8.1 Forskningsfrågans besvarande
Denna studie syftade till att skapa en djupare förståelse för investmentbolag och dess relation som substitut för ett sparande i fonder. Forskningsfrågorna löd:
• Har investmentbolag eller fonder genererat högst avkastning de senaste 20 åren?
• Tar den genomsnittliga portföljen för ett investmentbolag eller en fond högst risk?
Studiens urval baserades på de nio största investmentbolagen och sverigefonderna. Urvalet skedde i november 2019. Respektive forskningsfråga besvarades genom hypotestester.
Huruvida investmentbolag eller fonder genererat högst avkastning besvarades medelst en regression, där en binär variabel som tog värde 1 för investmentbolag och noll annars infogades. Regressionen använde pooled-OLS med ett Driscoll-Kraay-standardfel, som var robusta mot heteroskedasticitet och för seriekorrelation. Resultatet visade på att investmentbolag har överavkastat fonderna med 171 procent de senaste 20 åren.
Nollhypotesen att det inte var någon skillnad i avkastning beroende på tillgångsslag kunde förkastas på 99 procents signifikansnivå.
Den andra forskningsfrågan kunde besvaras med en jämförelse av medelvärdet av sharpekvot. Även för den användes ett hypotestest för att ge svar åt forskningsfrågan.
Nollhypotesen i det fallet var att det inte fanns någon systematisk skillnad i riskjusterad avkastning. sverigefondernas sharpekvot var i genomsnitt 0,84. Investmentbolagens dito 0,14. För att kunna förkasta eller acceptera nollhypotesen gjordes ett icke-parametriskt rangsummetest, eftersom datamaterialet hade problem med normalfördelning vilket medförde att ett anovatest inte kunde genomföras. Resultatet från rangsummetestet visade att nollhypotesen kunde förkastas på 99 procents signifikansnivå. Det finns en systematisk skillnad i riskjusterad avkastning, till fördel för sverigefonderna.
8.2 Studiens begränsningar
Denna studie har undersökt och jämfört skillnader i historisk avkastning mellan investmentbolag och sverigefonder, som beskrivet ovan. Urvalet har varit de nio största av respektive sparform. Detta medför att det finns vissa bekymmer att påvisa eventuell extern validitet. Att resultatet visade på att investmentbolagen överavkastat sverigefonder innebär inte att det går att dra slutsatsen att alla investmentbolag överavkastar alla fonder. Det finns både investmentbolag och flertalet fonder som av olika anledningar försvunnit. Historisk avkastning är ingen garant för framtida avkastning.
8.3 Studiens samhällsbidrag
Tidigare studier i ämnet har kunnat påvisa vilken skillnad i avkastning som finns mellan investmentbolag och aktiefonder. Det har dock varit ett blandat resultat kring huruvida investmentbolag eller aktiefonder generellt har levererat högst riskjusterad avkastning.
Denna studie bidrar till att tydliggöra vilken skillnad i absolutavkasting det är mellan investmentbolag och sverigefonder och samtidigt kunna fastställa att sverigefonder har en högre riskjusterad avkastning i jämförelse med investmentbolag. Studien ger också en fingervisning kring vikten av att inte endast prata om avkastning i absoluta termer utan också kombinera jämförelsen med vilken risk sparformen tar och hur andra sparalternativ levererar, justerat för risk.
8.4 Rekommendationer till sparare
För sparare som läser denna studie är det alltid viktigt att resonera över vilken risk man individuellt är beredd att ta för att nå avkastning. När skall pengarna nyttjas? Om sparandet har en lång tidshorisont, exempelvis en ungdom som sparar till pensionen, kan det vara så att personen är mer benägen att ta på sig risk. Om det istället är inom en kort tid spararen behöver sina pengar så är det rimligt att denne är mer riskaversiv och inte lika sugen att ta på sig risk. Då är sparalternativ med en lägre standardavvikelse ett mer lockande alternativ.
Allt avgörs utifrån de individuella preferenserna.
