Ovanstående kapitel visar nu att vi fått svar på arbetets frågeställningar. Vi kan nu konstatera att alla är eniga om att en starkare självinsikt hos eleven leder till trygghet inför kommande studie- och yrkesval. Således bör även antalet fel- och omval till gymnasiet minska om alla på skolan samarbetar kring detta så att alla elever får den hjälp de behöver. Våra egna och informanternas tankar, samt arbetets litteratur- anknytning och teorier, bildar en helhet kring den enskilde eleven och dennes behov, som skulle kunna leda till en samarbetsmodell med syfte att stärka väglednings- verksamheten på landets skolor.
Ann Kjellberg, som är professor i pedagogik med inriktning mot studie- och yrkes- vägledning säger i Skolverket (internet 3) att skolorna inte kan skapa några mål så länge de inte har en uppföljning mot några riktlinjer. Alla insatser för verksamhetsutveckling har det gemensamt att de arbetar utifrån ett gemensamt systematiskt arbetssätt. Ett gemensamt arbete över professionsgränser med att konkretisera övergripande mål, till egna mål, säkrar att alla talar samma språk. Det är också ett sätt att skapa motivation och delaktighet. För att kvalitetsarbetet ska lyckas är det viktigt att ha bestämda
44
hållpunkter under året där alla vet vad som ska hända. Den egna systematiska uppföljningen är väldigt viktig, det ska inte behövas någon inspektion för att styra verksamheten. När det gäller vägledarens arbete, menar Ann att det kan mätas i, kvantitativa mått, t.ex. tid och resurser. Men att det även behövs kvalitativa innehållsbeskrivningar som anger hur, t ex insatser som gjorts för att stödja individuell utveckling. Frågor som kan vara relevanta att ställa är: Kan jag få stöd att förstå vem jag är? Kan jag få stöd att se mina möjligheter? ”Det mest centrala är att det individuella behovet styr vad individen bör få och att man använder metoder och följer verksamhetsnära mål som hänger ihop med de övergripande nationella visionerna och målen”.
Utifrån det som framkommit i undersökningens olika delar, menar vi att en samarbetsmodell, med syfte att säkerställa att vägledningen blir en gemensam ange- lägenhet, skulle kunna se ut som nedan. Som grund används Ann Kjellbergs, skolverket (internet 3) förslag till målformuleringskedja, som hon hämtat från ett nationellt arbetslivsfondprojekt, Gränslösa Flödes Organisationer, GFO.
Målformuleringskedjan börjar på nationell nivå, kommunal nivå, skolnivå och till sist ner på teamnivå. I kedjan kopplas de nationella övergripande målen till egna mål, som i sin tur kopplas till en vision eller gemensam värdegrund. Genom att bryta ner de nationella målen i mindre bitar, fråga sig vad de står för och sedan fortsätta att konkretisera de egna målen och visionerna, blir verksamheten mätbar. De punkter som konkretiseras på teamnivå är: Vision, uppdrag, mål, strategier, handlingsplan, mätbara resultat och återkoppling.
Modellen är tänkt att fungera både på grund- och gymnasieskolenivå. Vi förutsätter att vägledarna arbetar som på de undersökta skolorna, på både grund- och gymnasieskola, vilket då säkrar en uppföljning av osäkra elever mellan grundskola och gymnasium. I annat fall måste respektive skola ordna så att det finns en kommunikation mellan grund- och gymnasieskola, för att inte någon elev ska missas. Eleven är spindeln i nätet och olika ben strålar ut ifrån denne. Även om en elev inte till synes har några problem är det viktigt att denne behandlas under mötet. När alla professioner är samlade kan någon ha reagerat på något hos denne som visar att det faktiskt kan finnas behov av stöd, som ingen hittills upptäckt. När det gäller omyndiga elever, kontaktas alltid föräldrar/vårdnadshavare, när något problem framkommit. Det är viktigt att de är delaktiga i dialogen och kallas till de möten som eleven kallas till.
45 ”Eleven i centrum”
För att hela skolan ska genomsyras av vägledningsverksamheten, såsom läroplanerna föreskriver, berörs här all personal, utifrån behov. Mötena sker klassvis och den personal som ansvarar för elever i respektive klass ingår, se ovanstående modell. De träffas två gånger per termin för att gå igenom samtliga elever på skolan. Punkterna kan konkretiseras mer, men här följer ett förslag:
Vision: Att kvaliteten på skolans vägledningsverksamhet ska förbättras genom att de enskilda eleverna får en sådan självinsikt att de gör rätt val till framtida studier och yrke. Uppdrag: Att stärka kvaliteten på skolans vägledningsverksamhet, så att eleverna gen- om att de får större självinsikt fattar rätt beslut inför kommande val av studier och yrke. Mål: Att alla elever ska känna sig säkra inför framtida val.
Strategier: Att genom regelbundna möten kunna fånga upp alla skolans elever så att de är ”med på banan”.
Handlingsplan: Att varje elev följs upp, bland annat med hjälp av checklista (se nedan), som en försäkring på att de fått med sig allt som de har rätt till enligt skolplanerna. Mätbara resultat: Genom att checka av checklistan går det att se att alla fått med sig allt, detta kollas av både på teammötena och vid utvecklingssamtal med eleverna. Intervjuer med elever kan också bidra till utvärdering, som Ann Kjellberg säger i ovanstående kapitel.
