Det är tydligt att det finns en viss spridning vad gäller det material som används i EU-
undervisningen. PowerPoints är den dominerande resursen då lärarna främst använder dem för att introducera eleverna till ämnet genom att gå igenom olika begrepp som hör ihop med EU. Den tidigare forskningen har tagit upp simuleringar och rollspel och här finner studien att flera av de lärare som deltagit i studien använder sig av just den materialtypen. Genom rollspel får eleverna möjligheten till lärande i en verklighetsgrundad kontext i samspel med varandra och studien ser att i princip alla förmågor får möjlighet att förbättras. De andra materialtyperna som undersökts testar oftare färre förmågor. Studien visar att begreppsförmågan är den förmåga som mest frekvent utvecklas när det kommer till undervisning om EU och förekommer ofta i
tillsammans med analysförmågan och den kommunikativa förmågan. Både procedurförmågan och den metakognitiva förmågan är mindre frekventa i studien och är något som fler lärare kan arbeta mer med genom att i större utsträckning låta eleverna på egen hand söka material eller att ge återkoppling. I den stora helheten går det att se att det material som studerats ger eleverna möjligheter till utveckling av de fem förmågorna vilka är relevanta för skolornas kursplaner.
Den stadiga ökningen av valdeltagandet i Europaparlamentsvalet de senaste decennierna kan visa på att intresset i samhället har ökat och det är möjligt att tänka sig att den förändringen drivs på av yngre, delaktiga medborgare som har formats av skolans undervisning. Det indikerar på att den svenska skolan har blivit bättre när det kommer till undervisningen om EU. Högre
valdeltagande kan indikera på fler delaktiga medborgare, beroende på hur man vill definiera begreppet “delaktig”. Kan vi säga att den svenska gymnasieskolan skapar delaktiga medborgare som håller sig uppdaterade om EU-frågor och öppet protesterar, stödjer eller debatterar de? Det är ingenting som den här studien kan fastställa. Det som kan fastställas är att undervisningen om EU som undersökts har utvecklat förmågor och givit kunskaper inom området som följer de krav som satts av Skolverkets styrdokument. De förmågor och kunskaper som eleverna har utvecklat lägger grunden och ger förutsättningar att vara delaktiga medborgare, sedan är de upp till de själva hur eller om de i slutändan vill vara det.
48
Referenser
Borg, Linnea. EU-undervisning på högstadiet och gymnasiet: En kvalitativ studie om kunskapsprogression. Kandidatuppsats (Karlstad: Karlstads Universitet, 2020). Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl. Stockholm: Liber, 2018.
Cole, Michael. Cultural psychology. A once and future discipline. Cambridge: The Belknap Press, 1996.
Dewey, John. Democracy and Education. EdTech Books, 1916.
Dysthe, Olga. Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I Dialog, samspel och
lärande, Olga Dysthe (red.), 31–74. Lund: Studentlitteratur, 2003.
Europaparlamentet. Europeiska valresultat 2019. 2019. https://www.europarl.europa.eu/election- results-2019/sv/valdeltagande/
Heard Lauréote, Karen. Bortun, Vladimir. & Kreuschitz, Milan. The Effectiveness of
Simulations as an Outreach Tool: Using Simulations to Boost Interest in EU-Related Higher Education Study. Journal of Contemporary European Research. Vol. 15, nr. 1, 2019: 93–109. DOI: 10.30950/jcer.v15i1.986
Hylén, Jan. EU-undervisningen i gymnasieskolan 2011. Stockholm: Statistiska Centralbyrån, 2011. http://www.janhylen.se/wp-content/uploads/2011/12/SCB-rapport_final2.pdf SCB. Valdeltagande i Sverige. 2020. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-
siffror/manniskorna-i-sverige/valdeltagande-i-sverige/ SOU 2016:10. EU på hemmaplan. 2016.
https://www.regeringen.se/48fba1/contentassets/e14fa0ed28d34271b3ea94da154b7968/e u-pa-hemmaplan-sou-201610.pdf
49 Skolverket. EU-undervisningen i gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket, 2007.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65631d/1553959555461/pdf 1750.pdf
Skolverket. Läroplan för gymnasiet 2011. Skolverket, Stockholm, 2011.
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan
Skolverket. Ämne – Samhällskunskap. Skolverket, Stockholm.
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2 Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSAM%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv. url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor2
Skolverket. Ämne - Samhällskunskap (ej gällande). Skolverket, Stockholm.
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/hitta-tidigare-amnen-och-kurser-ar-2000-2011-i-
gymnasieskolan?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2FsubjectKursinfo.htm%3Fsu bjectCode%3DSH2000GY%26lang%3D%26tos%3Dgy2000&sv.url=12.5dfee44715d35 a5cdfaa4b0
Strandberg, Leif. Vygotskij i praktiken – Bland plugghästar och fusklappar. 3 uppl. Lund, Studentlitteratur. 2017.
Svanelid, Göran. De fem frågorna i teori och praktik - Boken om the Big 5. Lund: Studentlitteratur. 2014.
