 % av sina relevanta träffar på internkapitalet, 52 % på externkapitalet och 39 % på humankapitalet. För industribranschen var siffrorna för samma period 6 % av träffarna på internkapitalet, 65 % på externkapitalet och 29 % på humankapitalet. För år 2008 hade fördelningen för industribranschen ändrats stort. Träffarna på humankapitalet var 39 % för både IT- och industribranschen. Fördelningen på externkapitalet har också blivit mer lik med 57 % hos IT-branschen och 52 % av träffarna hos industriföretagen. Det är noterbart att IT-branschen procentuellt har fler träffar på externkapitalet än vad industribranschen har. Träffarna på internkapitalet var 4 % för IT-branschen och 9 % för industriIT-branschen. Det mest noterbara med denna jämförelse är att industribranschen 2008 har exakt samma fördelning över träffar som IT-branschen hade år 1999.

Detta för mig in på vilka faktorer som kan förklara utvecklingen för IC-redovisningen. Tvingande isomorfism i form av att något ledande företag driver utvecklingen är svår att uppvisa. Sandvik var ledande för industriföretagen år 1999 men hade en väldigt svag IC-redovisning år 2008. I motsatt riktning hade övriga industriföretag utvecklat sin IC-redovisning. För IT-branschen hade både HiQ och Tieto en välutvecklad IC-redovisning redan 1999, något som utvecklades ännu mer fram till 2008. Att fastställa vilket företag av dessa som varit ledande är svårt att avgöra. Därtill hade både LBI och IFS gått bakåt med sin IC-redovisning 2008 jämfört med 1999. Något som däremot kan konstateras är att industribranschen tagit efter IT-branschen. Fördelningen av

66 | S i d a relevanta träffar för industribranschen 2008 blev densamma som fördelningen för IT-branschen var 1999. Det kan vara så att IT-branschen som helhet driver utvecklingen utav IC-redovisningen.

En annan faktor som kan påverka utvecklingen av IC-redovisningen är fundamentala förutsättningar. Denna förklaring är svår att stödja då bland annat HiQ som nyintroducerat börsföretag 1999 hade en av de mest välutvecklade IC-redovisningarna, och Sandvik 2008 som ett av de största företagen hade en av de tunnaste IC-redovisningarna. Därtill hade IFS också minskat sin redovisning trots en kraftig ökning i företagets värdering. En förklaring till företagets minskade IC-redovisning kan vara att företagets legitimitetsgap till samhället har minskat. Företaget hade 1999 ett negativt resultat vilket gjorde att företaget tvingades ha en mer utbredd IC-redovisning och när företaget 2008 uppvisade ett positivt resultat minskade detta behovet. Dock finns det företag som utvecklar och förbättrar sin IC-redovisning trots starka resultat och ökade värdering, till exempel HiQ som utvecklat en redan stark IC-redovisning 1999 till det bättre 2008. Företaget hade 1999 ett starkt positivt resultat vilket förbättrats fram till 2008.

En tredje förklaring till utvecklingen av IC-redovisningen (som kan kopplas samman med IFS förändrade legitimitetsbehov) kunde vara det så kallade sociala kontraktet som finns mellan ett företag och det samhället de verkar i. Denna proposition kan stödjas då företagens IC-redovisning har förändrats, vilket kan innebära att samhällets förväntningar på företagen har ändrats vilket gjort att företagen tvingats ändra sin redovisning. Det är mest troligt att förändringarna i företagens IC-redovisning bygger på förändrade förväntningar från samhället där företagen verkar. Detta kan jämföras med de resultat Fredrik Ljungdahl kom fram till när han studerade miljöredovisning för svenska börsnoterade bolag under början av 1990-talet, då han kom fram till att förväntningar på företagen påverkade hur miljöredovisningen förändrades. Därtill kan denna proposition förklara varför IT-branschen var så pass långt före industribranschen 1999 med att redovisa IC-information. År 1999 var vi mitt i en IT-bubbla och kraven på att IT-företagen visade sig som legitima var stora, medan industribranschen inte hade samma krav på sig utan redovisade mer finansiell information istället. 2008 har IT-företagen däremot fått ökade krav från samhället att visa att deras finanser är goda etcetera och kraven på industribranschen har i motsatt riktning ökat när det gäller redovisning av IC-information efter att det blivit mer aktuellt i samhället.

67 | S i d a