Återkoppling: Sker också vid dessa båda tillfällen, då behandlas resultatet av det gjorda arbetet och förslag ges till framtida förbättringar.
Elisabeth Nordström skriver i Skolverkets publikation (internet 3) att hon inspirerats av en idé från Skottland. I den befintliga elevportföljen finns även studie- och
special- pedagog övrig skol- personal sköterska väg- ledare rektor mentor/ klass- lärare kurator
Elev
46
yrkesvägledningen med som en del i elevens utveckling. Detta dokument, menar vi, följer eleven från grundskolans första år, upp till gymnasiet. I den finns en checklista med punkter som eleven fått med sig från varje årskurs. Det börjar med det lilla och ökar sedan med åren. Checklistan bygger på intervjuresultatet och Frank Parsons tankegångar, (se historikkapitlet). Den är indelad i tre delar:
1. Kunskap om mig själv Aktiviteterna kan vara: Personlighetsprofilering, skapa medvetenhet om egna tankar och känslor genom t.ex. värderings- övningar, enskilt och i grupp. Utvecklingssamtal med lärare, vägledare och annan berörd personal. Allt som angivits i arbetet som utvecklande för elevens självbild kan vara aktuellt här.
2. Kunskap om omvärlden Aktiviteterna kan vara: Studiebesök på andra skolor och arbetsplatser. Klassrumsaktiviteter.
3. Kunskap om relationen mellan mig själv och omvärlden Aktiviteterna kan vara: Prao och olika typer av praktik.
Ovanstående tre delar hjälper eleven att få en bättre självbild och för att kunna utveckla detta krävs att all berörd personal på skolan bidrar med sin kompetens. Vår intervjuundersökning visar att det finns goda resurser bland skolans personal, det gäller att detta utnyttjas fullt ut för den enskilde elevens bästa.
Diskussion
Det har varit intressant att få ta del av informanternas kunskaper inom sina respektive professioner. De har alla visat på en fantastisk uppfinningsrikedom och ett stort engagemang för den enskilde eleven. Det finns samarbete över professionsgränserna och vi upplever det som att alla har en vilja att sträva mot läroplanernas mål. Under- sökningen visar på att samtliga informanter är eniga om att ett samarbete med väg- ledaren hjälper den enskilde eleven till en större självinsikt. Halldins examensarbete visar (se litteraturanknytning), att vägledarna är positivt inställda på ett samarbete med elevvården. Allt detta visar på att det finns goda möjligheter att uppnå målet, på personnivå, från skolverket att vägledningsverksamheten genomsyrar alla personalkategorier. Men på organisationsnivå kan det däremot finnas svårigheter med t ex tid och ekonomiska resurser.
47
Som vi skrivit tidigare är syftet med de allmänna råden att de ska bidra till att vägledningsverksamheten blir av hög kvalitet och likvärdig för alla skolformer i hela landet. Det borde då vara viktigt att även förutsättningarna på landets skolor är så lika som möjligt. Om alla har frihet att utforma sin verksamhet under decentraliserade former, som sker idag, får inte skolornas vägledningsverksamhet samma grund att stå på. Vilket försvårar utvecklingen av ett likvärdigt samarbete där alla personalkategorier ingår och där kvaliteten blir likvärdig. Den frihet som varje kommun och skola har idag att utforma sin verksamhet, skulle alltså kunna vara ett hinder för syftet med skolverkets allmänna råd. Om alla i stället får samma förutsättningar när det gäller vilka som ska ingå i de olika möteskonstellationerna, hur ofta de ska träffas och vad de ska behandla, som t.ex. modellen ”Eleven i centrum”, skulle det underlätta för en likartad kvalitetsutveckling i hela landet.
”Eleven i centrum” stämmer också väl överens med Carl Rogers teori om kongruens (se litteratur). När individen fungerar fullt ut har hon en god självuppfattning och en harmonisk relation till andra, vilket underlättar vid olika val i livet, inte minst studie- och yrkesval.
Historiskt sett har vägledningsverksamheten inte alltid haft så hög prioritet. Fortfarande finns det vägledare ute i landet som sitter gömda i någon liten skrubb dit nästan inga hittar. Vi tycker det är märkligt att en verksamhet som studie- och yrkesväg- ledningen har haft en så marginell roll i skolans värld och för den enskilde eleven. Vi anser att vägledningsverksamheten måste få ta stor plats, med eleven i centrum. Ett sådant utgångsläge skulle underlätta för både elev, skola och samhälle. Att arbeta med modell, portfolio och checklista är ett sätt att värna om varje individs rätt att få större självinsikt, vilket vi anser är grunden till ett gott liv. Resultatet av ett lyckat kvalitets- arbete måste ofrånkomligen även komma samhället till del. Det skulle bli färre sjuk- skrivna genom att fler människor mår bra, lever hälsosamt, använder mindre droger och tar sitt samhällsansvar. Detta skulle också kunna minska antalet arbetslösa, genom att var och en hittar sin plats i livet.
– Är detta en utopi? – Kanske, men om vi målmedvetet strävar mot detta mål, kan det bli små droppar och även världshaven består av små droppar.
48