Slutsats

Slutsatsen besvarar uppsatsens frågeställningar. I denna del ges också förslag till fortsatt forskning kring frågorna.

2. Metod

2.1. Vetenskapsteori

Eftersom uppsatsens frågeställningar besvaras utifrån människors subjektiva upplevelser kan den påstås besitta ett hermeneutiskt perspektiv. Uppsatsen grundas utöver teori på företagsrepresentanters motiveringar och tolkningar av den innebörd och funktion hållbarhetsredovisningen har. Hermeneutiken är enligt Jacobsen (2002) en tolkningsbaserad vetenskap som förkastar betydelsen av en objektiv verklighet eftersom människor uppfattning av olika fenomen påstås variera. Därmed finns det många olika bilder av verkligheten.

Öppenhet och varierande perspektiv inom både teoridelen och empiridelen bedöms som en värdefull tillgång eftersom företagens motiv och hållbarhetsredovisningens funktion utifrån tidigare forskning av Westermark (2013) anses variera. Därmed fattades beslutet att ge uppsatsen en hermeneutisk läggning.

2.2. Kvalitativ metod

Undersökningen i denna uppsats baseras på en kvalitativ metod. Frågor som ställs i empiridelen är öppna eftersom mängden information och utrymme för subjektiva tolkningar anses viktigt. Motiveringen till detta beslut är att en ökad förståelse kring uppsatsens två frågeställningar eftertraktas för att kunna realisera uppsatsens syfte. Full öppenhet existerar dock inte vid uppsatsens implementering av den kvalitativa metoden eftersom undersökningen utgår ifrån fasta frågor.

Kvalitativ metoden är användbar när syftet att erhålla ny information som ej anteciperats och som kan berika kunskapen kring existerande teori. Metoden kan ge en nyanserad och detaljerad bild av företeelsen som undersöks. Den kvalitativa tendensen kännetecknas av öppenhet genom att användaren på förhand inte specifikt bestämt vilken information som eftersträvas i samma utsträckning som vid en kvantitativ metod (Jacobsen, 2002).

2.3. Induktion

En induktiv metod innebär att utifrån observationer i verkligheten forma en generalisering inom en teoretisk referensram. Information samlas in empiriskt med på förhand lägsta möjliga antal förväntningar. Ett sökande görs efter generella relationssatser mellan observerade fenomen vilka sedan kan tillämpas för att forma en slutsats eller hypotes (Eisenhardt et al. 2016).

Uppsatsen utgår främst från en induktiv metod eftersom analys och slutsats primärt grundas på empirisk data och uppmärksammas i relation till befintlig teori. Då det finns ett mål att få ökad kunskap kring uppsatsens frågeställningar värderas också potentialen till att utvinna ny information som inte förutses. Därmed anses den induktiva metoden passande att implementera vid forskning. I diskussionsdelen görs förvisso hänvisningar till befintlig teori från uppsatsens teoridel, men avsnittet har sin utgångspunkt i empirin och bygger på ett sökande efter relationer mellan händelser/tillstånd hos företag och föremålet/ämnet hållbarhetsredovisning. Ingen teori ska nödvändigtvis förstärkas, kritiseras eller vidareutvecklas. Frågor som används i samband med undersökningen som utförts i uppsatsens empiriska del tar hänsyn till befintlig teori kring ämnet, men förblir öppna och ställs inte utifrån ett erkännande av påståenden från teoridelen.

2.4. Insamling av data

Uppsatsens empiri baseras på primärdata bestående av en intervju med två hållbarhetsansvariga på ett företag, samt en öppen frågeställning till sexton andra företag beträffande vad det är som motiverar dem att inrätta och publicera en hållbarhetredovisning. Primärdata är information som samlats in direkt från personer via frågeformuler, intervjuer och observationer (Jacobsen 2002).

2.5. Intervjumetod

Vid undersökningens utförande tillämpades kvalitativa och strukturerade surveyfrågor med utrymme för öppenhet hos respondenterna. Valet av detta tillvägagångsätt grundas till stor del på en förklaring av Jacobsen (2002) att undersökningar av denna sort är nyttiga när ett mindre antal enheter undersöks i jämförelse med tillämpningen av en kvantitativ metod, och när enskilda individers synpunkter eftersträvas i samband med observationer. Dessa egenskaper är nyttiga eftersom det finns en oklarhet för undersökaren om respondentföretagens motiv och vilken funktion hållbarhetsredovisningen har för dem.

