Intellektuellt kapital

(1)

1 | S i d a

Ekonomihögskolan

- En jämförelse över redovisning av intellektuellt kapital under en 10-årsperiod för IT- och industribranschen

Examensarbete, D-uppsats i företagsekonomi Ekonomistyrning, 4FE90E, VT 2010-05-29 Författare: Markus Sandin, 840514-2913 Handledare: Andreas Jansson

Examinator: Jan Alpenberg

(2)

2 | S i d a

Förord

Efter en vår med mycket jobb och slit har resan slutligen kommit till sitt slut. Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Andreas Jansson för all sin konstruktiva kritik och feedback som fått mig att utveckla uppsatsen till det bättre.

Växjö, den 28:e Maj 2010.

Markus Sandin

(3)

3 | S i d a

Sammanfattning

Examensarbete, D-uppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan Linnéuniversitet, ekonomistyrning, 4FE90E, VT 2010.

Författare: Markus Sandin Handledare: Andreas Jansson

Titel: Intellektuell Kapital - En jämförelse över redovisning av intellektuellt kapital under en 10- årsperiod för IT- och industribranschen

Bakgrund: Företag värderas till mångdubbelt deras bokförda värde. Det intellektuella kapitalet kan inte värderas i företagens balansräkningar utan får bland annat lyftas fram i företagens årsredovisningar.

Syfte: Syftet med denna uppsats var att jämföra vad företag i IT- och industribranschen redovisar om sitt IC-kapital år 1999 jämfört med år 2008. Ambitionen var även att kunna fastställa vilka faktorer som styr utvecklingen av IC-redovisningen.

Avgränsningar: Jag har studerat företag på Large- och Mid Cap. Small Cap har exkluderats därför att många företag är relativt små och nyintroducerade på marknaden och saknar tio år gamla årsredovisningar.

Metod: Jag har använt mig utav en innehållsanalys vid sökning i årsredovisningarna för att få fram ett statistiskt underlag och kunna fånga innehållet i årsredovisningarna.

Resultat, slutsatser: Industribranschens IC-redovisning har förändrats till att mer likna IT- branschens IC-redovisning. IT-branschen är ledande när det gäller IC-redovisning och det finns tendenser som visar att företag ändrar sin redovisning utifrån förändrade förväntningar på dem.

Förslag till fortsatt forskning: Undersöka hur konjunkturförändringar påverkar mängden redovisad IC-information.

(4)

4 | S i d a

Innehållsförteckning

Förord ... 2

Sammanfattning ... 3

1. Inledning ... 6

1.1. Bakgrund ... 6

1.2. Problemdiskussion ... 8

1.3 Problemformulering ... 10

1.4 Syfte ... 11

1.5 Avgränsning ... 11

1.6 Disposition ... 12

2. Teoretisk referensram ... 13

2.1 Vad är IC-kapital? ... 13

2.1.1 Varför behövs det? ... 16

2.1.2 Vad redovisar företag angående sitt IC-kapital? ... 17

2.1.3 The Intangible Assests Monitor ... 17

2.1.4 Skandias ramverk ... 19

2.2 Vad driver utvecklingen av IC-redovisningen? ... 21

2.2.1 Fundamentala förutsättningar ... 21

2.2.2 Ett ledande företag ... 22

2.2.3 Det sociala kontraktet – legitimitetssökande ... 24

3. Metod ... 26

3.1 Val av undersökningsansats ... 26

3.1.1 Kvantitativ metod ... 26

3.2 Innehållsanalys ... 27

3.3 Utformad kategoriseringsmall ... 28

3.3.1 Kategorisering av intellektuellt kapital ... 30

3.4 Urval ... 31

3.5 Datainsamling ... 33

3.6 Undersökningskvalitet ... 34

3.6.1 Reliabilitet ... 34

3.6.2 Validitet ... 36

(5)

5 | S i d a

3.7 Källkritik ... 36

4. Resultatframställning & Analys ... 37

4.1 Tolkning av tabeller ... 37

4.2 Internkapital ... 37

4.2.1 1999 ... 37

4.2.2 2008 ... 40

4.2.3 Longitudinell jämförelse över interkapitalet ... 41

4.3 Externkapital ... 43

4.3.1 1999 ... 43

4.3.2 2008 ... 46

4.3.3 Longitudinell jämförelse över externkapitalet ... 49

4.4 Humankapital ... 50

4.4.1 1999 ... 50

4.4.2 2008 ... 54

4.4.3 Longitudinell jämförelse över humankapitalet ... 57

4.5 Avslutande om IC-utvecklingen ... 59

6. Avslutning ... 64

6.1 Slutsats ... 64

6.2 Förslag till fortsatt forskning ... 67

Litteraturförteckning ... 68

(6)

6 | S i d a

1. Inledning

Denna uppsats kommer att handla om utvecklingen av IT- och Industribranschens redovisning över det intellektuella kapitalet. Det här kapitlet kommer att ge en inledning till uppsatsen. Här kommer jag ta upp bakgrunden till mitt ämnesval som sedan mynnar ut i en problemdiskussion.

Jag kommer även ta upp vilket syfte uppsatsen har, vilka avgränsningar jag gjort och att visa en disposition av uppsatsen.

1.1. Bakgrund

I dagens västsamhälle består en majoritet av alla företag utav tjänsteföretag, eller så kallade kunskapsföretag.¹ Dessa företag har en liten del fysiska värden utav deras totala marknadsvärden.

Det finns något ogripbart i dessa företag, något värde som inte riktigt går att ta på. Många kunskapsföretag har ett marknadsvärde på upp till tio gånger bokfört värde.² Vad är då dessa dolda resurser för något? Stewart (1999) kallar det för företagens gömda skatt.³ Jag kallar det för företagets intellektuella kapital (benämner det även som IC, efter engelskans Intellectual Capital).

De senaste tio åren har det skett ett snabbt växande intresse om vikten av det intellektuella kapitalet i organisationers verksamheter. I och med denna förändring krävs också att företagen hittar nya metoder för resultat och prestationsmätning. En stor skillnad mellan den industriella eran och den efterföljande är att människor inte längre enbart kan räknas som en kostnad i företags resultaträkningar utan är en stor resurs för företaget.⁴

Idag kan fortfarande företag inte redovisa hur mycket deras personal är värda i siffror, utan bara som en kostnad i företagets resultaträkning. Många företag har stora dolda resurser, där bland annat personalen ingår. Dessa dolda resurser definieras ofta som ett företagets intellektuella kapital. Här ingår bland annat människors kunskap, kompetens och skickligheter, organisationens image på marknaden samt relationerna som organisationen har med kunder, partner, leverantörer

1 Sveiby (1995) Kunskapsflödet – Organisationens immateriella tillgångar.

2 Stewart (1999) Intellektuellt kapital.

3 Ibid.

4 Roos et al (2006) Den värdeskapande organisationen – Intellektuellt kapital i praktiken.

(7)

7 | S i d a och andra externa intressenter.⁵ Intellektuellt kapital delas ofta in i strukturkapital (det interna kapitalet), kundkapital (det externa kapitalet) och som humankapital (personalen). Ett företags IC-kapital kan även definieras som skillnaden mellan det bokförda värdet och marknadsvärdet.⁶ Denna benämning splittrar forskarna. Vissa menar att detta inte är korrekt och att spekulation och fluktuationer på marknaden även påverkar ett företags marknadsvärde. Detta må stämma i vissa fall, men benämningen visar ändå vad IC-kapitalet innefattar. Dong & Wang (2009) undersökte vilka faktorer som påverkade företags marknadsvärde inom IT-branschen. De kom fram till att det fanns en stark korrelation mellan IC-kapital och företagens marknadsvärden. Enligt forskarna innebar detta att företagens värde i dagens kunskapssamhälle inte enbart beror på företagens finansiella kapital utan även på företagens IC-kapital.⁷

Eftersom det inte är lagligt att redovisa dessa resurser under den lagstadgade redovisningen har företag fått hitta andra vägar att visa dessa resurser. Företag redovisar detta under den frivilliga redovisningen i årsredovisningen. Forskning visar att företag som lägger stor vikt på sin IC redovisning tenderar att få ett mer positivt ekonomiskt resultat.⁸ Detta borde göra att företag lägger stor vikt på att lyfta fram dessa resurser i sin redovisning. Som motsats till detta skulle även ett bra ekonomiskt resultat kunna leda till en bättre IC-redovisning.

