Syftet med detta arbete har varit att få en djupare kunskap kring demens, stroke och de funktionsnedsättningar som dessa diagnoser för med sig. Jag har även haft som syfte att förklara FMT-metoden. Min frågeställning har varit hur FMT-metoden kan bidra till ökad livskvalitet för mina två adepter. Om jag utgår ifrån mina tidigare förklaringar av
begreppet livskvalitet och samtidigt tittar på hur en person med demens kan uppfatta sin vardag, tycker jag att det framgår relativt tydligt vilken roll FMT kan spela inom
äldreomsorgen. En person med demens har svårare att hantera stress än andra. En person med demens kan uppfatta omgivningen som otydlig och ha svårt att tolka sina
sinnesintryck. När miljön uppfattas som obegriplig och otydlig blir många personer med demens snabbt väldigt förvirrade. Instruktioner är för många svåra att förstå, och många reagerar med ångest och oro vid stress och överkrav.
Med detta som utgångspunkt tänker jag använda mig av Antonovskys begrepp (från avsnitt 2.4) för att förklara hur FMT kan bidra till ökad livskvalitet. Eftersom man alltid utgår ifrån adeptens erfarenhetsnivå finns ingen stress och inga överkrav; vi erbjuder en hanterbar situation. Eftersom vi utgår från en metod med mycket tydliga strukturer, kan det upplevas som en ordnad och begriplig omgivning och eftersom rummet alltid skall vara detsamma behöver inte adepten heller bli förvirrad pga. vistelse i obegriplig miljö; vi erbjuder en begriplig miljö och situation. En annan aspekt är den demenssjukes svårighet att förstå instruktioner. I FMT-metoden ges inga instruktioner. Allt sker utifrån adeptens egna initiativ och eftersom metoden är ickeverbal för både adept och terapeut, behöver inte adepten bli påmind om sin afasi. Adepten slipper utsättas för ett språk som hon/han ändå inte kan hantera, det “sjuka” får mindre plats och det friska får utvecklas. Meningsfullhet;
vi behöver känna engagemang och det tror jag att adepten gör när hon/han lyckas och klarar av en uppgift. I FMT-metoden finns inga misslyckanden.
Reaktionerna från mina adepter har nästan uteslutande varit positiva. Henning har inte visat några tecken på att känna sig stressad eller pressad. Han har alltid dykt upp och tagit egna initiativ till att använda sin svaga hand och fot. Elsa har skrattat, skojat och tagit egna
initiativ även utanför terapirummet. Hon har kommunicerat och samverkat och visat att hon tycker det är tråkigt att lämna terapirummet. När jag frågade Elsa hur det hade varit att komma till mig svarade Elsa med att peka på den sura gubben och säga “nu är det slut”.
Henning svarade 8–9 på den 10-gradiga skalan på samma fråga.
Jag tror personligen att olika terapier och rehabiliteringsätt tillsammans kan verka positivt för en individ och jag tror inte att enbart FMT kan leda till några mirakel. Alla människor kring en individ måste samarbeta för att skapa en meningsfull vardag. För de personer som inte vill eller kan medverka i gruppaktiviteter, blir oroliga eller känner sig stressade, det blir kravfyllt, för dem kan FMT-metoden vara ett mycket bra medel för att nå ökad livskvalitet, om än bara för den korta tid de är hos mig i terapirummet.
Källförteckning
Antonovsky, Aaron (2000). Hälsans mysterium. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur Armanius Björlin, Gunilla (2004) Om demens. Stockholm: Liber
Beck-Friis, Barbro (2000) Det blir lättare när det blir svårare: råd till personal och anhöriga som vårdar demenshandikappade. Stockholm: Gothia
Björkander, Annika (2008) Stabiliseringsträning Flowin Bålstabilitet [elektronisk]
Högskolan i halmstad, sektionen för ekonomi och teknik (Uppsats I Biomedicin –
inriktning fysisk träning15 hp). Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2082/1632 [2010-05-18]
Borenstein, Peter (1988). Afasi, Diagnostik och rehabilitering. Stockholm: Norstedts Förlag AB
Dahlgren, Bertil (Artikel uppdaterad 2010-01-31) [elektronisk] Tillgänglig:
http://www.helhetsdoktorn.nu/minnet.htm [2010-05-18] Kontakt:
bertil@helhetsdoktorn.nu
Dyreborg, Erling (1975). Musikterapi. Stockholm: Natur och kultur
Englund, Birgitta (red.) (2004). Skapande och kroppsbaserade komplementära terapier.
Lund: Studentlitteratur
Eriksson, Håkan (2001). Neuropsykologi. Normalfunktion, demenser och avgränsade hjärnskador. Stockholm: Liber AB
FMT-metoden [elektronisk] Kontakt: Musikterapiinstitutet, Kungsgatan 46, 753 21
Uppsala, e-mail: webbansvarig@fmt-metoden.se Tillgänglig: http://www.fmt-metoden.se/ [2010-04-05]
Förbundet för musikterapi i Sverige/Mer om musikterapi/Vad är musikterapi [elektronisk]
Kontakt: Förbundet för musikterapi i Sverige, Box 812, 101 36 Stockholm, e-mail:
info@musikterapi.se Tillgänglig: http://musikterapi.se/index.html [2010-05-18]
Greenfield, Susan A (1997). Hjärnans mysterier: den levande maskinens ledningscentral.