Undersökningsdelen avseende en djupintervju med Löfbergs AB utfördes i form av en muntlig, personlig intervju med två personer på företagets kontor. Intervjuaren ställde frågor till urvalspersonerna och noterade svaren. Fördelen med denna metod är en högre grad av flexibilitet genom möjligheten att iaktta

respondenterna, vidareutveckla pågående dialog vid behov samt anpassa sig utefter den riktning intervjusessionen tar (Starr 2012).

Undersökningsdelen som omfattar sexton andra företag utfördes via telefon och mejl med en identisk fråga som ställdes till samtliga respondenter. Detta upplägg föredrogs eftersom forskningen omfattade ett större urval än vid den första enheten och är inriktad på att förvärva ett bredare perspektiv kring uppsatsens frågeställningar. En annan orsak är också att respondenterna som behövs för undersökningen besitter högre positioner i företagen, vilket lämnar minde utrymme för dem att acceptera mer tidskrävande alternativ.

2.6. Valet av Löfbergs AB

För att kunna göra en rättvis tolkning om varför företag hållbarhetsredovisar och vilken funktion hållbarhetsredovisningen har för dem är det viktigt att få tillgång till detaljerad och ingående information om hur företag arbetar med och ställer sig till hållbarhetsredovisning då det finns en möjlighet att verkligheten inte överensstämmer med den bild företagen presenterar på ytan (Frostenson et al. 2012). Eftersom en sådan inriktning innebär att många frågor behöver ställas så innebär en djupintervju med en hållbarhetsansvarig på ett företag ett logiskt alternativ att implementera i empiridelen. Att kunna gå in på djupet är också ett högprioriterat kriterium med hänsyn till uppsatsens kvalitativa metod.

Westermark (2013) påstår att de företag som kommit längst i hållbarhetsarbetet kring miljömässiga och sociala ansvarsfrågor också är de som granskas hårdast, samtidigt som mindre företag ofta undkommer granskning och ges mer utrymme för ett bristande hållbarhetsansvar. Detta argument väckte ett intresse att rikta intervjun mot ett företag som inte kategoriseras som en industrijätte i sin bransch. Jacobsen (2002) anser samtidigt att en fallstudie bäst tillämpas på en enhet på mellannivå eftersom enheter på hög nivå är för breda för att kategoriseras som ett fall och enheter på lägsta nivå blir otillräckligt relevanta.

Löfbergs AB är ett företag med drygt trehundra anställda och ett mål att uppfattas som Europas mest hållbara kaffekoncern. Företagets rosteri står för enbart tre procent av kaffeproduktionens globala klimatpåverkan, men ändå har företaget valt att ge ut en frivillig hållbarhetsredovisning med motiveringen att informera sina intressenter om hur företaget arbetar med att minska sitt klimatavtryck. Företaget uttrycker även stolthet över att det följer GRI:s

ramverk trots att det inte är börsnoterat (AB Anders Löfberg 2015). Enligt Frostenson et al. (2012) är det främst stora börsnoterade företag som väljer att följa GRI:s ramverk eftersom organisationens riktlinjer ofta anses för resurskrävande eller oväsentliga för mindre företag som inte finns på börsen. Detta är ytterligare en faktor som bidrog till att Löfbergs AB identifierades som en god kandidat för en djupintervju.

2.7. Fallstudie

Även om uppsatsen och dess undersökning totalt sett inte utgör en fallstudie kan undersökningsdelen som avser Löfbergs AB kategoriseras som en sådan. Fallstudier kännetecknas av en inriktning på ett fenomen som ofta är svårt att särskilja från dess kontext. Metoden är särskilt lämplig när en djupare förståelse eller ny kunskap för ett fenomen eftersträvas, och när målet är att besvara frågan varför eller hur något förekommer. En stark koppling finns här till uppsatsens inriktning på att undersöka varför företag hållbarhetsredovisar, samt att den implementerar undersökningsintervjuer som observerar hur förtag använder hållbarhetsredovisningen (Jacobsen 2002).

2.8. Beslut att utföra en mer övergripande studie

Den andra delen av undersökningen ägnas åt en bredare studie omfattande sexton olika företag angående drivkrafterna som styr deras beslutat att upprätta och publicera en hållbarhetsredovisning. Samtidigt som en studie fokuserad på ett enda företag blir mer ingående och förser uppsatsen med detaljrik information behövs det fortfarande också ett bredare perspektiv från fler företag för att skapa en mer trovärdig och definitiv bild av verkligheten kring uppsatsens frågeställningar. Därmed fattades ett beslut att även en undersökning av denna karaktär är nödvändig att inkludera i uppsatsen. Ytterligare underlag till denna slutsats är att både Westermark (2013) och GRI uppmärksammar att hållbarhetsredovisning ofta varierar i omfång och inriktning beroende på bransch och ett företages storlek, vilket GRI även bemött genom att erbjuda branschspecifika riktlinjer som ska öka jämförbarheten mellan hållbarhetsredovisningar (G4 Guidelines 2013).