Vi har rört oss från en tillverkningsbaserad ekonomi till en kunskapsbaserad ekonomi.⁹ Den industriella eran karaktäriserades av fysiska resurser, fysiska produkter och kortsiktigt fokus på transaktioner. Idag karaktäriseras företag till stor del av IC-resurser och det handlas med tjänster i större utsträckning än med fysiska produkter.¹⁰ Det innebär att behovet av att visa företagets dolda resurser har ökat. Kunskapsföretagen består till stor del av företag som erbjuder sina kunder olika slags tjänster som kan innebära någon sorts problemlösning.¹¹ Under slutet av 1990-

6 Ibid.

7 Dong & Wang (2009 Empirical study on factors influencing on corporate market value in IT industry based on Skandia Navigator.

8 Petty & Guthrie (2008) Intellectual capital: a user's perspective.

9 Orens et al (2009) capital disclosure, cost of finance and firm value.

(8)

8 | S i d a och början av 2000-talet slogs IC-forskare för att få IC accepterat som ett viktigt forsknings- och akademiskt ämne. Denna strid ansågs IC-forskarna ha vunnit och som en följd av detta har en mängd forskningsarbeten, artiklar och böcker publicerats under 2000-talet. Även en stor ökning av konsultföretag som erbjöd tjänster angående IC-kapitalet kunde ses i början av 2000-talet.¹²

I tidigare arbete med C-uppsats på ämnet IC-redovisning var syftet att undersöka vad företag redovisade inom 3 branscher i 2008 års årsredovisning, för att kunna dra slutsatser om vad dem betonade och hur utbredd deras redovisning var. Denna undersökning var ganska begränsad då vi enbart tittade på ett års årsredovisningar och kunde därför inte säga något om hur denna redovisning utvecklats och förändrats.¹³

Jag kommer studera och jämföra två branscher, Industribranschen och IT-branschen. Det var för industriföretagen den traditionella redovisningen utvecklades och denna bransch präglades av en stor andel fysiska resurser. Har detta ändrats sedan intåget i den kunskapsbaserade ekonomin? IT branschen därtill är en förhållandevis ung bransch och präglas nästan enbart av tjänsteföretag utan fysiska resurser och enbart IC-resurser. Kanske olika branscher har varierande förväntningar på sig att redovisa IC-kapital vilket även visar sig i mängden IC-information de redovisar.

1.2. Problemdiskussion

Svenska Skandia var först ut 1995 med en redovisning som lyfte fram det intellektuella kapitalet.

Denna process hade redan börjat på 1980-talet för Skandia med ledning av dåvarande VD Björn Wolrath och vice VD för Skandia AFS, Jan R. Carendi. De ansåg tillsammans med många andra företagsledare världen över att företags konkurrensstyrka låg mindre och mindre i de traditionellt redovisade tillgångarna – byggnader, maskiner och inventarier – utan snarare i ett antal nya faktorer som individuell kapacitet, synergistiska marknadsrelationer och förmågan att leda kompetensflödet.¹⁴

Mycket har hänt i vårt samhälle sedan dess. Intåget av informationssamhället och Internet har

12 Petty & Guthrie (2000) Intellectual capital literature review.

13 Sandin et al (2009) Intellektuellt Kapital – en detaljstudie av tre branschers frivilliga redovisning.

14 Edvinsson & Malone (1998) Det intellektuella kapitalet.

(9)

9 | S i d a ändrat hur vi lever våra liv på många sätt. Det går att hitta all information vi kan tänka oss. Jag tror att som en följd av detta har företag förändrat sitt sätt att redovisa sitt IC-kapital. Tidigare forskning visar även att behovet av att lyfta fram IC-kapitalet i företagets värdeskapande har ökat då vi rört oss från en tillverkningsbaserad ekonomi till en kunskapsbaserad ekonomi.¹⁵ Kanske var det större skillnader mellan hur företag redovisade detta för 10 år sedan mot hur det ser ut idag. Petty et al undersökte 2008 hur en grupp av finansiella proffs använde sig av IC- information och vad dessa betydde för IC-redovisningen. De kom fram till att dessa intressenter skulle vilja ha en mer transparent och utbredd IC-redovisning och att de ansåg att det skulle leda till ett högre aktiepris. Därtill skulle vissa av de intervjuade finansmännen vara villiga att betala för en mer utbredd IC-redovisning. De ansåg även att dagens publika IC-information inte fullt ut uppfyllde deras behov.¹⁶ Detta är något som borde göra att företag väljer att utveckla sin IC- redovisning.

I tidigare forskning på ämnet intellektuellt kapital har det kunnat fastställas att redovisningen av detta kapital kan skilja sig mycket mellan vissa branscher och även inom en bransch.¹⁷ Jag är i denna uppsats intresserad av att ta reda på vilka faktorer som driver utvecklingen av IC- redovisning och kommer att göra en longitudinell undersökning. Anledningen till att jag gör en longitudinell undersökning är att jag behöver jämföra två olika tidpunkter för att kunna dra några slutsatser om hur IC-redovisningen har utvecklats, vad företagen betonar idag jämfört med för tio år sedan och vilka faktorer som kan vara orsaken till denna utveckling.

Vilka dessa faktorer är, är i nuläget väldigt oklara. Jag hoppas med denna uppsats kunna få klarhet i detta problem. Jag har några tänkbara förklaringar. Kan det vara fundamentala förutsättningar (grundläggande förutsättningar i form av företagets storlek och verksamhetsinriktning) som präglar hur IC-redovisningen förändras eller kan det vara tvingande isomorfism i form av att företag härmar varandra och att det kräver att några ledande företag ändrar sin redovisning för att andra ska göra det? Eller kan det vara så att företagen söker legitimitet för att uppfylla det sociala kontraktet med samhället? Legitimitetsteorin som bygger

15 Kallapur & Kwan (2004)The value relevance and reliability of brand assests recognized by U.K. firms.

16 Petty et al (2008) Intellectual capital: a user's perspective.

(10)

10 | S i d a på uppfattningen om att det finns ett socialt kontrakt mellan organisationer och det samhälle som de verkar i har blivit ett vanligt sätt för redovisningsforskare att ta sig an social och miljöredovisning.¹⁸ Tidigare forskning visar att IC-redovisningen skiljer sig en del mellan olika branscher och därtill har det inte kunnat fastställas vilken av dessa tre faktorer som är drivande.¹⁹ Kan det vara så att olika branscher utvecklar sina egna standards och ledare. Det finns med andra ord ett teoretiskt intresse att undersöka vilken av dessa som är den drivande faktorn. Fredrik Ljungdahl kunde påvisa 1999 med sin avhandling ”Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag: praxis, begrepp, orsaker” att det fanns tydliga tendenser att isomorfism påverkade hur företag utvecklade sin miljöredovisning under början av 1990-talet. Mängden miljöredovisning i 10 olika företags årsredovisningar undersöktes i en artikel publicerad 2004 av David Campbell och visade att mängden miljöredovisning ändrades en hel del från år till år. En trolig förklaring framgicks vara förändringar i socialt legitimitetssökande.²⁰

Alla tre propositioner har ett visst empiriskt stöd, men ingen av de tidigare undersökningarna har gjorts om IC-redovisning, vilket gör denna undersökning viktig ur ett teoretiskt forskningsperspektiv.

