Vilka förmågor utvecklas med undervisningsmaterialet om EU?

undervisningsmaterialet om EU?

Resultatet i studien visar att den förmåga som utvecklas och prövas mest frekventnär det kommer till undervisningsmaterialet om EU är begreppsförmågan. Undervisningsmaterial som utvecklar begreppsförmågan förmedlar oftast information och kunskaper om EU:s institutioner, dess medlemsländer, historia, och till en viss utsträckning även politiska processer inom EU. Vi kan finna att undervisningsmaterial som ämnar utveckla begreppsförmågan oftast används som avstamp i arbetsområdet som helhet, men även inom delområden inom arbetsområdet EU.

Resurser som ofta används är PowerPoints, dokument, tidningsartiklar och videos. Ser man på de här undervisningsmaterialen som isolerade resurser fokuserar de nästan enbart på

begreppsförmågan. Exklusivt begreppsförmågafokuserade undervisningsmaterial som studien har tagit del av har ofta kompletterats av läraren med fördjupnings- och diskussionsfrågor som utvecklar analys- och den kommunikativa förmågan.

Anledningarna till att begreppsförmågan utvecklas och prövas mer frekvent än de andra förmågorna kan vara många enligt den här studien. Det kan argumenteras för att eleverna först behöver utveckla sin begreppsförmåga för att framgångsrikt kunna analysera och argumentera om ett område, ett mönster vi kan återfinna hos alla de tillfrågade lärarnas upplägg av

arbetsområdet. Begreppsförmågan utvecklas först genom dokument, PowerPoints, tidningsartiklar och videos för att sedan analyseras och diskuteras. Även över en längre tidsperiod kan vi se att lärare har utformat ett liknande mönster. Lärare B lyfter just det här upplägget där eleverna i årskurs 1 får fokusera mer på begrepp för att sedan i årskurs 2 och 3 få utveckla sin analysförmåga. Det ska även nämnas att vid utvecklandet av andra förmågor blir det svårt att undgå begreppsförmågan. För att kunna diskutera och analysera på ett givet område, behöver du använda dig av korrekta begrepp och fakta för att uppnå en adekvat analys eller argumentation, vilket är något som lärare B antyder ovan. Det ska helt enkelt sägas att det är svårt för eleven att utveckla eller prövas på sin analys eller kommunikativa förmåga utan att ta användning av sin begreppsförmåga. Det höga fokuset på begreppsförmågan ligger även i linje med det resultat som presenterades av Skolverket 2007 och i den uppföljande rapporten av Hylén 2011. Det är värt att notera att det varierar i vilken utsträckning som respektive förmåga

44 utvecklas eller prövas på det enskilda materialet. Som exempel finner vi att det i materialet

Brexit-begrepp finns ett stort fokus på begreppsförmågan. Jämför man detta med EU uppgift (2)

som även är ett textdokument, prövas också begreppsförmågan, men där ställs diskussions- och fördjupningsfrågor till eleven som kräver att den analyserar, värderar och argumenterar vilket lägger större fokus på analysförmågan och den kommunikativa förmågan.

Skolverkets rapport från 2007 visade på att EU-undervisningen främst riktades mot faktakunskaper snarare än en analytisk förmåga och en förståelse av den demokratiska

processen. Ett resultat som även den här studien kan se spår av, men det är föremål för ytterligare diskussion. Resultatet för studien visar att begreppsförmågan är den förmåga som testas mest frekvent, men utvecklandet av begreppsförmågan ger förutsättningar för utvecklandet av andra förmågor när det kommer till undervisningsmaterialet. Begreppsförmågan utvecklas oftast även i samband med att analysförmågan och den kommunikativa förmågan förbättras. Studien visar att lärarna använder begreppsförmågan som en grund för vidare analytisk förmåga vilket ger en större förståelse för den demokratiska processen inom EU. Resultatet för studien visar på att undervisningsmaterialen har ett större fokus på analys- och den kommunikativa förmågan än vad resultatet från Skolverkets rapport visade på. Den analytiska förmågan och en förståelse för den demokratiska processen är central i undervisningsmaterialet som studien har tagit del av, tillsammans med undervisningsmaterial som är riktad mot faktakunskaper.

