_____________________________________________________
Socionomprogrammet 210 hp
____________________________________________________”
”
V
V
a
a
r
r
f
f
ö
ö
r
r
k
k
a
a
n
n
j
j
a
a
g
g
i
i
n
n
t
t
e
e
s
s
i
i
t
t
t
t
a
a
e
e
n
n
s
s
a
a
m
m
p
p
å
å
j
j
u
u
l
l
a
a
f
f
t
t
o
o
n
n
?
?
”
”
Å
Å
t
t
t
t
a
a
r
r
ö
ö
s
s
t
t
e
e
r
r
o
o
m
m
s
s
o
o
c
c
i
i
a
a
l
l
a
a
b
b
e
e
h
h
o
o
v
v
i
i
e
e
g
g
e
e
t
t
b
b
o
o
e
e
n
n
d
d
e
e
.
.
Av:
Annelie Kjellström
Victoria Svensson
C-uppsats, 15 hp Handledare: Magdalena Damberg SA3400 Examinator: Jan Pettersson Höstterminen 2008 Humanvetenskapliga institutionen Högskolan i Kalmar
Abstract
Author: Annelie Kjellström & Victoria Svensson
Title: ”Why can’t I sit alone on Christmas Eve?” Eight voices regarding social needs in own
housing.
Supervisor: Magdalena Damberg Assessor: Jan Petersson
The aim of this essay is to investigate what social needs care receivers within the geriatric care have, and have had, and whether theirs social needs today are met or not. We also want to get an understanding of how elderly want to get their social needs met. We want to get answers to that by the following questions. How does a good day look like from the care receiver’s point of view? Does the care receiver’s wish agree with the actual situation and have the social needs changed with increasing age? To what degree are they listened to, and what are one listening to? In our study we have used earlier studies and different theories as aging and modernization by Cowgill and Holmes, Meads view of mind, self and society and a development theory of positive aging by Tornstam to interpret the material. The research effort in the study is qualitative. The empirical study is built on interviews with eight respondents in the age of 74 to 93. The respondents are care receivers and have been selected by unit managers in one of the municipalities of Kalmar County. Results and analysis will be integrally shown. Our result shows that the respondents have different social needs. The social need consists of, for example, seeing relatives or friends, participate in various activities and reading books. What we found was that health is an important factor for how well the social needs can be met. We take it as most respondents experience their life as meaningful despite poor health and strength.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 3
1.1 Problemformulering ... 4
1.2 Syfte och frågeställningar... 6
1.3 Avgränsning ... 6
1.4 Uppsatsens disposition ... 6
2 TIDIGARE FORSKNING ... 7
2.1 Att vara äldre... 7
2.2 Äldre människors sociala nätverk ... 9
2.3 Äldres sociala behov ... 10
3 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER... 11
3.1 Moderniseringsteorin ... 12
3.2 Det interaktionistiska grundperspektivet... 13
3.3 Teorin om gerotranscendens ... 14 3.4 Teoridiskussion ... 15 4 METOD... 15 4.1 Val av metod ... 15 4.2 Uppsatsens tillvägagångssätt... 16 4.3 Urval... 17 4.4 Forskningsintervjun... 17
4.5 Transkribering och bearbetning av empirisk data ... 19
4.6 Metoddiskussion... 19
4.7 Validitet och reliabilitet... 20
4.8 Etiska övervägande ... 22
4.9 Källkritik ... 23
4.10 Arbetsfördelning... 24
5 RESULTAT & ANALYS ... 24
5.1 Våra respondenters sociala behov och hur en bra dag ser ut ... 25
5.1.1 Hälsotillståndets påverkan... 29
5.2 Överensstämmer omsorgstagarens sociala behov med vad som faktiskt tillgodoses ... 30
5.2.1 Socialt nätverk och att känna tomhet och ensamhet ... 32
5.2.2 Aktiviteter... 33
5.3 Tidigare sociala behov ... 34
5.3.1 Skillnader mot förr ... 35
5.4 Slutsatser av vårt resultat och vår analys ... 37
6 AVSLUTANDE DISKUSSION ... 39
6.1 Framtida forskning ... 41
KÄLLFÖRTECKNING ... 43
Bilaga 1 ... 45
1 INLEDNING
Vår uppsats huvudsakliga syfte är att undersöka äldre människors sociala behov ur deras eget perspektiv 1. Vi hoppas genom det få en djupare förståelse för hur äldre människor ser på sina sociala behov och vad de själva lägger för innebörd i begreppet. Det kan röra sig om hur äldre ser på social samvaro med anhöriga, vänner och bekanta. Det kan också vara formellt stöd såsom hemtjänst eller andra för individen meningsfulla aktiviteter som den äldre själv ser som
betydelsefulla.
Lars Tornstam (1998) menar att massmedia ofta förmedlar en negativ bild av hur äldre människor har det. Tornstam menar vidare att äldre framställs som ensamma utan tillräckligt socialt stöd från varken anhöriga eller samhället. Massmedia i sin tur är en spegling av den kultur vi lever i där normen är effektivitet och ungdomlighet, enligt moderniseringsteorin som
utvecklades av Cowgill och Holmes (1972). Forskning som rör äldre visar en tvetydig bild angående äldres sociala behov. En del studier 2 tyder på att äldre inte är mer ensamma eller understimulerade än befolkningen i övrigt, medan andra studier 3 visar på att i synnerhet de allra äldsta inte får sina sociala behov tillgodosedda. Det kan bero på att jämnåriga går bort och en försämrad hälsa som gör att de kanske inte orkar vara sociala på samma sätt som de en gång varit (Socialstyrelsen 2006, Socialstyrelsen 2008). Lars Tornstams (1998) teori om gerotranscendens 4 lyfter fram att det kanske är yngre generationer som definierar hur äldre människor bör vara utifrån sitt eget perspektiv. Äldre kan istället för att leva ett aktivt liv, i likhet med hur de levde när de var medelålders, ha behov av lugn och stillhet med mer fokus på det inre själslivet.