Jag har en uppfattning om att företag generellt inte lyckats anpassa sin redovisning till den förändrade ekonomin. Den traditionella redovisningen utformades med industriföretagen i åtanke, med enbart fokus på historiska aktiviteter och transaktioner utan hänsyn till investeringar som bidrar till företagets framtida värdeskapande.²¹ Och med hänsyn till att många företag nästan enbart består av IC-kapital borde det vara en prioritet att lyfta fram detta. Speciellt gäller detta kunskapsföretagen. Den traditionella redovisningen ger idag en skev bild av många företag.

1.3 Problemformulering

Hur redovisar företag inom IT- och Industribranschen sitt IC-kapital idag jämfört med för tio år

18 Deegan & Unerman (2006) Financial Accounting Theory.

20 Campbell (2004) A longitudinal and cross-sectional analysis of environmental disclosure in UK companies-a research note.

(11)

11 | S i d a sedan och vad betonar dem? Och vilka faktorer kan förklara utvecklingen av IC-redovisningen?

1.4 Syfte

Mot bakgrund till hur stor betydelse IC-kapitalet har för många företag, och hur svårt det är att lyfta fram detta, vill jag ta reda på om företag inom IT- och industribranschen lyckats utveckla sin IC-redovisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida företagen inom dessa branschers redovisning av intellektuellt kapital har förändrats efter vårt intåg i den kunskapsbaserade ekonomin och vad de redovisar idag jämfört med för tio år sedan. Min ambition om möjligt är även att kunna fastställa vilka faktorer som kan förklara utvecklingen av redovisningen av det intellektuella kapitalet.

1.5 Avgränsning

Jag har avgränsat mig till att studera två branscher, IT- och Industribranschen. Företagen ska vara noterade på Stockholmsbörsens Large- och Mid Cap. Small Cap har valts bort på grund av att många utav företagen är relativt nya och saknar tio år gamla årsredovisningar. Mer om detta finns i kapitel 3.4.

(12)

12 | S i d a

1.

2.

3.

4.

5. 1. Inledning -

Uppsatsen inleds med en bakgrundsbeskrivning av begreppet intellektuellt kapital som sedan mynnar ut i en problemdiskussion, problemformulering och uppsatsens syfte.

3. Metod -

I metodkapitlet motiveras min undersökningsansats och mitt angreppssätt. Här tar jag även upp mitt

urvalsgenomförande, utformning av kategoriseringsmall, min datainsamling, undersökningskvalitet och källkritik.

2. Teoretisk referensram -

Här tas relevanta teorier upp, hur IC-kapital definieras, ramverk för att fastställa innehållet av IC och teorier som kan förklara utvecklingen av IC-redovisningen.

Resultat & Analys -

I kapitel fyra presenterar jag resultatet på min undersökning och analyserar materialet.

Avslutning -

I detta kapitel sammanställer jag vad jag kommit fram till med uppsatsen och ger förslag på fortsatt forskning.

1.6 Disposition

Nedan följer upplägget för min uppsats.

(13)

13 | S i d a

2. Teoretisk referensram

I detta kapitel kommer jag ta upp uppsatsens teoretiska referensram. Olika författares definitioner av IC-kapital varför det är viktigt och hur IC mäts. Kapitlet avslutas med de tre propositioner som kan förklara utvecklingen av IC-kapitalet.

2.1 Vad är IC-kapital?

Vad är då den allmänna definitionen av IC-kapital? Svaret är att det finns ingen, alla definierar den på sitt sätt. Jag kommer här ta upp ett antal olika teoretikers definition på ämnet IC-kapital för att avslutningsvis framföra den definition av IC som kommer att användas i resterande del av uppsatsen.

Stewart (1999):

Den som investerar i kunskapssamhällets företag köper andelar i en uppsättning talanger, kompetenser, färdigheter och idéer. Han tar upp Microsoft som ett exempel där vi inte köper andelar i företaget för deras programvarufabriker; därför att företaget äger inte ett ända. Vi investerar istället i dess förmåga att skriva koder, fastställa normer för programvara till persondatorer, utnyttja värdet i sitt namn och ingå allianser med andra företag.²²

Stewart ger exempel på vad som kan ingå i IC-kapitalet, bland annat medarbetarnas talanger, ledningens effektivitet och kvaliteten på kundrelationerna. Han delar in IC-kapitalet i tre kategorier. Den första är Humankapitalet, den andra är Strukturkapitalet och avslutningsvis Kundkapitalet.

Hansson & Andersson (1999):

Dem delar in ett företags kapital i finansiellt kapital och icke-finansiellt kapital. Han definierar det finansiella kapitalet som de synliga värdena av verksamheten. De består av tillgångar och skulder som värderas efter etablerade principer. Enligt Hansson & Andersson är det intellektuella kapitalet företagets osynliga värden, det som inte är upptaget i balansräkningen. Han menar att all substans i företaget i grund och botten är IC-kapital då människor är grunden till allt som skapas.

22 Stewart (1999) Intellektuellt kapital.

(14)

14 | S i d a Han delar in IC-kapitalet i humankapital, strukturkapital och affärskapital. Humankapitalet är den mänskliga kompetensen och kärnan där allt utgår ifrån. Strukturkapitalet är all substans internt i företaget, exklusive det finansiella kapitalet. Affärskapitalet innefattar alla externa förhållanden med kunder, försäljningsorganisationer, leverantörer och samhälle. Han delar in de olika faktorerna i skikt.²³

Figur 1²⁴

Roos et al (2006) definierar IC-kapital som:

”Alla IC resurser, eller transformationer, som helt eller delvis kontrolleras av företaget och som bidrar till företagets värdeskapande”.²⁵ IC-kapitalet inkluderar människors kunskap, kompetens, och skickligheter, organisationes image på marknaden samt relationerna och organisationen har med kunder, partners, leverantörer och andra intressenter.

23 Hansson & Andersson (1999) Intellektuellt kapital i teori och praktik.

24 Ibid.

25 Roos et al (2006) Den värdeskapande organisationen – Intellektuellt kapital i praktiken, s 9.

Humankapitalet – Kärnkapitalet

Strukturkapitalet – Infrastrukturen

Gränsyta mot marknaden

Affärskapitalet – Omvärldskontakten

(15)

15 | S i d a Edvinsson & Malone (1997):

Edvinsson & Malone definierade det intellektuella kapitalet som Humankapital + Strukturkapital

= Intellektuellt Kapital. Han ansåg att det fanns något utöver den mänskliga faktorn, det som fanns kvar när personalen gått för dagen. Detta kallades för företagets strukturkapital.

