Goran Vukoja
Varför företag
hållbarhetsredovisar
En studie om företags motiveringar och
hållbarhetsredovisningens funktion
Företagsekonomi
D-uppsats
Förord
Sammanfattning
I samband med att en rådande överkonsumtion av planetens resurser identifierats har hållbarhet vuxit fram som ett centralt ämne i samhället. Företag klassas som kritiska aktörer i ett globalt strävande efter åtgärder mot överkonsumtionen och har därmed mötts med hårdare krav på att bidra till en hållbar utveckling. Många företag väljer därmed att frivilligt upprätta och publicera resurskrävande hållbarhetsredovisningar för att informera intressenter om hur de arbetar med sociala och miljömässiga frågor. Uppsatsens syfte är att bidra med en ökad kunskap kring varför de företag som deltagit i arbetets undersökning fattat ett beslut att redovisa sitt hållbarhetsarbete, samt att bidra med en ökad kunskap om vilken funktion hållbarhetsredovisningen har för dessa företag.
I teoriavsnittet presenteras flertalet teoretiska utgångspunkter och ramverk som kan förklara bakomliggande skäl till att företag hållbarhetsredovisar. I empiridelen framförs en fallstudie i form av djupintervju med två hållbarhetsansvariga på ett företag angående hållbarhetsredovisningens innebörd, nytta och funktion för företaget. Sedan undersöks också sexton andra företag i form av en bredare studie där representanter för företagen förklarar varför företagen hållbarhetsredovisar.
Nyckelord
Innehållsförteckning 1. Inledning ... 8 1.1. Bakgrund ... 8 1.2. Problemformulering ... 10 1.3. Syfte ... 11 1.4. Struktur ... 11 2. Metod ... 13 2.1. Vetenskapsteori ... 13 2.2. Kvalitativ metod ... 13 2.3. Induktion ... 13 2.4. Insamling av data ... 14 2.5. Intervjumetod ... 14 2.6. Valet av Löfbergs AB ... 15 2.7. Fallstudie ... 16
2.8. Beslut att utföra en mer övergripande studie ... 16
2.9. Intervjupresentation ... 16
2.10. Uppsatsens kredibilitet ... 17
3. Teoretisk referensram ... 19
3.1. Definitioner ... 19
3.2. Varför företag hållbarhetsredovisar ... 20
3.2.1. Agentteori ... 20
3.2.2. Intressentteori ... 21
3.2.3. Legitimitetsteori ... 22
3.3. Hållbarhetsredovisningens funktion ... 24
3.4. Ramverk för hållbarhetsredovisning ... 27
3.4.1. Corporate Social Responsibility (CSR) ... 27
3.4.2. Triple bottom line ... 29
3.4.3. Global Reporting Initiative ... 30
3.5. Det etiska perspektivet ... 31
3.5.1. Företagens etiska koder ... 32
4. Empiri ... 34
4.1. Intervju med Löfbergs AB ... 34
4.1.1. Varför Löfbergs AB hållbarhetsredovisar ... 34
4.1.2. Vilken funktion hållbarhetsredovisningen har ... 36
4.2.11. Systembolaget ... 41
4.2.12. Teracom Boxer Group ... 41
4.2.13. Tetra Pak ... 41
4.2.14. Tyréns ... 42
4.2.15. Vattenfall ... 42
4.2.16. Volvo Group ... 42
5. Analys ... 43
5.1. Varför fattar företag ett beslut att upprätta och publicera en hållbarhetsredovisning? ... 43
5.2. Vilken funktion har hållbarhetsredovisningen för företag? ... 46
6. Slutsats ... 50
6.1. Förslag till vidare forskning ... 52
1. Inledning
1.1. Bakgrund
Hållbarhetsredovisning binder ihop redovisningsbegreppet med frågor om hållbar utveckling och har en anknytning till pågående förändringar på både lokal och global nivå, men mer specifikt där konsekvenserna av dessa förändringar inte kunnat hanteras av etablerade stiftelser och regelverk. Uppmärksammandet av hållbar utveckling betraktas som en reaktion på samhällsomvandlingar och behovet att bemöta förändringar från ett helhetsperspektiv, och hållbarhetsredovisning som ett sätt att mäta, presentera och ta ansvar gentemot intressenter för vad ett företag uppnått i sitt arbete mot en hållbar utveckling. (Frostenson et al. 2012).
Uttrycket hållbar utveckling myntades framför allt i samband med två händelser kopplade till Förenta Nationerna (FN). Den ena var den så kallade Brundtlandrapporten från 1987 som på allvar införde miljö- och hållbarhetsredovisning i företagens blickfång. Brundtlandkommissionen skapade en klassisk definition av begreppet hållbar där fenomenet innebär en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Den andra händelsen är FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992, vilken resulterade i att ”Agenda 21” bildades som en blåkopia av åtgärder som behöver vidtas för att uppnå en världsomfattande hållbar utveckling med en vidare fokus på det generationsöverbryggande konceptet från Brundtlandrapporten (Krishna et al. 2011; Sachs 2015).
Granskning, regler och redovisning är därmed numera centrala ämnen i en kontinuerlig diskussion om transparens, kontroll och riskminimering för företag. Ett krav på insyn, klarhet och öppenhet är en betydelsefull del av en pågående utveckling mot ett samhällstillstånd där organisationer granskas på en djupare nivå. Med hänsyn till ett världsomfattande, ökat krav på handlingar som ska leda till en hållbar utveckling har hållbarhetsredovisningen blivit ett kommunikationsalternativ som många företag accepterar och driver förbättringen av (Frostenson et al. 2012).
1.2. Problemformulering
En bristande reglering kring upprättandet av hållbarhetsredovisningar har resulterat i det blivit svårt för utomstående intressenter att tyda vilka skäl som motiverar företag att rapportera deras hållbarhetsarbete. Således blir det också problematiskt att identifiera vilket syfte hållbarhetsredovisningens kommunikationsfunktion egentligen har för företag (Frostensson et al. 2012; Westermark 2013). Huruvida företag genuint redovisar om ett arbete mot en hållbar utveckling eller om rapporten snarare används som en reklamskrift för marknadsföring med ett affärsmässigt mål blir svårt att tyda (Baldassarre & Campo 2016). Westermark (2013) bekräftar att både etiska och affärsmässiga motiveringar finns och ges av företag som skäl till beslut att hållbarhetsredovisa, men förklarar inte på en ingående nivå vad dessa skäl innebär i praktiken. En intressant inriktning vore att se i vilken form de alstras i verkligheten och hur de utifrån sitt omfång kan förse oss med en klarare förståelse för varför företag hållbarhetsredovisar. Kunskap om att en marknadsföringsfunktion existerar för hållbarhetsrapporter innebär inte att vi har kännedom om i vilken skepnad och avseende den tillämpas. En sådan insikt kan komma att tydligare förklara varför företag väljer att ge ut hållbarhetsrapporter.
Enligt Frostenson et al. (2012) finns det en förbindelse mellan vilka intressenter hållbarhetsredovisningen riktas mot och dess funktion. Utförliga summeringar av intressenter som hållbarhetsredovisningen avser uppges också både inom intressentteori och inom legitimitetsteori (Wicks et al. 2009; Deegan & Unerman 2011). Dessa inriktar sig dock mer på ett ideellt och normativt sammanhang. Utöver en bekräftelse att företagen gör prioriteringar kring intressenter beskrivs det inte hur dessa kan se ut i verkligheten eftersom de påstås variera. En klarhet för vilka intressentprioriteringar det är som influerar företagens beslut till att hållbarhetsredovisa och hur de formar funktioner för hållbarhetsredovisningen skulle kunna resultera i en utökad förståelse för varför företag väljer att upprätta och publicera hållbarhetsredovisningar.
Med hänsyn till ovanstående inriktningars informationsbehov blir uppsatsens primära frågeställning följande: Varför fattar företag ett beslut att upprätta och
publicera en hållbarhetsredovisning? Följt av en sekundär fråga: Vilken funktion har hållbarhetsredovisningen för företag?