Stockholm: Det bästa
Grönlund, Erna; Alm, Annika; Hammarlund, Ingrid (red.) (1999). Konstnärliga terapier:
bild, dans och musik i den läkande processen. Stockholm: Natur och kultur
Gullberg, Anita (Artikeln uppdaterad: 2008-09-17) [elektronisk] Vårdguiden/Sjukdomar och råd/Hjärna och nervsystem/Demens Tillgänglig: www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Demens [2010-04-05] Stockholms läns landsting
Hjelm, Lasse (2004) Block 1–15. Kompendiematerial. Opublicerat manuskript.
Musikterapiinstitutet-centrum för Funktionsinriktad Musikterapi, Uppsala
Hjelm, Lasse (2004) Kursbeskrivning. Opublicerat manuskript. Musikterapiinstitutet-centrum för Funktionsinriktad Musikterapi, Uppsala
Hjelm, Lasse (2005) Med musik som medel: FMT-metoden, som den blev till. Uppsala:
Musikterapiinstitutet, Kungsgatan 46, 753 21 Uppsala
Hjälpmedelsinstitutet/Vi arbetar med/Utvecklingsmedel/HIs ekonomiska stöd/Beviljade stöd/2007/VAS-skala för utvärderingar inom äldreomsorgen (senast granskad: 2008-01-03) [elektronisk] Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet. Faktaansvarig: Karlsson, Jessica Tillgänglig:
http://www.hi.se/sv- se/Arbetsomraden/Utvecklingsmedel/Hjalpmedelsinstitutets-ekonomiska-stod-for- hjalpmedelsinriktad-utveckling/Beviljade-stod/Beviljade-stod-2007/VAS-skala-for-utvarderingar-inom-aldreomsorgen/ [2010-05-17]
Holle, Britta (1994). Normala och utvecklingshämmade, Barns motoriska utveckling.
Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur
Ingvar, David H (2001). Hjärnans futurum, cerebrala essäer om medvetande, minne, språk, musik, humor, vilja, drömmar, känslor och koma. Stockholm: Atlantis
Jagtøien, Greta Langlo; Hansen, Kolbjørn; Annerstedt, Claes (2002) Motorik, lek och lärande. Göteborg: Multicare
Ladberg, Gunilla (2006). Den mänskliga hjärnan- en upptäcksfärd. Stockholm: Prisma Melin, Else; Bang Olsen, Rolf (2004). Handbok i demens. Stockholm: Kommentus Förlag Norberg, Astrid; Zingmark, Karin; Nilsson, Lena (1994) Att vara dement: människa instängd i trasig hjärna. Stockholm: Bonnier utbildning
Piaget, Jean (2006). Barnets själsliga utveckling. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag
RGRM, /RGRM-metoden/Friskvård och rehabilitering i takt med människan. [elektronisk]
Tillgänglig: http://www.rgrm.se/se.html [2010-04-05] Kontakt: Vätögränd 9, 194 51 Uppland Väsby
Ruud, Even (2001). Varma ögonblick, Om musik, hälsa och livskvalitet. Göteborg: Bo Ejeby Förlag
Rösblad, Birgit (red); Beckung, Eva; Brogren, Eva (2002). Sjukgymnastik för barn och ungdom. Teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur
Signäs, Gabriella (Artikeln uppdaterad: 2009-11-25) [elektronisk] Vårdguiden/sjukdomar och råd/Hjärna och nervsystem/Stroke (hjärninfarkt, hjärnblödning) Tillgänglig:
http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Stroke-/
[2010-05-18] Stockholms läns landsting
Solms, Mark; Turnbull, Oliver (2005). Hjärnan och den inre världen, en introduktion till psykoanalysens neurovetenskapliga grunder. Stockholm: Natur och Kultur
Svenska föreningen för sensorisk integration (Artikeln skapad: 2008-02-23) [elektronisk]
Teorin bakom SI Tillgänglig: http://groups.google.com/group/ssia-sverige/web/teorin-bakom-si [2010-04-05] Förening, kontakt: ssia-sverige@googlegroups.com
Svensk ordbok (2009), Allén, Sture. Stockholm: Norstedt förlag
Talking mats (a) (Senast uppdaterad 2010-05-14) Talking mats Research and Development Centre [elektronisk] Tillgänglig: http://www.talkingmats.com/index.htm [2010-04-06]
Storbritannien, Skottland. University of Stirling
Talking mats (b) (Senast uppdaterad 2010-05-14) video of talking mats being used with a gentleman with aphasia [elektronisk] Tillgänglig: http://www.talkingmats.com/iancut.wmv [2010-04-06] Storbritannien, Skottland. University of Stirling
Talking mats (c) (Senast uppdaterad 2010-05-14) Talking mats/Packages/Talking mats and dementia [elektronisk] Tillgänglig: http://www.talkingmats.com/Package-Dementia.htm [2010-04-05] Storbritannien, Skottland. University of Stirling
UR, samtal med Peter Eriksson (programmet sändes första gången i april 2005) [elektronisk] Tillgänglig:
http://www3.ur.se/samtalmed/templates/ProgramPage.aspx?id=11218 [2010-05-18]
Sveriges Utbildningsradio AB, Stockholm. Kontakt: kundtjanst@ur.se