Strukturkapitalet utvecklades ur humankapitalet. Humankapitalet var företagets kärnved, dess källa till liv. ”Men varje år lägger en organisation till något bortom personalen som, liksom ringarna på trädet lägger till mer styrka och hållbarhet. Dessa ringar består också av levande material så precis som ett träd växer uppåt och utåt så är ledarskapets uppgift att omvandla humankapital till strukturkapital genom att lägga till organisationens styrka.”²⁶

Figur 2²⁷

26 Edvinsson & Malone (1998) Det intellektuella kapitalet, s 68.

27 Ibid.

Skulder eget kapital Tillgångar

”Goodwill”

”Teknologi”

”Kompetens”

”Intellektuellt kapital”

Intellektuellt Kapital

”Intellektuell

egendom” ”Dolda värden”

Officiell balansräkning

(16)

16 | S i d a Uppsatsens definition:

Jag definierar intellektuellt kapital som de dolda resurser som finns i ett företag som inte går att göra en exakt värdering på. Jag väljer att använda mig av Karl-Erik Sveibys²⁸ indelning över det intellektuella kapitalet för att åskådligöra detta. Jag delar in det intellektuella kapitalet i internkapital (strukturkapitalet) – ”det som finns kvar när personalen gått hem”, till exempel varumärken, patent, företagskultur etcetera. Externkapital (relationskapital) – definierar jag som de relationer företaget har gentemot olika intressenter såsom kunder, samarbeten, konkurrenter, leverantörer etcetera. Den tredje och avslutande klossen är humankapitalet (personalens kompetens) – Här ingår utbildning, kunskaper, medarbetare, erfarenhet, motivation, kreativitet etcetera. Detta är dessa tre klossar som bildar det intellektuella kapitalet.

Internkapital + Externkapital + Humankapital = Intellektuellt Kapital

2.1.1 Varför behövs det?

Syftet med att mäta IC-kapital är att lyfta fram företagets dolda värden för dess intressenter.

Sveiby nämner att det finns två huvudsyften med att mäta detta kapital:

Extern redovisning: Intern mätning:

Syftet är att visa upp företaget och de dolda resurserna för dess externa kunder,

kreditgivare eller aktieägare. Detta för att de skall kunna bilda sig en uppfattning om huruvida företaget är en säker och pålitlig leverantör, om banken skall våga låna ut pengar och mäta om företagsledningen gjort ett bra jobb eller inte.

Syftet med detta är att mäta internt för att kontrollera verksamheten så att

företagsledningen eventuellt kan göra korrigeringar vid behov.

Tabell 1²⁹

28 ”http://www.sveiby.com/articles/EmergingStandard.html”, hämtad klockan 12:30, 10-05-05

(17)

17 | S i d a Roos et al säger att intellektuellt kapital är viktigt eftersom det är centralt i företagets värdeskapande, hur företagets resurser används och hur det intellektuella kapitalet påverkar noterade bolags aktiepris.³⁰ En annan viktig del är att visa sig som legitima till samhället, att visa att de uppfyller samhällets moraliska förväntningar på företaget. Jag anser att detta är en viktig del och framförallt att det är en stor möjlighet för företaget att lyfta fram dess dolda resurser som en stark konkurrensfördel som bör höja företagets värde.

Företagets IC-redovisning i den frivilliga delen av årsredovisningen kan användas som en viktig kommunikationskanal gentemot företagets intressenter. Det kan vara för att attrahera nya medarbetare, locka potentiella kunder till företaget eller stärka befintliga relationer. Företaget har med andra ord ett kraftigt instrument i sin årsredovisning.

2.1.2 Vad redovisar företag angående sitt IC-kapital?

Vad företag redovisar idag jämfört med för tio år sedan är huvudfrågan i min uppsats. För att ta reda på vad företag redovisar behövs teorier över hur IC-kapitalet mäts.

2.1.3 The Intangible Assests Monitor

Karl-Erik Sveiby utvecklade detta ramverk för värdering av företagets IC-kapital under andra halvan av 1990-talet. Bakgrunden till det var att företags immateriella resurser i förhållande till företagens bokförda värden hade ökat med 400 % från början av 1980-talet fram till 1997 (och har sedan dess fortsatt att öka).³¹

Han tog upp Morgan & Banks som ett exempel över hur stor del av ett företags marknadsvärde kan bestå av dolda resurser. 1997 hade företaget $205 miljoner dolda resurser utav företagets totala marknadsvärde på $220 miljoner. Avsikten var inte att åskådligöra en heltäckande bild av företagets IC-kapital, vilket han ansåg omöjligt och att det var där tidigare försök misslyckats.

Hans strävan var att öppna ett ”fönster” åt företagen så att de skulle kunna börja experimentera.³²

32 Ibid.

(18)

18 | S i d a Nedan ses Sveibys utformade kategorisering av IC-kapitalet.

Figur 3 ³³

Individuell kompetens är människors förmåga att agera i olika situationer. Det innefattar skickligheter, utbildning, erfarenhet, värderingar och sociala färdigheter. Sveiby menar att människor är de ända riktiga företrädarna i ett företag. Alla tillgångar och byggnader, oavsett fysiska eller immateriella är resultatet av mänskliga handlingar och beror fullt ut på människor

Intangible Assests Monitor

Marknadsvärde

Bokfört värde IC-kapital

Extern struktur Intern struktur Individuell kompetens

 Tillväxt

 Omsättning

 Effektivitet

 Stabilitet/Risk

 Tillväxt

 Omsättning

 Effektivitet

 Stabilitet/Risk

 Tillväxt

 Omsättning

 Effektivitet

 Stabilitet/Risk

 Tillväxt

 Omsättning

 Effektivitet

 Stabilitet/Risk

(19)

19 | S i d a för deras fortsatta existens. Kompetens kan inte ägas av någon förutom av den personen som innehar kompetensen.

Intern struktur består utav en mängd patent, koncept, modeller och data &

administrationssystem. Dessa skapas utav de anställda och är därmed ägda utav företaget. Därtill kan de köpas in utifrån. Andra saker som kan hänföras till den interna strukturen är bland annat interna nätverk och företagskulturen. Den interna strukturen tillsammans med människorna är vad vi kallar för organisationen.

Extern struktur består utav relationer med kunder och leverantörer, företagsnamnet, varumärken och rykte, eller image.

2.1.4 Skandias ramverk

Ett annat vanligt ramverk för IC-kapital utvecklades av Leif Edvinsson 1993, dåvarande IC- direktör på Skandia. Han kombinerade två tidigare teorier, styrkortsmodellen BSC som utformats av Kaplan & Norton 1990 och den så kallade Konrad-teorin som utvecklats utav en arbetsgrupp i slutet av 1980-talet där bland annat Sveiby ingick. Detta var första gången begreppet intellektuellt kapital användes.

Figur 4³⁴

Marknadsvärde

Finansiellt kapital Intellektuellt kapital

Kundkapital

Strukturkapital Humankapital

Innovationskapital

Organisationskapital

Processkapital

(20)

20 | S i d a Edvinsson delade in IC-kapitalet i två stycken kapitalformer, humankapital och strukturkapital (kundkapitalet inkluderat).

