• No results found

I studien påvisas flertalet attitydskillnader hos socialtjänsten gällande att de unga männen ses som mindre utsatta i jämförelse med de unga kvinnorna. Vi menar utifrån detta att de anställda på socialtjänsten ser de unga männen som förövare och inte som offer. Detta trots att tidigare forskning visar att de unga männen också kan vara offer inom hederskulturer. Socialtjänsten behöver få utbildning för att öka kompetensen kring de unga männen i hederskulturer och öka sitt arbete kring de unga männen. Vi menar att det är viktigt att socialtjänsten bemöter de unga männen på individnivå och ser dem som utsatta. Vår slutsats är även att mer forskning behöver göras inom området, inte minst kvantitativa studier.

45

Litteraturförteckning

Al-Baldawi, R. (1998). I migrationens och exilens spår: Psykosociala konsekvenser av en förändrad familjestruktur. Läkartidningen, 95(19), 2223–2231. 

https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/OldPdfFiles/1998/17595.pdf Anthias, F., & Yuval-Davies, N. (2002). Racialized boundaries: race, nation,

gender, colour and class and the anti-racist struggle. Routledge. 

Baianstovu, R., Strid, S., Cinthio, H., Särenstedt Gramnaes, E., & Enelo, J.M.

(2019). Heder och samhälle: Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar (Rapport nr. 17). Örebro University. 

Baladiz, D. (2009). I hederns skugga: de unga männens perspektiv. Gothia förlag.    

Bredal, A. (2011). Mellom makt og avmakt: Om unge menn, tvangsekteskap, vold og kontroll (ISF- rapport nr. 2011:4). Institutt for samfunnsforskning.

http://hdl.handle.net/11250/177457  

Bredal, A. (2014). Ordinary v. Other Violence? Conceptualising Honour-Based Violence in Scandinavian Public Policies. I A.K. Gill, C. Strange, K. Roberts (Red.), ‘Honour’ Killing and Violence (s. 135-155). Palgrave Macmillan.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.

Cihangir, S. (2013). Gender specific honor codes and cultural change. Group Processes & Intergroup Relations, 16(3), 319–

333. https://doi.org/10.1177/1368430212463453 

Cinthio, H. (2010). Bortom murarna: samtal om könsroller, jämställdhet och relationer med män i fängelse. I M. Hansson (Red.), Perspektiv på manlighet och heder (s.72–90). Gothia förlag.

Darvishpour, M. (2010). Mannens maktförlust vid migrationen: en del i ”hedersförtryck” och konflikter inom invandrade familjer. I M. Hansson (Red.), Perspektiv på manlighet och heder (s. 16–39). Gothia förlag. 

Doğan, R. (2014). Different cultural understandings of honor that inspire killing: an inquiry into the defendant’s perspective. Homicide studies, 18(4), 363–

388. https://doi.org/10.1177/1088767914526717 

Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Studentlitteratur

Eliassis, B. (2010). A stranger in my homeland: the politics of belonging among youth people with kurdish background in Sweden. Mitt Universitet institutionen för socialt arbete. Giddens, A., & Sutton, P. (2017). Sociologi. Studentlitteratur. 

Grutzky, E., & Åberg, L. (2013). Heder och samvete: en bok om hederskultur i Sverige. Fri tanke.

Hall, S. (1992). “Kulturell identitet och diaspora”. I H. Thörn (Red.), Globaliseringens kulturer: Den postkoloniala paradoxen, rasismen och mångkulturella samhället (s. 231–245). Nora: Nya doxa.

46

Hamednaca, A. (2010). Framtidens män och pappor fostras i dag. I M. Hansson (Red.), Perspektiv på manlighet och heder (s. 40–59). Gothia förlag. 

Hansson, M. (2010a). Den förödande skammen. I M. Hansson (Red.), Perspektiv på manlighet och heder (s. 60–72). Gothia förlag. 

Hansson, M. (2010b). Inledning. I M. Hansson (Red.), Perspektiv på manlighet och heder (s. 7–15). Gothia förlag. 