1.3. Syfte
Syftet med uppsatsen är att från ett teoretiskt perspektiv och utifrån företagens synpunkter få en ökad förståelse kring varför företag fattar ett beslut att upprätta och publicera en hållbarhetsredovisning. Ett syfte finns att också få ökad kunskap om vilken funktion hållbarhetsredovisningen har för företag. Slutligen ska även potentialen till vidare forskning i anknytning till uppsatsens frågeställningar diskuteras.
1.4. Struktur
1. Inledning
Bakgrunden till ämnet presenteras, följt av en genomgång av uppsatsens frågeställningar och syfte.
2. Metod
Metodkapitlet avser en redogörelse av uppsatsens forskningsmetoder.
3. Teoretisk referensram
Relevanta teorier för uppsatsens frågeställningar, syfte och undersökning framförs. Vidare presenteras också ett antal redovisningsramverk samt ett etiskt perspektiv på företags ansvar i förhållande till hållbarhet, vilket kopplas till hållbarhetsredovisning.
4. Empiri
I detta avsnitt presenteras empiriska resultat från uppsatsens undersökning som framkommit genom intervjuer.
5. Analys
Här knyts empirin i form av resultat från undersökningen med den teoretiska referensramen i ett utvärderingssammanhang.
2. Metod
2.1. Vetenskapsteori
Eftersom uppsatsens frågeställningar besvaras utifrån människors subjektiva upplevelser kan den påstås besitta ett hermeneutiskt perspektiv. Uppsatsen grundas utöver teori på företagsrepresentanters motiveringar och tolkningar av den innebörd och funktion hållbarhetsredovisningen har. Hermeneutiken är enligt Jacobsen (2002) en tolkningsbaserad vetenskap som förkastar betydelsen av en objektiv verklighet eftersom människor uppfattning av olika fenomen påstås variera. Därmed finns det många olika bilder av verkligheten.
Öppenhet och varierande perspektiv inom både teoridelen och empiridelen bedöms som en värdefull tillgång eftersom företagens motiv och hållbarhetsredovisningens funktion utifrån tidigare forskning av Westermark (2013) anses variera. Därmed fattades beslutet att ge uppsatsen en hermeneutisk läggning.
2.2. Kvalitativ metod
Undersökningen i denna uppsats baseras på en kvalitativ metod. Frågor som ställs i empiridelen är öppna eftersom mängden information och utrymme för subjektiva tolkningar anses viktigt. Motiveringen till detta beslut är att en ökad förståelse kring uppsatsens två frågeställningar eftertraktas för att kunna realisera uppsatsens syfte. Full öppenhet existerar dock inte vid uppsatsens implementering av den kvalitativa metoden eftersom undersökningen utgår ifrån fasta frågor.
Kvalitativ metoden är användbar när syftet att erhålla ny information som ej anteciperats och som kan berika kunskapen kring existerande teori. Metoden kan ge en nyanserad och detaljerad bild av företeelsen som undersöks. Den kvalitativa tendensen kännetecknas av öppenhet genom att användaren på förhand inte specifikt bestämt vilken information som eftersträvas i samma utsträckning som vid en kvantitativ metod (Jacobsen, 2002).
2.3. Induktion
Uppsatsen utgår främst från en induktiv metod eftersom analys och slutsats primärt grundas på empirisk data och uppmärksammas i relation till befintlig teori. Då det finns ett mål att få ökad kunskap kring uppsatsens frågeställningar värderas också potentialen till att utvinna ny information som inte förutses. Därmed anses den induktiva metoden passande att implementera vid forskning. I diskussionsdelen görs förvisso hänvisningar till befintlig teori från uppsatsens teoridel, men avsnittet har sin utgångspunkt i empirin och bygger på ett sökande efter relationer mellan händelser/tillstånd hos företag och föremålet/ämnet hållbarhetsredovisning. Ingen teori ska nödvändigtvis förstärkas, kritiseras eller vidareutvecklas. Frågor som används i samband med undersökningen som utförts i uppsatsens empiriska del tar hänsyn till befintlig teori kring ämnet, men förblir öppna och ställs inte utifrån ett erkännande av påståenden från teoridelen.
2.4. Insamling av data
Uppsatsens empiri baseras på primärdata bestående av en intervju med två hållbarhetsansvariga på ett företag, samt en öppen frågeställning till sexton andra företag beträffande vad det är som motiverar dem att inrätta och publicera en hållbarhetredovisning. Primärdata är information som samlats in direkt från personer via frågeformuler, intervjuer och observationer (Jacobsen 2002).
2.5. Intervjumetod
Vid undersökningens utförande tillämpades kvalitativa och strukturerade surveyfrågor med utrymme för öppenhet hos respondenterna. Valet av detta tillvägagångsätt grundas till stor del på en förklaring av Jacobsen (2002) att undersökningar av denna sort är nyttiga när ett mindre antal enheter undersöks i jämförelse med tillämpningen av en kvantitativ metod, och när enskilda individers synpunkter eftersträvas i samband med observationer. Dessa egenskaper är nyttiga eftersom det finns en oklarhet för undersökaren om respondentföretagens motiv och vilken funktion hållbarhetsredovisningen har för dem.
respondenterna, vidareutveckla pågående dialog vid behov samt anpassa sig utefter den riktning intervjusessionen tar (Starr 2012).
Undersökningsdelen som omfattar sexton andra företag utfördes via telefon och mejl med en identisk fråga som ställdes till samtliga respondenter. Detta upplägg föredrogs eftersom forskningen omfattade ett större urval än vid den första enheten och är inriktad på att förvärva ett bredare perspektiv kring uppsatsens frågeställningar. En annan orsak är också att respondenterna som behövs för undersökningen besitter högre positioner i företagen, vilket lämnar minde utrymme för dem att acceptera mer tidskrävande alternativ.
2.6. Valet av Löfbergs AB
För att kunna göra en rättvis tolkning om varför företag hållbarhetsredovisar och vilken funktion hållbarhetsredovisningen har för dem är det viktigt att få tillgång till detaljerad och ingående information om hur företag arbetar med och ställer sig till hållbarhetsredovisning då det finns en möjlighet att verkligheten inte överensstämmer med den bild företagen presenterar på ytan (Frostenson et al. 2012). Eftersom en sådan inriktning innebär att många frågor behöver ställas så innebär en djupintervju med en hållbarhetsansvarig på ett företag ett logiskt alternativ att implementera i empiridelen. Att kunna gå in på djupet är också ett högprioriterat kriterium med hänsyn till uppsatsens kvalitativa metod.
Westermark (2013) påstår att de företag som kommit längst i hållbarhetsarbetet kring miljömässiga och sociala ansvarsfrågor också är de som granskas hårdast, samtidigt som mindre företag ofta undkommer granskning och ges mer utrymme för ett bristande hållbarhetsansvar. Detta argument väckte ett intresse att rikta intervjun mot ett företag som inte kategoriseras som en industrijätte i sin bransch. Jacobsen (2002) anser samtidigt att en fallstudie bäst tillämpas på en enhet på mellannivå eftersom enheter på hög nivå är för breda för att kategoriseras som ett fall och enheter på lägsta nivå blir otillräckligt relevanta.
ramverk trots att det inte är börsnoterat (AB Anders Löfberg 2015). Enligt Frostenson et al. (2012) är det främst stora börsnoterade företag som väljer att följa GRI:s ramverk eftersom organisationens riktlinjer ofta anses för resurskrävande eller oväsentliga för mindre företag som inte finns på börsen. Detta är ytterligare en faktor som bidrog till att Löfbergs AB identifierades som en god kandidat för en djupintervju.
2.7. Fallstudie
Även om uppsatsen och dess undersökning totalt sett inte utgör en fallstudie kan undersökningsdelen som avser Löfbergs AB kategoriseras som en sådan. Fallstudier kännetecknas av en inriktning på ett fenomen som ofta är svårt att särskilja från dess kontext. Metoden är särskilt lämplig när en djupare förståelse eller ny kunskap för ett fenomen eftersträvas, och när målet är att besvara frågan varför eller hur något förekommer. En stark koppling finns här till uppsatsens inriktning på att undersöka varför företag hållbarhetsredovisar, samt att den implementerar undersökningsintervjuer som observerar hur förtag använder hållbarhetsredovisningen (Jacobsen 2002).
