Kapitlet inleds med en presentation av den slutsats som kunnat dras, med utgångspunkt i studiens syfte. Slutligen presenteras studiens bidrag med förslag på vidare studier.
Slutsats
Flera företag diskuterar hur de förändrar sina verksamheter för att hantera utmaningarna relaterade till klimatförändringarna. Analysen visar att TBL varit ett initialt steg för att få företag att implementera hållbarhetsarbete, men att det inte är tillräckligt för att hantera det skifte samhället står inför. A2A-perspektivet har genererat ett sätt att se miljön som aktör i tjänsteekosystemen som också måste gynnas, eftersom alla aktörer måste få värde genom tjänsteutbyten (Di Pietro et al. 2018). För företag som vill fortsätta använda jordens resurser och öka sin tillväxt blir det nödvändigt att inte enbart uppnå värde för sig själva, utan också säkerställa att miljön som aktör tar del av värdet som skapats.
Företag utnyttjar jordens resurser på ett ohållbart sätt (Isaksson et al. 2015), vilket i slutändan kan leda till allvarliga konsekvenser som förstör jorden och dess resurser (Steffen et al. 2015; Raworth 2017a). Samtidigt är företag enligt flera av respondenterna beroende av tillväxt, men företag kan växa på olika sätt vilket gör att tillväxtbegreppet behöver omprövas och flera branscher kan komma att förändras. Detta kan ses i en ändrad logik där konsumenter värderar tillgång till saker, snarare än ägande av dem, vilket leder till en betydelsefull förändring. Det skapar ett långsiktigt perspektiv där högkvalitativa komponenter är i fokus, snarare än låga priser, vilket gör hållbarhetsarbete relevant för företag att inkludera. Följaktligen blir det relevant att ändra sättet att bedriva verksamheter för att uppnå de globala målen och inte överskrida de planetära gränserna. En långsiktig lösning är den presenterade doughnut-ekonomin, där fokus ligger på att cirkulärt frodas snarare än att expansivt växa, vilket underlättar för icke-monetärt värdeskapande.
Respondenterna är eniga om att företag måste ta sitt ansvar för miljön och diskuterar huruvida hållbarhetsarbete inte enbart medför marknadsmässiga fördelar, utan också värdesätts av anställda som upplever sitt arbete som betydelsefullt. Ett företag som tar ansvar genom hållbarhetsarbete och erbjuder en arbetsplats där anställda trivs blir en attraktiv arbetsgivare på en arbetsmarknad där arbetstagare blir allt mer medvetna om problematiken gällande miljön. Det kan ses som icke-monetära värden för företag. Studiens
analys visar att företag som arbetar med hållbarhet ges möjlighet att lättare möta krav från aktörer, bidra till utvecklingen av samhället i större utsträckning och forma en verksamhet där arbetstagare trivs. Därigenom ges dessa företag möjlighet att långsiktigt och cirkulärt frodas, snarare än att expansivt växa.
Studiens bidrag samt förslag till vidare studier
Genom att applicera service-dominant logic som ett perspektiv på hållbarhetsarbete bidrar studien med nya perspektiv på hur hållbarhetsarbete i företag skapar icke-monetära värden. Således kan studiens resultat motivera fler företag att implementera hållbarhet i sin verksamhet. Empirin visar att flera företag på olika sätt arbetar med att förändra sitt affärssätt för att hantera de utmaningar som följer klimatförändringarna och dess samhällspåverkan, vilket vore intressant att vidare studera. Studiens urval som omfattar åtta företag belägna i Sverige väcker intresse att genomföra en mer omfattande analys av ett större urval. Ett urval med företag av samma karaktär skulle ge möjlighet till en mer djupgående analys. Slutligen vore det intressant att studera problematiken ur ett internationellt perspektiv då hållbarhetsarbete kan skilja sig mellan olika länder och marknader.
Referenser
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Aronoff, K. (2019). How Greta Thunberg’s Lone Strike Against Climate Change Became a Global Movement. https://www.rollingstone.com/politics/politics-features/greta-thunberg-fridays-for-future-climate-change-800675/
[2020-04-02]
Brundtland, G. (1987). Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future. United Nations General Assembly Document A/42/427.
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3 uppl.
Stockholm: Liber AB.
Clift, R., S. Sim, H. King, J.L. Chenoweth, I. Christie, J. Clavreul, C. Mueller, L.
