I detta kapitel sammanfattas resultatet i korta slutsatser för att knyta an till uppsatsens syfte och frågeställningar. Sedan förs en kritisk diskussion som behandlar uppsatsens undersökning och resultat i sin helhet.
Slutsatserna som kan dras utifrån uppsatsens kritiska diskursanalys i den första frågeställningen som behandlar de sätt på vilket förslaget om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap aktualiserar frågor om mänskliga rättigheter, presenteras med utgångspunkt i tre aspekter som analysen utvisat. Den första berör språk- och kunskapskravets implikationer i förhållande till de sociala fördelar som ett medborgarskap medför, framförallt möjligheten till demokratiskt deltagande. Den andra aspekten innefattar exkluderingen och diskrimineringen som ett medborgarskapsprov kan ge upphov till, vilket innebär att integrationspolitiken styr in på en mer restriktiv kurs. Den sistnämnda slutsatsen som dras är att ett språk- och samhällskunskapskrav för medborgarskap kommer leda till att betydligt färre söker medborgarskap och att människor i behov av medborgarskapet får en förlängd ansökningsprocess.
Slutsatserna från studiens andra forskningsfråga om genom vilka diskursiva verktyg som staten använder för att legitimera förslaget på språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap, är att staten i egenskap av regering och opposition legitimerar förslaget i den textuella uppbyggnaden och i den diskursiva praktiken. De grammatiska verktygen som främst används är sanningsmodaliteter och etos, vilket skapar diskursiva föreställningar som legitimerar förslaget. Vidare visar resultatet av analysen att diskurserna som verkar i texterna ges olika stort utrymme och där vissa medvetet blandas för att stärka legitimiteten. Det är en migrationsdiskurs, säkerhetsdiskurs, nationell identitetsdiskurs och EU-diskurs som synliggörs i partiernas texter.
Studiens slutsatser gällande den sista forskningsfrågan om huruvida förslaget om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap kan bidra till reproduktion av rasistiska diskurser, är att förslaget som det är utformat idag visar på märkbara tendenser till en reproduktion av rasistiska diskurser. Slutsatsen grundar sig i att förslaget verkar inom en universalistisk nyrasistisk diskurs, som utestänger oönskade samhällsmedlemmar baserat på värden.
Det som kan vara värt att nämna i diskussionen är att samtliga parter benämner migrationen och det höga antalet asylsökande som en del av deras problemformulering och ingångsvinkel för förslaget om språk- och samhällskunskapskrav för medborgarskap. Samtidigt är inte migrationsdiskursen och den höga asylinvandringen det som dominerar när parterna framför sina argument för ett sådant förslag. Istället talar partierna om att förslaget ger upphov till arbetsmarknadslösningar, känslor av samhällsgemenskap och möjlighet till självbestämmande. Jag upplever viss ambivalens i huruvida parternas uttryckliga retorik faktiskt är kopplad till effekterna som språkkravet i praktiken skulle medföra. Om det svenska medborgarskapet ska vara det som står som garant för aktivt deltagande, samhörighet, arbetsmöjligheter, samstämmiga värderingar och principer samt för mindre brottslighet, löper vi stor risk för att negligera de samhällsutmaningar som behöver bemötas och behandlas med socialpolitiska resurser. Vi riskerar även att bortse från de samhällsgrupper – både migranter och personer som är födda i Sverige – som trots att de har medborgarskap befinner sig i kriminalitet, utanförskap och exkluderas från politiskt deltagande.
Kommittédirektivets syfte var att genom förslaget stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle. Denna åtgärd presenteras uttryckligen som ett sätt motverka utanförskap och exkludering, men fördjupar och reproducerar i själva verket dessa fenomen. Därför anser jag att vi behöver skapa en förståelse för förslaget från andra perspektiv än det integrationspolitiska. I enlighet med uppsatsens resultat behöver vi belysa hur politiseringen av medborgarskapsfrågan har förändrats över tid. Från att tidigare ha dominerats av humanitära diskurser med skyddsfokus och välfärdsdiskurser som satt migranters substantiella behov i centrum har medborgarskapsfrågan numera tagits över en nationell identitetsdiskurs med högerpopulistiska undertoner.
Frågan som uppstår i sammanhanget är om det föreligger en genuin politisk vilja till att skapa utrymme för invandrargrupper att helt och hållet ingå i gemenskapen, om det kan innebära att svenskheten luckras upp och förändrar den hegemoniska normen? Moderaterna är tydliga med att mångkulturalism inte är rätt väg att gå och Kristdemokraterna menar att svenska värderingar och normer inte ska vara valbara. Enligt Jonsson (2004) befinner vi oss i en epok som präglas av en universalistisk nyrasism, där rasismen baseras på en värdenorm som rasifierar alla som saknar koppling till denna påstådda universalitet. Om detta stämmer finns av allt att döma ett intresse bland vissa grupper att exkludera andra ur den politiska gemenskapen.