2.8. Beslut att utföra en mer övergripande studie
Den andra delen av undersökningen ägnas åt en bredare studie omfattande sexton olika företag angående drivkrafterna som styr deras beslutat att upprätta och publicera en hållbarhetsredovisning. Samtidigt som en studie fokuserad på ett enda företag blir mer ingående och förser uppsatsen med detaljrik information behövs det fortfarande också ett bredare perspektiv från fler företag för att skapa en mer trovärdig och definitiv bild av verkligheten kring uppsatsens frågeställningar. Därmed fattades ett beslut att även en undersökning av denna karaktär är nödvändig att inkludera i uppsatsen. Ytterligare underlag till denna slutsats är att både Westermark (2013) och GRI uppmärksammar att hållbarhetsredovisning ofta varierar i omfång och inriktning beroende på bransch och ett företages storlek, vilket GRI även bemött genom att erbjuda branschspecifika riktlinjer som ska öka jämförbarheten mellan hållbarhetsredovisningar (G4 Guidelines 2013).
2.9. Intervjupresentation
fokuserar utifrån fjorton stycken frågor på företagets upprättning av, motiv med, anseende på och användning av hållbarhetsredovisning. Frågorna har formulerats med en avsikt att gräva på djupet i flera arbetsprocesser som berör hållbarhetsredovisningen för att förse författaren med en mer ingående information som ska bidra till att realisera uppsatsens syfte. I empiridelen presenteras under två rubriker den information från intervjun som bedöms vara mest relevant för att besvara uppsatsens frågeställningar. Intervjun i dess helhet kan läsas i uppsatsens bilaga.
Den mer övergripande undersökningsdelen utfördes genom mejl och via telefon beroende på respondentens vilja och förmåga att delta i studien. Urvalet fastställdes efter en genomläsning av företagens hållbarhetsredovisningar och en identifiering av goda profiler för granskning. En öppen fråga ställs som formulerats med ett syfte att beröra både företagens motiveringar och hållbarhetsredovisningens funktion. Företagen ombads därmed också att motivera det viktigaste skälet till att de beslutat att hållbarhetsredovisa, om ett sådant skulle existera. Undersökningen presenteras i empiriavsnittet genom en redovisning av respondenternas svar.
2.10. Uppsatsens kredibilitet
Eftersom uppsatsen till stor del sammanställs utifrån ett hermeneutiskt perspektiv kan det inte hävdas att objektiva sanningar framförs i något stadie av dokumentet. Framtagna resultat influeras av författarens personliga tolkningar som således också bygger på professionella individers synpunkter och erfarenhet relaterade till ämnet.
I samband med att uppsatsen tillämpar en kvalitativ metod kan resultat inte påstås representera hela befolkningen. Urvalet av företag som undersöks behöver därmed inte ske i enighet med statistisk teori avseende osäkerhet och spridning av data (Starr 2012).
källor har därmed valts för att förse uppsatsen med ett säkrare underlag för de tolkningar som görs i samband med analys och slutsats.
3. Teoretisk referensram
Teoridelen är en utgångspunkt för uppsatsens analys som kommer senare. Viktiga definitioner som ska underlätta förståelsen av teorier presenteras först. Efteråt framförs teorier som ska ge en ökad kunskap om företagens vilja att hållbarhetsredovisa och som knyts till möjliga funktioner för företag hållbarhetsredovisningen har. Teori avseende hållbarhetsredovisningens funktion presenteras mer utförligt efteråt, följt av ramverk för hållbarhetsredovisning som ger ett normativt perspektiv på redovisningsskäl och funktion. Slutligen behandlas det etiska perspektivet, vilket berör hållbarhetsredovisning på en mer allomfattande nivå.
3.1. Definitioner
I litteraturen finns varierande definitioner av följande begrepp. Nedanstående är de som valts ut för uppsatsen.
Etik innebär en uppfattning om vad som anses vara en rätt handling och ett
rimligt uppträdande. Denna kan likställas med det moraliska konceptet, dvs individens förmåga att välja mellan rätt och fel, bra och dåligt, samt acceptabelt eller oacceptabelt (Joyner et al. 2002).
Värderingar är den grundläggande tro och principer som eftersträvas bland
individer och formas via individens medlemskap i ett samhälle. I kombination med attityder, beteende och tro, kombineras värderingar till att bygga en specifik samhällskultur (Joyner et al. 2002).
Hållbarhet kan definieras som ett långsiktigt underhåll av system enligt
miljömässiga, sociala och ekonomiska överväganden (Krishna et al.2011).
Hållbar utveckling är både en analytisk teori och ett normativt, etisk ramverk
med fokus på sammanlänkningen mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga förändringar som beskriver mänsklighetens delade ambitioner att uppnå en hållbar, global existens (Sachs 2015).
Hållbart beteende är ett uppförande som har i åtanke och vidtar åtgärder mot
bevarande eller skydd av ekosystem och miljöer (Lee et al. 2015).
Hållbarhetsredovisning är ett dokument från en organisation som avser
värderingar och styrningsmodell och demonstrerar kopplingen mellan strategi och engagemang mot en hållbar utveckling (Pandit & Rubenfield 2016).
Öppenhet (transparens) avser en kommunikation mellan ett företag och dess
intressenter som inkluderar relevant, sann och komplett information om ett företags verksamhet som ska bidra till att legitimera dess beteende (Michelon 2011).
3.2. Varför företag hållbarhetsredovisar
3.2.1.Agentteori
Agentteori avser utmaningar som förekommer i relationen mellan principal och en agent som tilldelas en uppgift av principalen, samt förklarar hur principalen effektivt organiserar engagemang med agenter genom lämplig övervakning och incitamentjustering. Inom företagsekonomi brukar principalen vanligtvis associeras med ägaren av ett företag och agenten med företagsledningen. I ett praktiskt sammanhang argumenterar teorin att det för principalen är svårt eller kostsamt att verifiera agentens effektivitet och motiv då det kan skapas målkonflikter mellan parterna (Wilhelm et al. 2016).
Agentteori grundas på tre antaganden. Det första är att samtliga aktörer är snävt självintresserade. Den andra är att aktörerna är rationella, och det tredje att agenter är mer riskbenägna än principalen. En Principal kommer i samarbete med agent att försöka influera agenten för att minimera agentkostnader. Agentkostnader är kostnader som uppstår för åtgärder som tas för att hämma agentens handlingsförmåga (Bosse & Phillips 2016).
mål. Ingen tydlig anknytning behöver finnas till ett genuint miljöintresse hos företaget.
De argument som ges från Pesch (2015) och Lu och Taylor (2016) berör företagens motiveringar, vilka förklaras av bland andra Frostenson et al. (2012) som osäkra på grund av den bristande reglering som tas upp i uppsatsens problemdel. Även om det vore orimligt att anta att företagen skulle uppge motiveringar med hållbarhetsredovisning som strider mot ett miljöintresse är det intressant utifrån deras synpunkter i undersökningen att studera huruvida deras motiveringar till att hållbarhetsredovisa kan bedömas ha en koppling till den traditionella, ekonomiska inriktningen som beskrivs i agentteorin.
3.2.2. Intressentteori
Intressentteori härstammar från ett antagande att värden är en ingående, nödvändig och uttrycklig del av att göra affärer. Företagens sociala ansvar (CSR) anses begränsat i sin definition av uppdraget och ansvaret för verksamheten gentemot identifierade intressenter (Goel & Ramanathan 2014). Medans CSR handlar om hur företag bidrar till samhällsrelaterade frågor och problem fokuserar istället intressentteori på sammankopplingen mellan en affärsverksamhet och sociala frågor. Teorin anser att ett företags sociala ansvar avser att samordna intressenternas långsiktiga intressen istället för att försöka ta itu med problem i samhället som helhet (Wicks et al. 2009).
tas hänsyn till utan också moraliska. Fokus ska placeras på de medel som respekterar centrala samhällsvärderingar. Sett från företagens perspektiv skiljer sig därmed hållbarhetsredovisningen från den finansiella redovisningen på så vis att de huvudsakliga intressenterna inte utgörs av investerare och kreditgivare, utan att en att fokus istället placeras på en större skara av presumtiva intressenter och användare av hållbarhetsredovisningar. (Wicks et al. 2009).