8.5 Vidare forskning
Eftersom denna studie är en kandidatuppsats har det medfört vissa begränsningar, framförallt i form av tid. Ytterligare studier behövs i ämnet för att kunna påvisa en signifikant extern validitet, något som är väldigt svårt. Studien har lyckats visa på systematiska skillnader i riskjusterad avkastning. Något som vore intressant för vidare forskning är att undersöka just varför denna skillnad uppkommer. Det måste finnas några tydliga divergenser mellan hur en aktiefond och ett investmentbolag är uppbyggd vilket i sin tur kan förklara skillnaden i riskjusterad avkastning.
Källförteckning
Ahnve, F & Ahlin, E. (2018). Investmentbolag som sparform: en jämförelse med aktivt och passivt förvaltade fonder. s. 29–31.
Avanza.se (2020). Vad är ett beta-tal? Avanza.
https://www.avanza.se/lar-dig-mer/avanza-akademin/aktier/vad-ar-beta-tal.html [Hämtad 2020-01-17].
Bolander, H (2019, 28 april). Fonderna som gått i graven: “det räckte inte”. Dagens Industri [Nyhetssida]. https://www.di.se/nyheter/fonderna-som-gatt-i-graven-det-rackte-inte/
[Hämtad 2019-12-18].
Bryman A., & Bell E. (2015). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Tredje upplagan.
Stockholm: Liber.
Börjesson, P.H. (2017). Så här blev Warren Buffett världens rikaste person. Sjätte upplagan.
Stockholm: Aktiespararna Kunskap.
Carlgren, F. (2019, 12 april). Bolagsskatt - internationellt. Ekonomifakta.
https://www.ekonomifakta.se/fakta/skatter/skatt-pa-foretagande-och-kapital/bolagsskatt/
[Hämtad 2019-11-27].
Cecchetti, S., & Schoenholtz, K. (2017). Money, banking and financial markets. Femte upplagan. New York: McGraw-Hill Education.
Dahlquist, M., Engström, S. & Söderlind, P. (2000). Performance and Characteristics of Swedish Mutual Funds. The Journal of Financial and Quantitative Analysis. 35(3). s. 409-423.
De Hoyos, R & Sarafidis. V. (2006). Testing for cross-sectional dependence in panel-data models. The Stata Journal.
Galí, J., & Gambetti, L. (2015). The effects of monetary policy on stock market bubbles:
some evidence. American Economic Journal, 7(1), s. 243.
Gavria, P & Yuonan, J. (2018). Aktivt förvaltade aktiefonder och investmentbolag. s. 26.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1213931/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2019-12-19]
Hoechle, D. (2007). Robust standard errors for panel regressions with cross-sectional dependence. The Stata Journal. 7 (3). S. 281–289.
Investmentbolag.net (2020). 14 Investmentbolag på svenska börsen. Investmentbolag.net.
https://investmentbolag.net/
[Hämtad 2020-01-18].
Investmentbolag.net (2019). Vad är investmentbolag? investmentbolag.net.
https://investmentbolag.net/vad-ar-investmentbolag/
[Hämtad 2019-12-04].
Jönsson, A. (2019, 15 mars). Bygg en enkel succeportfölj - som dubblar pengarna. Dagens Industri. https://www.di.se/analys/bygg-en-enkel-succeportfolj-som-dubblat-pengarna/
[Hämtad 2019-12-18]
Kahneman, D. (2013). Tänka, Snabbt och Långsamt. Första upplagan. Stockholm: Volante.
Kasurinen, A. (2015). Ekonom: “I dag kraschar börserna”. Aftonbladet, [Online] 30 september. Tillgängligt via; https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/6nVvw3/ekonom-i-dag-kraschar-borserna
[Hämtad 10 december 2019].
Lee, C. & Yen, G. (2008). Efficient Market Hypothesis (EMH): Past, Present and Future.
World Scientific Publishing Co. and Center for Pacific Basin Business, Economics and Finance Research. 11(2). s. 305–328.
Lindmark, J. (2015, 18 mars). Tre gånger fler svenska fonder. Morningstar.
https://www.morningstar.se/Articles/News.aspx?title=3-fler-antal-svenska-fonder-2015 [Hämtad 2019-12-18].