Posthuma, A-M. Boulay, R. Chaplin-Kramer, J. Chatterton, F. DeClerck, A. Druckman, C. France, A. Franco, D. Gerten, M. Goedkoop, M.Z.
Hauschild, M.A.J. Huijbregts, T. Koellner, E.F. Lambin, J. Lee, S. Mair, S.
Marshall, M.S. McLachlan, L.M.I. Canals, C. Mitchell, E. Price, J.
Rockström, J., Suckling, R., & Murphy. (2017). The Challenges of Applying Planetary Boundaries as a Basis for Strategic Decision-Making in Companies with Global Supply Chains. Sustainability, 9(2), 279. doi:
10.3390/su9020279
Dauvergne, P. (2018). Will Big Business Destroy our Planet? Cambridge: Polity Press.
David, M. & Sutton, C. D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. 1:1 uppl. Lund:
Studentlitteratur AB.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken - För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Di Pietro, L., Edvardsson, B., Reynoso, J., Renzi, M. F., Toni, M. & Guglielmetti Mugion, R. (2018). A Scaling Up Framework for Innovative Service Ecosystems: Lessons from Eataly and KidZania. Journal of Service Management, 29(1), 146-175. doi: 10.1108/JOSM-02-2017-0054
Edvardsson, B., Gustafsson, A. & Roos, I. (2005). Service Portraits in Service Research: A Critical Review. International Journal of Service Industry Management, 16 (1), 107-121. doi: 10.1108/09564230510587177
Elkington, J. (1994). Towards the Sustainable Corporation: Win-Win-Win Business Strategies for Sustainable Development. California Management Review, 36(2), 90-100. doi: 10.2307/41165746
Fly Green Fund (u.å.). https://flygreenfund.se [2020-05-26]
FN. (u.å.). Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. https://fn.se/vi- gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-for- utveckling-och-fattigdomsbekampning/agenda2030-och-de-globala-malen/ [2020-03-26]
Fridays For Future Sweden (u.å.). https://fridaysforfuture.se [2020-05-27]
Friedman, M. (1970). The Social Responsibility of Business is to Increase its Profits. The New York Times Magazine, September 13: 32-33, 122-124.
Goh, C. S., Chong, H.-Y., Jack, L. & Mohd Faris, A. F. (2020). Revisiting Triple Bottom Line Within the Context of Sustainable Construction: A Systematic Review. Journal of Cleaner Production, 252. doi:
10.1016/j.jclepro.2019.119884
Grenholm, A. & Grenholm, S. (2014). Grön Ekonomi. Stockholm:
Naturskyddsföreningen.
Grönroos, C. (2011). Value Co-Creation in Service Logic: A Critical Analysis.
Marketing Theory, 11(3), 279-301. doi: 10.1177/1470593111408177
Grönroos, C. & Gummerus, J. (2014). The Service Revolution and its Marketing Implications: Service Logic vs Service-Dominant Logic. Managing Service Quality, 24(3), 206- 229. doi: 10.1108/MSQ-03-2014-0042
Gummerus, J. (2013). Value Creation Processes and Value Outcomes in Marketing Theory. Marketing Theory, 13(1), 19-46. doi:
10.1177/1470593112467267
Hagainitiativet (u.å.). https://www.hagainitiativet.se/sv [2020-05-26]
Isaksson, R. B., Garvare, R. & Johnson, M. (2015). The Crippled Bottom Line - Measuring Sustainability. International Journal of Productivity and Performance Management. 64(3), 334-355. doi: 10.1108/IJPPM-09-2014-0139
Koskela-Huotari, K., Edvardsson, B., Jonas, J. M., Sörhammar, D. & Witell, L.
(2016). Innovation in Service Ecosystems - Breaking, Making and Maintaining Institutionalized Rules of Resource Integration. Journal of Business Research. 69(8), 964-2971. doi: 10.1016/j.jbusres.2016.02.029 Li, K., Khalili, N. & Cheng, W. (2019). Corporate Social Responsibility Practices
in China: Trends, Context, and Impact on Company Performance.
Sustainability, 11(2), 354. doi: 10.3390/su11020354
Loew, T., Ankele, K., Braun, S. & Clausen, J. (2004). Significance of the CSR Debate for Sustainability and the Requirements for Companies. Berlin: Future e. V. nd Institute for Ecological Economy Research GmbH (IöW)
McWilliams, A., & Siegel, D. (2001). Corporate Social Responsibility: A Theory of the firm perspective. Academy of Management Review, 26(1), 117-127.
doi: 10.5465/AMR.2001.4011987
Milne, M. J., & Gray, R. (2013). W(h)ither Ecology? The Triple Bottom Line, the Global Reporting Initiative, and Corporate Sustainability Reporting.