Föreställningen att företagets ansvar sträcker sig bortom det ekonomiska till att bidra till en stadig framtid för samhället i dess helhet är möjligtvis den mest bekanta idén kring hållbar utveckling. Det är därmed intressant att se om det finns spår av en sådan inställning bakom uppsatsen fråga om varför företag fattar ett beslut att hållbarhetsredovisa. Det kan också utifrån intressentteorin finnas en förklarande koppling mellan de intressenter hållbarhetsredovisningen riktas mot och vilken funktion för företaget den har. Nedanstående modell framförd av Wicks et al. (2009) visar identifierade intressenter enligt intressentteorin. En identifiering av dessa i samband med undersökningen kan visa sig viktigt för att kunna besvara uppsatsens två frågeställningar.
Figur 1: Intressentmodell som visar de intressenter för företag som identifierats inom intressentteorin (Wicks et al. 2009)
3.2.3. Legitimitetsteori
funktion den har för dem. Teorin utgår från att företag kontinuerligt strävar efter att säkerställa att deras verksamhet antas vara legitim från utomstående parter. Detta genom att organisationen anses respektera de gränser och följa de normer som råder inom samhället. Dessa gränser och normer är dock inte fixerade, utan kan komma att ändras med tiden, vilket sätter ett krav på företagen att reagera till den gällande etiska och moraliska miljö i vilken de verkar inom.
Legitimitet är med andra ord ett relativt koncept på så vis att dess betydelse är tid och platsspecifikt, och beroende av det sociala system inom vilket företaget verkar. Om termen bryts ner till dess bildande nivå innebär kravet för legitimitet en generell perception att handlingar anses eftertraktade, propra och korrekta i enighet med ett socialt konstruerat system av normer, värderingar, tro och definitioner. Legitimitet betraktas således av företagen som en tillgång vilken företaget är beroende av för sin överlevnad. Den tilldelas företagen av samhället, men är också till skillnad från många andra tillgångar en resurs som företag anses kunna manipulera eller påverka genom olika öppenhetsrelaterade strategier (Michelon 2011).
Figur 2: Hierarkisk relation mellan rykte, legitimitet och finansiell prestation (Westermark 2013)
3.3. Hållbarhetsredovisningens funktion
Hållbarhetsredovisning handlar om mätning, redogörelse och ansvarstagande gentemot en organisations intressenter angående det läge som råder med organisationens arbete mot en hållbar utveckling. Hållbarhetsredovisning sker främst i form av hållbarhetsrapporter, vilka ska visa en balanserad och trolig bild av den redovisande organisationens resultat inom hållbarhetsområdet genom att inkludera både positiva och negativa utfall (G4 Guidelines 2013). Hållbarhetsredovisningens form och innehåll kan variera. Den kan antigen bestå av ett separat dokument eller vara en avgränsad eller integrerad del av företagets årsredovisning. Oftast följer hållbarhetsredovisningar en fastställd mall konstruerad av GRI, men ett upprättande via företagens egen idé om innehåll är också en vanlig förekomst, specifikt bland medelstora och mindre företag (Westermark 2013).
De typiska intressenterna som identifieras i samband med hållbarhetsredovisning är: Ägare Investerare Kunder Anställda Frivilligorganisationer Analytiker Ratinginstitut Media
Beslutsfattare (tex politiker)
Frostenson et al. (2012) identifierar framför allt investerare, ägare, organisationer, konsulter och ratingföretag som faktiska användare av hållbarhetsredovisningar. Intressentprioriteringar baseras på vilket inflytande intressenten har på företaget samt företagets beroende av intressenten. Många företag misslyckas dock fortfarande med att tydligt fastställa den huvudsakliga målgruppen för hållbarhetsredovisningen. En huvudmålgrupp brukar finnas för varje hållbarhetsredovisning, men den offentliggörs inte alltid och försvårar således tydligheten med hållbarhetsredovisningens syfte. Företag uppger också sällan vilka frågor som är de viktigaste för deras intressenter och vilka prioriteringar som gjorts mellan deras förväntningar, vilket försämrar klarheten kring huruvida hållbarhetsredovisningen verkligen används som ett verktyg för en genuin kommunikation med intressenter (Frostenson et al. 2012).
Westermark (2013) uppger att det finns tre tillstånd för hållbarhetsredovisning som kan ses som förklarande skäl till varför företag hållbarhetsredovisar. Det första är att redovisningen kan förklaras enligt ett normativt, etiskt motiv som skapar ett ansvarskännande hos företag. Det andra innebär en legitimitetsteori som agerar som en grund för god miljö och samhällsredovisning. Den tredje är att hållbarhetsrapportering blivit institutionaliserad och därmed utförs med en begränsad effektivitet och ett otydligt syfte för att den anses innebära något ett företag ”borde” göra.
I en relaterad studie omfattande fjorton av Sveriges största börsnoterade bolag lyckades Westermark (2013) fortfarande inte finna en entydig orsak till varför företag antar sig uppgiften att redovisa företagets hållbarhetsarbete. Westermark (2013) lyckades dock att systematisera samtliga fynd till följande fem kategorier av skäl till att företag hållbarhetsredovisar:
1. Intressentrelaterade skäl.
3. Stärkande av varumärke/börskurs/affärsnytta. 4. Erkännande av samhällsansvar
5. Konkurrensfördelar
Ett annat, centralt bekymmer med hållbarhetsredovisning som också försvårar bedömningen av funktion är relationen mellan uppgivelse av fullständig information och faktisk prestanda. Redovisade resultat blir svåra att granska eftersom företagens aktiviteter inte alltid är observerbara från en utomstående part, vilket försvårar möjligheten till en strikt och objektiv mätning (Herbohn et al. 2014). Problem av detta slag påverkar hållbarhetsredovisningens funktion på så vis att företag ges en möjlighet att manipulera informationen som ges ut och på så vis styra hur företagets rykte ska påverkas med en relativt låg risk att granskas. Möjligheten för företag att legitimera sin verksamhet genom att spegla en socialt ansvarfull bild av sig själva innebär med andra ord inte bara en positiv fördel som ska uppmana företag till att hållbarhetsredovisa, den ger dem också en möjlighet att missbruka hållbarhetsrapporten genom att måla upp icke autentiska bilder av sin verksamhet (Baldassarre & Campo 2016). Bristen på lagstadgade granskningskrav och ramverk för tillhandahållande av uppriktig information medför i ett liknande sammanhang en risk att hållbarhetsredovisningens kommunikativa funktion blir inriktad på en uppgivelse av aktiviteter som utförs istället för att kommunicera konkret fakta om vilka resultat dessa aktiviteter skapar. Hållbarhetsredovisning blir återigen främst en presentation av företagens goda medborgarskap och en slags reklamkampanj för att bättra företagets rykte och image (Pandit & Rubenfield 2016).
I ett jämförelsevis motsatt argument påstår Higgins och Coffey (2016) att denna risk blivit mindre eftersom hållbarhetsredovisningen gått ifrån att ha en legitimitetsfunktion till att istället användas för ett skapande av strategiska fördelar i en bredare utsträckning. Dessa strategiska utfall för hållbarhetsredovisningen innebär en ökad konkurrenskraft, ett förhindrande av potentiella utmaningar från intressenter, en minskande politisk press och reglering samt ett ökat bidrag till en hållbar utveckling. Hållbarhetsredovisning har således kommit att bäddas in i företagens strategiska prioriteringar.
företag som har hög hållbarhetsprestanda, vilket också motiverar chefer till att vilja arbeta med hållbarhet även om det inte medför en lönsamhet på kort sikt. Lu och Taylor (2016) illustrerar denna korrelation genom att beskriva att företag som ger ut hållbarhetsredovisningar som en del av god hållbarhetsprestanda ges en förmåga att förbättra sin relation med tillsynsmyndigheter, berörda parter och allmänheten. Ett välutfört hållbarhetsarbete utgör en potentiell källa för konkurrensfördelar genom ett skapande av effektivare processer, produktivitetsförbättringar, lägre kostnader för uppföljning av arbete och ett medförande av nya marknadsmöjligheter med inverkan på finansiella resultat. Slutligen finner också Lu och Taylor (2016) att mätning och redovisning av hållbarhetsprestation verkar vara mer korrelerad med finansiellt baserade mått kopplade till den interna verksamhetens lönsamhet än med marknadsbaserade indikatorer, såsom ett tryck från olika intressentgrupper.