2.9. Intervjupresentation

Första undersökningsdelen beträffande Löfbergs AB utfördes genom en personlig intervju med två personer på företagets huvudkontor i Karlstad, den ena hållbarhetsdirekör och den andra kommunikationschef. Intervjun

fokuserar utifrån fjorton stycken frågor på företagets upprättning av, motiv med, anseende på och användning av hållbarhetsredovisning. Frågorna har formulerats med en avsikt att gräva på djupet i flera arbetsprocesser som berör hållbarhetsredovisningen för att förse författaren med en mer ingående information som ska bidra till att realisera uppsatsens syfte. I empiridelen presenteras under två rubriker den information från intervjun som bedöms vara mest relevant för att besvara uppsatsens frågeställningar. Intervjun i dess helhet kan läsas i uppsatsens bilaga.

Den mer övergripande undersökningsdelen utfördes genom mejl och via telefon beroende på respondentens vilja och förmåga att delta i studien. Urvalet fastställdes efter en genomläsning av företagens hållbarhetsredovisningar och en identifiering av goda profiler för granskning. En öppen fråga ställs som formulerats med ett syfte att beröra både företagens motiveringar och hållbarhetsredovisningens funktion. Företagen ombads därmed också att motivera det viktigaste skälet till att de beslutat att hållbarhetsredovisa, om ett sådant skulle existera. Undersökningen presenteras i empiriavsnittet genom en redovisning av respondenternas svar.

2.10. Uppsatsens kredibilitet

Eftersom uppsatsen till stor del sammanställs utifrån ett hermeneutiskt perspektiv kan det inte hävdas att objektiva sanningar framförs i något stadie av dokumentet. Framtagna resultat influeras av författarens personliga tolkningar som således också bygger på professionella individers synpunkter och erfarenhet relaterade till ämnet.

I samband med att uppsatsen tillämpar en kvalitativ metod kan resultat inte påstås representera hela befolkningen. Urvalet av företag som undersöks behöver därmed inte ske i enighet med statistisk teori avseende osäkerhet och spridning av data (Starr 2012).

Med ett mål att förstärka uppsatsens trovärdighet har det i samband med framtagning av information i den empiriska delen tagits hänsyn till ett behov av både bredd och djup. Detta eftersom uppsatsens frågeställningar kan komma att influeras av en bristande konsistens mellan företag och en osäkerhet kring företagens motiv som nämns av Frostensson et al (2012). En längre och mer ingående intervju angående hållbarhetsredovisningens implementering och en bredare undersökning inkluderande ett större antal

källor har därmed valts för att förse uppsatsen med ett säkrare underlag för de tolkningar som görs i samband med analys och slutsats.

Det är också viktigt att notera att även om professionella aktörer från olika branscher ingår i undersökningen ska inte informationen som utvinns tolkas som representativ för samtliga bolag som hållbarhetsredovisar eller den bransch inom vilken respondentföretaget för sin verksamhet.

3. Teoretisk referensram

Teoridelen är en utgångspunkt för uppsatsens analys som kommer senare. Viktiga definitioner som ska underlätta förståelsen av teorier presenteras först. Efteråt framförs teorier som ska ge en ökad kunskap om företagens vilja att hållbarhetsredovisa och som knyts till möjliga funktioner för företag hållbarhetsredovisningen har. Teori avseende hållbarhetsredovisningens funktion presenteras mer utförligt efteråt, följt av ramverk för hållbarhetsredovisning som ger ett normativt perspektiv på redovisningsskäl och funktion. Slutligen behandlas det etiska perspektivet, vilket berör hållbarhetsredovisning på en mer allomfattande nivå.

3.1. Definitioner

I litteraturen finns varierande definitioner av följande begrepp. Nedanstående är de som valts ut för uppsatsen.

Etik innebär en uppfattning om vad som anses vara en rätt handling och ett

rimligt uppträdande. Denna kan likställas med det moraliska konceptet, dvs individens förmåga att välja mellan rätt och fel, bra och dåligt, samt acceptabelt eller oacceptabelt (Joyner et al. 2002).

