Stämmer socialtjänstens attityder in på tidigare forskning om de unga männens

Resultat från studien visar inga signifikanta attitydskillnader hos socialtjänstens mellan de unga männen och de unga kvinnorna i hederskulturer angående rykte, socialisering och sexualitet. Socialtjänstens attityder i vår undersökning gällande dessa ämnen verkar därmed stämma överens med tidigare forskning eftersom socialtjänsten verkar förstå de unga männens utsatthet. Även den särskilda utsatthet som Hbtq-personer kan utsättas för (Hamednaca, 2010; Baladiz, 2009; Wrangsjö, 2010).

Genom de uppmätta signifikanta sambanden gällande skam, utfrysning, hot om våld, upplevelsen av våld, dubbelliv, tvångsäktenskap, offerskap och att tvingas styra sina familjemedlemmar vet vi att det finns en attitydskillnad hos de anställda på socialtjänsten gällande dessa ämnen. Det negativa z-värdet påvisar att socialtjänsten ser de unga männen som mindre utsatta inom hederskulturer på samtliga områden förutom att tvingas styra sina familjemedlemmar. Som presenterats i tidigare avsnitt (tidigare forskning) finns det forskning av bland annat Hamednaca (2010), Schlytter och Rexvid (2016), Baladiz (2009) samt Baianstovu et al. (2019) som påvisar att även unga män kan vara offer och utsatta i hederskulturer. I resultatet av studien kring de uppmätta attitydskillnaderna finns det en skillnad i hur de anställda på socialtjänsten ser på de unga männen och unga kvinnorna. Något som enligt oss skulle kunna påvisa en kunskapslucka hos anställda inom socialtjänsten eftersom de i samtliga fall betraktar den unga kvinna som det huvudsakliga offret.

Frågan angående kunskap får också ett signifikant samband vilket visar att socialtjänsten själva anser sig ha olika mycket kunskap beroende på vilket kön klienten benämner sig som. Det negativa z-värdet påvisar dessutom att det är de unga männen som får de lägre svaren. Vi ser att detta stämmer överens med tidigare forskning som påvisar att socialtjänsten behöver mer kunskap och kompetens gällande de unga männens situation (Baianstovu et al., 2019). Något som även anställda på socialtjänsten instämmer i (Länsstyrelsen Dalarna, 2018). Bristen på kunskap skulle kunna förklara varför attityderna gentemot kvinnor och män på många områden inte överensstämmer med varandra. Även frågan om kontakt får ett signifikant samband i vårt resultat och de unga kvinnorna får de högre svaren vilket innebär att deltagarna har svarat att de oftare kommer i kontakt med de unga kvinnorna än de unga männen inom hederskulturer. Det kan förklaras med en

37

kunskapsbrist som gör att socialtjänsten enligt oss inte inser att de också kommer i kontakt med de unga männen.

En attitydskillnad som stämmer överens med tidigare forskning är det undersökta området om att unga män och unga kvinnor tvingas styra sina familjemedlemmar. De unga männen får i vår studie de högre svaren som innebär att de i högre grad anses styra sina familjemedlemmar. Detta är ett samband som enligt oss överensstämmer med tidigare forskning eftersom unga män och unga kvinnor i hederskulturer socialiseras efter olika normsystem. Den unga mannen ska ha makten, styra, övervaka och kontrollera sina familjemedlemmar medan den unga kvinnan ska lyda och vara passiv (Schlytter & Rexvid, 2016). Inom det studerade området är dock vår uppmätta median i mitten av skalan på de unga kvinnorna. Detta skulle enligt oss kunna visa på att några av de svarade inte har kunskap om hur socialiseringen fungerar. Även studiens resultat gällande skam visar på att det kan finnas en kunskapslucka om socialiseringen. Studiens resultat visar att det inte finns någon signifikant skillnad när det gäller att båda unga män och kvinnor socialiseras in i hederskulturer men att det finns en signifikant skillnad när det gäller attityderna till skam där de unga männen har fått de lägre svaren. Enligt Schlytter och Rexvid (2016) är skammen en del av pojkarnas socialisation inom hederskulturer. Detta skulle enligt oss kunna vara en möjlig kunskapslucka hos socialtjänsten när det kommer till socialiseringen av de unga männen. Skammen drabbar hela familjen och inom hederskulturer ska männen inte känna skam vilket leder till att det kan vara extra smärtsamt för de unga männen att bli belagda med en känsla av skam (Schlytter & Rexvid, 2016). Något som enligt oss socialtjänsten inte har kunskap om med tanke på påvisat resultat.

