Undersökningen visar att kooperativt lärande främjar språkutvecklingen eftersom att alla elever bjuds in till dialog. De kooperativa rollerna som användes på skola B bidrog till att alla elever var delaktiga och därför är kooperativt lärande ett inkluderande arbetssätt förutsatt att eleverna är förtrogna med rollernas innebörd och ansvar. Vidare visade undersökningen att läraren måste anpassa arbetssättet efter sin elevgrupp och börja i det lilla med lärpar, i synnerhet på skolor där elevgruppen står inför utmaningar beträffande det sociala. En viktig slutsats för att kooperativt lärande ska fungera i klassrummet är att det introduceras i lägre åldrar och att eleverna känner tillit till varandra. Därför är det viktigt att först stärka gruppen genom gruppstärkande aktiviteter. Undersökningen visar att fungerar samarbete i
klassrummet kan det leda till minskad konflikthantering eftersom eleverna även samarbetar på raster. Vidare är en slutsats att kooperativt lärande tränar eleverna i det sociala genom de ”oskrivna reglerna” som finns vid grupparbete. Dessutom gynnas kunskapsutvecklingen eftersom att eleverna delade sina kunskaper med varandra. Undersökningen visar också att de största utmaningarna med arbetssättet är att få de elever som har svårigheter att arbeta i grupp delaktiga, samt elevgrupper där konfliktlösning upptar en stor del av undervisningstiden. Slutsatsen är att inga metoder eller arbetssätt kan användas rakt av ifrån litteraturen trots att de är beforskade. Det handlar om att anpassa arbetssättet utefter sig själv som pedagog och framförallt utefter elevgruppen.
10. Metoddiskussion
Valet av kvalitativ metod visade sig vara lämplig till denna studie i förhållande till syfte och frågeställning. Från början var det tänkt att enbart intervjua lärare men vid närmre eftertanke insåg jag att naturligt förekommande data, alltså observationer skulle fungera kompletterande till intervjuerna. Det visade sig vara fördelaktigt då jag genom observationerna kunde se elevers språkutveckling. Antalet intervjuer som gjordes var totalt fem, där en var över mail. Det är svårt att på förhand veta hur många intervjuer som är lämpligt att göra. För att få ett bredare perspektiv på min studie hade fler intervjuer kunnat genomföras men samtidigt fick jag ut det jag sökte efter i de fem intervjuerna. Alvehus (2013) påpekar ett problem med att intervjua en begränsad social grupp, och det är att man ibland kan nå en så kallad mättnad i informationen, att samma information upprepas och att vid varje intervju som görs, inte ger så mycket ny info. Mycket information i intervjuerna var samma för att lärarna påpekade
ungefär samma saker. Svaren skiljde sig även åt framförallt mellan de två skolorna. Därför valde jag att intervjua en utomstående lärare som fick svara på samma frågor via mail, då jag vet att den läraren arbetat utifrån kooperativt lärande på två skolor i olika socioekonomiska upptagningsområden. Hennes upplevelse om hur det fungerade på de två olika skolorna var något som breddade och fördjupade informationen samt kompletterade tidigare intervjuer på ett fördelaktigt sätt. Informationen från den intervjun ligger i linje med observationerna genom att läraren ser till sin elevgrupp och anpassar arbetssättet utefter gruppen, dagsform och elevernas ålder.
Jag använde mig av kontakter när jag sökte intervjupersoner, ett så kallat snöbollsurval. Ett snöbollsurval kan medföra risken att fastna i ett visst nätverk av människor som tänker liknande eller har samma gemensamma syn på saker. Frågorna blir då inte så brett belysta eftersom man inte frågar utanför nätverket och då kan man gå miste om annan information (Alvehus, 2013). Samtidigt är det lärarna som är närmst eleverna i undervisningssituationen och ser deras språkutveckling. Därför var det mest relevant att intervjua lärare. Att intervjua en lärare utanför närverket, alltså en lärare på en annan skola, visade sig däremot bredda informationen kring utmaningar i arbetet med kooperativt lärande i olika socioekonomiska upptagningsområden.