Journal of Business Ethics, 118(1), 13–29. doi: 10.1007/s10551-012-1543-8
PWC. (2020). 23rd Annual Global CEO Survey. Davos: PWC.
Raworth, K. (2017a). Why it’s Time for Doughnut Economics. IPPR Progressive Review, 24(3), 217-222. doi: 10.1111/newe.12058
Raworth, K. (2017b). Doughnut economy.
https://www.kateraworth.com/doughnut/ [2020-03-28]
Raworth, K. (2018). A Healthy Economy Should be Designed to Thrive, not Grow.
[video] https://www.ted.com/talks/kate_raworth_a_healthy_economy_
should_be_designed_to_thrive_not_grow/transcript#t-64068 [2020-03-26]
Regeringen. (2015). Lagstiftningsprocessen. https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/lagstiftningsprocessen/ [2020-03-23]
Regeringen. (2018). Handlingsplan Agenda 2030: 2018-2020. Fi 2018:3.
Stockholm: Regeringskansliet.
Rockström, J., Steffen, W., Noone, K., Persson, Å., Chapin, F. S., III, Lambin, E. F., Lenton, T. M., Scheffer, M., Folke, C., Schellnhuber, H. J., Nykvist, B., de Wit, C. A., Hughes, T., Van der Leeuw, S., Rodhe, F., Sörlin, S., Snyder, P. K., Costanza, R., Svedin, U. & Foley, J. A. (2009). A Safe Operating Space for Humanity. Nature, 461(7263), 472-475. doi:
10.1038/461472a
Rowland, F. (2002). The Peer-Review Process. Learned Publishing, 15(4), 247-258.
doi: 10.1087/095315102760319206
Shah, S. K. & Corley, K. G. (2006). Building Better Theory by Bridging the Quantitative-Qualitative Divide. Journal of Management Studies, 43(8)., 1821-1835. doi: 10.1111/j.1467-6486.2006.00662.x
Slaper, T. F. & Hall, T. J. (2011). The Triple Bottom Line: What is it and How Does it Work? Indiana Business Review, 86(1), 4-8.
Steffen, W., Richardson, K., Rockström, J., Cornell, S., Fetzer, I., Bennett, E.M., Biggs, R., Carpenter, S.R., de Vries, W., de Wit, C.A., Folke, C., Gerten, D., Heinke, J., Mace, G.M., Persson, L.M., Ramanathan, V., Reyers, B. &
Sörlin, S. (2015). Planetary Boundaries: Guiding Human Development on a Changing Planet. Science, 347(6223) 1259855-1259855. doi:
10.1126/science.1259855
Strid, P. (2019). Siffror visar: Greta Thunberg har gjort fler än någonsin intresserade av klimatet. https://www.aktuellhallbarhet.se/miljo/klimat/siffror-visar-greta-thunberg-har-gjort-fler-an-nagonsin-intresserade-av-klimatet/
[2020-03-02]
Sustainable Brand Index (2020). https://www.sb-index.com [2020-05-26]
Svenska institutet för standarder (u.å.). Detta är ISO 14001.https://www.sis.se/iso14001/dettariso14001/ [2020-05-27]
Székely, F. & Knirsch, M. (2005). Responsible Leadership and Corporate Social Responsibility: Metrics for Sustainable Performance. European Management Journal, 23(6), 628–647. doi: 10.1016/j.emj.2005.10.009
Ungdomsbarometern (2020). http://www.ungdomsbarometern.se [2020-05-26]
Unilever Sverige (2020). https://www.unilever.se [2020-05-26]
Vargo, S. L. & Lusch, R. F. (2011). It’s all B2B… and Beyond: Toward a Systems Perspective of the Market. Industrial Marketing Management, 40(2), 181-187.
doi: 10.1016/j.indmarman.2010.06.026
Vargo, S. L. & Lusch, R. F. (2016). Institutions and Axioms: an Extension and Update of Service-Dominant Logic. Journal of the Academy of Marketing Science, 44(1), 5-23. doi: 10.1007/s11747-015-0456-3
Vargo, S. L., Maglio, P. P. & Akaka, M. A. (2008). On Value and Value Co-Creation: A Service Systems and Service Logic Perspective. European Management Journal, 26(3), 145-152. doi: 10.1016/j.emj.2008.04.003
Waddock, S., Bodwell, C. & Graves, S. (2002). Responsibility: The New Business Imperative. The Academy of Management Executive, 16(2), 132–148.
doi: 10.5465/AME.2002.7172581
Woodall, T. (2003). Conceptualising 'Value for the Customer': An Attributional, Structural and Dispositional Analysis. Academy of Marketing Science Review, 12, 1-42.