Vi kommer att utgå ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv i vår uppsats. Det vill säga analysen av verklighetens sociala konstruktion. Det vardagliga livets verklighet är något som konstrueras socialt med andra individer genom kommunikation och interaktion (Berger & Luckmann 2003). George H Mead (1976) menar att även vår identitet skapas och upprätthålls genom social interaktion. Utifrån de antagandena vill vi få förståelse för vad som händer med äldre människors identitet när normen i samhället är aktivitet, rationalitet, effektivitet och
1
Vi har valt att inte definiera begreppet sociala behov eftersom vi är intresserade av respondenternas syn på sociala behov ur deras egna perspektiv. Under intervjuerna som vi genomfört har vi gett exempel på vad som kan vara sociala behov.
2
Dessa studier finns sammanfattade i Socialstyrelsens rapporter från 2006 och 2008.
3
Dessa studier finns sammanfattade i Socialstyrelsens rapporter från 2006 och 2008.
4
Gerotranscendens innebär bland annat ett accepterande av livet, meningsfullhet och en ökad samhörighet med tidigare och kommande generationer.
ungdomlighet. Vi vill undersöka om individen införlivar de attityder som råder om ensamhet och elände eller om de trots det upplever sina liv som meningsfulla och med ett tillfredställande socialt innehåll (Silfverberg 1999).
Verkligheten upplevs ofta olika och görs så även för äldre. Äldre människor har olika sociala behov och kan därför inte ses som en homogen grupp. För att kunna fånga den helhetsbild som vi eftersträvar i vår uppsats anser vi i likhet med Lars Tornstam (1998) att åldrandet bör studeras ur flera teoretiska perspektiv. Vi har valt tre teorier som vi valt vissa delar ur och de kommer vi att använda oss av som våra teoretiska utgångspunkter. De valda teorierna är på samhällsnivå moderniseringsteorin, på gruppnivå det interaktionistiska grundperspektivet och på individnivå teorin om gerotranscendens.
1.1 Problemformulering
Äldrepolitiken ska vara en del av socialpolitiken, dels för att arbeta med skillnader som finns i vårt samhälle mellan olika grupper av människor och dels för att arbeta med tillväxt, maktfrågor och värdefrågor. Äldre människor har inte enbart behov av omsorg och vård, vilket det ofta fokuseras på i vårt samhälle, utan de har även behov av nytänkande och utveckling
(Socialdepartementet 2003). Äldreomsorgen framstår ofta i massmedia som ett socialt problem. Olika aktörer som till exempel anhöriga, anställda och politiker gör uttalanden om problem som finns inom äldreomsorgen och genom det skapas en social konstruktion. Denna konstruktion vidmakthålls och stärks genom samspel mellan olika aktörer (Tullberg 2006).
En studie 5 (Blomqvist & Edberg 2004) redovisar att relationer, aktiviteter, livsfilosofi, hälsa, framtidsperspektiv, nuvarande och tidigare liv är viktigt för äldre människor. Att ha goda relationer med yngre generationer och anhöriga visar studien var viktigt. Relationerna skapade en gemenskap och vänskap. Goda relationer påverkade också de äldres hälsa genom att de som hade olika krämpor upplevde att de mådde bra tack vare sina relationer till nära och kära. Att känna sig värdefull för andra människor skapar en trygghetskänsla. Om något skulle hända de äldre så känner de att bra relationer gör dem trygga (Blomqvist & Edberg 2004).
5
Nilsson, Ekman & Sarvimäki. (1998). Ageing with joy or resigning to old age: older people’s experiences of their quality of
I Nationell handlingsplan för äldrepolitiken. Mål, inriktning och förslag till åtgärder.
(Socialdepartementet 1998) är målsättningen att se till omsorgs- och vårdbehov, förebyggande åtgärder, främja aktivitet och medverkan för äldre människor i vårt samhälle. Handlingsplanen fokuserar också på att se till äldre människors möjligheter och individuella behov. Det är viktigt att den äldres egna resurser tas tillvara så att inte till exempel ohälsa uppkommer. Om den äldre inte får utöva sina egna färdigheter kan ett större hjälpbehov skapas och fler insatser behövas.
I studien Är det skäligt att bry sig om själen?– Kartläggning av det sociala innehållet i hemtjänsten i 23 kommuner 2002 som Socialstyrelsen (2003) har gjort så framgår det
omsorgspersonal tycker att förväntningarna är för stora på dem när det gäller att de ska kunna tillfredställa de behov som omsorgstagarna har. Idag prioriterar personalen de grundläggande behoven såsom till exempel hygien och mat. Omsorgspersonalen önskar att de skulle ha mer tid för att även kunna tillgodose de sociala behov som finns. Studien visar att flera äldre önskar att det fanns tid att prata med omsorgspersonalen och annan social samvaro. Silfverberg (1999) har en liknande syn och menar att äldre människor som har vård- och omsorgsbehov och bor i sitt egna hem ofta känner sig isolerade och ensamma. Hon menar att de äldre ofta upplever att hemtjänstpersonalen inte har möjlighet att ta sig tid till tid till social omtanke utan personalen är stressade. Detta gör att omsorgtagarna känner en maktlöshet.
Enligt Social rapport (Socialstyrelsen 2006) och Socialstyrelsens rapport 6 (2008) så avtar äldres kontakter med andra människor i takt med stigande ålder på grund av att jämnåriga går bort eller att orken börjar ta slut. Det visar också att äldre i hög grad behåller en god kontakt med några få nära vänner och anhöriga. Äldre människors funktionella förmåga förstärks genom ett bra socialt nätverk. Det är inte antalet sociala kontakter som avgör om en människa känner sig ensam utan den egna önskan om hur den vill att det ska vara. Ensamhet är därför en subjektiv upplevelse.
I denna uppsats kommer vi att utgå från omsorgstagarnas syn på sina sociala behov.