11. Fortsatt forskning
Kooperativt lärande är ett arbetssätt som intresserar mig eftersom jag ser det som ett lustfyllt lärande. Det är ett arbetssätt som kan vara användbart i min framtida yrkesprofession som lågstadielärare. Även om det finns mycket forskning kring kooperativt lärande, kan det tyckas finns ett behov av mer forskning som rör om och hur det fungerar för alla elever i
klassrummet. Kan kooperativt lärande fungera för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer? Kan kooperativt lärande fungera för nyanlända elever?
Referenser
Abdullah, Maria C., & Jacobs, George. (2004). Promoting Cooperative Learning at Primary School. The Electronic Journal for English as a Second Language.
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1068105.pdf
Alvehus, Johan. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber. Bjar, Louise & Liberg, Caroline. (red.) (2010). Barn utvecklar sitt språk. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Braun, Virginia & Clarke, Victoria. (2006). Using thematic analysis in psychology.
Qualitative Research in Psychology. https://core.ac.uk/download/pdf/1347976.pdf
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev] uppl. Malmö: LiberEfte. Dysthe, Olga. (1996a). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, Olga. (1996b). The multivoiced classroom: Interactions of writing and classroom discourse. Written communication, 13(3), 385–425.
https://www.researchgate.net/publication/249738434_The_Multivoiced_Classroom_Interactio ns_of_Writing_and_Classroom_Discourse
Fohlin, Niclas. (2019). Positivt ömsesidigt beroende. Hämtad 2020-02-23 från https://kooperativt.com/2019/02/10/positivt-omesidigt-beroende/
Fohlin, Niclas., Moerkerken, Anneke., Westman, Lisa & Wilson, Jennie. (2017). Grundbok i
kooperativt lärande. Vägen till det samarbetande klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Fohlin, Niclas & Wilson, Jennie. (2018). Kooperativt lärande i praktiken. Handbok för lärare
Fredriksson, Ulf & Taube, Karin. (2010). Barn utvecklar sitt språk. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Gibbons, Pauline. (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (4., uppdaterade uppl.) Stockholm:
Hallgren & Fallgren.
Gillies, Robyn M. (2006). Cooperative learning: integrating theory and practice. SAGE
Publications.
https://www.academia.edu/34811343/Cooperative_Learning_Integrating_Theory_and_Practic e_Group_Composition
Haldorson, Leif. (2008). Sociala grupperingar för nationellt och internationellt bruk. Statistikmyndigheten SCB.
https://www.scb.se/contentassets/b1ae4493ffd1404987a4d32cbf213ae5/sociala-grupperingar- for-nationellt-och-internationellt-bruk.pdf
Horvat, Anette & Johansson, Ingrid. (2016). Språkutvecklande undervisning. Intervjustudie.
Högskolan i Gävle. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:940871/FULLTEXT01.pdf
Jacobs M, George., Power A, Michael & Loh, Wan Inn. (2002). Teacher's Sourcebook for
Cooperative Learning. SAGE Publications.
Johnson, David W. & Johnson, Roger T. (1994). An overview of cooperative learning. In J. Thousand, A. Villa and A. Nevin (Eds), Creativity and Collaborative Learning; Brookes Press, Baltimore, 1994.
http://digsys.upc.es/ed/general/Gasteiz/docs_ac/Johnson_Overview_of_Cooperative_Learning .pdf
Kagan, Spencer. & Stenlev, Jette. (2017). Kooperativt lärande: samarbetsstrukturer för
elevaktiv undervisning. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Kaya, Anna. (2013). ”Språk är nyckeln till skolframgång”. Hämtad 2020-02-07 från https://skolvarlden.se/artiklar/sprak-ar-nyckeln-till-skolframgang
Larsen, Ann Kristin. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till en samhällsvetenskaplig
metod. 1. Uppl. Malmö: Gleerup.