Värderingar är den grundläggande tro och principer som eftersträvas bland

individer och formas via individens medlemskap i ett samhälle. I kombination med attityder, beteende och tro, kombineras värderingar till att bygga en specifik samhällskultur (Joyner et al. 2002).

Hållbarhet kan definieras som ett långsiktigt underhåll av system enligt

miljömässiga, sociala och ekonomiska överväganden (Krishna et al.2011).

Hållbar utveckling är både en analytisk teori och ett normativt, etisk ramverk

med fokus på sammanlänkningen mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga förändringar som beskriver mänsklighetens delade ambitioner att uppnå en hållbar, global existens (Sachs 2015).

Hållbart beteende är ett uppförande som har i åtanke och vidtar åtgärder mot

bevarande eller skydd av ekosystem och miljöer (Lee et al. 2015).

Hållbarhetsredovisning är ett dokument från en organisation som avser

ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser som orsakas av dess verksamhet. En hållbarhetsrapport presenterar också en organisations

värderingar och styrningsmodell och demonstrerar kopplingen mellan strategi och engagemang mot en hållbar utveckling (Pandit & Rubenfield 2016).

Öppenhet (transparens) avser en kommunikation mellan ett företag och dess

intressenter som inkluderar relevant, sann och komplett information om ett företags verksamhet som ska bidra till att legitimera dess beteende (Michelon 2011).

3.2. Varför företag hållbarhetsredovisar

3.2.1.Agentteori

Agentteori avser utmaningar som förekommer i relationen mellan principal och en agent som tilldelas en uppgift av principalen, samt förklarar hur principalen effektivt organiserar engagemang med agenter genom lämplig övervakning och incitamentjustering. Inom företagsekonomi brukar principalen vanligtvis associeras med ägaren av ett företag och agenten med företagsledningen. I ett praktiskt sammanhang argumenterar teorin att det för principalen är svårt eller kostsamt att verifiera agentens effektivitet och motiv då det kan skapas målkonflikter mellan parterna (Wilhelm et al. 2016).

Agentteori grundas på tre antaganden. Det första är att samtliga aktörer är snävt självintresserade. Den andra är att aktörerna är rationella, och det tredje att agenter är mer riskbenägna än principalen. En Principal kommer i samarbete med agent att försöka influera agenten för att minimera agentkostnader. Agentkostnader är kostnader som uppstår för åtgärder som tas för att hämma agentens handlingsförmåga (Bosse & Phillips 2016).

I en anknytning till hållbarhets och redovisningsområdet argumenterar Pesch (2015) för att goda resultat uppnås när hållbarhet utgör en central del av det självintresse som granskas inom agentteorin. Om aktörer i form av principal och agent från ett personligt perspektiv inte är motiverade att införliva hållbarhet som en legitim handlingsplan för verksamheten kan det med säkerhet påstås att de inte kommer att behandla hållbarhet på ett betydande vis för en hållbar utveckling. (Pesch 2015). På ett liknande spår beskriver Lu och Taylor (2016) att företags engagering i att rapportera sitt hållbarhetsarbete enligt agentteori fortfarande grundas på en traditionalistisk syn på redovisning där chefer hanterar företagets intresse i linje med aktieägarnas. Hållbarhetsredovisning, som en del av företagens sociala ansvarsarbete, används av företag för att driva deras egna sociala, ekonomiska och politiska

mål. Ingen tydlig anknytning behöver finnas till ett genuint miljöintresse hos företaget.

De argument som ges från Pesch (2015) och Lu och Taylor (2016) berör företagens motiveringar, vilka förklaras av bland andra Frostenson et al. (2012) som osäkra på grund av den bristande reglering som tas upp i uppsatsens problemdel. Även om det vore orimligt att anta att företagen skulle uppge motiveringar med hållbarhetsredovisning som strider mot ett miljöintresse är det intressant utifrån deras synpunkter i undersökningen att studera huruvida deras motiveringar till att hållbarhetsredovisa kan bedömas ha en koppling till den traditionella, ekonomiska inriktningen som beskrivs i agentteorin.

3.2.2. Intressentteori

Intressentteori härstammar från ett antagande att värden är en ingående, nödvändig och uttrycklig del av att göra affärer. Företagens sociala ansvar (CSR) anses begränsat i sin definition av uppdraget och ansvaret för verksamheten gentemot identifierade intressenter (Goel & Ramanathan 2014). Medans CSR handlar om hur företag bidrar till samhällsrelaterade frågor och problem fokuserar istället intressentteori på sammankopplingen mellan en affärsverksamhet och sociala frågor. Teorin anser att ett företags sociala ansvar avser att samordna intressenternas långsiktiga intressen istället för att försöka ta itu med problem i samhället som helhet (Wicks et al. 2009).