WWF. (2019). Overshoot Day 29 juli: Jordens förnybara resurser slut för i år.
https://www.wwf.se/pressmeddelande/overshoot-day-29-juli-jordens-fornybara-resurser-slut-for-i-ar-3373236/ [2020-03-27]
Bilagor
Bilaga 1 – Intervjuguide Tema 1. Inledning
1. Är det okej att vi spelar in?
2. Presentation av oss, arbetet och definition av hållbarhet (miljömässig aspekt)
3. Berätta om företaget.
4. Berätta om dig själv och din roll i företaget.
a. Skulle du anse att du arbetar mer externt eller internt? Hållbarhet som marknadsföringsfunktion eller managementfunktion.
Tema 2. Hur?
1. Vad är hållbarhet för er och vad innebär det att vara hållbar?
2. Är det viktigt för företaget att alla anställda har ett hållbarhetstänk?
3. Arbetar ni med hållbarhet? Vad gör ert företag för att bidra till en hållbar utveckling?
a. Om ja, hur länge har ni gjort det?
i. På vilket sätt arbetar ni med det?
ii. Hur gick det till när ni började?
iii. Ser ni någon skillnad i vad det tillför till er verksamhet?
1. Finns det efterfrågan hos kunder/intressenter?
iv. Vad skulle hända om ni inte gjorde det?
1. Hade någon saknat det?
v. Finns det olika delar av arbetet?
vi. Vill ni att ert hållbarhetsarbete ska genomsyra hela verksamheten?
1. Behövs det? Varför/varför inte?
b. Om nej, varför inte?
i. Har ni tänkt tanken på att börja?
ii. Ser ni någon efterfrågan från kunder/intressenter?
4. Är ni alla i företaget överens kring hållbarhetsarbetet?
5. Finns det något som är svårt med hållbarhet i ert företag?
6. Uppmuntrar ni era anställda till att vara hållbara på och utanför arbetsplatsen?
Tema 3. Vad?
1. Hur resonerar ni när ni tvingas göra en avvägning mellan hållbarhet och lönsamhet?
a. Kan du ge ett konkret exempel?
2. Kan hållbarhet prioriteras före lönsamhet i vissa/många fall?
a. Om ja, i vilka situationer och hur motiveras detta?
b. Om nej, i vilka situationer och hur motiveras detta?
3. Finns det andra aspekter som kan prioriteras före hållbarhet?
a. Om ja, vilka och hur motiveras detta?
b. Om nej, hur motiveras detta? (Om inget bra svar getts på fråga 3).
Tema 4. Varför?
1. Anser ni det viktigt att arbeta med detta i er verksamhet?
a. Varför?
i. Om det är självklart, varför? Det är fortfarande många företag på marknaden som anser det inte vara självklart.
2. Känner ni att ni kan bidra till samhället med hjälp av ert hållbarhetsarbete?
a. Om ja, på vilket sätt?
b. Om nej, hur skulle ni kunna förändra det ni gör idag? Varför gör ni det inte?
3. Använder ni ert hållbarhetsarbete i er marknadsföring?
a. Om ja, på vilket sätt?
i. Hur är det viktigt?
b. Om nej, varför inte?
4.
Tema 5. Framtid
1. Är ni i en tillväxtfas?
a. Om ja/nej, varför? Vad motiverar er till att växa?
b. Tror ni att det är beständigt, eller kommer ni ändra er strategi?
2. Hur tror du att det påverkar samhället?
a. Är det hållbart, eller kan det göras hållbart?
b. Ser ni på hållbarhet som ett problem för tillväxt?
3. Hur tror ni att ert hållbarhetsarbete kommer att utvecklas för framtiden?
a. Tror ni att behovet finns för mer hållbarhetsarbete?
b. Varför/varför inte?
4. Finns det något mer du vill tillägga