Syftet med denna uppsats var att beskriva och förklara hur de lokala bankkontorens kreditprocess påverkas av en centraliserad respektive decentraliserad organisationsstruktur.
Utifrån denna information analysera och skapa en förståelse för hur detta kan generera olika förutsättningar i kreditprocessen.
Utifrån teori, empiri och analys har vi kommit fram till att en decentraliserad kontra centraliserad organisationsstruktur påverkar bankernas kreditprocess. Det har visat sig finnas många likheter oavsett vilken organisationsstruktur banken arbetar efter. Vi kan dra slutsatsen att likheterna framförallt uppkommer på grund av de lagkrav som bankerna måste följa i sin kreditgivning. Lagstiftningen medför att den enskilda banken inte har möjligheten att göra sin egen bedömning fullt ut, utan den begränsar vilken typ av information som måste finnas med i kreditbeslutet. Kredittagarens återbetalningsförmåga måste bedömas och återfinnas i kreditbeslutet vilket har att göra med att bankernas kreditbedömning ska vara likvärdig.
Samtliga banker har skapat sitt eget ramverk för kreditgivningen som grundas utefter detta regelverk, vilket resultatet visar inte påverkas av en centraliserad eller decentraliserad organisationsstruktur. På så vis har vår studie bidragit till en djupare förståelse kring hur den svenska regleringen kring bankernas kreditgivning stramar åt valmöjligheterna inom kreditprocessen, oavsett det är en centraliserad eller decentraliserad organisationsstruktur.
Däremot har det visat sig finnas olikheter i bankernas kreditprocess och att en centraliserad och decentraliserad organisationsstruktur påverkar delar inom kreditprocessen. Detta i form av vilken kompletterande information som samlas in och hur denna information som benämns, hårda och mjuka data, ligger till grund för det slutgiltiga kreditbeslutet.
Vi kan konstatera att bedömningen av mjuk och hård information skiljer sig mellan en decentraliserad och centraliserad bank. Nordea med sin centraliserade organisationsstruktur lägger ingen större vikt vid den mjuka informationen, utan kreditbedömningen görs utifrån hård data. Den mjuka data som samlas försvinner under processen då den inte kommuniceras uppåt i beslutandeleden. Resultatet tyder även på att denna mjuka data tappar sitt syfte om det inte är en och samma bankman/kvinna som hanterar hela affärsförbindelsen, vilket kan variera i Nordeas kreditprocess. Till skillnad från utfallet i Nordea kan vi konstatera att Handelsbanken och Laholm Sparbank väger in den mjuka datan betydligt mer i sina kreditbeslut. Det har att göra med att deras lokala förankring och arbete med långsiktiga relationer tenderar att medföra att den personliga relationen till kunderna är större. Något som gör att den mjuka datan är mer lättillgänglig och då kan komplettera den hårda datan. Dessa olikheter mellan bankerna indikerar på att en tveksam kreditansökan skulle kunna få olika utfall, beroende på vilken bank som gör kreditbedömningen. Nordea kommer att ge ett avslag om den hårda datan inte är inom ramen för beviljning. Något som resultatet visar skulle kunna skilja sig mot Handelsbanken och Laholms Sparbank. Detta då dem väger in den mjuka information och på så vis kan styrka en ansökan där den hårda datan är svag och ändå bevilja en tveksam kreditansökan.
Vilken person eller avdelning som beviljar en kreditansökan i banken har undersökningen visat sig skiljer beroende på en centraliserad eller decentraliserad organisationsstruktur. Resultatet
kreditbeslut kan tas direkt på det lokala kontoret utan tillstyrkan till en intern kreditavdelning.
Det har att göra med att beslutanderätten, det vill säga hur mycket det lokala kontoret eller rådgivare får bevilja på egen hand är större i en decentraliserad bank som Handelsbanken och Laholms Sparbank. Vilket resultatet visar har att göra med att ledningen inom Handelsbanken har ett stort förtroende för sina medarbetare och litar fullt på att det lokala kontoret som är närmast kunden kan ta det rätta beslutet. Varje medarbetare har en personlig beslutanderätt som grundas på kompetens och erfarenhet. Resultatet av studien visar att kontorscheferna inom Handelsbanken har en väldigt hög beslutanderätt vilket gör att snabba beslut kan fattas utan godkännande högre upp i organisationen. Resultatet tyder på att Sparbanken Laholm har samma förutsättningar som Handelsbanken, men att beslutanderätten är lägre vilket givet påverkas av att det är en liten lokal Sparbank. Nordea däremot, med sin centraliserade organisationsstruktur, har helt andra förutsättningar inom kreditprocessen och beslutanderätten. Deras kreditprocess består istället av flera olika led, där en person sköter kundkontakten, som skickar vidare kreditärendet till kreditspecialister som sitter högre upp i organisationen. Kreditspecialisten samlar in viktig beslutgrundande information och gör en analys och sänder sedan materialet vidare till en beslutsfattare i högre ställning. Vårt resultat visar på att kreditprocessen är betydligt längre inom Nordea, vilket den centraliserade organisationsstrukturen medför.