Inom hederskulturer ses personer inte som egna individer utan det viktigaste är att individerna följer kollektivets önskan. Följer en individ inte kollektivets önskningar riskerar de att bli utfrysta och isolerade (Cinthio 2010; Hamednaca, 2010; Schlytter & Rexvid, 2016). De som riskerar att utsättas för utfrysning riskerar även att utsättas för våld enigt tidigare forskning av Baladiz (2009). Inom spannet för hot av våld och att utsättas för våld ingår både fysisk och psykisk misshandel, barnaga och hedersmord något som Baianstovu et al. (2019), Hamednaca (2010) och Schlytter och Rexvid (2016) lyfter i sin forskning. Både utfrysning, våld och hot av våld är därmed något som tidigare forskning tar upp och påvisar även drabbar de unga männen inom hederskulturer. Något som socialtjänsten riskerar att missa enligt våra resultat då det finns en attitydskillnad där de unga männen får de lägre svaren vilket påvisas genom det negativa z-värdet.

38

Angående tvångsäktenskap skiljer sig socialtjänsten attityder åt i det uppmätta resultatet och de unga männen får de lägre svaren men enligt Hamednaca (2010), Bredal (2011), Schlytter och Rexvid (2016) samt Baianstovu et al. (2019) faller även de unga männen offer för det hederstänk som slutar i tvångsäktenskap. Enligt en studie av Schlytter et al. (2009a) och Schlytter et al. (2009b) får 9 % av pojkarna i årskurs nio i Stockholms stad inte själva välja sin partner. Tidigare forskning kan därför påvisa att socialtjänsten i denna studie möjligtvis besitter en kunskapslucka enligt oss när det handlar om de unga männens utsatthet gällande tvångsäktenskap eftersom vi i resultatet får fram en attitydskillnad. Att tvingas leva ett dubbelliv innebär att unga män som lever i en hederskultur kan känna press från både familjen och samhället (Darvishpour, 2010; Hamednaca, 2010; Schlytter & Rexvid, 2016). Denna dubbelhet kan leda till saknaden av en trygg identitet (Hamednaca 2010). Darvishpour (2010) skriver att detta kan ställa de unga männen utanför både familjen och samhället och leda till en känsla av utanförskap. Tidigare forskning från Hamednaca (2010) belyser även att de unga männen är hederskulturens osynliga offer och skriver att de hamnar i en särskild offersituation som både förövare och övervakare. Något som styrks av forskning av Schlytter et al. (2009a) och Schlytter et al. (2009b) där resultatet visade att andelen flickor och pojkar som växer upp i hederskulturer sannolikt är lika fördelad när det gäller antal i årskurs nio i Stockholms stad. Hansson (2010a), Doğan (2014) och Hamednaca (2010) nämner även den dubbelbörda som hedern innebär för de unga männen eftersom de både måste bära sin egen och familjens heder samt försvara kvinnornas heder när det behövs. Schlytter och Rexvid (2016) trycker på det faktum att de unga männen är faderns förlängda arm. Tidigare forskning visar därmed på att de unga männen lever ett dubbelliv och befinner sig i en utsatthet och ett offerskap. Något som socialtjänsten riskerar att missa enligt våra resultat då det finns en attitydskillnad där de unga männen får de lägre svaren vilket påvisas genom det negativa z-värdet.