I en diskussion angående hållbarhetsredovisningens utveckling har Frostenson et al. (2012) identifierat tre funktionspåverkande faser av fenomenet. Den första inriktar sig på användningen av hållbarhetsredovisning som ett transparensinstrument genom extern rapportering och kommunikation. Den andra fasen är ett betraktande av redovisningen som ett medel för intern verksamhetsstyrning, vilken är den nuvarande fasen. Den tredje och kommande fasen avser en fokus på hur hållbarhetsredovisning kan integreras med finansiell redovisning och företagsvärdering. Det är enligt Frostenson et al. (2012) troligt att hållbarhetsredovisningen närmar sig övergången till att allt mer integreras med den finansiella redovisningen, men en varning utfärdas för att framför allt den första fasen fortfarande befinner sig lång väg ifrån ett optimalt tillstånd eftersom den präglas av osäkerheter kring företagens motiveringar och redovisningens funktion att ge ut transparant information.
3.4. Ramverk för hållbarhetsredovisning
3.4.1.Corporate Social Responsibility (CSR)
kommersiella värde, utan också locka personal och minska på kostnader (Goel & Ramanathan 2014).
CSR har varit en del av etiska och ansvarstagande affärsmetoder under en lång tid tack vare en kontinuerligt ökande global medvetenhet och ekonomisk marknad kring hållbarhet. CSR håller sig till en fundamental princip att företag har ett ansvar att uppfylla sina skyldigheter till en större samling av intressenter än aktieägarna. CSR är därmed inte enbart ett tillägg på redan existerande principer hos företag, utan ett fenomen som ska finnas integrerat inom ledningsstrukturen och samtliga strategier i en välfungerande organisation (Goel & Ramanathan 2014). För att kunna klassa CSR-relaterade prestationer som socialt ansvarstagande uppoffringar från företagens sida måste de också ske med en beredskap att frivilligt agera bortom rättsliga och avtalsenliga skyldigheter och ekonomiskt vinstsyfte. Denna aspekt rörande frivilliga åtgärder som vidtagits för samhällsvinst betonas starkt inom näst intill samtlig teori kring CSR (Witkowska 2016).
CSR är nära förknippat med hållbarhet och hållbar redovisning, och har till och med kommit att erkännas som ett och samma av GRI som är den mest accepterade och brukade modellen för hållbarhetsredovisning i världen (Pandit & Rubenfield 2016). Witkowska (2016) identifierar sex karaktäristikor för företags sociala ansvar (CSR) för vilka det råder brett samtycke bland forskare och intressenter:
CSR är frivilligt.
CSR innebär att integrera och/eller hantera externa effekter som uppstår när varor eller tjänster levereras/utförs av företag.
CSR riktar sig mot olika intressentgrupper, vilket innebär att företag också vänder sig till intressenter bortom affärsverksamheten.
Vardaglig affärsverksamhet och beslutsfattande måste anta ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt ansvar.
CSR måste integreras i företagets värdesystem på alla nivåer. CSR sträcker sig bortom filantropi och fokuserar även på operativa
överväganden.
3.4.2.Triple bottom line
Uttrycket triple bottom line-redovisning kan beskrivas som en förbindelse mellan finansiell redovisning och hållbarhetsredovisning med en idé att företag behöver redovisa tre olika delar i sin redovisning. Den första är den traditionella resultatsiffran från resultaträkningen, den andra ett så kallat ”människokonto” som ska reflektera företagets sociala ansvar med verksamheten, och den tredje ett ”planetkonto” som avser företagets miljöansvar. Triple bottom line brukar sägas bestå av tre P:n, vilka står för profit, people och planet och representerar dessa inriktningar. Mätning och redovisning av företagets prestationer inom vart och ett av dessa tre områden är ett krav eftersom enbart de företag som redovisar alla tre P kan anses ta ansvar för samtliga kostnader som företagets verksamhet medför. (Westermark 2013).
Hållbarhetsredovisningen avser främst människo- och planetkategorin då dessa berör företagets miljötänkande och hantering av sociala frågor som uppmärksammas inom hållbar utveckling. En kritik mot tillämpningen av kategorierna är att den folkfokuserade inriktningen tenderar att få mer uppmärksamhet av företagen vid tillämpning av ramverket eftersom den kräver den minsta mängden ansträngning och strukturell förändring från förtagets sida. Utöver ett enklare genomförande är redovisning kring människobaserade interaktioner och initiativ också ett bevisat, effektivt medel för att tillfredsställa intressenter. På den motsatta sidan är den planetinriktade kategorin svårast att tillgodose då denna kräver mest ansträngning från företagen och förändring på kärnbeteenden som formar företagens profil (Shnayder et al. 2015).
3.4.3. Global Reporting Initiative
Den mest kända organisationen som i dagsläget associeras med hållbarhetsredovisning är Global Reporting Initiative, vilken är självständig och hjälper företag att både förstå och kommunicera effekten deras verksamhet har på hållbarhetsrelaterade frågor (Westermark 2013). Detta initiativ sker främst i form av ett erbjudande av ett redovisningsramverk med riktlinjer för hållbarhetsredovisning. GRI:s redovisningsramverk fungerar som ett frivilligt regelverk för rapportering av ekonomisk, miljömässig och social påverkan. Utifrån kriterier som en rad olika intressenter runtom världen identifierat som tillämpningsbara för redovisning av organisationers hållbarhetsresultat tar detta ramverk också hänsyn till praktiska omständigheter som organisationer möter på både en generell och branschspecifik nivå, oberoende av deras storlek eller geografiska plats (G4 Guidelines 2013).
Eftersom denna uppsats utreder hållbarhetsredovisning från företagens avsiktliga och redovinisningens funktionella perspektiv är det relevant att titta närmare på hur GRI betraktar funktion och intressenter i samband med uträttandet av en hållbarhetsredovisning.
Hållbarhetsredovisningen fyller enligt GRI två grundläggande funktioner:
Ett instrument för ökad transparens
Ett instrument för styrning av hållbarhetsprocesser
Vidare beskriver GRI att funktionen kopplad till transparens innebär att hållbarhetsredovisningen ska användas som ett verktyg för att öka möjligheten för organisationens intressenter att fatta informerade och logiska beslut som inte ensidigt utgår från ekonomiska ståndpunkter. Detta sker genom att organisationen via hållbarhetsredovisningen öppet redovisar hur den påverkar och arbetar för att öka hållbarheten i termer av ekonomisk, miljömässig och social påverkan (Frostenson et al. 2012; G4 Guidelines 2013).
del av den ordinarie verksamheten där processen ofta utgör en viktig referenspunkt för beslut vid utarbetandet av hållbarhetsrapporten. Hållbarhetsredovisningen har sedan en funktion att bevisa att företaget lever upp till de förväntningar som finns. Denna samverkan mellan företag och intressent medför dock en utmaning för företag att framgångsrikt balansera prioriteringar som görs mellan de intressenter som rimligtvis förväntas använda rapporten och andra intressenter vilka hållbarhetsarbetet berör, men vilka troligtvis inte kommer att läsa rapporten (G4 Guidelines 2013).
Westermark (2013) presenterar en modell som visar hur enligt GRI ett företags hållbarhetsvision, strategi och datamätning blir en ingående del i hållbarhetsredovisningen. Samtliga processer sker med en kontinuerlig intressentpåverkan och ett slutmål att bidra till en hållbar utveckling. Ett sådant tillstånd medför möjligheter till ökad förståelse för varför företag väljer att hållbarhetsredovisa om uppsatsens undersökning lyckas identifiera vilka intressenter som företagen lyssnar till. Till vilken grad de påverkas av en affärsrelaterad, social eller miljömässig input blir relevant för uppsatsens frågeställningar om informationen visas motivera företagens beslut för hållbarhetsredovisning.
Figur 3: Hållbarhetsvision, strategi och datamätning blir under intressentpåverkan en ingående del i hållbarhetsredovisningen (Westermark 2013).