Vi vill undersöka vad omsorgstagarna själva anser att de har för sociala behov och hur dessa tillgodoses och om de vill att de ska tillgodoses på något annat sätt. Vi ser det som att omsorgen om äldre bör bli mer individanpassad i framtiden för att kunna möta den mångfald som finns. De äldre är ingen homogen grupp där alla har likadana behov. Nyttan med vår uppsats och liknande forskning anser vi är att tydliggöra att det finns en mångfald i hur äldre själva ser på
6
sina sociala behov och att få en förståelse för att äldre kanske ser på livet på ett annorlunda sätt jämfört med vad yngre gör.
1.2 Syfte och frågeställningar
Vi vill undersöka vilka sociala behov omsorgstagare 7 inom äldreomsorgen har och tidigare har haft och om de sociala behov de idag har tillgodoses. Vi vill också få en förståelse för hur äldre vill få sina sociala behov tillgodosedda. Detta vill vi få svar på genom följande frågeställningar:
Hur ser en bra dag ut när omsorgstagaren berättar?
Överensstämmer omsorgstagarens önskemål med vad som faktiskt sker och har de sociala behoven förändrats med stigande ålder?
I vilken grad lyssnar man på omsorgstagarna och vad lyssnar man på?
1.3 Avgränsning
I vår uppsats har fokus varit på äldres sociala behov ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Våra respondenter bestod av åtta omsorgstagare inom äldreomsorgen. De bor i en kommun i Kalmar län i Sverige.
1.4 Uppsatsens disposition
Vår uppsats består av sex kapitel. I det kommande andra kapitlet redogör vi för tidigare forskning. I vårt tredje kapitel redovisar vi våra teoretiska utgångspunkter. Fjärde kapitlet innehåller vårt metodavsnitt. Det innefattar vår metodansats, etiska övervägande, källkritik samt vår arbetsfördelning. Det femte kapitlet består av vårt integrerade resultat med vår analys. I det sjätte och sista kapitlet har vi vår avslutande diskussion.
7
2 TIDIGARE FORSKNING
Vi har valt att dela upp vår tidigare forskning i olika områden. Det första området behandlar synen på de äldre i vårt samhälle. I det andra området tar vi upp vikten av att ha ett väl fungerande nätverk för att behålla en god hälsa. Äldres sociala behov tar vi upp i det sista området och hur dessa sociala behov tillgodoses.
2.1 Att vara äldre
Synen på äldre människor behöver förändras. År 1998 tog riksdagen beslut om en nationell handlingsplan för äldrepolitiken i Sverige. Strävan i den var att fokus skulle vara äldre
människors behov och möjligheter. Samhället ska dels klara att möta de omsorgs- och vårdbehov som finns och dels främja delaktighet och aktivitet och arbeta med förebyggande insatser. Detta i samspel med att äldre människors egna resurser tas tillvara genom att de får stöd i sin vardag och kan utföra de färdigheter som de har resurser till. Äldreomsorgens insatser fokuseras idag till äldre med de största omvårdnadsbehoven. Det sociala innehållet i omsorgen får allt mindre plats samtidigt som behovet av sociala insatser har blivit större. Äldre som lider brist på gemenskap och stimulans kan tidigt få sjukdomar och funktionsnedsättningar, vilket leder till ett behov av hjälpinsatser. En del äldre människor är mindre intresserade av att lära känna nya människor och att lära sig nya saker (Socialdepartementet 1998).
I den statliga utredningen Äldrepolitik för framtiden. 100 steg till trygghet och utveckling med en åldrande befolkning (Socialdepartementet 2003) ska äldrepolitiken innefatta arbete med tillväxt, maktfrågor och värdefrågor och motverka skillnader mellan människor som finns i vårt samhälle. Detta ska vara en del av socialpolitiken. I vårt samhälle finns fördomar när det gäller hur äldre människor är och dessa fördomar motverkar äldre människors sociala uppfinnarförmåga och nytänkande. Fokus i vårt samhälle är idag på omsorg och vårdbehov och inte på utveckling, makt och diskriminering för äldre människor. En viktig aspekt som inte tas hänsyn till är kunskaper om äldre människors roll i vårt samhälle och åldrandet i stort (Socialdepartementet 2003).
Massmedias bevakning av äldreomsorgen är oftast ingen upplyftande läsning. Massmediala artiklar samt uttalande från anställda, anhöriga, politiker, Socialstyrelsen, kommuner och landsting förstärker detta sociala problem. Denna sociala konstruktion skapas, upprätthålls och förstärks genom samspel mellan de olika aktörerna. Ett exempel är att om massmedia skriver om
ett problem inom äldreomsorgen och det accepteras av politiker, genom att de sätter in åtgärder för att lösa problemet, så finns detta fenomen som problem. Innan makarna Myrdal dog uttalade de sig om äldreomsorgen i massmedia. De sa att de sparade pengar för att kunna åka till en självmordsklinik i Schweiz. Detta för att undvika den svenska hemtjänsten. Deras uttalande skapade ett uttryck för en problematisering av äldreomsorgen (Tullberg 2006).
En studie 8 som redovisas i boken Att vara äldre ”… man har ju sina krämpor…” av Blomqvist & Edberg (2004) identifierades sex områden som är av vikt för hur äldre ser på sin ålderdom och livskvalitet. Områdena är relationer, aktiviteter, livsfilosofi, hälsa, framtidsperspektiv, nuvarande och tidigare liv. De äldre som upplevde att de hade ett bra liv hade olika hälsotillstånd. En del hade sviktande hälsa och de sa att det var på grund av åldersförändringar men att det inte betydde så mycket. Andra sa att de kände sig mycket friska, vilket de var glada för. Studien visade att den objektiva hälsan kunde skifta mycket till exempel så var det inte de som hade bäst hälsa som mådde bäst. Det visade sig också att goda relationer med anhöriga och yngre generationer var viktigt. Dessa relationer gav en känsla av ömsesidig vänskap och gemenskap. Det var viktigt för de äldre att känna att de var värdefulla för andra människor och att någon brydde sig om dem. Att någon brydde sig om dem skapade känslor av trygghet om något till exempel skulle hända dem.
