8. Diskussion
8.3 Slutsats
Vår studie visar att utmattningssyndrom bland socialsekreterare på IFO förekommer och att den psykosociala arbetsmiljön har en betydande roll i det. Detta bekräftas även av tidigare forskning inom ämnet och informanternas egna erfarenheter på sina respektive verksamheter.
Det finns indikationer på att man för att kunna motverka utmattningssyndrom måste samverka med olika aktörer. Detta eftersom utmattningssyndrom är vanligt inom Socialtjänsten i stort och därför bör ämnet vara förankrat på olika nivåer. En sak som vi inte var medvetna om tidigare är att privatliv i kombination med arbetsliv har en stor påverkan på uppkomsten av utmattningssyndrom vilket alla informanter yrkade på. Detta eftersom de menar att man måste se till hela individens liv, inte bara den del som är yrkesrelaterad. Majoriteten av informanterna ser detta som en utmaning i sin chefsroll eftersom individens privatliv ligger utanför deras ansvarsområde. De kan alltså inte gå in och hantera det privata om inte individen själv öppnar dörren för det.
Den tidigare forskningen inom ämnet visade på flera likheter i förhållande till informanternas svar. En av dessa var att rollkonflikter och oklar ansvarsfördelning kan leda till arbetsrelaterad stress. En annan sak som såväl informanter som tidigare forskning antydde var att socialsekreterares arbetsuppgifter är krävande och att arbetet är komplext vilket enligt båda kan skapa en känsla av otillräcklighet i sin roll samt leda till utmattningssyndrom. För att motverka och förebygga psykisk ohälsa och utmattning så behövs enligt informanterna ett nära socialt stöd från både arbetsgivare och kollegor. Detta leder i sin tur till ett öppet klimat och en gemenskap på verksamheten vilka alla är faktorer på en god psykosocial arbetsmiljö.
Vi kan dra följande slutsats: det som framkom från intervjuerna kan vara en indikator på att andra socialtjänster runt om i landet tillämpar ett liknande förhållningssätt gällande arbetet med utmattningssyndrom och den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för denna. Vi är medvetna om att detta endast är utifrån våra tolkningar av informanternas svar och att det inte nödvändigtvis ser ut så överallt.
Referenslista
Arbetsmiljölag (SFS 1977:1160). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160
Arbetsmiljöverket. (2018). Arbetsorsakade besvär. (Arbetsmiljöstatistik ISSN 1652-1110) Hämtad från: https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsorsakade-besvar- 2018/arbetsorsakade_besvar_2018_rapport.pdf
Arbetsmiljöverket. (2016). Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – viktiga pusselbitar i en god arbetsmiljö. (AFS 2015:4). Hämtad 2020-01-28 från:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/bocker/den-organisatoriska-och-sociala- arbetsmiljon-viktiga-pusselbitar-i-en-god-arbetsmiljo-vagledning-h457.pdf
Arbetsmiljöverket. (2018). Psykisk ohälsa, stress, hot och våld. Hämtad 2020-01-31 från
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/
Barford, S.W. & Whelton, W.J. (2010). Understanding Burnout in Child and Youth Care Workers. Child and Youth Care Forum, 39(4), 271–287. doi: 10.1007/s10566-010-9104-8
Braun, V. & Clarke, V. 2006. Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101.
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1191/1478088706qp063oa
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. Uppl.). Malmö: Liber.
Börnfelt, P-O. (2018). Arbetsorganisation i praktiken: En kritisk introduktion till arbetsorganisationsteori (3. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Elofsson, S., Lundström, T. & Shanks, E. (2016). High job strain among social work managers and its relation to perceived work situation. European Journal of Social Work, 19(5), 664–678. https://doi.org/10.1080/13691457.2015.1032894
Forsberger Tiger, P. (2014). Hållbar rehabilitering. I Abrahamsson, E. (red.).
Psykologi@jobbet: handbok för chefer och HR. (s. 205–229). (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Försäkringskassan. (2017). Psykiatriska diagnoser. (Korta analyser 2017:1). Hämtad från: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/d57be02c-46dc-4079-b68d-
760739441f11/korta-analyser-2017-1.pdf?MOD=AJPERES&CVID=
Giauque, D. (2016). Stress among public middle managers dealing with reforms. Journal of Health Organization and Management, 30(8), 1259–1283. doi: 10.1108/JHOM-06-2016- 0111
Havermans, Bo M., Brouwers, Evelien P.M., Hoek, Rianne J.A., Anema, Johannes R., Van der Beek. Allard J. & Boot, Cécile .R.L. (2018). Work stress prevention needs of
employees and supervisors. BMC Public Health; London, 18(1), 1–12. http://dx.doi.org/10.1186/s12889-018-5535-1
Johansson, S., Dellgran, P. & Höjer, S. (2015). Inledning. I Johansson, S., Dellgran, P. & Höjer, S. (red.). Människobehandlande organisationer: villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete. (s. 21–41). (1.utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York, N.Y.: Basic Books.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Kärkkäinen, R., Kinni, R-L., Saaranen, T. & Räsänen, K. (2018). Supervisors managing sickness absence and supporting return to work of employees with burnout: A membership categorization analysis. Cogent Psychology, 5(1), 1–17. DOI
10.1080/23311908.2018.1551472
Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460). Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Lauri, M. (2016). Narratives of Governing: Rationalization, Responsibility and Resistance in Social Work. (Doktorsavhandling, Umeå Universitet, Umeå). Hämtad från:
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:923799/FULLTEXT01.pdf
Maslach, C. (1985). Utbränd: en bok om omsorgens pris. Stockholm: Natur och kultur.