3.5. Det etiska perspektivet
När det mer specifikt rör sig om det etiska perspektivet på hållbarhetsredovisningens funktion existerar det ett normativt anseende på intressentbemötande som drar sin filosofi från etik och bekräftar att företag bär ett moraliskt ansvar att identifiera oroligheter från en större grupp av intressenter omfattande ägare, kunder, leverantörer, anställda och samhället istället för enbart aktieägare. Begreppen etik och socialt ansvar må ha olika identiteter, men de används båda ofta i en och samma betydelse för att hänvisa till olika argument eller principer i samband med företagens hållbarhetsarbete (Goel & Ramanathan 2014).
Förekomsten av etiska koder blir viktiga att identifiera i samband med företagens arbetsprocesser för hållbarhetsredovisning. Om det etiska perspektivet på moraliskt ansvar förespråkas och implementeras i arbetsprocesser av ett företag kan det vara en förklarande faktor till varför företaget hållbarhetsredovisar.
3.5.1.Företagens etiska koder
Det räcker inte enbart att ta hänsyn till existensen av etiska koder hos företag. Om en ökad kunskap ska fås kring relationen mellan etik och företagens motiveringar bakom hållbarhetsrapportering är det också viktigt att uppmärksamma om företag nämner specifika delar av deras etiska koder som inflytelserika på redovisningen. Därmed behandlas också nedanstående teori som beskriver betydelsen av och innehåll för etiska koder.
Enligt Witkowska (2016) är en etisk kod ett dokument som och anger och förklarar utgångspunkter och förutsättningar som bildar ett företags profil och möjliggör dess verksamheter. Innehållet i en etisk kod ska:
Ange existerande ansvarsområden för styrelse och förvaltningsråd med avseende på skyldigheter.
Påvisa skillnader mellan företag som representerar olika ekonomiska modeller genom att bland annat ge en insikt av etiska krav för affärsverksamheter. Erbjuda en tolkning av organisationens och anställdas skyldigheter gentemot
andra enheter, främst i form av intressenter.
Främja företagsledning och fastställa uppförandenormer för personalen. Hjälpa att lösa etiska dilemman och motivera specifika aktiviteter.
Förhindra intressekonflikter genom incitament för etiskt beteende (Desjardins & McCall 2004).
4. Empiri
4.1. Intervju med Löfbergs AB
4.1.1.Varför Löfbergs AB hållbarhetsredovisar
Enligt Hållbarhetsdirektören är den högsta ledningen på företaget passionerad kring miljöfrågor och anser en satsning på hållbarhet utgöra en del av företagets sociala ansvar. Därmed fattades ett grundläggande beslut att det är viktigt att företaget hållbarhetsredovisar. Löfbergs AB vill med hållbarhetsredovisningen effektivt signalera hur företaget arbetar med hållbarhetsrelaterade frågor och visa för företagets intressenter att hållbar utveckling tas på allvar.
Hållbarhetsdirektören uppger också att Löfbergs AB hållbarhetsredovisar för att de har etiska krav, standarder och riktlinjer att följa från stora företagskunder. Löfbergs AB uppmanas av dessa intressenter att hållbarhetsredovisa för att bekräfta att företaget respekterar och följer deras kriterier. Företagets etiska inställning till hållbarhet som börjar med ledningen innebär att företaget också hållbarhetsredovisar för att de värdesätter och arbetar efter FN:s Global Compact, vilket är ett system av internationella principer som riktas mot företag och avser arbetsrättsliga frågor, mänskliga rättigheter, samt miljö och korruption.
hållbarhetsredovisar för att informera företagets intressenter om vad de anser är de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna och har undvikt att använda framgångsrelaterad information i andra kanaler såsom reklam. Hållbarhetsredovisning ges ut för att snarare visa att företaget inte är klart med hållbar utveckling, vilket anses vara en etisk korrekt väg att gå.
Båda intervjurespondenter framhäver att hållbarhetsredovisningen läses och används primärt internt, av företagskunder och samarbetspartners före media och konsumenter som köper företagets produkter via detaljhandel. Löfbergs AB hållbarhetsredovisar enligt hållbarhetsdirektören och kommunikationschefen också för att anses legitima i de primära intressenternas ögon och bevara viktiga relationer med dessa. Företagets väsentlighetsanalys beskrivs på ett naturligt sätt placera hållbarhetsredovisningens fokus på de områden där Löfbergs AB har största möjliga påverkan på hållbar utveckling, vilket också avser de intressenter där företaget har sin största rådighet. Därmed placeras fokus på framför allt odlingar och vilka hållbarhetsrelaterade krav som ställs för dessa. Hållbarhetschefen förklarar att området också berör företagskunder mer specifikt än andra intressenter eftersom deras verksamhet kan värderas och påverkas utifrån hur väl Löfbergs AB sköter hållbarhetsarbetet. Därmed är det också den intressentgruppen som förväntas läsa hållbarhetsrapporten och företaget behöver hållbarhetsredovisa för. Detta betyder enligt kommunikationschefen inte att Löfbergs AB ej hållbarhetsredovisar för att informera vardagliga konsumenter, utan de anses fortfarande vara en viktig intressentgrupp som är välkommen att läsa hållbarhetsredovisningen och ge input till företaget. En ytterligare motivering som ges till att Löfbergs AB hållbarhetsredovisar för att tillgodose först och främst företagskunders behov är att företaget inte heller är börsnoterat, och således inte har aktieägare utöver ägarfamiljen.
hållbarhetsdirektören, med hänsyn till företagets storlek och karaktär, medföra höga kostnader för ett relativt litet värde som kan utvinnas.
4.1.2.Vilken funktion hållbarhetsredovisningen har
Löfbergs AB:s hållbarhetsredovisning agerar som ett kommunikationsverktyg med vilket företaget informerar interna och externa intressenter om det arbete som utförs av företaget mot en hållbar utveckling. Vad företaget utfört, uppnått och vad som fortfarande behöver göras. Hållbarhetsdirektören och Kommunikationschefen uppger också att företagets tillämpning av hållbarhetsredovisningen genom denna funktion också medför en rad andra nyttor vilka ger hållbarhetsredovisningen andra funktioner som är baserade på företagets önskemål.
Kommunikationschefen nämner specifikt att hållbarhetsredovisningen har en trovärdighetsfunktion. Den är bevisförande och hjälper Löfbergs AB att framstå som trovärdigt genom att visa företagets intressenter att företaget bemöter de hållbarhetsrelaterade utmaningar som identifierats. Hållbarhetsredovisningen är tecken på att företaget lever upp till den hållbarhetsprofil som eftersträvas både på en intern och på en extern nivå. Kommunikationschefen hänvisar vidare till denna funktion genom att berätta att företagets kommande hållbarhetsredovisning strikt kommer att fokusera på bevisföring i samband med den kommande hållbarhetslagen.
som redovisas. Sådan återkoppling ger företaget en möjlighet att förbättra arbetsprocesser och anpassa verksamheten efter de krav som ställs från intressenter på både kort och lång sikt.
Den undervisande funktionen är också exempel på en intern funktion som företagets hållbarhetsredovisning påstås ha. Det finns flertal nyttor som hållbarhetsdirektören och kommunikationschefen beskriver som delar av hållbarhetsredovisningens interna funktion. Som tidigare nämnts läses och används hållbarhetsredovisningen på Löfbergs AB internt för att bättra anställdas kompetensnivå, men den påstås också underlätta datainsamling och uppföljning av hållbarhetsarbetet genom att ge en ökad klarhet om hur företaget behöver utforma arbetet.
Kommunikationschefen förklarar också att Löfbergs AB kommit att implementera kortsiktiga strategier utifrån kommunikation med och respons från intressenter angående hållbarhetsredovisningen. Att hållbarhetsredovisa har tidigt resulterat i ett utformande av långsiktiga miljöstrategier. En kontinuerlig kommunikation med intressenter, som också är relaterad till hållbarhetsredovisning, medför senare möjligheter till implementering av kortsiktiga strategier som underlättar företagets arbete att realisera de långsiktiga miljöstrategierna. Kortsiktiga strategier av detta slag uppges ha gjorts kring frågor om levnadslön, arbetsförhållanden och biologisk mångfald bland odlingar. Hållbarhetsdirektören uppger också rapportering om hur företaget arbetar med energiåtervinning och redovisning av skattebetalning som två exempel där strategier formats genom en kontinuerlig kommunikation med intressenter.