Länsstyrelsen Dalarna. (2018). Socialtjänstens arbete med hedersvåld: Resultat från en intervju- undersökning (Rapport nr. 2018:01). https://www.lansstyrelsen.se/download/18.840e7ca163033c061f1dd53/15260679 06727/2018- 01%20Socialtj%C3%A4nstens%20arbete%20med%20hedersv%C3%A5ld.pdf?fbcl id=IwAR19Daa1YSpjl_wyYsQb4LuE9FSmT5xHH6RoCnBXi4h3lKvsk8oBl6QQ vrg

Länsstyrelsen Uppsala län. (2017). Socialtjänstens arbete med hedersrelaterat våld och förtryck: Kunskap och handlingsberedskap inom socialtjänsten i Uppsala kommun (Rapport nr. 2017:08). https://www.lansstyrelsen.se/download/18.44f26481161466409d3821e/ 1526  

Länsstyrelsen Östergötland. (2014). Att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck: Slutredovisning av länsstyrelsens uppdrag att främja och lämna stöd till insatser (Rapport nr. 2015:6).

https://www.lansstyrelsen.se/download/18.1dfa69ad1630328ad7c4c42/15260679 87640/Slutredovisning%20-

%20Att%20forebygga%20hedersrelaterat%20vald%20och%20fortryck%202015.p df 

Länsstyrelsen Östergötland. (2020). Hedersförtryck.se. Hämtad 7 maj, 2021, från https://www.hedersfortryck.se/

Länsstyrelsen Östergötland. (2021). Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck: Samtal till den nationella stödtelefonen under 2021.

Hedersförtryck. https://www.hedersfortryck.se/wp-content/uploads/Arenden- 2021-tom-mars.pdf

Mattson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Gleerups. Prop. 2019/20:131. Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet.

 https://www.regeringen.se/rattsligadokument/proposition/2020/03/prop.- 201920131/ 

Regeringskansliet. (2020). Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet. Hämtad 7 maj, 2021, från https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2020/03/prop.- 201920131/ 

Ritzén, K. (2010). Religion: stötesten eller nyckel till försoning?. I M. Hansson (Red.), Perspektiv på manlighet och heder (s. 112–134). Gothia förlag. 

Schlytter, A., Högdin, S., Ghadimi, M., Sjöberg-Backlund, Å., & Rexvid, D. (2009a). Oskuld och heder: En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholms stad - omfattning och karaktär. Stockholms stad. 

47

Schlytter, A., Högdin, S., & Rexvid, D. (2009b). Hur många utsätts och vilka är de?. I L. Modée (Red.), Gift mot sin vilja (s. 58–168). Ungdomsstyrelsens skrifter.   Schlytter, A., & Rexvid, D. (2016). Mäns heder: Att vara både offer och förövare.

Studentlitteratur.  

SFS 1990:52. Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/lag-199052-med-sarskilda-bestammelser-om-vard_sfs-1990- 52 

Sjöblom, Y. (2019). Ungdomsproblem och ungdomars problem. I G. Andersson, I. Höjer, M. Sallnäs, & Y. Sjöblom (Red.), När samhället träder in: barn, föräldrar och social barnavård (s. 133–161). Studentlitteratur. 

Skr. 2007/08:39. Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. https://www.regeringen.se/rattsliga- dokument/skrivelse/2007/11/skr.-20070839/ 

Socialstyrelsen. (2007). Frihet och ansvar: En undersökning om gymnasieungdomarnas upplevda frihet att själva bestämma över sina liv (Rapport nr. 2007-131-27).

https://www.socialstyrelsen.se/_api/publication/huvuddokument/?artikelnumme r=2007-131-27 

Socialstyrelsen. (2019). Ett liv utan våld och förtryck: Slutredovisning av uppdraget att genomföra en nationell kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck (Rapport nr. 2019-3-17).

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-3-17.pdf

Vetenskapsrådet. (2017). GOD FORSKNINGSSED. Vetenskapsrådet.  Wikan, U. (2004). En fråga om heder. Ordfront.

Wrangsjö, B. (2010). Identitetsskapande, manlighet och heder. I M. Hansson (Red.), Perspektiv på manlighet och heder (s. 135–157). Gothia förlag. 

Ålund, A. (2005). “Etnicitetens mångfald och mångfaldens etniciteter: kön, klass, identitet och ras”. I E. Olsson (Red.), Etnicitetens gränser och mångfald (s. 27–79). Carlssons.

48

Bilagor

Related documents