Studien 9 visade också att flera av de äldre var aktiva i intressen som de haft tidigare. En del hade fått anpassa sig på grund av sitt hälsotillstånd. Att klara sitt vardagsliv räknade en del som en aktivitet. Många kände att de hade ett behov av lugn och ro och tyckte om att läsa, lösa korsord och se på TV. Med stigande ålder jämför sig många äldre med varandra vilket är en anpassning till att bli äldre. Resonemang om för- och nackdelar finns också och det innebär att den äldre till exempel tänker på att han/hon klarar saker som inte grannen klarar och genom det får personen positiva tankar. Många äldre upplevde att de hade det bra på äldre dagar och att de inte skulle klaga och att de skulle känna tacksamhet. Flera äldre upplevde att när hälsan blev sämre kände de en oro, en känsla av begränsning och otrygghet (Blomqvist & Edberg 2004).
8
Nilsson, Ekman & Sarvimäki. (1998). Ageing with joy or resigning to old age: older people’s experiences of their quality of
life. Health Care in Later Life.
9
Nilsson, Ekman & Sarvimäki. (1998). Ageing with joy or resigning to old age: older people’s experiences of their quality of
Flera av de äldre som kände att deras hälsa var sämre på grund av nedsatta kroppsliga funktioner hade negativa upplevelser av att bli äldre. De kände att de inte kunde göra något åt sitt tillstånd och att det påverkade att deras ålderdom blev negativ. De äldre som inte hade några nära relationer till anhöriga eller andra närstående kände sig övergivna och ensamma. Det gjorde att de fick sämre självkänsla. Det är viktigt för de äldre att känna att de ”lever” trots att de är gamla. Många äldre talade om att nyfikenhet har varit viktigt för dem för att känna ”att de lever upp”. Att ”leva” gjorde att de kände en känsla av att de hade kontroll över sina liv. Detta ansåg de var viktigt och det allra viktigaste för dem som hade fysiska problem var att de kände att deras hjärna fungerade. Att betyda något för andra människor och att känna delaktighet är grunden i att känna livskvalitet och det var av stor vikt för de äldre. Många äldre människor har stort behov av att berätta för någon om sina liv. Det kunde resultera i att de kände en tillfredställelse och att de accepterade det som tidigare hade hänt i deras liv (Blomqvist & Edberg 2004).
2.2 Äldre människors sociala nätverk
Att ha ett väl fungerande socialt nätverk är en viktig faktor som påverkar de äldstas hälsa och således även hur mycket hjälpinsatser som behövs. Enligt Social rapport (Socialstyrelsen 2006) och rapporten Hjälpmönster bland de allra äldsta – faktorer som påverkar informellt och formellt hjälpmönster bland de allra äldsta (Socialstyrelsen 2008) så avtar kontakten med vänner när individen når en hög ålder. Umgängeskretsen med jämnåriga blir mindre eftersom vänner avlider och äldre människor är inte lika benägna att etablera nya kontakter. Samtidigt är forskningen tvetydig eftersom den visar på olika riktningar när det gäller äldres sociala
kontakter. En del studier 10 visar att man har färre sociala kontakter ju äldre man blir och att ålder har en negativ inverkan på människors sociala kontakter medan andra undersökningar visar att äldre människor fortsätter ha en varaktig kontakt med barn, släkt och vänner. Även om antalet vänner minskar naturligt med stigande ålder på grund av sjukdom och dödsfall, så verkar det som om de flesta äldre ändå har någon eller några nära vänner som de i stället träffar oftare. Troligtvis har individens funktionella förmåga en större betydelse för sociala kontakter än ålder.
Att ha få sociala kontakter behöver däremot inte vara detsamma som ensamhet. Ensamhet är en subjektiv upplevelse, som även kan upplevas i sällskap med andra människor. En definition på ensamhet kan vara att individen känner sig ensam när den önskan individen har om sociala
10
Social rapport (Socialstyrelsen 2006) och Hjälpmönster hos de allra äldsta – faktorer som påverkar informellt och formellt
relationer inte överensstämmer med verkligheten. Studier visar också att det är vanligare att kvinnor har vänner utanför familjen jämfört med män. Det finns också undersökningar som visar att äldre får mer sociala kontakter när behovet av hjälp ökar på grund av funktionella problem. En förklaring kan vara att en nedsatt funktionell förmåga kan inskränka vissa sociala
sysselsättningar men däremot öka andra sociala kontakter. Forskning visar att bra sociala nätverk och stöd kan bevara funktionell förmåga hos äldre personer (Socialstyrelsen 2006,
Socialstyrelsen 2008).
2.3 Äldres sociala behov
Socialstyrelsen har gjort en kartläggning av det sociala innehållet i hemtjänsten i 23 kommuner. Denna studie heter Är det skäligt att bry sig om själen? – Kartläggning av det sociala innehållet i hemtjänsten i 23 kommuner 2002 (Socialstyrelsen 2003). Denna gjordes med utgångspunkt i de ändringar som gjordes i SoL11 2002, 5 kap 4 §. Det handlade om ett tillägg i lagtexten där det klargjordes att socialnämnden ska arbeta för att äldre människor ska få möjlighet att leva ett självständigt liv under trygga förhållanden. De ska ha en meningsfull och aktiv tillvaro i gemenskap med andra. Målet var att kunna definiera det sociala innehållet för att sedan kunna använda det vid tillsyn av hemtjänsten. Av den personal, biståndshandläggare och chefer som intervjuades tyckte en majoritet att hemtjänsten har ett stort ansvar att tillgodose den enskildes sociala behov. I kartläggningen framgår det också att omsorgsgivare har svårt att tillgodose de äldres sociala behov. Omsorgspersonal anser inte att omsorgstagare generellt får sina sociala behov tillfredställda och de menar att förväntningarna på att de ska tillgodose de äldres sociala behov är för stora. Tiden för social kontakt har minskat samtidigt som det sociala innehållet lyfts fram i den nationella handlingsplanen. Omsorgsgivare är idag mer medvetna om vikten av den sociala dimensionen men tiden räcker inte till (Socialstyrelsen 2003).