Gemensamt för alla funktioner som hållbarhetsredovisningen har för Löfbergs AB är att de också är menade att skapa ett värde. Därmed kan det sägas att hållbarhetsredovisningen också har en värdeskapande funktion. Kommunikationschefen påstår att företaget förmodligen skulle tappa värde om hållbarhetsredovisning inte utförs. Hållbarhetsdirektören nämner också att det vid beslutsfattande för hållbarhetsredovisningen görs en reflektion över vilket värde för företaget beslutet kan förväntas skapa.
4.2. Övergripande studie
Frågan som ställdes till samtliga företag följer:
Varför har företaget fattat ett beslut att upprätta och publicera en hållbarhetsredovisning?
4.2.1. ABB
Hållbarhetschefen på ABB uppger att hållbar utveckling utgör en naturlig del av företagets verksamhet. Ett mycket viktigt skäl till att ABB hållbarhetsredovisar är att redovisningen innebär ett bra verktyg för företaget att vara transparenta med hur det går i hållbarhetsarbetet, vart de står och vilka utmaningar de har framför sig. ABB vill med hållbarhetsredovisningen informera intressenter om miljömässiga mål genom att redovisa hur företagets satsningar på energieffektivitet och förnybar energi bidragit till en bättre miljöpåverkan.
4.2.2. Atrium Ljungberg
Hållbarhetsansvarig på företaget säger att det finns ett krav på hållbarhetsredovisning och förväntningar från ägare och investerare, vilka också är de intressenter hållbarhetsredovisningen primärt riktas mot. Detta påstås också vara det tyngst vägande skälet till att företaget fattat beslut att hållbarhetsredovisa.
4.2.3. Clas Ohlson
år sammanfatta arbetet för att se att företaget går i rätt riktning, att rätt prioriteringar görs och att det kan säkerställas att det finns en långsiktig och tydlig koppling till den övergripande affärsstrategin.
4.2.4. ICA
Den främsta anledningen till att ICA publicerar både en årsredovisning och kvartalsrapporter om hållbarhet är enligt företagets Senior Vice President för företagsansvar att de i allt arbete vill hålla en hög nivå på öppenhet och transparens gentemot intressenter.
4.2.5. IKEA
Enligt företagets projektledare för hållbarhet publicerar IKEA en hållbarhetsrapport för att de vill vara transparenta och visa företagets framgång och utmaningar inom hållbarhetsområdet. Hållbarhetsstrategin på IKEA, vilken definieras som ”People & Planet Positive” avser de områden som företaget anser viktigast och där det kan ha störst positiv påverkan på människor och miljö. Hållbarhetsrapporten blir ett verktyg som används för att följa upp på arbetet inom dessa områden och dela hållbarhetsrelaterad information med både medarbetare och kunder. I företagets hållbarhetsrapport kan intressenter läsa om hur IKEA arbetar med hållbarhet i varje del av företagets verksamhet, och att skapa en positiv påverkan på människor och miljö.
4.2.6. Munksjö
Munksjö har enligt företagets Senior Vice President för hållbarhet valt att publicera hållbarhetsrapporten eftersom hållbar utveckling är en hörnsten i företagets strategi. Av den anledningen är det viktigt för Munksjö att redovisa för intressenter hur företaget arbetar och vilka resultat som uppnåtts mot en hållbar utveckling. Företaget anser sig också enligt EU-lagstiftning vara skyldigt till att publicera en hållbarhetsrapport, men det påstås inte varit den avgörande anledningen till att företaget hållbarhetsredovisar.
4.2.7. MTR NORDIC
har tagit hänsyn till denna lagstiftning. En vidare förklaring från MTR NORDIC är att företaget förbinder sig att rapportera sitt hållbarhetsarbete då det stödjer FN:s Global Compact. Utöver tidigare argument uppger också miljö och hållbarhetsspecialisten på företaget att en sammanställning och publicering av företagets hållbarhetsarbete stödjer dem själva i genomförandet av hållbarhetsarbetet på en intern nivå.
4.2.8. Polarbröd
Utvecklingschefen på företaget uppger att beslutet att upprätta en hållbarhetsredovisning fastställdes när Polarbröd tog fram strategiska miljömål. Hållbarhetsredovisningen är en ingående del i dessa. Enligt utvecklingschefen är den främsta funktionen för hållbarhetsredovisningen att den utifrån ett helhetsperspektiv hjälper Polarbröd följa utvecklingen i företagets hållbarhetsarbete. Denna funktion förklaras också vara en ledande orsak till att företaget hållbarhetsredovisar.
4.2.9. SSAB
SSAB:s Senior Vice President of Sustainability uppger att det oundvikligen uppstår en miljöpåverkan i företagets produktionsprocess eftersom SSAB verkar inom en energiintensiv bransch. Hållbarhetsredovisningen ska visa att SSAB uppmärksammat sin inverkan på miljön, att företaget är ett av de mest effektiva stålbolagen i världen, samt att företaget genom sina produkter hjälper kunder att minimera deras miljöpåverkan. Därför anser SSAB att de gentemot ägare, anställda, kunder och det samhälle företaget verkar inom, tydligt ska redovisa på vilket sätt företaget arbetar med miljö och andra hållbarhetsfrågor. SSAB vill också visa att stålindustrin inte utgörs av gamla och smutsiga fabriker, utan att den är en tekniskt avancerad processindustri där företaget arbetar hårt för att uppnå sin vision.
4.2.10. Swedbank
4.2.11. Systembolaget
Presschefen på Systembolaget hänvisar till kravet på statligt ägda företag att hållbarhetsredovisa som en förklaring till varför Systembolaget fattat beslut att ge ut en hållbarhetsredovisning. Ett beslut har gjorts att göra en kombination av en årsredovisning och en hållbarhetsredovisning som företaget kallar för en ansvarsredovisning. Det andra skälet som uppges till varför Systembolaget hållbarhetsredovisar är att företaget vill understryka vikten av att företaget arbetar med hållbarhet och transparens utöver det de är ålagda att göra enligt lag. Innehållet i ansvarsredovisningen är enligt presschefen menat att bekräfta detta påstådda faktum.
4.2.12. Teracom Boxer Group
Hållbarhetschefen på företaget berättar att initiativet började med att företaget blev tvunget att rapportera sitt hållbarhetsarbete externt. Teracom Boxer Group har haft hållbarhetsredovisning som ett ägarkrav sedan 2008 eftersom det är statligt ägt. Däremot säger företagets hållbarhetschef att de sett hållbarhetsredovisningen leda till flertalet positiva utfall, såsom att företaget fått ett systematiskt (årligt) arbete med hållbarhetsfrågor och ett starkt egenintresse för utveckla det arbetet. Hållbarhet, eller ansvarsfullt företagande som Teracom Boxer Group valt att kalla det, utgör nu en del i företagets strategi, vision, mål, rapportering och kommunikation. Hållbarhetschefen berättar att företaget i dagsläget förstår att ett sådant tillvägagångsätt berör viktiga framtidsfrågor för dem, deras ägare, kunder och medarbetare. Företaget anser sig bidra med ett ökat värde både internt och till dess externa intressenter genom en fokusering på områden som enligt hållbarhetschefen annars kanske inte skulle varit helt i fokus. Teracom Boxer Group vill därmed få in hållbarhetsaspekter i företagets affärsmodell som en del i allt det gör, och strävar efter att bli effektiva på att hantera dessa.
4.2.13. Tetra Pak
4.2.14. Tyréns
Enligt kvalitets och miljöchefen på Tyréns efterfrågas hållbarhetsredovisningen av företagets kunder och anställda. Hållbarhetsredovisningen används för varumärkesbyggande och för att påverka hur företaget uppfattas som arbetsgivare av potentiella, nuvarande och tidigare anställda. Detta initiativ benämns av Tyréns som ”Market and Employer Branding” där hållbarhetsredovisningen ingår. Kvalitets och miljöchefen uppger vidare att hållbarhetsredovisningen även utgör en naturlig del i företagets arbete att följa upp mål och handlingsplaner inom CSR-området. Den används för att mäta det som är viktigt för Tyréns CSR-arbete och vidimera att företaget rör sig i rätt riktning.