Resurspoolen och miljön som ett företag verkar inom kommer att betraktas som primära intressenter som har en insats i företagets verksamhet. Affärsverksamheten har plikter gentemot denna förbindelse som behöver uppfyllas för en fortsatt hållbar tillvaro för både företag och den miljö i vilken de samexisterar med intressenterna. Intressentteori innebär därför att titta på organisatoriska system och processutveckling från ett helhetsperspektiv involverande både interna och externa intressenter. Beslutsfattande måste ta hänsyn till effekterna på alla organisationens intressenter och besitta en egen moralisk värdighet bortom ekonomisk vinst (Goel & Ramanathan 2014). Företag är förpliktade att visa förståelse, engagemang och respekt för olika värdesystem som existerar utanför företaget samt identifiera vilka begränsningar som åläggs på företaget från samhället. Intressentteoretiska modeller tvingar företagen att titta utåt mot miljön där affärerna tar plats för att säkerställa att deras värden passar in, eller åtminstone inte bryter mot existerande regelverk. Det är dock inte bara legala begränsningar som behövs

tas hänsyn till utan också moraliska. Fokus ska placeras på de medel som respekterar centrala samhällsvärderingar. Sett från företagens perspektiv skiljer sig därmed hållbarhetsredovisningen från den finansiella redovisningen på så vis att de huvudsakliga intressenterna inte utgörs av investerare och kreditgivare, utan att en att fokus istället placeras på en större skara av presumtiva intressenter och användare av hållbarhetsredovisningar. (Wicks et al. 2009).

Föreställningen att företagets ansvar sträcker sig bortom det ekonomiska till att bidra till en stadig framtid för samhället i dess helhet är möjligtvis den mest bekanta idén kring hållbar utveckling. Det är därmed intressant att se om det finns spår av en sådan inställning bakom uppsatsen fråga om varför företag fattar ett beslut att hållbarhetsredovisa. Det kan också utifrån intressentteorin finnas en förklarande koppling mellan de intressenter hållbarhetsredovisningen riktas mot och vilken funktion för företaget den har. Nedanstående modell framförd av Wicks et al. (2009) visar identifierade intressenter enligt intressentteorin. En identifiering av dessa i samband med undersökningen kan visa sig viktigt för att kunna besvara uppsatsens två frågeställningar.

Figur 1: Intressentmodell som visar de intressenter för företag som identifierats inom intressentteorin (Wicks et al. 2009)

3.2.3. Legitimitetsteori

Denna teori förknippas enligt Deegan och Unerman (2011) ofta förknippas med förklarande skäl till att företag ger ut en hållbarhetsredovisning och vilken

funktion den har för dem. Teorin utgår från att företag kontinuerligt strävar efter att säkerställa att deras verksamhet antas vara legitim från utomstående parter. Detta genom att organisationen anses respektera de gränser och följa de normer som råder inom samhället. Dessa gränser och normer är dock inte fixerade, utan kan komma att ändras med tiden, vilket sätter ett krav på företagen att reagera till den gällande etiska och moraliska miljö i vilken de verkar inom.

Legitimitet är med andra ord ett relativt koncept på så vis att dess betydelse är tid och platsspecifikt, och beroende av det sociala system inom vilket företaget verkar. Om termen bryts ner till dess bildande nivå innebär kravet för legitimitet en generell perception att handlingar anses eftertraktade, propra och korrekta i enighet med ett socialt konstruerat system av normer, värderingar, tro och definitioner. Legitimitet betraktas således av företagen som en tillgång vilken företaget är beroende av för sin överlevnad. Den tilldelas företagen av samhället, men är också till skillnad från många andra tillgångar en resurs som företag anses kunna manipulera eller påverka genom olika öppenhetsrelaterade strategier (Michelon 2011).

Westermark (2013) presenterar en modell som visar kopplingen mellan legitimitet och positiva finansiella resultat samt identifierar att det finns en legitimitetsfunktion för hållbarhetsredovisning. Denna modell är relevant för uppsatsens undersökning då den pekar på ett finansiellt motiv med legitimitet. Uppsatsens undersökning kan mer specifikt utforska hållbarhetsredovisningens legitimitetsskapande funktion genom att identifiera hur den används och vem den är beroende av. Denna förståelse kan möjligen kopplas till företagens motiveringar och då resultera i att bättre realisera