Markowitz, H. (1952). Portfolio selection. The Journal of Finance. 7(1), s. 77-91.
Markowitz, H. (1959). Portfolio selection: Efficient Diversification of Investments. Wiley.
Moore, D., & McCabe, G., & Alwan., L., & Craig, B. (2016). The practice of statistics for business and economics. Fjärde upplagan. New York: W.H. Freeman and Company Morningstar. Sök fonder. Morningstar.
Newey, W.K. & West, K.D. (1987). A Simple Positive Semi-Definite Heteroskedasticity and Autocorrelation Consistent Covariance Matrix. Econometrica. 55. s. 703-708.
Pesaran, M. (2015). Time series and panel data econometrics. Första upplagan. Oxford:
Oxford university press.
Pettersson, F. & Hård af Segerstadt, F. (2019). Det svenska fondsparandet ur ett internationellt perspektiv - en översikt. [Studie].
Stockholm: Fondbolagens förening.
Pettersson, F. & Hård af Segerstadt, F. (2019). Nysparande och fondförmögenhet 2019.
[Studie].
Stockholm: Fondbolagens förening.
Pettersson, F., Sjöholm, G. & Hård, F. (2019). Fondmarknadens utveckling 1979–2019 - Så blev Sverige världsmästare i fondsparande. [Studie].
Stockholm: Fondbolagens förening.
SCB. (2017, 7 september). KPI och KPIF, två olika inflationsmått. SCB.
https://www.scb.se/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/kpi-och-kpif-tva-olika-inflationsmatt/
[Hämtad 2020-01-18].
SCB. (2019, 21 november). Fondförmögenheten fortsätter öka trots minskade nettoinvesteringar. SCB. Conditions of Risk. The Journal of Finance. 19(3). s. 425-442.
Sharpe, W.F. (1966). Mutual Fund Performance. The Journal of Business. 39(1). s. 119-138.
Sharpe, W.F. (1967). A Linear Programming Algorithm for Mutual Fund Portfolio Selection. Management Science. 13(7). s. 499-510.
Sharpe, W.F. (1975). Adjusting for Risk in Portfolio Performance Measurement. The Journal of Portfolio Management. s. 29-34.
Sharpe, W.F. (1994). The Sharpe Ratio. The Journal of Portfolio Management.
StataCorp. (2017). Stata Statistical Software: Release 15. StataCorp. Texas: StataCorp LLC.
Stock, J. & Watson, Mark. (2015). Introduction to econometrics. Tredje upplagan. Harlow:
Pearson Education Limited.
Svenska Akademiens Ordböcker. Sök i tre ordböcker på en gång - aktie. Svenska Akademien. https://svenska.se/tre/?sok=aktie&pz=1
[Hämtad 2019-12-10].
Svenska Akademiens ordböcker. Sök i tre ordböcker på en gång - ontologi. Svenska Akademien. https://svenska.se/tre/?sok=ontologi&pz=1
[Hämtad 2019-12-05].
The Nobel Prize (1990, 16 oktober). Press release. The Nobel Prize.
https://www.nobelprize.org/prizes/economic-sciences/1990/press-release/
[Hämtad 2019-11-29].
The Novel Prize (2020, 16 januari). Robert J. Shiller. The Nobel Prize.
https://www.nobelprize.org/prizes/economic-sciences/2013/shiller/facts/
[Hämtad 2020-01-17].
The University of Utah (2019, 9 oktober). Checking for Multicollinearity. The University of Utah. https://campusguides.lib.utah.edu/c.php?g=160853&p=1054159
[Hämtad 2019-12-12].
Torres-Reyna, O. (2007). Panel Data Analysis Fixed and Random Effects using Stata.
[Undervisning].
New Jersey: Princeton University.
UC AB (2017, 27 december). Vad är definitionen av CAPM? UC.
https://www.uc.se/hjalp--kontakt/foretagsvardering/definition-av-capm/
[Hämtad 2019-11-29].
White, H.L. (1980). A Heteroskedasticity-Consistent Covariance Matrix Estimator and a Direct Test for Heteroskedasticity. Econometrica. 48. s. 817–838.