De slutsatser vi kan dra är att respondenterna har olika sociala behov. Deras sociala behov bestod till exempel av att träffa anhöriga eller vänner, delta i aktiviteter och att läsa böcker. Att träffa anhöriga var viktigt för de flesta av dem. Vi fann att hälsan är en viktig faktor för hur väl de sociala behoven kan tillgodoses. Vi tolkar att de flesta respondenterna upplever sina liv som meningsfulla trots nedsatt hälsa och ork. Vi fann att de flesta av våra respondenter hade samma behov som de tidigare i livet hade haft men att flera idag inte kunde utöva dessa behov på grund av till exempel sitt hälsotillstånd. En del av våra respondenter har eller har haft djur och de beskrev att de fyllde en viktig funktion för dem. En respondent beskrev att hon gärna skulle vilja ha en katt men att hon nu är för gammal för det.
Flera av våra respondenter sa att de inte hade några sociala behov när vi frågade dem men efter ett tag under intervjun så berättade de att de hade det. De flesta sa att de helst ville klara sig själva och inte vara beroende av någon annan. Vi tolkade det som att flera av våra respondenter såg det som att det var gamla ensamma människor som hade sociala behov och inte de. Vår slutsats är att deras synsätt kan ha påverkats av hur massmedia framställer äldreomsorgen när det gäller äldre som inte får sina behov tillgodosedda. Denna bild verkade de inte vilja identifiera sig med. Det kan också vara så att de respondenter som får sina sociala behov tillgodosedda inte upplever att de har några behov.
Flera av respondenterna uppgav att hemtjänstens personal var stressad och någon sa att de inte ens hinner prata när de kommer. Det vore också önskvärt om det var färre antal personer från hemtjänsten som kom till dem sa några respondenter. En respondent uppgav att den tiden som hemtjänstgruppen kom till henne på morgonen förstörde hela hennes dygn. Hon hade talat med personalen men hon fick till svar att hon inte kan få en annan tid. Slutsatsen vi drar av detta är att det i framtiden kan blir mer omfattande hemtjänstinsatser för denna kvinna eftersom detta leder till ständig oro och påverkar hennes sömn varje natt. Frågan vi ställer oss är om det inte hade varit bättre att försöka tillgodose denna respondents behov?
När det gäller att äldre idag lever längre och har bättre hälsa så sa någon att hon inte trodde att hon skulle leva så länge som hon har gjort. Flera av våra respondenter har olika krämpor som de berättar om men de är trots det tacksamma för att de klarar förhållandevis mycket själva. Detta tror vi beror på att de flesta av våra respondenter är värdefulla för andra människor och har goda
relationer, vilket påverkar deras hälsa positivt. Det gäller att ”leva” trots sin ålder och de
respondenter som uppgav att deras sociala behov tillfredställdes upplever vi var mer positiva till sin ålderdom.
Flera av våra respondenter berättade att de kände sig ensamma. Att känna sig ensam är en subjektiv upplevelse. En del tyckte det var skönt att vara ensamma. Någon berättade att hon upplevde det som att hon var tvungen att vara med på till exempel middagar med anhöriga fast hon helst ville vara hemma i sin lägenhet och ta det lugnt. Denna respondent sa också att hon alltid varit en person som tyckt om att vara ensam och trots det så förstår inte hennes anhöriga det. Vår slutsats är att det kan vara så att det inte är respondentens sociala behov som
tillfredställs utan de anhörigas.
En respondent vill flytta till ett särskilt boende men har blivit anvisad till ett boende som hon inte vill flytta till. Hon beskriver det som att hon skulle vara lika ensam där som i sitt hem på grund av att hon inte vill flytta dit eftersom det inte känns bra. När det gäller hur anvisningar går till så kan det vara bra att fråga om önskemål eftersom ensamhet är en subjektiv upplevelse.
En del sa också att de kände en känsla av tomhet när flera av deras anhöriga eller vänner hade gått bort. Vi kände under intervjuerna att respondenterna tyckte att det var tråkigt att det var så men samtidigt förmedlade de flesta att de var införstådda med att livet har sin gång. De beskrev det som att när man blir gammal så försvinner ens jämnåriga vänner. Den känsla som de
förmedlade kändes bra eftersom det visar att med ålderdomen kommer en ökad förståelse att ens vänner kan gå bort.
De flesta av våra respondenter sa att de inte har nya sociala behov jämfört med vad de hade förr. Skillnaden för de flesta var att de kände att de inte kunde utföra det som de tidigare kunnat oftast på grund av sitt hälsotillstånd. Vår slutsats är att det är viktigt vid en biståndsbedömning att utreda vilka sociala behov omsorgstagaren tidigare har haft för att tipsa till exempel
aktivitetsledarna om vad som skulle kunna vara av intresse när det gäller aktivitetsplanering för äldre. En omsorgstagare som tycker om att läsa böcker skulle kanske vara intresserad av en bokcirkel, en som vävt vill kanske titta på olika bildvävar fast den själv inte klara av att väva och en som tyckt om att arbeta i sin trädgård skulle kanske uppskatta att tillsammans med andra sitta i en trädgård och titta på växter eller känna jord mellan sina fingrar. De flesta tidigare sociala behov skulle säkert kunna tillgodoses på något sätt om det fanns fantasi och vilja. Det är viktigt
att ha en heterogen syn så att respondenternas individuella behov i möjligaste mån tillgodoses om de skulle önska det.