Resultatet av Nordeas centraliserade kreditprocess är att en kreditansökan behandlas i flera olika led och att det i varje led finns en specialist som gör arbetet. Det tyder på en mer organiserad process som kan uppfattas krånglig. Däremot är vårt resonemang att detta medför en mer kontrollerad och likartad process oavsett kreditansökan, vilket i sin tur leder till en högre sannolikhet att alla kreditbeslut bedöms lika. Fördelarna med en decentraliserad organisationsstruktur kan däremot påvisas då det finns förutsättningar att som bank vara anpassningsbar gentemot sina kunder. Detta då det lokala kontoret kan lämna snabba beslut. Å andra sidan har det visat sig att Nordea tenderar att kunna ta snabbare beslut när det gäller mer komplexa kreditärenden. Detta på grund av att kreditprocessen då blir centraliserad.
6.1 Bidrag och begränsningar
Tidigare forskning har undersökt hur de båda organisationsstrukturerna centraliserad samt decentraliserad påverkar vem som har rätt att ta beslut inom organisationen. Det har också forskats kring vilka faktorer som påverkar kreditgivningsprocessen samt vilken information som bankerna arbetar med vid en kreditansökan. Det som vår studie har tillfört forskningen är att vi har studerat hur en banks organisationsstruktur skapar olika förutsättningar vid beslutsfattandet vid kreditgivning. Detta har gjorts utifrån ett chefsperspektiv där organisationsstrukturerna har jämförts med varandra. Tidigare forskning har diskuterat kring fördelar med de båda organisationsstrukturerna (Subba Rao & Kumar, 2010). Vår studie har visat på att det finns stora skillnader inom den svenska bankmarknaden där organisationsstrukturen har en stor betydelse. Tidigare forskning har också diskuterat kring vilken information som används vid en kreditgivningsprocess samt hur den påverkas av organisationsstrukturen (Berger & Udell, 2002). Vi visar i vår studie att en bank med en mer decentraliserad organisationsstruktur är mer benägna att ta hänsyn till den mjuka informationen.
Den hårda informationen är central oavsett organisationsstruktur, detta på grund av att vissa hårda värden behöver finnas med när en kredit ska beviljas. Slutligen så bidrar vår studie till en
djupare förståelse kring vilka faktorer som påverkar beslutsfattandet i kreditgivningsprocessen samt hur dessa faktorer har sin grund i utformningen av bankens struktur.
Begränsningar som vi har stött på under resans gång har till viss del varit bristande information kring studier av organisationsstrukturer inom banken kopplat till kreditgivningsprocessen. Vi har också blivit begränsade på grund av läget i världens just nu med Covid-19. Vi har sökt efter intervjuer hos ett trettiotal individer på åtta olika banker men endast kunnat få tag i fem stycken, detta på grund av hög belastning hos bankerna då många får jobba hemifrån eller är sjuka.
6.2 Förslag till vidare forskning
Ett förslag till vidare forskning är att undersöka hur personalen som dagligen sitter med kredithantering uppfattar att organisationsstrukturens påverkan på deras dagliga arbete. För att göra detta kan flera rådgivare från olika banker tillfrågas. Detta bör leda till att det går att bekräfta korrektheten av kontorschefernas uttalande.
Ett annat förslag till vidare forskning är att genomföra liknande studier, men med utgångspunkt högre upp i organisationen. Det vill säga på en mer regional- och central nivå. Intressanta aspekter att studera kan vara hur bankernas största kreditärenden påverkas av en centraliserad eller decentraliserad organisationsstruktur och hur kreditprocessen påverkas av att det är flera
banker inblandade.
Det hade också varit intressant att genomföra samma studie med antingen fler banker eller fler respondenter. Vid genomförande av studien med fler banker så kan det vara intressant att visa på hur det skiljer sig mellan flera aktörer på den svenska bankmarknaden. Genom att ha fler respondenter så går det troligtvis att få ett större djup i empirin samt en högre validitet.