Säljö, Roger. Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur, 2014, 37.
Oberle, Monika. Ivens, Sven. & Leunig, Johanna. Effects of EU Simulation Games on
Secondary School Students’ Political Motivations, Attitudes and Knowledge: Results of an Intervention Study. I Simulations of Decision-Making as Active Learning Tools.
50 Gijbels & Pieter Spooren (red.). 145–164. Cham: Springer, 2018. DOI: 10.1007/978-3- 319-74147-5_12
Vetenskapsrådet. God forskningssed. Vetenskapsrådet, Stockholm, 2017.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Vygotsky, Lev S. Mind in Society. Cole, Michael. John-Steiner, Vera. Scribner, Sylvia. & Souberman, Ellen (red.). Cambridge: Harvard University Press, 1978.
51
Bilaga 1
Missivbrev som skickats ut till de lärare som kontaktats för att delta i studien. Hej xxx
Jag och min kurskamrat xxx skriver vårt examensarbete om den samhällsvetenskapliga
undervisningen kring EU i gymnasiet. I vårt examensarbete ämnar vi undersöka vilka redskap
och resurser som används inom detta område. Syftet för examensarbetet är att undersöka vilka
förmågor som prövas och utvecklas utifrån de valda resurserna och redskapen. Uppsatsen har
inte i syfte att värdera respektive undervisningsplanering som “bra” eller “dålig”.
Vi hade gärna sett att vi kan få ta del av din lektionsplanering med tillhörande material som fokuserar på EU. Om möjligt vill vi gärna träffas digitalt för en kort intervju, för att eventuellt få mer kontext och en tydligare bild av din lektionsplanering och hur du använder det tillhörande materialet. Intervjun kommer ta ca 15–30 minuter.
Vi som skriver detta examensarbete utgår ifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Allt material som vi får ta del av kommer självklart att anonymiseras. Du har även möjlighet att när som helst i processen avbryta din medverkan och ta bort ditt innehåll. Innan publicering kommer du ha möjlighet att granska och godkänna den del av examensarbetet som rör dig och det material du har bidragit med.
Hoppas att du vill vara med och därmed hjälpa oss i vårt arbete. Vi skulle vara väldigt tacksamma. Ha en trevlig dag.
Med vänliga hälsningar,
52
Bilaga 2
Intervjufrågor som ställs i intervjun med lärarna om deras undervisning om EU och det material de använder.
1. Allmänt
a. Hur mycket tid läggs på undervisning om EU?
b. Har du fått något externt stöd (t.ex. fortbildning, extra resurser) i syfte att förbättra undervisningen kring EU?
2. Specifikt mot enskilt material
a. Vilken kurs och vilket program använder det här materialet?
b. Har du tagit fram materialet själv eller fått från någon annan?
53
Bilaga 3
Materialnamn Typ av material Kontext Egenskapat
2020 länder i EU Powerpoint Samhäll 1b Ja
Beslutsväg i EU Powerpoint Samhäll 1b Ja
Brexit-begrepp Dokument Samhäll 1b Ja
Bryssel Calling Video Samhäll 1b Nej (SVT Play)
EU Superny Powerpoint Samhäll 1b Ja
EU uppgift (1) Skriftlig uppgift Samhäll 1b Ja
EU uppgift (2) Skriftlig uppgift Samhäll 1b Ja
EU Våren 2021 Powerpoint Fördjupningskurs Ja
EU-video Video Samhäll 1b Ja
Examinationsuppgift EU Skriftlig uppgift Samhäll 1b Ja Fördjupningsuppgift om EU Debattartikel Samhäll 2 Ja
Genomgång 1 + frågor Powerpoint Samhäll 1b Ja
Genomgång 2 - EU i detalj Powerpoint Samhäll 1b Ja Genomgång 3 - Vad är Brexit? Powerpoint Samhäll 1b Ja
I en parlamentledamots skor Rollspel Samhäll 2 Nej (Europahuset) Insyn i EU-politiken: Så fungerar
Europeiska unionen Broschyr (pdf) Samhäll 1b Nej (Europeiska kommissionen) Insyn i EU-politiken: Så fungerar
Europeiska unionen - frågor
Dokument med
frågor Samhäll 1b Ja
Kollektivet Rollspel Samhäll 1b Nej (Pedagogiskt Centrum)
Kollektivet Rollspel Samhäll 1b Nej (Pedagogiskt Centrum)
Kollektivet Rollspel Samhäll 1b Nej (Pedagogiskt Centrum)
Muntlig examination - Podcast diskussion
Dokument med
frågor Samhäll 1b Ja
Så arbetar riksdagen med EU Hemsida Samhäll 1b Nej (Sveriges riksdag)
Så fungerar EU Broschyr (pdf) Samhäll 1b Nej (Sveriges riksdag)
Så fungerar EU - frågor Dokument med
frågor Samhäll 1b Ja
Så resonerar britterna - bästa
argument för och emot Brexit Dokument Samhäll 1b Ja