Som exempel finner studien att utvecklandet av analysförmågan ofta återfinns i samband med fördjupnings- och diskussionsfrågor i samband med begreppsförmågafokuserade material. Begreppsförmågan utvecklas först, för att sedan utveckla analysförmågan. Om läraren i uppstarten av ett arbetsområde fokuserar på begreppsförmågan, skiftar läraren fokus i de avslutande och examinerande momenten till att istället primärt behandla analysförmågan. Analysförmågans utvecklande och prövande återfinns oftast i undervisningsmaterial som även testar begrepps- och den kommunikativa förmågan. I vårt resultat finner vi att i alla, förutom ett, av de fall som analysförmågan utvecklas, så utvecklas och testas även den kommunikativa förmågan. Det resultatet kan vara en indikation på att de båda förmågorna är sammankopplade med varandra. För att kunna argumentera, det vill säga utveckla din kommunikativa förmåga, behöver du kunna analysera. Likt begreppsförmågans utvecklande som en förutsättning för analysförmågan, är analysförmågans utvecklande ofta en förutsättning för den kommunikativa

45

förmågan utvecklande. Begrepps-, analys- och den kommunikativa förmågan behandlas i över hälften av undervisningsmaterialen, vilket ger en signal om vad de tillfrågade lärarna anser är viktigt för eleven att kunna. I arbetsområdet EU betonas vikten av att kunna begreppen för att senare ha kunskaper nog att analysera processerna och konflikterna och sedan argumentera för olika ståndpunkter. Det resultatet indikerar är hur förmågorna är beroende av och samverkar med varandra. I 11 av de 26 undersökta undervisningsmaterialen så behandlas begrepps-, analys- och den kommunikativa förmågan tillsammans. Det kan jämföras med procedurförmågan som totalt prövades vid 7 av 26 tillfällen vilket innebär att de tre förmågorna tillsammans är mer vanligt förekommande än procedurförmågan.

Att inhämta information och därefter bearbeta den är signifikativt för procedurförmågan och det görs i flertalet av de analyserade materialen. Det gäller bland annat inlämningsuppgifter som eleverna arbetar med på egen hand där de med hjälp av internet ska söka information till sin uppgift. Oftast dyker förmågan upp i samband med examinerande uppgifter vilket beror på att läraren till en början går igenom grunderna för att sedan låta eleverna arbeta självständigt i ett senare stadie. Vid lärarledda genomgångar är det sällan som procedurförmågan testas då läraren oftast redan har genomfört den delen på egen hand som annars skulle utveckla

procedurförmågan. För att få in det i genomgångarna har en av studiens lärare valt att ha kortare moment i sin genomgång där eleverna får söka runt på nätet och sedan presentera och diskutera sina upptäckter. För att underlätta för eleverna används exempelvis Landguiden eller Gapminder. Det uppmuntrar utforskande och eget lärande och med datorn som redskap är det inget problem att genomföra momentet på kort tid under lektionen.

Den förmågan som dyker upp vid minst antal tillfällen är den metakognitiva och den arbetar eleverna endast med under de båda rollspelen. Anledningen till att förmågan är sällsynt är att det handlar om förbättringar av sitt eget och andras arbete som ingen av lärarna uppger att deras uppgifter behandlar. För att få med förmågan vid fler tillfällen behöver lärarna låta eleverna studera varandras texter och utmana eleverna att ge feedback och reflektera över sitt och andras arbete. I Hyléns rapport var det tydligt att individuella uppgifter präglade de examinerande momenten i EU-undervisningen. Grupparbeten förekom i mindre utsträckning och det märks även i studien. Den typen av arbete med andra elever är annars både något som gynnar elevernas

46 metakognitiva förmåga men som också ökar det kollektiva lärandet utifrån den sociokulturella teorin.

För att sammanfatta blir det tydligt att begrepps-, analys- och den kommunikativa förmågan, förekommer betydligt oftare än de två andra förmågorna i det undersökta materialet. Studien finner att de tre förmågorna ofta hänger ihop och växer fram tillsammans med varandra. I några fall går det även att hitta enbart begreppsförmåga vilket förklaras genom att lärare först

presenterar de grunder som eleverna måste behärska för att kunna ta till sig av EU-området. De två ovanligare förmågorna procedur- och den metakognitiva har möjligheter att få en större plats i EU-undervisningen. För den förstnämnda behöver eleverna söka mer information som de kan bearbeta och uppmuntras till det av läraren. Det gäller inte bara vid examinerande uppgifter utan också vid introduktioner till området. Den metakognitiva förmågan gynnas av grupparbeten och diskussioner där eleverna får testa sina tankar vilket tydligast framkommer i rollspel. För att stärka den förmågan kan exempelvis kamratbedömning där eleverna bedömer varandras arbeten användas.