Denna studie har undersökt arbetsmiljöarbetet inom servicebranschen. Nedan besvaras följande frågeställningar:
• Vilken betydelse har ledarskapet för arbetsmiljön samt hur kan ledarskap främja hälsa bland de anställda inom tjänsteföretag?
Personen i en ledande befattning lyfter den enskilde individen genom medarbetarsamtal för en uppföljning kring arbetsuppgifterna samt belastningen. Detta främjar den individuella hälsan då det tidigt går att utläsa risker för framtida hälsoproblem. Inom ramen för fallföretaget där de anställda arbetade i gruppform spelade personalansvarig en stor roll i att eliminera jaget för att skapa en välfungerande arbetsgrupp bestående av individer som upplevde god hälsa. Detta skapade en sammanhållning där det var gruppens arbetsuppgifter samt gruppens roll att tillsammans klara av dessa uppgifter, vilket ledde till att ett kollektivt ansvar för de enskilda gruppmedlemmarnas hälsa skapades. Genom kollektivet uppstod en balans mellan att faktiskt lyfta fram individen och få den att både känna sig sedd och hörd.
För att skapa gemenskap kunde även inredningen på arbetsplatsen spela roll, arbetsmiljön planerades och möjligheterna för de anställda att exempelvis äta lunch tillsammans vid ett gemensamt bord eller att ha ett morgonmöte där samtliga medarbetare samlas. Dessa exempel visar på förutsättningar som personalansvarige skapar för de anställda vilket visar på ett gott ledarskap. Det goda ledarskapet är således en det i vad som håller medarbetarna nära varandra och stärker gemenskapen. Det finns även faktorer bakom den fysiska hälsan som spelade en avgörande roll, så som ergonomin och även denna kan speglas i arbetsmiljön såsom att relevanta arbetsredskap erbjuds. Ansvaret för att rätt utrustning fanns visar studien i slutändan arbetsmässigt falla på den personalansvarige, dock är finns inte möjligheten att förutse vad denna kan bestå utav utan horisontell kontakt med de anställda som använder den.
• Vilka faktorer påverkar den psykiska och fysiska ohälsan på arbetsplatsen?
Genom en kontinuerlig fysisk arbetsbelastning som är för hög, så kan även det psykiska välmående påverkas. Detta tyder på vikten att hålla en jämn arbetsbelastning på medarbetarna för att minimera riskerna för permanenta skador. Detta visas i fallföretaget
bland annat genom att företaget försöker hålla en jämn arbetsrotation. Psykisk ohälsa såsom depression samt utbrändhet relaterat till arbetsplatsen bygger enligt tidigare studier på att medarbetarna känner sig otrygga, osedda med en allt för hög arbetsbelastning.
Resultatet av denna studie visar att genom att eliminera utanförskap och ge personalen i verksamheten en betydelse med arbetsuppgifterna så bidrar detta till en meningsfullhet som i det studerade fallföretaget ledde till att personalen uppgav att de hade höga nivåer av hälsa på arbetet.
• Hur förhåller sig tjänsteföretaget Sodexo AB till hälsofrämjande processer?
Ledarskapet i fallföretaget har en stor betydelse för framgången kring den lyckade arbetsmiljön i Sodexo som observerades. Genom den ledarstil som personalansvarig uppvisar belyser resultatet hur ledarskapet speglar sig i arbetsmiljön genom höga nivåer av välmående som uppgivits av de anställda. Personalansvarig genomföra även årliga riskanalyser kopplat med dagliga samtal angående arbetsmiljön för att eliminera riskerna för stress, depression, utbrändhet - detta genom uppföljning av medarbetarsamtal. Med ett ledarskap som skapar trivsel så känner sig medarbetarna sedda och hörda vilket skapar en meningsfullhet i personalens roll. Med detta ses att ett engagerat ledarskap där man värnar om sina anställda leder till framgång genom en god hälsa och arbetsmoral bland de anställda. Medarbetarnas välmående speglas med andra ord i ledningens engagemang i de hälsofrämjande processerna. Genom att identifiera riskerna i ett tidigt stadie förminskar man permanenta sjukdomstillstånd såsom depressioner, stress och dåliga arbetsförhållanden. Fallföretaget lägger stor vikt vid arbetsrotation för att minska arbetsbelastningen, vilket även ger individen möjlighet att känna av en variation samt inte belasta kroppen fysiskt med upprepade arbetsuppgifter.
• Vad kan förbättras inom de befintliga hälsofrämjande processerna på en arbetsplats för en bättre arbetsmiljö?
Studien har identifierat förbättringsmöjligheter i de befintliga hälsofrämjande processerna, dessa är: Vikten av tvåvägskommunikation där de anställda kan påtala förbättringsmöjligheter som ledningen annars missar samt vikten av en fungerande arbetsrotation vid kroppsligt påfrestande arbeten. Studien har visat vikten av ett gott ledarskap beträffande hälsofrämjande arbetsprocesser. Dock lyfter studien även fram vikten av att se företaget ur ett holistiskt perspektiv där samtliga anställda bidrar till att skapa en god arbetsmiljö. Trots att fallföretaget har visat sig ha en god internkommunikation visar resultatet att denna kan förbättras beträffande att på ett
tydligare sätt informera den enskilde arbetaren om dennes roll kring att vara företagets känselspröt i den dagliga verksamheten, både beträffande den psykiska samt fysiska arbetsmiljön.
6.1. Vetenskapligt bidrag
Denna studie har ämnat att fördjupa förståelsen av de processer som leder till en bättre hälsa på arbetsplatser. Studien har visat verifierat och styrkt stor del av tidigare forskning samt även lett till att öka förståelsen för vikten av den horisontella kommunikation som sker mellan arbetsledare och arbetstagare. Vidare har den identifierat att en bekvämlighet kan uppstå hos medarbetare som arbetat länge på ett företag med god arbetsmiljö. Denna bekvämlighet kan i sin tur bli skadlig om inte arbetsledaren på ett tydligt sätt förmedlar den enskildes ansvar kring att utveckla arbetsplatsen och säkra både sin och andras fysiska samt psykiska arbetsmiljö.
6.2. Praktiskt bidrag
Denna studies praktiska bidrag syftar till alla organisationer och företag för att öka medvetenheten om ohälsa på arbetsplatsen samt hur det går att förebygga detta med hjälp av ledarskapet. Studien bidrar till ökad förståelse för företag inom hälsoarbetet och dess fördelar vid tillämpning. Studien presenterar även hur företag kan förbättra bland annat gemenskapen och känsla av sammanhang som främjar hälsa på arbetsplatsen.
6.3. Förslag till vidare forskning
I detta arbete har resultat belyst att det är viktigt att fånga riskfaktorer tidigt och att detta lättast görs med ett engagerat ledarskap. En frågeställning som kommit upp under arbetet har varit vilka verktyg ledare använder för att förbättra sitt ledarskap. Med tanke på fortsatt digitalisering i samhället skulle det vara intressant att plocka upp fler perspektiv från den pågående digitaliseringen och hur digitala verktyg kan influera hälsofrämjande processer. Ett förslag för vidare forskning är därmed att bedriva en kvalitativ studie som djupdyk i hur ledare använder digitala verktyg för att få mer kunskap om friskhetsfaktorer inom arbetsmiljöer samt hur digitala verktyg kan influera samt förbättra hälsofrämjande processer.