Flera av våra respondenter upplever att förr tog familjerna hand om varandra på ett annat sätt än idag. De beskrev det som att det var en annan gemenskap och ett lugnare samhälle. Någon respondent berättade att ett beroende kunde skapas förr genom att familjerna skulle ta hand om varandra. Några respondenter talade om hur olika sjukdomar tog livet av anhöriga till dem och att det är mycket bättre i vårt samhälle idag. Det går att bota sjukdomar på ett annat sätt idag, vilket flera respondenter upplevde som mycket positivt. Den generationen som vi har intervjuat har varit med om en stor förändring i vårt samhälle, vilket de berättade om. Vår slutsats är att vi kan förstå att någon respondent inte trodde att hon skulle bli så gammal som hon är när hon till exempel hade föräldrar eller anhöriga som dog i 40-årsåldern.
6 AVSLUTANDE DISKUSSION
Vår uppsats huvudsakliga syfte var att undersöka äldre människors sociala behov ur deras eget perspektiv och vi har nu kommit fram till vår avslutande diskussion. Våra respondenter har olika sätt att se på sociala behov och de kategoriserar och uppfattar världen individuellt.
Vår första frågeställning var hur en bra dag ser ut när omsorgstagaren berättar. Det som var gemensamt för våra respondenter var att alla hade någon form av socialt behov av att träffa närstående men det skilde sig i frekvens. Detta såg vi tydligt i vårt resultat, men vi gör inget anspråk på att det skulle vara en objektiv sanning, genom att våra respondenter nämnde olika sociala behov och att de hade olika syn på hur ofta de ville träffa andra människor för att de skulle anse att deras sociala behov skulle vara tillgodosedda. En tolkning som vi har gjort är att respondenternas hälsotillstånd är en avgörande faktor för hur väl deras sociala behov kan
tillfredställas. Flera av våra respondenter uppgav också att det var enkla saker i deras vardag som gjorde att deras dag blev bra. Det kunde till exempel vara att solen skiner, läsa en bra bok, dricka en kopp kaffe på altanen, baka och byta gardiner. En av respondenterna känner för tillfället att det inte finns några bra dagar. Hon känner sig utmattad och har ingen kraft.
Vår andra frågeställning var om omsorgstagarens önskemål överensstämmer med vad som faktiskt sker och om de sociala behoven har förändrats med stigande ålder. Flera av våra respondenter upplevde att livet har förändrats med stigande ålder. Vissa aktiviteter som de tidigare har gjort kan de idag inte längre göra på grund av sin hälsa. Det känns som att det finns en viss acceptans hos våra respondenter att de inte kan göra samma saker idag som förr. Vi tolkar att trots att respondenterna ibland känner ensamhet och tomhet så har de ett socialt nätverk som betyder mycket för dem och att det bland annat gör att deras sociala behov tillgodoses. En del av våra respondenter trivs med att vara ensamma och de tillgodoser ofta själva sina sociala behov. Flera respondenter uppger att de sociala behoven inte har förändrats med stigande ålder. Det som är skillnad är att hälsan och ork spelar in i flera fall. En del av våra respondenter anser att det var bättre förr och en del tycker att det är bättre idag. Forskning visar att det kan vara en myt att det var bättre förr (Tornstam 1998). Flera respondenter tycker att omsorgspersonalen är stressad och de skulle önska att personalen hade mer tid till samtal.
Den tredje frågeställning var i vilken grad omsorgstagarna känner att de blir lyssnade på och vad är det man lyssnar på. En av respondenterna känner inte att hemtjänsten lyssnar på henne. Detta eftersom hon flertalet gånger bett att hennes morgonbesök ska ändras för hon inte mår bra av den tid hon är tilldelad. Om det stämmer att omsorgstagaren önskat en förändring flertalet gånger så kan man fundera på varför hemtjänsten inte är mer flexibel. Om omsorgstagaren mår dåligt resten av dygnet på grund av detta så kan hemtjänsten i framtiden få utföra fler insatser hos denna kvinna och det borde inte vara ett bra alternativ. Någon av respondenterna var tydlig mot sina anhöriga att hon helst vill vara själv men trots det så får hon oftast inte det. En tanke är att det lindrar den anhöriges samvete om hennes mor är med på julafton för tänk vad andra skulle säga om hennes mor satt själv i sin lägenhet. Att bli anvisad till ett särskilt boende som man inte vill bo på kan också ge en känsla av att inte bli lyssnad på. Här tas ett beslut om att respondenten får bo på ett särskilt boende men ingen hänsyn tas till vart hon vill bo. En av respondenternas berättade att hon var besviken över att när hennes man fick en stroke bodde han kvar i det gemensamma hemmet alldeles för länge. Detta gjorde denna kvinna helt utmattad och hon har efter flera år inte återhämtat sig. Hon hade önskat att även hennes röst hade hörts och inte enbart hennes mans när beslut togs att han skulle få bo kvar i hemmet så länge som möjligt.
I vår uppsats har vi utgått från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv genom att se till individens subjektiva upplevelse. Vi ville undersöka om individen införlivar de attityder som råder om ensamhet och elände eller om de trots det upplever sina liv som meningsfulla och med ett tillfredställande socialt innehåll. Vi tolkar att respondenterna upplever sina liv som meningsfulla samtidigt som en del önskar att de skulle kunna vara mer aktiva och sociala men att deras hälsa gör det svårt. Trots att i stort sett alla våra respondenter uppgav att de hade ett väl fungerande socialt nätverk kände en del sig ensamma. Det tolkar vi som att samhällets normer om ett aktivt liv och många sociala kontakter är det eftersträvansvärda och att det kan färga av sig på de äldre. Om normen hade varit att ha få relationer och ett stillsamt liv så hade kanske de äldre som väljer att vara ensamma kunnat vara det utan att bli ifrågasatta. En del respondenter uppgav att de blir det ibland.
Till sist så anser vi att äldre människor ska ses som unika individer med individuella behov och inte som en homogen grupp. Vi ser det som att omsorgen om äldre bör bli mer individanpassad i framtiden för att kunna möta den mångfald som finns.