Maslach, C. & Leiter, M.P. (1999). Sanningen om utbrändhet: hur jobbet förorsakar personlig stress och vad man kan göra åt det. Stockholm: Natur och kultur.
Matzau, M. (2015). Den stressade individen och den bärkraftiga stressredovisningen. I Friis Andersen, M. & Brinkmann, S. (red.). Nya perspektiv på stress. (1. uppl., s. 203–224). Lund: Studentlitteratur.
Parlalis, S.K. & Christodoulou, P. (2017). Social welfare services staff burnout in Cyprus: Who is responsible?. International Journal of Social Welfare, 27(3), 248–257. doi: 10.1177/1524838015584362
Perski, A. (2012). Om stress, utbrändhet och vägar tillbaka till hälsa. I Theorell, T. (red.). Psykosocial miljö och stress. (s. 117–133). (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2003). Utmattningssyndrom - stressrelaterad psykisk ohälsa. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2003-123-18.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - Utmattningssyndrom. Hämtad 2020-01-22 från https://roi.socialstyrelsen.se/fmb/utmattningssyndrom/546.
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2014). Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom - En systematisk litteraturöversikt. (SBU-rapport 223). Hämtad från:
https://www.sbu.se/contentassets/800ad7aecf9146c795d3a89c7a957048/arbetsmiljo_depre ssion_2014.pdf
Theorell, T. (2012). Psykosociala faktorer - vad är det?. I Theorell, T. (red.). Psykosocial miljö och stress. (s. 15–81). (2., [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Verhofstadt, E., Baillien, E., Verhaest, D. & De Witte, H. (2017). On the moderating role of years of work experience in the Job Demand–Control model. Economic and Industrial Democracy, 38(2), 294–313. https://doi.org/10.1177/0143831X15569550
Vetenskapsrådet. (u.å). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2020-02-05 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 2020-03-13 från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Vision. (2016). Sjukt stressigt - arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. Hämtad från
http://mb.cision.com/Public/1167/9925611/904ecea4e6489194.pdf
Wasserman, D. & Nilunger-Mannheimer, L. (2012). Allmänt om psykisk ohälsa. I Theorell, T. (red.). Psykosocial miljö och stress. (s. 133–175). (2., [rev.] uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Welander, J., Astvik, W. & Hellgren, J. (2017). Stressrelaterad ohälsa och arbetstrivsel hos medarbetare och chefer i socialtjänsten. Arbetsmarknad & arbetsliv, 23(2). 8–26.
Bilagor
Bilaga 1
Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt som involverar människor
Använd blanketten som en grund för forskningsetiska reflektioner tillsammans med din handledare och för att komma fram till bästa forskningsetiska förhållningssätt samt beslut om ansökan till den Forskningsetiska nämnden vid Högskolan Dalarna alternativt Etikprövnings- myndigheten behövs eller ej.
Projekttitel: Utmattningssyndrom bland socialsekreterare på socialtjänsten Student/studenter: Emma Grehn & Frida Vikström
Handledare: Peter Nilsson
Ja Tveksamt Nej
1
Kan frivilligheten att delta i studien ifrågasättas dvs. omfattar studien deltagare som kan betraktas tillhöra en sårbar grupp t.ex. barn (under 18 år), personer med nedsatt kognitiv förmåga, psykisk funktionsnedsättning eller sådana som har en beroendeställning till den som genomför studien t.ex. som patienter eller elever till densamma?
X
2 Innebär undersökningen att informerat samtycke inte kommer att
inhämtas (d.v.s. forskningspersonerna kommer inte att få full information om undersökningen och/eller möjlighet att avsäga sig ett deltagande)?
X
3
Innebär undersökningen någon form av fysiskt ingrepp på forskningspersonerna?
X
4
Kan undersökningen påverka forskningspersonerna fysiskt eller psykiskt?
X
5
Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden människa (t.ex. blodprov)?
X
6 Avser du behandla känsliga personuppgifter, som etnicitet, politiska
åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv?
X
7 Avser du behandla personuppgifter om lagöverträdelser, som brott,
domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden?