Beslutsfattare och personal anser att omsorgstagare ska få sina sociala behov tillgodosedda men enligt Socialstyrelsens (2003) kartläggning12 så avspeglas inte detta i motsvarande grad i
utredningar, beslut och vad som genomförs. Studien har visat att handläggarna i låg grad har klargjort sociala förhållanden och hemtjänstpersonalen uppger att de har små möjligheter att verkställa beslut. De prioriterar livsviktiga insatser som personlig hygien och mat med mera. Av de äldre som intervjuades så fick en femtedel sociala insatser av hemtjänsten, annan offentlig
11
SoL = Socialtjänstlagen
12
verksamhet eller av frivilligorganisationer. Resterande uppgav att de anhöriga, goda vänner eller grannar hjälpte dem till en meningsfull tillvaro eller så klarade man av sina sociala behov på egen hand (Socialstyrelsen 2003).
En åsikt som kom fram var att omsorgspersonalen redan var så ansträngd så att de omöjligtvis skulle hinna med några sociala aktiviteter. Det skulle inte ens vara mödan värt att be kommunen om hjälp för aktiviteter. En del av de äldre hade önskemål om att få komma ut mera, medan andra uppgav att de inte orkade med så många sociala kontakter längre. De önskemål som kom fram var i första hand att ha någon att prata med, vilket upplevdes som viktigare än andra insatser. Hemtjänstpersonalen skulle inte heller ha så bråttom och färre personer skulle vara involverade i den hemtjänst som de fick. Hemtjänstpersonalen ansåg att omsorgen borde ändra riktning från att bara tillgodose de grundläggande behoven till att även se till de sociala behoven men då behövs mer personal. De ansåg att kommunen skulle bevilja mera tid till social samvaro (Socialstyrelsen 2003).
Äldre som är i behov av vård och omsorg, men som fortfarande bor hemma, känner ofta vanmakt och en känsla av ensamhet och isolering. Idag har inte äldreomsorgens personal tid att motverka detta. Rationella metoder sätts av ekonomiska skäl framför sociala hänsynstaganden. Samtidigt är det så att det numera bara är de mest sjuka som får hjälp av hemtjänsten. Skillnaden mellan äldres behov av vård och omsorg och tillgängliga resurser i kommunerna är således stor (Silfverberg 1999).
3 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
I vår uppsats utgår vi från socialkonstruktionismen eftersom vår uppfattning är att allt är socialt konstruerat i vårt samhälle. Tornstam (1998) menar att åldrandet bör studeras på olika nivåer för att därmed få en helhet i förståelsen för åldrandeprocessen. Vi har därför valt tre teorier som vi har utgått ifrån i vår uppsats. De valda teorierna är på samhällsnivån moderniseringsteorin, på gruppnivån det interaktionistiska grundperspektivet och på individnivån teorin om
gerotranscendens.
Socialkonstruktionismen har en kritisk inställning till självklar kunskap. De menar att språket konstruerar den sociala verkligheten. Objekten i vår omvärld får mening genom att vi benämner dem på ett visst sätt. Vår kunskap är inte detsamma som en objektiv verklighet utan vårt eget sätt
att kategorisera och uppfatta världen. Vår världsbild hänger ihop med att vi lever i en viss kultur i en viss tid. Den sociala världen konstrueras genom diskursivt handlande och är inte på förhand given. Individen formas av ett visst socialt sammanhang där språket får en avgörande betydelse. Genom social interaktion upprätthålls vårt sätt att se på verkligheten. Världsbilden som individen har styr i sin tur handlingarna (Sjöberg & Wästerfors 2008).
Vi anser i likhet med Tornstam (1998) att det kan vara en fördel att studera åldrandet på olika nivåer för att därmed få en helhet i förståelsen för åldrandeprocessen. Med utgångspunkt i Tornstams resonemang om ett helhetsgrepp har vi valt en teori vardera på samhälls-, grupp- och individnivå. . På samhällsnivån valde vi moderniseringsteorin som utvecklades av Cowill och Holmes (1972). Anledningen till att vi väljer att använda oss av moderniseringsteorin är att vi tycker att det finns kulturdrag i dagens västerländska samhälle som bör uppmärksammas i vår uppsats om äldres sociala behov. På gruppnivå har vi valt det interaktionistiska perspektivet så som det framställs av Mead (1976). Genom detta vill vi kunna belysa interaktionen mellan människor eftersom individen befinner sig i ett socialt sammanhang. På individnivå har vi valt att använda oss av Tornstams (1998) teori om gerotranscendens eftersom vi vill se om den kan kasta sken över de svar våra respondenter ger oss.
3.1 Moderniseringsteorin
Moderniseringsteorin av Cowgill & Holmes (1972) diskuterar samhällsutvecklingen, det vill säga moderniseringens både positiva och negativa konsekvenser för de äldre i samhället. Ökad livslängd och bättre hälsa är exempel på förbättringar som det moderna samhället medfört medan minskat inflytande och sämre status är negativa konsekvenser av samhällsutvecklingen för de äldre. Moderniseringsteorin tar upp fyra aspekter av samhällets modernisering som särskilt viktiga och det är den vetenskapliga och teknologiska utvecklingen, urbaniseringen, alfabetiseringen och den medicinska utvecklingen. Den teknologiska och vetenskapliga utvecklingen resulterar i att äldres kunskaper blir föråldrade och därmed onyttiga. De
traditionella familjebanden trasas sönder i och med urbaniseringen. Det blir ojämlikhet mellan generationer när det gäller utbildningsnivå och ökad livslängd leder till ökad konkurrens på arbetsmarknaden. Undersökningar har gjorts där resultaten visat på att äldre har mindre kontroll över viktig information ju mer moderniserat ett samhälle är. De äldre får också mindre inflytande och respekt i samhället (Cowgill & Holmes 1972).
