12.1 Jämförelse
12.1.1 Slutsats
Att hållbarhet definieras på olika sätt gynnar olika grupper i samhället. Myrorna ’vinner’ på att definiera hållbarhet som något socialt medan Tradera ’vinner’ på en mer materialistisk hållbarhet. Studien visar även på att olika, motstridande definitioner av hållbarhet
49
samexisterar och att dessa försvårar skapandet av en vedertagen uppfattning av vad som faller inom hållbarhetens ramar. Resultatet av denna studie visar att användandet av visuella- och lingvistiska medel och uttryck nödvändigtvis inte säger samma sak. Budskapen blir på så vis svårtolkade, vilket å ena sidan kan anses problematiskt i ett konstruerande av hållbarhet. Å andra sidan skapas möjligheter att förmedla något det andra medlet inte förmår uttrycka – ”en bild säger med än tusen ord”. Genom att kommunicera olika saker visuellt och lingvistiskt uppmanar man mottagaren till vidare tolkning och skapar kontrast. Något som ur det större perspektivet kan anses skapa en vidare förståelse för komplexa ämnen samt leda diskursen framåt.
50
13 Förslag till vidare forskning
I detta avslutande avsnitt först ett resonemang kring förslag till vidare forskning. Vad vi anser hade varit dels intressant och dels bidra till större kunskap och förståelse inom forskningsfältet.
Vår studie har bidragit med empirisk välgrundad kunskap, men är enbart en del i kartläggandet av hållbarhetsdiskursens konstruktion. När det gäller förslag till vidare forskning anser vi till att börja med att ytterligare fall krävs för att kunna konfirmera fler möjliga representationer av hållbarhet. Detta i sin tur för att skapa en bredare förståelse för vad hållbarhet är idag.
Vidare anser vi att en mer ingående undersökning av hur olika definitioner av hållbarhet fungerar som identitetsskapande hade varit intressant. Identitet är idag direkt sammankopplat med konsumtion, där egenskaper ’inhandlas’. Det vi menar hade varit av intresse är att närmare undersöka hur hållbarhet formar och speglar människans identitetsskapande. Det hade kunnat ge vidare förståelse för hur vi förhåller oss till och påverkas av olika
hållbarhetsdiskurser och egenskaper.
Ett ytterligare förslag till vidare forskning är att gå djupare i mottagarperspektivet och undersöka hur budskap av hållbarhet uppfattas. Då denna studie undersökt mediet hade det varit intressant att se till mottagarens uppfattningar, och om dessa överensstämmer eller inte med studiens resultat.
Detta i sin tur kan leda till metastudier av hållbarhetens konstruktion ur ett så brett perspektiv som möjligt. När kartläggning av hållbarhetens olika definitioner är utförd, finns möjlighet att dra slutsatser kring vad hållbarhet faktiskt är.
51
14 Referenslista:
Ball, T., Dagger, R., & O’Neill, D. (2017). Political ideologies and the democratic ideal (10 uppl.). Routledge.
Banerjee, B., & McKeage, K. (1994) How Green is My Value: Exploring the Relationship Between Environmentalism and Materialism. Association for Consumer Research.
Vol. 21, p.147, ISSN: 0098-9258
Bourdieu, P., & Passeron, J. (1977). Reproduction in education, society and culture. Sage publ.
Crocker, R & Chiveralls, K. 2018. Subverting Consumerism: Reuse in an Accelerated World. Routledge, New York, NY. DOI: https://doi.org/10.4324/9781315641812
de Burgh-Woodman, K. (2012). Sustainability and the human/nature connection: a critical discourse analysis of being “symbolically” sustainable. Consumption, Markets and
Culture, 16(2), 145–168. https://doi.org/10.1080/10253866.2012.662834
Eastin, M.S., Daugherty, T. & Burns, N.M. (red.) (2011). Handbook of research on digital
media and advertising: user generated content consumption. Hershey, PA:
Information Science Reference.
Eagleton, T. (2007). Ideology: an introduction. (Ny uppl.). London: Verso.
Ekström, M. & Larsson, L. (red.) (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Eriksen, TH & Schober, E. (2017). Waste and the superfluous: An introduction. Social
Anthropology, Vol. 25: 282–287. DOI: https://doi.org/10.1111/1469-8676.12422
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A.E. & Wängnerud, L. (2017).
52
Stockholm: Wolters Kluwer.
Evans, D. (2011). Thrifty, green or frugal: Reflections on sustainable consumption in a changing economic climate. Geoforum, 42(5), 550–557.
https://doi.org/10.1016/j.geoforum.2011.03.008
Fairclough, N. (1992) Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press.
Fairclough, N. (1995). Media Discourse. London: Edward Arnold.
Fairclough, N. (2003) Analysing Discourse: Textual Analysis for Social Research. London: Routledge.
Fuchs, C. (2017). Critical Social Theory and Sustainable Development: The Role of Class, Capitalism and Domination in a Dialectical Analysis of Un/Sustainability: Critical Social Theory and Sustainable Development. Sustainable Development (Bradford,
West Yorkshire, England), 25(5), 443–458. https://doi.org/10.1002/sd.1673
Gilmour, P. (1976). I want more [Inspelad av CAN]. Från Flow Motion [Album]. Virgin Records.
Gripsrud, J. (2011). Mediekultur, mediesamhälle (3., [bearb.] uppl.. ed.). Göteborg: Daidalos.
Halliday, M.A.K. (1994) Introduction to Functional Grammar. (2nd edition, 1994) London: Edward Arnold.
Hodge, R. & Kress, G. (1979/1993) Language and Ideology. London: Routledge.
Isenhour, R. (2019). On Materiality and Meaning: Ethnographic Engagements with Reuse, Repair & Care. Worldwide Waste: Journal of Interdisciplinary Studies, 2(1). https://doi.org/10.5334/wwwj.27
Isla, V. (2013). Investigating second-hand fashion trade and consumption in the Philippines: Expanding existing discourses. Journal of Consumer Culture, 13(3), 221–240.
53
https://doi.org/10.1177/1469540513480167
Jacobsson, D. (2019). In the Name of (Un)Sustainability: A Critical Analysis of How Neoliberal Ideology Operates Through Discourses About Sustainable Progress and Equality. TripleC, 17(1), 19–37. https://doi.org/10.31269/triplec.v17i1.1057
Kress, G. & van Leewen, T. (1996) Reading Images: The Grammar of Visual Design. London: Routledge.
Machin, D. & Mayr, A. (2012). How to do critical discourse analysis: a multimodal
introduction. London: Sage.
Mukerji, Chandra (1983), From Graven Images: Patterns of Modern Materialism. New York: Columbia University Press.
Myrorna. (16 Januari 2017). Vår verksamhet [Video]. YouTube.
https://www.youtube.com/watch?v=UsKXDRe-AvY
Myrorna. (u.å.) Om Myrorna. https://www.myrorna.se/ommyrorna/om-myrorna/
Tradera. (21 Oktober 2019). For Greater Goods [Video]. YouTube.
https://www.youtube.com/watch?v=y_il9-WPmSo
Tradera. (u.å.) Om Oss. https://www.tradera.com/info/om-oss
Richardson, J.E. (2007) Analysing Newspapers. London: Macmillan.
Urry, J. 2010. Consuming the Planet to Excess. Theory, Culture & Society, 27: 191–212. DOI: https://doi.org/10.1177/0263276409355999
Van Dijk, T. (1993) Discourse and Elite Racism. London: Sage.
Wood, L.A. and Kroger, R.O. (2000) Doing Discourse Analysis: Methods for Studying Action
54