4.2.15. Vattenfall
Vattenfall investerar tid och resurser på en kombinerad års- och hållbarhetsrapport till stor del på grund av en ambition att vara så öppna som möjligt. Företagets Senior Development Manager of Corporate Sustainability säger att företaget vill demonstrera en transparens angående vad det gör och inte gör, vad företaget anser viktigt inom verksamheten, vilka mål som sätts för hållbarhet och hur dessa ska nås, samt vilka risker som finns och hur Vattenfall hanterar dem. Ytterligare kommentarer är att ägaren och andra intrssenter kräver att företaget redovisar hållbarhetsarbetet på formatet GRI, och att hållbarhetsredovisningen är ett verktyg med vilket företaget på ett effektivt sätt regelbundet samlar ihop kvalitetssäkrade data.
4.2.16. Volvo Group
5. Analys
5.1. Varför fattar företag ett beslut att upprätta och publicera en hållbarhetsredovisning?
Företagen i uppsatsens undersökning kan sägas hållbarhetsredovisa på grund av tre skäl som kan ha en varierande innebörd. Dessa är att företagen behöver tillfredsställa intressenters behov, att företagen har en vilja att vara transparanta, och att hållbarhetsredovisningen har en intern nytta för företaget. Utöver den förstnämnda motiveringen som fastställs av företagens intressenter grundas dessa skäl på en etisk, CSR-relaterad inställning till socialt ansvar eller ett strävande efter legitimitet. Dessa drivkrafter kommer också att styra vilken funktion hållbarhetsredovisningen kommer att ha för företaget. Därmed kan det också sägas att uppsatsens primära fråga: Varför fattar företag ett beslut att
upprätta och publicera en hållbarhetsredovisning? formar och styr uppsatsens
koppling till företaget. I förhållande till befintlig teori visar detta exempel att framför allt intressentteorins starka fokus på etiska värderingar som ett underlag för ansvarsrelaterade beslut och miljön som en primär intressent inte nödvändigtvis stämmer in på hållbarhetsredovisning. Den tillgängliga informationen om Volvo Group påvisar att verkligheten i detta fall bättre överensstämmer med argumentet från Frostenson et al. (2012) att företag prioriterar intressenter utifrån företagets beroende av dem kombinerat med intressentens inflytandeförmåga. Detta skulle kunna vara ett bakomliggande skäl till varför också Löfbergs AB uppger att företagets hållbarhetsredovisning främst läses av och är riktad mot företagets största kunder framför konsumenter inom detaljhandel. En ytterligare betydelse dessa resultat har för existerande teori är att även hållbarhetsredovisningen influeras av ett traditionalistiskt synsätt på redovisning. Agentteorin som presenteras av Lu och Taylor (2016) delar detta synsätt, där socialt ansvarsarbete bland annat beskrivs avse ett drivande av företagens ekonomiska mål.
Bland flertal företag i undersökning finns som svar till varför de hållbarhetsredovisar etiska och ideologiska inställningar till företagsansvar. Dessa motiveringar kopplas av företagen till deras etiska koder, CSR-arbete, eller förklaras som en del av ett intresse för hållbar utveckling av naturliga skäl. Tyréns, Volvo Group, Löfbergs AB, SSAB, Teracom Boxer Group och Munksjö är alla företag som presenterar en sådan motivering. Undersökningen kan sägas specifikt bekräfta det tillstånd som uppges av Westermark (2013) där hållbarhetsredovisning kan förklaras utifrån ett normativt, etiskt tema som bildar ett ansvarskännande. Westermark (2013) klargör dock inte i sin teori huruvida alla tre tillstånd han beskriver som också kan ses på som skäl till att företag hållbarhetsredovisar kan samexistera hos företag. I Löfbergs AB:s situation visar undersökningen att både det etiskt relaterade tillståndet och det legitimitetsrelaterade tillståndet kan förklara varför företaget hållbarhetsredovisar eftersom det också råder en vilja att tillfredställa primära intressenter i form av större företagskunder företaget gör affärer med.
intressentinriktning att hållbarhetsrapporten också är fundamentalt kopplad till ett värdeskapande inom den ekonomiska dimensionen av triple bottom line. I företagets fall finns det spår av att hållbarhetsredovisning görs för att tillfredsställa investerares behov framför andras och nyttja ett affärsmässigt värde som finns med hållbarhetsredovisning. Hållbarhet inom triple bottom line associeras vanligen med människo och planetinriktningen (Shnayder et al. 2015).
Resultatet från uppsatsens undersökning stödjer även tidigare forskning från Lu och Taylor (2016) om att hållbarhetsprestanda har en positiv inverkan på företagens finansiella resultat. Summeringsvis kan det sägas att företag hållbarhetsredovisar för att göra hållbar utveckling mer lönsam. Löfbergs AB precis som Volvo Group riktar hållbarhetsredovisningen mot intressenter med en stark ekonomisk koppling till företaget, och i Löfbergs AB:s fall uppges även en vilja att leva upp till dessas förväntningar och bevara viktiga relationer med dem. Tyréns hållbarhetsredovisar också för att stärka sitt varumärke och anses legitimt genom att påverka hur företaget uppfattas av externa intressenter. En liknande förekomst avseende hållbarhetsredovisningens affärsmässiga värde kan även hittas hos SSAB som vill bättra sin egen och industrins image, eller hos Tetra Pak, vars miljöchef påpekar att hållbarhetsrelaterad information måste kommuniceras ut på rätt sätt för att företaget ska kunna växla ut det affärsmässiga värdet av hållbarhetsarbetet. Samtliga av dessa företag kan sägas hållbarhetsredovisa både för att marknadsföra sig och för att anses legitima av deras intressenter. Inställningar av detta slag eliminerar dock inte möjligheten att företagen också samtidigt hållbarhetsredovisar utifrån en genuin vilja att bidra till en hållbar utveckling. En sådan, autentisk ambition kan exemplifieras hos exempelvis Löfbergs AB, där företaget uppger att andra företag ställer hållbarhetskrav på dem och att de själva också ställer hållbara krav på framför allt leverantörer och odlingar som de använder.
inte är villiga att prata om den och koppla en sådan motivering till deras egen verksamhet eftersom den kan måla upp en icke önskvärd bild av företaget.
5.2. Vilken funktion har hållbarhetsredovisningen för företag?
Utifrån undersökningen kan hållbarhetsredovisningens funktion delas in i tre kategorier som avser en mängd olika användningar av hållbarhetsredovisningen. Den första av de tre kategorierna av funktioner är en kommunikationsfunktion som utgör den normativa, generella beskrivningen av hållbarhetsredovisningen från bland annat GRI (G4 Guidelines 2013) som en kommunikationskanal att informera intressenter om vad företag åstadkommit i sitt arbete mot en hållbar utveckling. Den andra funktionen är en marknadsföringsfunktion som avser varumärkesbyggande, legitimitetsbyggande och trovärdighetsbyggande. Den tredje och sista funktionen är en intern funktion som innebär ett underlättande och bättrande av interna, hållbarhetsrelaterade arbetsprocesser på diverse vis hos företagen. Samtliga tre kategoriseringar av hållbarhetsredovisningens funktioner för företagen i undersökningen har gemensamt att de tjänar en värdeskapande funktion hållbarhetsredovisningen har. Detta eftersom företagen identifierat att hållbarhetsredovisningen medför ett värdeskapande inom den riktning företaget valt att applicera hållbarhetsrapporten.
En återblick på hållbarhetsredovisningens interna funktion för företag visar utifrån undersökningsresultaten att den innebär ett underlättande av datainsamling, effektivare uppföljning av hållbarhetsarbetet och kontroll att företaget bidrar till en hållbar utveckling. Denna funktion framstår som vanligt förekommande och nämns av Vattenfall, Löfbergs AB, Tyréns, MTR Nordic, Clas Ohlson, polarbröd och Munksjö.