8
Avser du att behandla personuppgifter? Observera att:
x Samtliga uppgifter som kan kopplas till en levande person betraktas som personuppgifter, även om de är kodade eller krypterade.
x I händelse av att studentarbetet INTE omfattar några känsliga personuppgifter och heller INTE deltagare som tillhör en sårbar grupp eller deltagare som INTE står i beroendeställning till den som genomför studien, behöver inte någon ansökan till Forskningsetiska nämnden vid Högskolan Dalarna göras.
x Vid behandling av personuppgifter ska dock ALLTID anmälan om detta göras på avsedd blankett som sänds till:
dataskydd@du.se
X
Bilaga 2
Intervjuguide:
Bakgrundsfrågor
1. Vad har du för utbildning?
2. Hur länge har du arbetat med det du gör idag? 3. Vad har du för arbetsuppgifter?
Utmattningssyndrom på arbetsplatsen
1. Vad tänker du på när du hör ordet “utmattningssyndrom”?
2. Vad har du för erfarenheter av medarbetare som drabbats av utmattningssyndrom? 3. Hur upptäcker du att en socialsekreterare är utmattad?
- Om ingen erfarenhet, hur tror du att du skulle upptäcka det?
- Hur ser stödet ut för en anställd som drabbats av utmattningssyndrom? 4. Hur samtalar ni om utmattningssyndrom på arbetsplatsen?
- Finns det några särskilda rutiner på arbetsplatsen angående detta? 5. Hur arbetar du för att förebygga utmattningssyndrom på arbetsplatsen?
- Följer ni några särskilda riktlinjer?
6. Hur skulle du generellt vilja arbeta med utmattningssyndrom?
Psykosocial arbetsmiljö
1. Vad tänker du på när du hör ordet “psykosocial arbetsmiljö”?
Vi menar hur arbetsbelastningen ser ut samt samspelet mellan anställda och chefer 2. Hur ser handlingsutrymmet ut på verksamheten för socialsekreterare?
- Finns det några begränsningar?
3. Hur upplever du arbetsbelastningen på verksamheten?
- Anser du att arbetsuppgifterna fördelas jämt över socialsekreterarna? - På vilket sätt och hur fördelas arbetsuppgifter?
4. Hur ser det ut med resurser på verksamheten?
- Anser du att de är tillräckliga/otillräckliga, på vilket sätt? 5. Hur skulle du beskriva arbetsmiljön på verksamheten?
- om det finns några brister, vad tror du de bero på? 6. Hur arbetar du för en god psykosocial arbetsmiljö?
7. Anser du att det skulle behövas en förändring på arbetsplatsen för att nå en god psykosocial arbetsmiljö?
- Hur skulle du vilja arbeta för att nå denna?
Avslutande frågor
1. Hur tror du att psykosocial arbetsmiljö och utmattningssyndrom hänger ihop? 2. Anser du att det finns utmaningar på verksamheten gällande ämnet?
- om ja, kan du beskriva dessa?
Bilaga 3
Informationsbrev
Information om studien ’’Utmattningssyndrom bland socialsekreterare på
socialtjänsten. Hur ser enhetschefer inom IFO på området?’’
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.
Vi heter Emma Grehn och Frida Vikström och studerar på socionomprogrammet på Högskolan Dalarna i Falun. Vi läser nu termin 6 vilket är näst sista terminen och håller på att skriva vårt examensarbete. Syftet med vår studie är att ta reda på hur enhetschefer ser på den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för uppkomsten av utmattningssyndrom hos socialsekreterare. Vi kommer att genomföra 6-8 st intervjuer med enhetschefer inom individ- och familjeomsorg. Varför vi har valt enhetschefer är för att de har ett ansvar att förebygga ohälsa i arbetet samt att ämnet kan var känsligt. Vi tycker att detta ämne är viktigt att lyfta då vi är blivande socialsekreterare.
Dessa intervjuer kommer ta ca 1 h och har som avsikt att utföras mellan vecka 7-8. De kommer att spelas in med en diktafon och därefter transkriberas. De som kommer ha tillgång till intervjuerna är vi och vår handledare. Intervjuerna kommer innefatta frågor om
enhetschefers syn på utmattningssyndrom och den psykosociala arbetsmiljön.
Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan Dalarna. Du kommer självklart få ta del av materialet gällande dig samt den klara uppsatsen. Har du lämnat information som du sedan inte vill att vi använder oss av så gör vi självklart inte det.
Vi kommer att följa vetenskapsrådets forskningsetiska principer som innebär att ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. För att du ska känna dig trygg så kommer vi vara noggranna med att anonymisera materialet samt förvara materialet på ett säkert sätt. Inspelningen och
intervjumaterial kommer förstöras efter att uppsatsen är klar och godkänd. Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga.
Falun, februari 2020
Studenterna:
Emma Grehn Frida Vikström
073-925 51 50 072-312 05 34
h17emmgr@du.se h17frivi@du.se
Handledare:
Peter Nilsson 023-77 84 83
pnl@du.se