Mitchell, David. (2015). Inkludering i skolan. Stockholm: Natur & Kultur.
Nievecela, Lilian. C., & Ortega, Diego J. (2019). Using Cooperative Learning Strategies to Develop Rural Primary Students' English Oral Performance. Published by Canadian Center
of Science and Education. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1233018.pdf Pedagog Malmö. (u.å.). Kooperativt Lärande. Hämtad 2020-01-30 från https://pedagog.malmo.se/temablogg/kooperativt-larande/
Selander, Staffan. (2017). Didaktiken efter Vygotskij. Design för lärande. Stockholm: Liber. Silverman, David. (2010). En mycket kortfattad, ganska intressant och någorlunda billig bok
om kvalitativ forskning. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2012). Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. (2. uppl.) Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2018. (Femte upplagan). Stockholm: Skolverket.
Slavin, Robert. E. (1980). Cooperative Learning. Review of Educational Research, 50(2),
315–342. https://www.researchgate.net/publication/258183246_Cooperative_Learning Statistikmyndigheten SCB. (u.å.). Socioekonomisk indelning (SEI). Hämtad 2020-01-21 från https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/socioekonomisk-
indelning-sei/
Stehagen, Hanna. (2014). Språk i alla ämnen: handbok för kunskaps- och språkutvecklande
undervisning. (1. uppl.) Stockholm: Gothia fortbildning.
Strömqvist, Sven. (2010). Barn utvecklar sitt språk. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger., Liberg, Caroline & Lundgren P, Ulf. (2017). Den lärande människan. I:
Lärande skola bildning- grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Vetenskapsrådet. (2018). Etik i forskningen. Hämtad 2020-02-08 från https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html
Vrhovec, Alenka R. (2015). Forms of cooperative learning in language teaching in Slovenian language classes at the primary school level. University of Ljubljana Faculty of Education. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1128976.pdf
Yoruk, Abdulkadir. (2016). Students' Ideas on Cooperative Learning Method. Universal Journal of Educational Research. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1099843.pdf
Bilaga 1
Missivbrev
Jag studerar sista terminen på grundlärarprogrammet på Malmö Universitet med inriktning F- 3 och mitt fördjupningsämne är svenska. Nu skriver jag mitt examensarbete i just ämnet svenska, som handlar om kooperativt lärande och om/hur det kan gynna alla elevers
språkutveckling. Syftet med examensarbetet är att undersöka i vilket syfte verksamma lärare i årskurs tre arbetar utifrån kooperativt lärande i ämnet svenska och svenska som andraspråk på två skolor. Vidare är syftet att undersöka om och i så fall hur kooperativt lärande kan bidra till språkutveckling för alla elever.
För att kunna besvara min forskningsfråga behöver jag göra intervjuer och observationer. Intervjuerna fokuserar på lärares erfarenheter av arbetssättet. Observationerna fungerar som ett komplement till intervjuerna. Mitt syfte är att observera läraren och elevgruppen som helhet.
Vid intervjuerna arbetar jag efter Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Det innebär att ditt deltagande är frivilligt och du kan, om du skulle vilja, när som helst avbryta din
medverkan i studien. Ditt deltagande kommer att behandlas konfidentiellt, all information kommer att vara avidentifierad. Resultatet av studien kommer att publiceras på Malmö Universitets sida för examensarbeten, samt vara tillgänglig för allmänheten på nätet. Intervjun kommer att transkriberas till text och du kan om du vill läsa denna text innan den används som grund för studien. Inspelningen och transkriberingen kommer att förstöras ett år efter att examensarbetet lämnats in.
Jag hoppas att du kan tänka dig att medverka! Tove Andersson
Ansvarig lärare/handledare: Eva Wennås Brante
Kontaktuppgifter Malmö Universitet: www.mau.se
Bilaga 2
Observationsschema över lektion: ______________________________________ Vad görs? Syfte? Läraren Elevers