Moderniseringsteorin har enligt Tornstam (1998) kritiserats för att den skulle vara naiv och romantiserande, det vill säga en romantisering av hur det var förr. Det finns studier som visar på att äldre inte fick sina sociala behov bättre tillgodosedda förr. Det kan vara en myt att äldre levde i storfamiljer som bestod av flera generationer och som delade hushåll. Industrialiseringen har ofta setts som startpunkten för när människor börjar förflytta sig geografiskt men det var ganska vanligt långt tidigare. Forskning om hur äldre hade det förr ger inget stöd för att äldre skulle ha haft det bättre förr. I Sverige praktiserades både rotegång, det vill säga att äldre fick gå mellan gårdar för att få sin försörjning och bortauktionering till lägsta pris. Det var också vanligt att det blev konflikter mellan generationerna på grund av det undantagssystem som rådde, där den äldre överlät gården mot ett kontrakt om försörjning. Trots den kritik som finns så anser vi i likhet med Tornstam att de kulturdrag som finns i det västerländska samhället bör uppmärksammas i äldreforskningen. De värdenormer som genomsyrar vårt samhälle är bland annat effektivitet, självständighet och produktivitet. Detta medför att ingen vill definiera sig som gammal eftersom den norm vi har i samhället är ungdomlighet (Tornstam 1998).
3.2 Det interaktionistiska grundperspektivet
Mead (1976) menar att människan och dennes sociala miljö bildar en oskiljbar organisk enhet. Individens identitet eller jaguppfattning formas av det sociala sammanhanget. Identiteten formas med hjälp av signifikanta symboler där språket har en stor betydelse. Vi skapar vår
självuppfattning i förhållande till vad andra säger till oss och uppträder mot oss.
Interaktionisternas teori är att jaget och medvetandet uppstår som ett resultat av en social
interaktionsprocess. Social interaktion är alltså en nödvändighet för att identitet och medvetande ska kunna uppstå. Det interaktionistiska perspektivet förutsätter dock inte att självuppfattning och medvetande är helt avhängt social interaktion. Mead (1976) skiljer på ”me” och ”I”. Både ”me” och ”I” är socialt bestämt i identiteten men ”I” står också för det unika hos varje individ.
Mead (1976) menar att interaktion med andra är viktigt och kanske allra viktigast med
signifikanta andra, det vill säga människor som står oss nära. Den generaliserade andre står för folk i allmänhet och generella normer och värderingar som finns i samhället. Tornstam (1998) menar att forskning om äldre med det interaktionistiska perspektivet gör antagandet att äldres identitet förändras i och med stigande ålder på grund av den nedlåtande och tycka-synd-om attityd äldre möter. Studier har enligt Tornstam (1998) visat att människor i allmänhet inte vill identifiera sig som gamla som en följd av de normer vi har i samhället, men kan till slut göra att
vi känner oss gamla och med sämre självuppfattning. Att uppfatta sig själv som yngre gör också att vi känner oss yngre, friskare och bättre anpassade. Om vi däremot känner oss gamla leder det till en negativ självbild som i sin tur leder till försämrad anpassning.För att nyansera bilden lite när det gäller självuppfattning menar Tornstam (1998) att det finns två delaspekter av
självuppfattningen, dels vilket socialt värde man tycker sig ha och dels hur man uppfattar sitt egenvärde. Det sociala värdet hänger ihop med produktivitet, effektivitet och självständighet. Det vill säga de normer som råder i samhället. Det upplevda egenvärdet hänger däremot ihop med existentiella frågor såsom meningsfullhet i livet och att känna hopp och förtröstan.
3.3 Teorin om gerotranscendens
Enligt Tornstam (1998) ökar graden av gerotranscendens från en viss tidpunkt i livet. Med det menar han att äldre människors gränser mellan fantasi och verklighet, mellan jag och du och då och nu blir flytande. Detta i likhet med en zenbuddists verklighet, vilken vi inte uppfattar som världsfrånvänd eller disengagerad. Istället vänder individen sin uppmärksamhet inåt och blir mindre intresserad av ytliga sociala kontakter eller materiella ting. Den rådande uppfattning som finns är att äldre människor bör aktiveras för att må bra. Detta anser Tornstam (1998) kan vara ett uttryck för att äldreforskare inte förstår åldrandet. Åldrandet har istället sin egen karaktär och äldre bör inte eftersträva att fortsätta leva som under medelåldern. Med åldern följer istället i bästa fall vishet och en förändring i hela livsperspektivet, från ett rationellt och materiellt synsätt till ett i högre grad gerotranscendent och kosmiskt medvetande (Tornstam 1998).
Tornstam (1998) menar att äldres perspektivförskjutning mot gerotranscendens kan ge dem en känsla av samhörighet med världsalltet och en känsla av att samtidigt befinna sig i nutid och dåtid. Individen upplever en ökad känsla av samhörighet med tidigare och kommande generationer vilket leder till en mindre grad av självcentrering. Enligt denna teori finns det hinder för en utveckling mot gerotranscendens genom att händelser under hela livsloppet har betydelse. En orsak till att utvecklingsprocessen mot gerotranscendens avstannar kan vara samhällets normer om att aktivitet är det riktiga. I vår kultur finns risken att individen uppfattas som onormal, asocial eller till och med störd om tecken på det förändrade tillstånd som
gerotranscendens innebär visas. Med okunskap om detta riskerar anhöriga och vårdpersonal att förhindra en naturlig utveckling mot gerotranscendens. Den vanliga uppfattningen är att äldre människor som vänder sig inom sig själva till varje pris måste aktiveras. Tornstam (1998) varnar däremot för att detta inte ska ses som ett sätt för äldreomsorgen att spara pengar. Han menar att
gerotranscendens och aktivitet inte behöver vara något antingen eller utan att ett helt nytt
kunskapsområde måste tillföras äldreomsorgen. Denna nya kunskap bör förmedlas till stor del av de äldre själva som har nått en god bit på vägen mot gerotranscendens.