Humankapital

Här ingår all individuell förmåga, kunskap, skicklighet och erfarenhet hos företagets personal och ledning. Edvinsson skriver dock att det måste röra sig om mer än summan av dessa mått. Snarare måste det fånga dynamiken och kunskapsflödet hos en intelligent organisation i en föränderlig och konkurrenspräglad omgivning. Därtill måste det mänskliga kapitalet även omfatta organisationens kreativitet och innovationsförmåga enligt Edvinsson.³⁵

Strukturkapital

Strukturkapitalet beskrivs enligt Edvinsson som förkroppsligandet, möjliggörandet och den stödjande infrastrukturen hos humankapitalet. Det är även organisationens förmåga, inklusive de fysiska system som används för att överföra och lagra IC-kapital. ”Humankapitalet är det som bygger upp strukturkapitalet, men ju bättre ditt strukturkapital är, desto bättre är troligen ditt humankapital.”³⁶ Strukturkapitalet kan ses som en sammansättning av tre typer av kapital:

organisation, innovation och process.³⁷

Organisationskapitalet består utav företagens investeringar i system, verktyg och verksamhetsfilosofi som ökar kunskapsflödet såväl i organisationen, som leverantörs och distributionskanaler. Innovationskapitalet består av innovationers förnyelseförmåga och resultat i form av skyddade affärsmässiga rättigheter, intellektuell egendom samt andra immateriella tillgångar och den begåvning som används för att skapa och snabbt marknadsföra nya produkter och tjänster. Processkapitalet är de arbetsprocesser, tekniker och personalprogram som stärker och ökar effektiviteten i produktionen eller tjänsteleveransen. Det är den praktiska kunskap som genererar det fortlöpande värdeskapandet.³⁸

36 Ibid. s 56.

38 Ibid.

(21)

21 | S i d a Skandias utformade modell över kategorisering utav IC-kapitalet kan ses nedan.

Figur 5³⁹

Min kategoriseringsmall som har en viktig del i uppsatsen kan återfinnas i kapitel 3.3. Den bygger främst på Sveibys kategorisering men har även influenser från Skandias modell.

2.2 Vad driver utvecklingen av IC-redovisningen?

En annan ambition med uppsatsen är att kunna komma fram till vilka faktorer som driver utvecklingen av IC-redovisningen. Jag kommer här presentera tre stycken propositioner som kan förklara utvecklingen av IC-redovisningen.

2.2.1 Fundamentala förutsättningar

Min första proposition är att utvecklingen av IC-redovisningen styrs utifrån företagens fundamentala förutsättningar. Fundamentala förutsättningar innebär grundläggande

HUMAN-

FOKUS FINANSIELLT FOKUS

SKANDIA NAVIGATORN

KUNDFOKUS PROCESSFOKUS

FÖRNYELSE & UTVECKLINGSFOKUS ICS

DS C

VERKSAMHETSMILJÖ

HISTORIA

IMORGON

(22)

22 | S i d a förutsättningar främst i form av företagets verksamhetsinriktning, företagets storlek, och om företaget har ett positivt eller negativt resultat. Om denna proposition skulle stämma, skulle omfattningen av företagens IC-redovisning styras av deras storlek och hur vinstdrivande företaget vore etcetera. Och om ett företags verksamhet förändras skulle även IC-redovisningen ändras för att anpassas till den nya verksamheten.

2.2.2 Ett ledande företag

En andra förklaring är att ett ledande företag driver utvecklingen av IC-redovisningen. Tvingande isomorfism förklarar bäst vad denna proposition innebär. Begreppet tvingande isomorfism förklaras mer utförligt senare i stycket.

Isomorfismen fick genomslag inom den företagsekonomiska forskningen under 1980-talet.

DiMaggio & Powell publicerade en artikel som lagt grunden för det teoretiska på ämnet.⁴⁰ I denna artikel undersöks varför företag är så pass homogena i sina organisationsformer och i sin utövning. I sin initialfas i deras livscykel visar olika organisationsområden en stor variation.

Dock när området blir väletablerat dras organisationerna mot homogenitet. Samma sak gäller enligt DiMaggio & Powell när organisationer med liknande affärsverksamhet bildar en bransch, finns det drivande krafter som gör att organisationerna blir mer lika varandra. En anledning till att företagen blir mer lika varandra kan vara att de vill uppnå legitimitet gentemot intressenter etcetera. Till exempel kan ett företag ta användning av en viss uppfinning bara för att uppnå legitimitet, istället för att den behövs för att göra en förbättring för organisationen.

Större och äldre organisationer når en punkt då de istället för att anpassa sig till sin omgivning kan dominera den.⁴¹ Konceptet som bäst fångar homogenitation är isomorfism. Isomorfism definieras som en process som tvingar en enhet i en population att efterlikna andra enheter som

40 Di Maggio & Powell (1983) The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields.

41 Freeman (1982) Organizational life cycles and natural selection processes.

(23)

23 | S i d a ställs inför samma förutsättningar. Det finns två typer av isomorfism: konkurrens- och institutionell.⁴²

Författarna har identifierat tre stycken mekanismer där institutionell isomorfism uppkommer.

1. Härmande: som resultat av osäkerhet.

2. Normgivande: till följd av professionalisering.

3. Tvingande: i form av politiska influenser eller brist på legitimitet.⁴³

Härmande isomorfism: Osäkerhet är också en stark kraft som uppmuntrar imitation. Exempelvis när en organisations teknologier är dåligt förstådda, när företagets mål är måntydiga eller när omgivningen skapar symbolisk osäkerhet kan det leda till att företag härmar varandra. Ett exempel som tas upp av Di Maggio et al är Japan på ett dramatiskt sätt i slutet av 1800-talet moderniserade sitt regeringsstyre med anpassning efter framgångsrika västerländska prototyper. I slutet av 1900-talet var det sedan USA:s tur att härma Japan när det gällde produktivitets- och personalproblem inom landets företag. Författarna menar också att organisationer tenderar att härma liknande organisationer som de uppfattar som mer legitima eller framgångsrika.⁴⁴

Normgivande isomorfism: Normgivande isomorfism grundar sig i professionalisering.

Professionalisering innebär en kollektiv strävan av medlemmar av ett yrke att definiera förutsättningar och metoderna för sitt arbete för att få kontroll över producenterna och för att etablera en kognitiv grund och skapa legitimitet för deras yrkessjälvständighet.⁴⁵ Denna sorts isomorfism uppkommer ofta inom högre utbildning som på Universitet.

Tvingande isomorfism: Det är denna förklaring som kan sammankopplas till min andra proposition att ett ledande företag skulle vara den drivande faktorn över utvecklingen av IC-

43 Ibid.

44 Ibid.

(24)

24 | S i d a redovisningen. Tvingande isomorfism uppkommer både genom formella och informella påtryckningar på organisationer av andra organisationer som de är beroende av utifrån kulturella förväntningar i samhället där organisationen verkar. Skulle denna proposition vara sann skulle det innebära att alla företags IC-redovisning generellt skulle se likadan ut, och om det ledande företaget ändrade sin redovisning skulle även resterande företag ändra sin redovisning.

2.2.3 Det sociala kontraktet – legitimitetssökande

Min tredje och sista proposition är att det sociala kontraktet mellan ett företag och det samhälle de verkar i är det som styr utvecklingen av IC-redovisningen.

