Slutsats

Så, för att konkludera detta kapitel, låt oss gå tillbaks till den huvudsakliga frågeställningen:

hur bidrar användning av olika IT-tillämpningar till en integrationsutveckling som leder till färre negativa externa effekter från resande?

För att kunna försöka besvara denna fråga har först och främst frågan om vad vi egentligen menar med integration lyfts fram, då det förekommer flera olika tolkningar av denna term. Integrationen bör inte bara mätas i antalet pendlare utan mäta hur ”gnisselfritt” samarbetet i regionen är inom områden som arbete och handel, utbildning, forskning och utveckling, kul- tur, turism, och hälsovård. Därtill kommer den sociala dimensionen: känslan av identitet, van- lig vänskap och umgänge.

Med denna syn på integration identifierades och analyserades en rad relevanta användnings- områden av IT som påverkar arbete, handel, utbildning och forskning, kultur, samt hälso- och sjukvård i Öresundsregionen. Tillämpningarna studerades utifrån deras påverkan på integra- tionen och resandet, samt vilka barriärer som hindar en ökad användning.

IT bidrar till att påskynda och underlätta integrationen genom att skapa en rad gemensamma

kontaktytor och öka tillängligheten av information, bl.a. då man söker arbete, förmedlare av

produkter och tjänster, handels- och samarbetspartners, kulturellt utbyte och underhållning, kurser och utbildningar. Detta ökar generellt sett rörelsen i regionen, både resor och gods- transporter, vilket leder till ökad miljöbelastning och fler skadade i trafiken, eller med andra ord, högre negativa externa effekter.

Dessutom används tekniken för att underlätta samarbetet mellan olika aktörer i regionen, bl.a. mellan svenska och danska företag, organisationer med verksamhet på båda sidorna om sundet, mellan sjukhus och andra hälso- och sjukvårdsinrättningar, samt mellan utbildnings- anstalter i Öresundsregionen inom forskning och utbildning. Även detta underlättade samar- bete har en positiv effekt på integrationen, men samtidigt en genererande effekt på resandet då det stimulerar utbytet länderna emellan vilket leder till fler kontakter och fler resor. Samti- digt används IT flitigt för att underhålla och bibehålla etablerade kontakter och skapa ett konstruktivt och effektivt samarbete parterna emellan. I dessa fall kan bl.a. olika former av

resfria möten ha en substituerande effekt på resor, beroende på hur väl de tekniska lösningar- na fungerar, deras tillgänglighet och pris. Regionens välutbyggda tekniska infrastruktur och den högt utvecklade IT-användningen erbjuder ett utmärkt underlag för ett utökat samarbete, men det bromsas av de relativt höga kostnaderna för telekom mellan länderna och arbetsrättli- ga regler som gör det svårt att arbeta flexibelt. Sjukvården har en stor outnyttjad potential för utökat samarbete.

IT kan hjälpa till att lösa upp en del av de klassiska hindren för integration mellan länderna, bl.a. genom flexibla arbetsformer och distansutbildning som ersätter en del av den tröttande pendlingen för arbetande och studerande. Dessutom underlättas kommunikationen och den svensk-danska språkförbistringen minska då mer och mer av kommunikationen sker skriftli- gen.

IT spelar således en viktig roll i integrationsarbetet. Effekten på resandet är både genererande och substituerande, men i takt med att de ekonomiska, rättsliga och administrativa hindren minskas och samarbetet intensifieras, kommer de IT-baserade resealternativen utgöra ett allt viktigare komplement till bron, tunneln och färjorna. De bidrar till att skapa en hållbar förbin- delse över sundet.

Referenser

Acando (2000). Elektroniska affärer i Öresundsregionen – mötet mellan den nya och den

gamla ekonomin, Øresund Industri & Handelskammare.

Aronsson, C. (2006). Elektronik hetast i e-handeln. DI.se.

Azar, C., J. Holmberg, et al. (2002). Decoupling - past trends and prospects for the future. Gothenburg, Physical Resource Theory.