BIBLIOGRAFI
Anderson, B. (1991). Imagined Communities: Reflections on the Origin and Spread of Nationalism. Verso.
Billig, M. (1995). Banal nationalism. Sage.
Council of Europe (u.å). Charter on Education for Democratic Citizenship and Human Rights Education. Hämtad 2021-05-19 från
https://www.coe.int/en/web/edc/charter-on-education-for-democratic-citizenship-and-human-rights-education
Fairclough, N. (1992). Discourse and social change. Polity.
Fairclough, N. (2013). Critical discourse analysis: The critical study of language. Taylor and Francis. https://doi.org/10.4324/9781315834368
Hogan Brun, G. Mar-Molinero, C. Stevenson, P. (2009). Discourses on language and integration: critical perspectives on language testing regimes in Europe. Amsterdam: John Benjamins.
Jonsson, S. ”Rasism och nyrasism i Sverige” i Borevi, K., Jensen, K. K., & Mouritsen, P. (2017). The civic turn of immigrant integration policies in the scandinavian welfare states. Comparative Migration Studies, 5(1)
https://doi.org/10.1186/s40878-017-0052-4
Joppke, C. (2017). Civic integration in western europe: Three debates. West European Politics, 40(6), 1153–1176. https://doi.org/10.1080/01402382.2017.1303252
Liberalerna. (2021). Nu införs krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap. Hämtad 2021-05-18 från
https://www.liberalerna.se/nyamko/nu-infors-krav-pa-kunskaper-i-svenska-och-samhallskunskap-for-svenskt-medborgarskap/
Mattsson, K., Lindberg, I., Balibar, É., & Agora forskarnätverk. (2004). Rasismer i Europa: Kontinuitet och förändring: Rapport från forskarseminariet 5 november 2003. Agora.
McNamara, T., & Shohamy, E. (2008). Language tests and human rights. International Journal of Applied Linguistics, 18(1), 89-95. https://doi.org/10.1111/j.1473-4192.2008.00191.x
sweden. Language in Society, 37(1), 27–
59. https://doi.org/10.1017/S0047404508080020
Motion 2019/20:2833. Från bidrag till jobb - Moderaternas integrationspolitik. Hämtad från https://data.riksdagen.se/fil/CC12A123-8A22-483E-A290-0B13BB762A26 Motion 2020/21:3422. Knäck arbetslösheten och bekämpa kriminaliteten – Moderaternas
budgetmotion för 2021. Hämtad från
https://data.riksdagen.se/fil/C88493C1-DDA5-4CE5-B81D-9C37C597DEB9 Motion 2020/21:3530. Kristdemokraternas budgetmotion för 2021 – Sverige förtjänar bättre.
Hämtad från
https://data.riksdagen.se/fil/3186E028-CA86-422E-A55C-A316EE6F2C2D Motion 2020/21:3405. Integration och samhällsgemenskap. Hämtad från
https://data.riksdagen.se/fil/A2B2FFE5-B5CF-4982-9EB7-775D8D2BAD2E Motion 2018/19:1913. Budgetproposition för 2019. Hämtad från
https://data.riksdagen.se/fil/BE6B1695-1D15-452C-93F2-E1867F96BB24 Motion 2020/21:1621. Medborgarskap. Hämtad från
https://data.riksdagen.se/fil/6C462CF0-2AED-4316-96FC-0A6141FAB495 Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights (u.å). About nationality
and human rights. Hämtad 2021-05-19 från
https://www.ohchr.org/EN/Issues/Pages/Nationality.aspx
Regeringskansliet. (2019). Språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap. Hämtad från
https://www.regeringen.se/4ad5ae/contentassets/d3e450da71d54d04bf88125bc8 875ac8/sprak--och-samhallskunskapskrav-for-svenskt-medborgarskap-och-andra-fragor-om-medborgarskap-dir.-2019-70.pdf
Regeringskansliet. (2021). Digital pressträff med justitie- och migrationsminister Morgan Johansson. Hämtad från
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/01/digital-presstraff-med-justitie--och-migrationsminister-morgan-johansson/
Regeringskansliet. Remiss av SOU 2021:2 Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap. Hämtad 2021-05-19 från
https://www.regeringen.se/remisser/2021/01/remiss-av-sou-20212-krav-pa-kunskaper-i-svenska-och-samhallskunskap-for-svenskt-medborgarskap/ Socialdemokraterna. (2007). Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan
Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. Hämtad 2021-05-18 från
https://www.socialdemokraterna.se/download/18.1f5c787116e356cdd25a4c/157 3213453963/Januariavtalet.pdf
SOU 2021:2. Utredningen om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap: delbetänkande. Stockholm:
Regeringskansliet.
http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2021/01/SOU-2021_2_webb.pdf United Nations (u.å). Universal Declaration of Human Rights. Hämtad 2021-05-19 från
https://www.un.org/sites/un2.un.org/files/udhr.pdf
Winther Jørgensen, M., Phillips, L., & Torhell, S. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Studentlitteratur.