Enligt legitimitetsteorin strävar företag efter att agera inom ramen för de normer som varje bransch har och de förväntningar samhället har på organisationen. Med andra ord företagen strävar efter att verka som legitima. Dessa ramar och normer anses inte vara fasta utan ändras över tiden, vilket gör att företag måste ändra sitt sätt att agera för att möta dessa etiska och moraliska förändringar.⁴⁶

Legitimitetsteorin bygger på att det är ett socialt kontrakt mellan organisationen och samhället där den verkar. Detta kontrakt är inte lätt att definiera men kan beskrivas som de outtalade och de tydliga förväntningar som samhället har på företaget om hur de bör bedriva sin verksamhet. Det går att anta att samhället tillåter organisationen att fortsätta sin verksamhet så länge den uppfyller det sociala kontraktet. Skulle organisationen bryta mot kontraktet till exempel genom att dumpa miljöfarligt avfall inom ett samhälle där miljön värderas högt, skulle företaget få svårt att existera därför att det skulle bli svårt för företaget att koppla de resurser till företaget som krävs.⁴⁷

När ett samhälle genomgår förändringar, förändras även kraven på de organisationer som verkar inom samhället. Det är viktigt att organisationer reagerar på dessa förändringar för att behålla legitimitet gentemot samhället. Legitimitetsteorin har blivit ett vanligt förekommande bland redovisningsforskare som inriktat sig på att studera social- och miljöredovisning. En forskare som tidigt kopplade samman legitimitetsteorin med företags sociala redovisning var Hogner (1982).

47 Ibid.

(25)

25 | S i d a Han genomförde en longitudinell undersökning där han undersökte US Steel Corporations sociala redovisning under en 80-årsperiod. Han undersökte förändringen år för år från 1901- och framåt.

Undersökningen visade att variationen på mängden socialredovisning skiftade från år till år och han hävdade att variationen kunder förklaras genom att företagen ändrade sin redovisning utifrån omgivningens förväntningar.⁴⁸

Deegan, Rankin och Tobin genomförde 2002 en longitudinell undersökning där de undersökte social- och miljöredovisningen i årsredovisningen för BHP, ett stort australiensiskt företag, under åren 1983-1997. Denna undersökning visade på en positiv korrelation mellan mediebevakningen av vissa sociala och miljörelaterade frågor och mängden redovisning av dessa frågor.⁴⁹ I motsats till detta genomfördes en brittisk-baserad undersökning från 2003 utav Campbell, Craven och Shrives där årsredovisningar för fem företag studerades under en tjugoårsperiod. I denna undersökning kom forskarna fram till att de företag som skulle (enligt legitimitetsteorin) förväntas redovisa mera (på grund av samhällets negativa uppfattning) inte alltid gjorde detta och att företag med ett mindre tydligt legitimitetsgap istället redovisade mera.⁵⁰

Om denna proposition vore sann skulle det innebära att företags IC-redovisning förändras när förväntningarna från samhället de agerar i ändras.

49 Deegan et al (2002) An examination of the corporate social and environmental disclosures of BHP from 1983- 1997: A test of legitimacy theory.

50 Campbell et al (2003) Voluntary social reporting in three FTSE sectors: a comment on perception and legitimacy.

(26)

26 | S i d a

3. Metod

I detta kapitel kommer jag ta upp hur jag ska gå tillväga för att genomföra min undersökning.

Detta innefattar val av undersökningsansats, angreppssätt, hur jag gått tillväga för att komma fram till mitt urval, datainsamling, undersökningskvalitet och till sist tar jag upp källkritik.

3.1 Val av undersökningsansats

En detaljstudie kommer att genomföras med en kvantitativ metod i form av en innehållsanalys av företags frivilliga redovisningsdel i årsredovisningen. Anledningen till mitt ansatsval är att jag anser att detta är det mest lämpade för att kunna göra en longitudinell undersökning och därmed jämföra två tidpunkter för att kunna dra slutsatser om förändringar utav IC-redovisningen och vilka faktorer som kan vara avgörande för dess utveckling.

3.1.1 Kvantitativ metod

Jag har valt kvantitativ metod framför kvalitativ metod därför att jag vill ha möjlighet att få fram ett statistiskt jämförbart underlag. Detta anser jag nödvändigt för att kunna besvara min problemformulering. Kvalitativ metod använder sig ofta av intervjuer vid insamling av data vilket inte är aktuellt i mitt fall.⁵¹ Därtill kommer jag göra en longitudinell undersökningsdesign vilket stödjer valet av en kvantitativ metod då jag kommer jämföra två olika tidsperioder. Vid denna undersökningsdesign studeras urvalet vid två olika tillfällen. Min ambition är att framställa resultaten i numeriska data för att kunna göra en trovärdig jämförelse över tidsperioderna för att kunna besvara min frågeställning. Däremot kommer min undersökning ha vissa kvalitativa intryck också i form av analys av de meningar som samlas in vid sökning på nyckelorden/fraserna. Därtill kommer jag dra generella slutsatser om helhetsbilden av företagens årsredovisningar.

Kvantitativ metod handlar om insamling av numerisk data, har oftast en deduktiv inriktning (prövning av teorier med hjälp av hypoteser), med ett positivistiskt synsätt och med objektivism som ontologisk inriktning.⁵² Dock är det inget krav att utforma hypoteser vid användning utav

51 Bryman & Bell (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder.

52 Ibid.

(27)

27 | S i d a kvantitativ metod utan det finns exempel på forskare som istället använt teorin som en inte alltför strikt intresseinriktning.⁵³ Min grundtanke är att undersöka hur innehållet i redovisningen av IC- kapital har förändrats under det senaste decenniet vilket innebär att mina propositioner inte kommer ligga i fokus. Dock har jag utformat tre stycken underliggande propositioner som möjliga förklaringar till vilka faktorer som leder utvecklingen av IC-redovisningen.

Proposition 1: Fundamentala förutsättningar styr hur IC-redovisningen utvecklas i form av förändringar storlek och i verksamheten.

Proposition 2: Ett ledande företag styr utvecklingen av IC-redovisningen och övriga företag följer efter.

Proposition 3: Företag förändrar sin IC-redovisning efter förändringar i det sociala kontrakt som finns gentemot det samhälle företaget verkar i. Detta för att verka som legitima.

3.2 Innehållsanalys

Jag kommer att använda mig av en innehållsanalys med en kvantitativ inriktning som angreppssätt. Eftersom jag är intresserad av att ta reda på hur innehållet i företags IC-redovisning har förändrats är detta det optimala analysredskapet. Detta analysverktyg är vanligt vid arbeten med årsredovisningar, vilket jag kommer att göra.

Innehållsanalys innebär en analys av dokument och texter med hjälp av en i förväg utformad kategoriseringsmall, på ett systematiskt och replikerbart sätt.⁵⁴ Ett exempel är att ordet utbildning finns med i kategoriseringsmallen. I mitt fall innebär det att jag söker igenom mina årsredovisningar, noterar antal träffar på ordet, i vilken mening dem fanns och om träffen var relevant eller inte. Genom denna metod går det fånga innehållet i analysen och även få en relevant statistik undersökning.

Två viktiga begrepp i en kvantitativ metod är reliabilitet och validitet. Reliabilitet handlar om följdriktigheten, överrensstämmelsen och pålitligheten hos ett mått på ett begrepp. Validitet

54 Ibid.

(28)

28 | S i d a behandlar huruvida de indikatorer som utformats verkligen mäter det som de är avsedda att göra.

Jag kommer ta upp hur jag kommer gå tillväga för att uppnå reliabilitet och validitet i kapitel 3.6 undersökningskvalitet.

Jag har tidigare utformat en kategoriseringsmall som jag kommer att använda vid sökning på nyckelord i de utvalda företagens årsredovisningar. Grunden i mallen är utformad av Karl-Erik Sveiby. Därtill har jag tagit bort och lagt till vissa nyckelord/fraser. Kategoriseringsmallen är utformad för att fånga hela det intellektuella kapitalet. Användning av denna mall görs för att mina personliga värderingar i så liten grad som möjligt ska påverka processen.