3.4 Teoridiskussion
De teorier som vi valt har fungerat som viktiga utgångspunkter för hur vi formade vår uppsats. Som grund utgick vi från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att kunna göra en analys av äldres sociala behov ur deras verklighet. På samhällsnivå valde vi att använda oss av
moderniseringsteorin för att kunna analysera kulturens inverkan på äldres sociala behov. Det interaktionistiska grundperspektivet valde vi på gruppnivå för att vi anser i likhet med Mead att social interaktion med andra är viktigt. På individnivå använde vi teorin om gerotranscendens för att vi ville se om äldre hade ett ökat behov av stillhet och att gå in i sig själv eller om de ville fortsätta leva som under medelåldern. Vi ville veta detta för att få en ökad förståelse för äldres sociala behov. Genom vårt val av teorier anser vi att vi har kunnat stärka vår analys.
4 METOD
I följande kapitel presenteras uppsatsens metodologiska ansats. Vi inleder med att presentera vilket val av metod vi har gjort. Detta gör vi utifrån ett socialkontrustruktionistiskt perspektiv. Därefter berättar vi om uppsatsens tillvägagångssätt och vilket urval vi har haft. Vi diskuterar forskningsintervjun, transkribering och bearbetning av empirisk data samt för en
metoddiskussion. En redogörelse finns också för validitet och reliabilitet, etiska övervägande, källkritik och vår arbetsfördelning.
4.1 Val av metod
Att använda sig av samhällsvetenskapliga metoder innebär att vi måste göra olika val genom att fatta strategiska beslut. Vi måste ta hänsyn till fördelar och nackdelar om de antagande vi kommer att välja att undersöka. Det är viktigt att vi gör förnuftiga val och tydliggör dem (Denscombe 2000). Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i form av intervjuer. Detta eftersom denna metod kan ge oss en ökad förståelse för hur omsorgstagare upplever att deras sociala behov tillfredställs och genom det få svar på våra frågeställningar. Metoden kan också hjälpa oss att finna mönster av erfarenheter och upplevelser (Trost 2001).
Vi har förhållit oss ödmjuka inför intervjumetodens förmåga och räckvidd därför att vi inser att varje intervjufråga upplevs och tolkas subjektiv av varje individ. Börjesson (2003) menar dessutom att det ofta finns en diskrepans mellan vad människor säger och vad de gör. Både forskaren och respondenten befinner sig i en viss kultur vilket styr vilka frågor och svar som förväntas. Vidare så grupperar, kategoriserar och tolkar forskaren sin empiri vilket sker godtyckligt eller socialt konstruerat.
4.2 Uppsatsens tillvägagångssätt
I X kommun kontaktade vi alla enhetschefer inom äldreomsorgen och de valde ut åtta
omsorgstagare som ville delta i vår uppsats. Innan intervjuerna genomfördes klargjordes syftet med vår uppsats genom att vi skickade ut ett informationsbrev 13 till omsorgstagare. Vi
kontaktade dem också via telefon och presentera oss och informerade om vad uppsatsen
handlade om. Under samtalet samt i brevet tydliggjordes det att respondenterna kommer att vara anonyma i vår uppsats. Innan intervjuerna påbörjades informerades respondenterna igen om att de kommer att vara anonyma. De fick också information om att de fick avbryta intervjun och att de även efter intervjutillfället kunde kontakta oss om de inte vill vara med i vår uppsats. De flesta vi intervjuade hade sett fram emot intervjun eftersom de tyckte att det skulle bli trevligt att få besök. ”Det var tur att ni ringde för annars hade jag nog inte varit intresserad av detta men efter samtalet kändes det roligt och jag har sett fram emot intervjun.” (Bodil, 82 år)
Respondenterna fick själva välja när och var de ville att vi skulle intervjua dem. Vi intervjuade alla i deras hemmiljö. Det var ingen som förslog att vi skulle vara någon annanstans.
Innan intervjuerna påbörjades gick vi igenom syftet med intervjun och att intervjun var frivillig. Vi informerade också om att respondenten när som helst under intervjun kunde avbryta eller kontakta oss efter intervjutillfället om de inte velat delta i vår uppsats. Vi var noga med att tala om att allt intervjumaterial kommer att behandlas konfidentiellt och att vi var mycket tacksamma för att de ville delta i vår uppsats. När vi ringde till våra respondenter informerade vi också om att vi önskade att spela in intervjun. Fyra respondenter gick med på att bli inspelade medan fyra inte ville det. När intervjuerna gjordes med teknisk utrustning var vi en person som genomförde respektive intervju. Vi testade vår tekniska utrustning, en digital röstinspelningsapparat, innan de intervjuerna som vi fick tillåtelse att spela in påbörjades. En intervju görs bara en gång och därför var det viktigt att utrustningen fungerade (Denscombe 2000). Vi hade planerat att vi skulle
13
vara två om vi inte fick spela in intervjun men de respondenter som inte ville spelas in ville bara att vi kom en person. Vi följde deras önskan. Det hade varit bra att vara två, när vi inte fick spela in intervjun, eftersom det hade varit enklare att intervjua om anteckningarna skötts av någon annan. Vi hade också kunnat tolka den empiriska information gemensamt. Detta fick vi istället göra i efterhand när anteckningarna var renskrivna.
4.3 Urval
Vårt urval bestod av åtta omsorgstagare i en kommun i Kalmar län. De bor alla i egna bostäder. Vårt resultat påverkades genom att enhetscheferna valde ut omsorgstagare åt oss. Detta är något vi har tänkt på men vi ser ändå att fördelar med att de hjälpte oss att komma i kontakt med omsorgstagare som ville delta i vår uppsats. Enhetscheferna har uppgett att de omsorgstagare de valt tycker om att träffa människor och att berätta om sina liv. Detta såg vi som värdefullt för vår uppsats även om vårt resultat kan ha påverkats. Vi tror att vi skulle ha fått ett annat resultat om vi hade intervjuat människor som inte varit lika öppna och i stort sett nöjda med sina liv. Alla våra respondenter är kvinnor och bor i egna boenden. Det har med stor sannolikhet också påverkat vårt resultat.