Björk, E. (2005). Mobility Management i Öresundsregionen. Lunds Tekniska Högskola, Insti- tutionen för Teknik och Samhälle, Avdelningen Trafikplanering. Lund, Lund University. BLICC (2006). Rapport 3: Klimatanpassning och tillväxt. Göteborg Malmö Norrköping Stockholm, Business Leaders Initiative on Climate Change.

Carlsson, C.-M. (2006). Transportstruktur och ekonomi. En analys av transportbarriärer i

Öresundsregionen. Malmö, STMÖ 1:3.

Copenhagen Economics (2006). Näringslivets Öresundsindex 2006. Köpenhamn.

EEA (2006). Transport and environment: facing a dilemma - TERM 2005. Copenhagen, European Environmental Agency.

Erdmann, L., P. Arnfalk, et al. (2003). The future impact of ICT on environmental sustainabil-

Helsingborg Stad and R. Trollesbro (2005). Arbejdspladskulturer i Øresundsregionen -

Forskelle og ligheder mellem danske og svenske arbejdspladser. Foranalyse til projekt ”Men- tor på tværs”, Ramboll Managament.

IT-politiska Strategigruppen (2006). Ett miljöanpassat informationssamhälle år 2020! Stock- holm, Näringsdepartementet.

Mokhtarian (2000). Telecommunications and Travel: The Case for Complementarity. Davis, California, University of California.

Mokhtarian, P. and I. Salomon (1994). "Modeling the choice of telecommuting: Setting the context." Environment and Planning A (5): 749-766.

Möller, P. (2006). Underlätta arbetspendlingen. Sydsvenska Dagbladet. Malmö.

Network For Future Regional Health Care (2006). Future Vision of Regional Health Care -

Regional Health Care Service Network. Helsinki, Interreg IIIc Future Health.

Niles, J. (1994). Beyond Telecommuting: a New Paradigm for the Effect of Telecommunica-

tions on Travel. Washington, DC, U.S. Department of Energy, Office of Energy Research,.

OECD Observer (2003). Territorial Review of Öresund 2003, OECD. Palludan, U. (2006). Storindustrin bromsar. Sydsvenska Dagbladet. Malmö.

Palludan, U. and H. Persson (2003). Öresundsregionen - bakgrund, verklighet, möjligheter.

Malmö och Köpenhamn, The Copehagen Institute for Furture Studies och Region Skåne.

Rapp, B. and J. Skåmedal (1996). Telekommunikationers implikationers på resandet, Linkö- ping University.

Salomon, I. (1986). "Telecommunications and Travel Relationships - A review." Transporta- tion Research (3): 223-238.

Schéele, S. and A. Blomquist (2003). Öresundsmedborgarnas kunskaper, erfarenheter och

attityder - Enkätundersökning november 2003, Inregia AB på uppdrag av Öresundskomiteen

och Öresund Network.

SIKA (2003). Fakta om IKT i Sverige 2003, SIKA.

Telemedicin i Region Skåne (2002). Telemedicinskt projektseminarium; Projektbeskrivningar.

Lund, Region Skåne och Södra Regionvårdsnämnden.

Wessman, J. (2006). 16000 deklarerar över sundet. Sydsvenska Dagbladet. Malmö.

Wideberg, J. (2006). "Gränsbarriärer: Transport, trafik, planering och människa" Transport- struktur och ekonomi. En analys av transportbarriärer i Öresundsregionen. C.-M. Carlsson. Malmö och Köpenhamn, STMÖ. 1:3

Øresundsbro Konsortiet (2006). Värt att veta om Öresund. Köpenhamn och Malmö, Øre- sundsbro Konsortiet.

Öresundsbro Konsortiets analysavdelning (2006). Svensk på den danska arbetsmarknaden. Köpenhamn och Malmö, Öresundsbro Konsortiets analysavdelning.

7. Hållbar kommunikation – ICT-samhället i Öre-