Kategoriseringsmallen avser att fånga upp all IC-redovisning av intresse. Därtill kommer jag använda mig utav ett schema vid sökning på mina nyckelord som kan hittas i kapitel 3.6.1 för att förhindra skevheter och subjektiva bedömningar. Detta schema är även utformat för att en hög grad av replikerbarhet ska kunna uppnås vilket innebär att om någon annan skulle genomföra samma undersökning som mig skulle de komma fram till samma resultat.⁵⁵

3.3 Utformad kategoriseringsmall

Jag har i tidigare uppsats utformat en kategoriseringsmall för sökning i årsredovisningar.⁵⁶ Den bygger på den klassificering av IC-kapital som tidigare gjorts i teorikapitlet.

Här delas IC-kapitalet in i internkapital (strukturkapitalet) – ”det som finns kvar när personalen gått hem”, till exempel varumärken, patent, företagskultur etcetera. Externkapital (relationskapital) – definierar jag som de relationer företaget har gentemot olika intressenter såsom kunder, samarbeten, konkurrenter, leverantörer etcetera. Den tredje och avslutande klossen är humankapitalet (personalens kompetens) – Här ingår utbildning, kunskaper, medarbetare, erfarenhet, motivation, kreativitet etcetera. Detta är dessa tre klossar som bildar det intellektuella kapitalet.

Internkapital + Externkapital + Humankapital = Intellektuellt Kapital

56 Sandin et al (2009) ) Intellektuellt Kapital – en detaljstudie av tre branschers frivilliga redovisning.

(29)

29 | S i d a Guthrie och Petty utformade en kategoriseringsmall 2000 för sökningar i australienska årsredovisningar. Den bygger på Sveibys klassificering av IC och hans element. Guthrie och Petty har dock själva lagt till något element för att de bättre skulle fånga dagens redovisning.⁵⁷ Se kategoriseringen nedan.

Kategoriseringsmallen som kommer användas i denna undersökning vid sökning i de utvalda företagens årsredovisningar bygger dels på Guthrie och Pettys indelning ovan och dels på dem orden/fraserna som kategoriseras i kapitel 2.1.3–2.1.4 utav Sveiby och Edvinsson.

57 Guthrie & Petty (2000) Intellectual capital: Australian annual reporting practices.

Internkapital

◦Intellectual property

◦Patents

◦Copyrights

◦Trademarks

◦Infrastructure assets

◦Management philosophy

◦Corporate culture

◦Management processes

◦Information Systems

◦Networking Systems

◦Financial Relations

Externkapital

◦Brands

◦Customers

◦Customer loyalty

◦Company names

◦Distribution channels

◦Business collaborations

◦Licensing agreements

◦Favourable contracts

◦Franchising agreements

Individuell kompetens

◦Know-how

◦Education

◦Vocational qualification

◦Work-related knowledge

◦Entrepreneurial spirit

◦Work-related competencies

(30)

30 | S i d a 3.3.1 Kategorisering av intellektuellt kapital

Detta är den slutgiltiga kategoriseringsmallen som jag kommer att använda vid min datainsamling. Syftet är att den ska fånga stora delar av företagens IC-redovisning. Sökord som tagits bort i jämförelse med den kategoriseringsmallen som använts i tidigare uppsats är bland annat företagsnamn, know-how och sökord angående forskning och utveckling. Hur jag gått tillväga med min datainsamling kan ses i kapitel 3.5.

Internkapital – strukturkapital

◦Immaterialrättigheter

◦Patent

◦Copyrights/Upphovsrätt

◦Varumärke

◦Infrastruktur

◦Ledningsfilosofi

◦Företagskultur

◦Ledningsprocess

◦Informationssystem

◦Nätverkssystem

◦Finansiella relationer

Externkapital – kund/relationskapital

◦Kunder

◦Kundlojalitet

◦Distributionskanaler

◦Samarbete

◦Licensavtal

◦Positiva kontrakt

◦Franchiseavtal

◦Befintliga kunder

◦Image

◦Intressenter

◦Konkurrenter

◦Konkurrensförmåga

◦Kundaktiviteter

◦Kunden i fokus

◦Kundkännedom

◦Kundprofil

◦Kundrelation

◦Marknadskanaler

◦Potentiella kunder

◦Strategiska kunder

◦Tillväxt

◦Avtal

◦Leverantörsaktiviteter

◦Leverantörskännedom

Humankapital –

personalens kompetens

◦Utbildning

◦Yrkesexamen

◦Arbetsrelaterade kunskaper

◦Arbetsrelaterad kompetens

◦Entreprenöranda

◦Flexibilitet

◦Anställda/Medarbetare

◦Anställdas profil

◦Attityd

◦Erfarenhet

◦Frisk och Hälsovård

◦Frånvaro

◦Hängivelse

◦Jämställdhet

◦Kreativitet

◦Lyhördhet

◦Motivation

◦Personalomsättning

◦Produktivitet

◦Rekrytering

◦Samarbetsförmåga

(31)

31 | S i d a

3.4 Urval

Ett urval måste vara representativt och ska spegla hela populationen. Jag kommer enbart studera börsnoterade företag. Jag har begränsat mig till företag som är noterade på Stockholmsbörsens;

Large- och Mid Cap. Från början var min tanke att enbart fokusera på Mid Cap men för att kunna besvara min proposition om det är isomorfism i form av att något ledande företag driver utvecklingen för IC-redovisning måste Large Cap tas med i undersökningen. Anledningen till att Small Cap exkluderats är att det är svårare att få tag på årsredovisningar som är 10 år gamla från företag som är noterade på den listan. Många utav företagen där är relativt nya.

Jag har valt ut två branscher att studera, IT- och Industribranschen. Bakgrunden till det är att det är två branscher med stora kontraster. IT-branschen är relativt ung och företagen där klassas som kunskapsföretag vilka nästan helt saknar fasta tillgångar. Här är det istället människors kunskaper som är det viktigaste konkurrensverktyget. Industribranschen däremot består till en stor del utav fasta tillgångar i form av avancerade robotar etcetera som gör det arbete som människan programmerar dem att göra. Här är de anställda lättare att ersätta än inom IT-branschen. Men eftersom vi rört oss mot en kunskapsbaserad ekonomi och att visa företagets dolda resurser blir allt viktigare tycker jag det är av stort intresse att se om industribranschen förändrat sin IC- redovisning. De har trots sina stora fasta tillgångar ett stort IC-kapital i form av ingenjörer och stora teknologiska kunskaper etcetera.

Urvalet är baserat på DI:s (Dagens Industri) branschindelning för Industri och IT. Kraven för att ett företag inte ska sorteras bort från urvalet är att en årsredovisning ska finnas tillgänglig för åren 1999 och 2008 och ska vara tillgänglig på svenska. Anledningen till att 2009 årsredovisning inte valdes var att den inte hade släppts än för många företag. En annan anledning till att 2008 årsredovisning valts är att den godkänts på företagens bolagsstämma. Årsredovisningen måste därtill finnas tillgänglig i PDF-format för att kunna användas i min undersökning. Fem företag i varje bransch har valts ut för att kunna spegla branschen på ett trovärdigt sett. Anledningen till att jag begränsat mig till fyra företag per bransch är det jag uppskattningsvis kommer att hinna med att gå igenom. Jag kommer att behöva gå igenom sammanlagt sexton årsredovisningar och mitt metodval är väldigt tidskrävande.

