I detta avsnitt svarar vi på våra frågeställningar och studiens syfte utifrån det insamlade materialet samt analysen av detta.
Resultatet av denna studie visar att motivationen hos de anställda på Hörmann påverkas av lågkonjunkturen. Därför är det viktigt att tänka mer på hur man arbetar med motivationen hos de anställda under lågkonjunktur och att aktivt arbeta för att stärka denna. Detta tyder på att motivationen tenderar att sjunka under lågkonjunktur om man inte arbetar aktivt för att stärka motivationen. Med tanke på att motivationen är en stark drivkraft hos människor blir denna en mycket viktig faktor att ta hänsyn till för att företag ska klara sig så bra som möjligt under och efter en lågkonjunktur.
Lågkonjunkturen påverkade efterfrågan på företagets produkter vilket gjorde att de anställda var tvungna att arbeta på ett nytt sätt som var mer kundfokuserat och serviceinriktat. Den minskade försäljningen påverkade de anställdas motivation i olika utsträckning. Utifrån vårt resultat kan vi urskilja två tendenser i hur de anställdas motivation påverkades under
lågkonjunkturen. Den ena var att motivationen ökade i och med att de såg situationen som en utmaning där de ville prestera bättre än sina konkurrenter. Den andra tendensen var att motivationen minskade när efterfrågan på Hörmanns produkter blev mindre under lågkonjunkturen, vilket gjorde att de anställda upplevde att de inte kunde prestera och nå samma resultat som tidigare.
I den här studien framgick det att motivationen hos de anställda förändrades till viss del under lågkonjunkturen men det handlade främst om att vissa faktorer fått större betydelse än andra för motivationen. Vi upptäckte även nya kopplingar mellan de existerande faktorerna i vår analysmodell som spelade in på anställdas motivation under lågkonjunkturen.
Det vi fann var att de önskningar och behov som de anställda hade förändrades under
lågkonjunkturen och som vi tidigare nämnt värderades arbetet högre än tidigare. Detta är som vi tidigare nämnt en effekt av oroskänslor och har en påverkan på motivationen (Jordan, Ashkanasy och Hartel 2002). Detta ger oss en ny koppling mellan känslor och önskningar samt behov vilken är tydligast under lågkonjunktur. Med detta kan slutsatsen dras att negativa känslor har en stark påverkan på önskningar och behov samtidigt som kopplingen mellan
43 känslor och arbetsinsats fortfarande finns kvar. Vi fann att de negativa känslorna har en negativ inverkan på arbetsinsatsen och därför är det här viktigt att i motivationsprocessen arbeta med arbetsmiljön och positivitet för att undvika denna. De anställda sänkte även sina krav på belöningar i och med de känslor som uppkom under lågkonjunkturen. Bara det faktum att ha ett arbete var i viss mån motiverande för de anställda.
På Hörmann är de sociala relationerna goda vilket i denna studie har visat sig haft en positiv inverkan på arbetsinsatsen. Det i sin tur har ökat de anställdas motivation. Utifrån detta resultat kan slutsatsen dras att Hörmann är ett företag där den familjära känslan är stark och att sociala relationer på så sätt blir mycket viktiga för de anställdas motivation.
Ytterligare något som hade en stor positiv påverkan på arbetsinsatsen främst under
lågkonjunktur var feedback på resultaten. Att anställda i gruppen motiverar varandra genom feedback har utifrån vår studie visat sig vara en stor faktor i arbetet med motivation under lågkonjunkturen. Även en koppling mellan feedback och sociala relationer har upptäckts. Denna koppling handlade om att med hjälp av sociala relationer skapa en trygg miljö för att ge och ta feedback både mellan chef och anställda samt anställda emellan.
Att ha en god likviditet under lågkonjunkturen visade sig skapa bättre förutsättningar för Hörmann att klara av lågkonjunkturen. Företaget behövde på grund av den goda likviditeten inte säga upp anställda vilket skapade en trygghet. Denna trygghet skulle kunna vara en faktor som gjort att motivationen varit relativt hög på Hörmann, eftersom det minskar den oro och rädsla för att förlora sitt jobb som ofta uppkommer under perioder av lågkonjunktur. Med grund i att Hörmanns goda likviditet visade sig leda till så pass positiva effekter för de anställdas motivation under lågkonjunkturen finns det en anledning att reflektera över om detta är någonting som fler företag borde satsa på. Särskilt intressesant är det att reflektera över i och med att företag idag är mer sårbara för vad som händer i omvärldens ekonomi.
Vi har inte funnit stöd för det multiplikativa sambandet mellan förväntan, instrumentalitet och valens då motivationen hos de anställda på Hörmann har varit relativt hög trots att vi utifrån analysen inte kan säga att alla dessa tre faktorer varit höga. Vidare innebär det också att vi inte har funnit ett fullt stöd för Phillips citat, då en majoritet av de anställda upplevde en starkare motivation och kämparglöd under lågkonjunkturen.
44 Flödet från önskningar och behov till insats, resultat och belöning har vi i denna studie funnit stöd för. Detta genom att de olika stegen i flödet har visat sig ha en påverkan på de anställdas motivation. De nya faktorerna sociala relationer, känslor och feedback som lades till i vår analysmodell har vi funnit stöd för då de vist sig ha en stor roll i motivationsprocessen, särskilt under lågkonjunktur. Dessa faktorer har som tidigare nämnts också visat sig ha en större inverkan på modellen i sin helhet än vad vi tidigare antagit vilket gör att vi har anpassat och utvecklat analysmodellen ytterligare. Den nya utvecklade modellen över
motivationsprocessen i lågkonjunktur illustreras nedan i figur 5.
Figur 5. Utvecklad analysmodell. Motivationsprocessen i lågkonjunktur (egen bearbetning).
Lågkonjunkturen visade sig ha en påverkan på alla faktorer i modellen. Vissa av faktorerna hade en större betydelse för att öka motivationen i lågkonjunktur, såsom sociala relationer och feedback. I den nyutvecklade modellen har vi lagt till en koppling mellan känslor och
önskningar och behov. Detta eftersom det ur intervjuerna framgick att de anställdas önskningar och behov förändrades när oroskänslor uppstod under lågkonjunkturen, vilket gjorde att vi ansåg att modellen behövde kompletteras med denna koppling. Sammantaget kan det konstaterats att lågkonjunkturen har haft en påverkan på motivationsprocessen. Om den påverkar till det positiva eller negativa är däremot individuellt och beror mycket på hur man är som person.
En tydlig slutsats vi kan dra utifrån denna studie är att motivation är komplext. I arbetet med motivationsprocessen är det viktigt att beakta att det är många faktorer som går in i varandra
45 och att motivation är någonting som är individuellt. Individer reagerar olika på händelser och hanterar dessa på olika sätt vilket kräver att chefer individanpassar sitt arbete med
motivationsprocessen, inte minst under lågkonjunktur. Detta gör det av stor vikt att chefen känner sina anställda vilket kräver goda sociala relationer på arbetsplatserna, någonting som Hörmann definitivt har.
46