(32)

32 | S i d a I urvalet för Industri fanns från början 27 stycken företag och för IT 10 stycken. Jag gick in på varje företags hemsida för att fastställa tillgängligheten på deras årsredovisningar. Resultatet presenteras nedan. Notera om det ej fanns någon årsredovisning för 1999 och 2008 har inte nästa punkt undersökts.

Detta kan ses som ett bekvämlighetsurval, men för att kunna genomföra denna undersökning krävs att det är möjligt att söka elektroniskt i årsredovisningarna. Att manuellt söka igenom årsredovisningarna på de 57 nyckelorden skulle dels bli omöjligt tidsmässigt och därtill skulle trovärdigheten minska då sannolikheten för att missa ett ord skulle bli större.

Industribranschen

År PDF Svenska År PDF Svenska

Addtech 2001- - - Munters 2000- - -

B&B tools 1996- Ja Ja ABB 1988- Ja Nej

BE Group 2003- - - Alfa Laval 2003- - -

Beijer Alma 1996- Ja Ja Assa Abloy 1994- Ja Nej

G&L Beijer 2000- - - Atlas Copco 1998- Ja Ja

Cardo 1996- Ja Ja Hexagon 1997- Ja Ja

Fagerhult 1998- Ja Ja Lindab Int. 2004- - -

Gunnebo 2000- - - NCC 1996- Ja Ja

Haldex 2001- - - SAAB 1998-* - -

Hexpol 2008- - - Sandvik 1985- Ja Ja

Indutrade 2005- - - Scania 1998- Ja Ja

Intrum Justitia 2002- - - Seco Tools 2003- - -

ITAB 2004- - - Securitas 1997- Ja Ja

Loomis 2008- - -

* 1999 års årsredovisning saknas.

Tabell 2

(33)

33 | S i d a

IT-branschen

År PDF Svenska År PDF Svenska

Axxis Com. 2000- - - Net Insight 1997- Ja Ja

HiQ International 1999- Ja Ja Orc Software 1999- Ja Nej

IFS 1998- Ja Ja Tradedoubler 2005- - -

LBI International 1998- Ja Ja Ericsson 2003- - -

Net Entertain. 2006- - - Tieto Corp. 1999- Ja Ja

Tabell 3

Efter denna genomgång fanns tio industriföretag kvar i urvalet. Dessa var B&B Tools, Beijer Alma, Cardo, Fagerhult, Atlas Copco, Hexagon, NCC, Sandvik, Scania och Securitas. Eftersom jag vill få ett representativt urval har jag använt mig av ett sannolikhetsurval för att välja ut fyra av dessa. Ett sannolikhetsurval innebär att urvalet valts ut på slumpmässig grund.⁵⁸ Jag gav företagen en siffra mellan ett och tio och slumpade sedan ut fyra av dem. Företagen som slumpats fram blev Beijer Alma, Fagerhult, Hexagon och Sandvik.

För IT-branschen var det enbart fem företag som uppfyllde de tre kraven. Utav dessa har fyra företag slumpats fram. Företagen är HiQ International, IFS, LBI International och Tieto Corporation (Företagen kommer att förkortas HiQ, IFS, LBI och Tieto). Därtill har till exempel LBI genomgått namnbyte etcetera under denna period, företagen kommer dock benämnas med det namn de har 2008 för att undvika förvirring.

När urvalet är färdigt är det dags att börja samla in det empiriska materialet som kommer att ligga till grund för min analys.

3.5 Datainsamling

Jag börjar med att ladda ner alla årsredovisningar i pdf format för alla företag i urvalet. En kopia för år 1999 och en för 2008. Jag söker på nyckelord för att hitta intressanta meningar som kan

(34)

34 | S i d a representera företagets IC-kapital. Insamlingen har varit väldigt tidskrävande. Nyckelorden har resulterat i 3 326 totala träffar och utav dessa har 1 238 relevanta meningar sorterats ut som kan knytas an till företagets IC-kapital. Nyckelorden kan återfinnas i kapitel 3.3.1

Jag började med att skapa ett Excel-dokument. Däri skapade jag en flik för varje utvalt företag och en rad för varje sökord där totala träffar och relevanta träffar noterades för både år 1999 och 2008. Först gick jag igenom alla årsredovisningar för 1999 och efter det alla redovisningar för 2008. Alla relevanta meningar sparade jag i ett Word-dokument som till slut kom att omfatta 107 A4-sidor och 27 975 ord. När alla redovisningar var genomgångna sammanställde jag materialet uppdelat på internt kapital, externt kapital och humankapital.

Vidare hur jag gått tillväga vid sökning på nyckelorden/fraserna i årsredovisningarna kan ses i kapitel 3.6.1.

3.6 Undersökningskvalitet

För att en kvantitativ undersökning ska vara trovärdig och av hög kvalitet måste reliabilitet och validitet uppnås. Jag kommer därför nedan ta upp dessa begrepp med anknytning till min uppsats och vad jag gjort för att uppnå det.

3.6.1 Reliabilitet

Reliabilitet rör frågan om huruvida resultaten i en undersökning blir desamma om den görs på nytt, eller om det påverkas av slumpmässiga och tillfälliga betingelser.⁵⁹ Detta är extra viktigt i en kvantitativ undersökning. Målet för mig är att uppnå replikerbarhet, det vill säga att om någon skulle göra en likadan undersökning skulle de komma till samma resultat. För att uppnå en hög reliabilitet i min uppsats kommer jag använda mig av ett sökningsschema vid insamling av min empiriska data. Grunden för schemat har jag utformat under arbete med tidigare uppsats.

Tillvägagångssätt vid sökning på nyckelord/fraser:⁶⁰ 1. Notera alla träffar på sökordet

(35)

35 | S i d a 2. Sortera ut de träffar som tillhör den frivilliga delen av årsredovisningen.

3. Sortera ut de träffar som är relevanta för den tillhörande kategorin.

3.1. Krav på vad som är relevant:

3.1.1. Måste kunna hänföras till kategorin (och inte till specifik person etcetera.) 3.1.2. Måste kunna hänföras till företaget (inte generellt om till exempel branschen.)

3.1.3. Beskrivningarna måste vara konkreta och göra att vi som läsare blir informerade.

Exempel; företagets företagskultur, ett påstående om att ”vi har lyckats integrera nyförvärv i vår framgångsrika företagskultur” gör mig inte mycket klokare om vilken framgångsrik företagskultur de menar eller hur de har gått tillväga vid integreringsarbetet.

3.1.4. Beskrivningar som hör hemma både när det gäller till exempel medarbetare och utbildning tas upp i båda kategorierna.

3.1.5. Önsketänkanden, i form av vi hoppas, vi antar, vi tror att detta kommer leda till i framtiden etcetera tas inte upp.

3.1.6. Information i tabeller och diagram tas med. Om företaget till exempel har ett diagram med information över de anställda och anger intäkter per anställd för 2007 och 2008 så räknas det som en träff.

3.1.7. Om exempelvis ordet kunder står överst i en ruta så måste innehållet studeras. I fall något relevant hittas tas det upp som en eller flera träffar beroende på om det är ny information som uppkommer. Information som står ihop och handlar om samma sak särskiljs inte som flera träffar.

3.1.8. Ord som hittas i rubriker, innehållsförteckning, bolagsstyrningsrapporter, eller i beskrivningen av styrelseledamöter etcetera tas inte upp.

3.1.9. Upprepningar av sökordet i samma mening tas inte upp

3.1.10. Upprepningar i övrigt tar jag med då jag anser att det är något företagen vill lyfta fram och betona som viktigt.