4.4 Forskningsintervjun
Vi har valt att göra intervjuer för att intervjuer är ett flexibelt sätt att få information på. Att intervjua gör att vi både får ta del av det som sägs och en möjlighet att studera den intervjuades kroppsspråk. Genom att möta respondenten ansikte mot ansikte ges en möjlighet att följa upp intressanta trådar, modifiera frågor och undersöka underliggande motiv. För att nå en djupare förståelse så anser vi att det är viktigt att ha möjlighet att ställa följdfrågor på de svaren som respondenterna ger. Vi har tänkt på att intervjusituationen är en komplex social interaktion och resultatet beror mycket på hur skickliga vi är som intervjuare (Robson 2002).
Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi utformat en intervjuguide 14. Guiden är
anpassad utifrån de grundfrågor vi har ställt under intervjuerna. Frågorna var öppna och ställdes utifrån förutbestämda frågeområden. Vi försökte att vara lyhörda för det våra respondenter berättade och genom det formulerade vi nya frågor och följde upp det som sades.
14
Respondenterna gavs ett stort svarsutrymme eftersom vi inte var intresserade av förutbestämda svar i vår uppsats (Patel & Davidsson 2003).
Under intervjuerna har vi strävat efter att ha ett öppet förhållningssätt till våra respondenter. Vår ambition var att lyfta fram respondenternas perspektiv med så liten påverkan från oss som intervjuare som möjligt. När vi ställt våra frågor så har vi undvikit att ställa ledande frågor och dubbelfrågor. Vi har inte heller ställt förutsättande frågor eller ”varför”-frågor. Vi har tänkt på vårt språk och inte använt svåra ord, fackliga termer eller värdeladdade ord för att vår egen uppfattning inte skulle styra respondenten. Genom att vi har visat förståelse och varit
intresserade av vad respondenten har sagt så har vi skapat en bra relation under intervjun. Vi har tänkt på vårt kroppsspråk och hur vi ställde våra frågor. Vi har inte varit kritiserande eller dömande mot respondenterna utan vi har velat att de skulle känna förtroende för oss. Vi har avslutat intervjuerna neutralt genom att fråga om respondenten har velat tillägga något (Patel & Davidsson 2003).
Vi planerade att varje intervju skulle ta cirka 60 minuter. Intervjuerna tog mellan 60-90 minuter eftersom vi ville låta respondenterna tala till punkt, vilket förlängde intervjuerna. Det kändes bra att låta vissa av respondenternas intervjuer bli längre än 60 minuter eftersom vi kände att de uppskattade vårt besök och för att de hade intressant information att delge oss. Vi valde att vår intervjuguide skulle vara något vi skulle utgå ifrån under våra intervjuer. Den skulle vara ett stöd men om omsorgstagaren berättade något intressant så skulle vi inte vara låsta vid den utan istället ställa följdfrågor på intressanta saker. Detta fungerade mycket bra.
Vi fick svar på de frågor vi hade i vår intervjuguide och vi fick också mycket annan intressant information genom att vi uppmuntrade till det under intervjun.
Vi har tänkt på att en intervjuareffekt kan uppstå vid intervjuer. Vår personliga identitet kan ha påverkat hur tillmötesgående respondenten var på att delge information. Vi upplever att vi lyckades att skapa tillit och förtroende under våra intervjuer. Detta kan bero på att våra frågor, enligt flera av våra respondenter, inte upplevdes besvärande att svara på utan de tyckte att intervjun var som ett trevligt samtal (Denscombe 2000).
4.5 Transkribering och bearbetning av empirisk data
Materialet som genererades var ett samspel mellan oss som intervjuare och våra respondenter (Sjöberg & Wästerfors 2008). Kvaliteten på vårt material bestämdes i förhållande till det
problem som vi valde att undersöka. Våra tolkningar blev mer tillförlitliga genom att vi använde oss av transkriberat material. Att använda teknisk utrustning gjorde att vi säkerställde att det var respondenternas tolkningar och perspektiv som var materialet och inte våra egna anteckningar. Eftersom hälften av vårt material var våra egna anteckningar så minskade det reliabiliteten i vår uppsats. De empiriska data vi fick fram genom det transkriberade materialet från inspelningarna var mer omfattande än det vi själva hade antecknat. Vi var noga med att efter varje intervju, oberoende av teknik, renskriva vårt material i möjligaste mån ordagrant omgående. Detta har varit viktigt för att vi gjorde tillägg i vårt material som till exempel hur bostadsmiljön såg ut och respondentens kroppsspråk.
Vårt empiriska material har vi bearbetat genom att vi har utgått från olika kategorier som till exempel tankar, känslor, upplevelser och olika begrepp som används. Vi har först granskat vårt material enskilt för att se om vi tyckte lika om hur vi skulle kunna bearbeta materialet för att få svar på våra frågeställningar. Vi har haft givande diskussioner, vilka har fört oss fram till de kategorier vi till sist valde att ha med i vårt resultat och vår analys. De kategorier vi valde är kopplade till våra frågeställningar. Detta har vi gjort för att säkerställa att vi kunde tolka vårt material på ett bra sätt, vilket var av vikt för vår analys. Vår empiri tillsammans med våra teoretiska perspektiv och tidigare forskning har svarat på vårt syfte och våra frågeställningar anser vi.
4.6 Metoddiskussion
Holme & Solvang (1997) menar att en kvalitativ uppsats går på djupet och är ostrukturerad och osystematisk. Det unika och säregna är i fokus och närhet till det som ska undersökas är viktigt. I denna metod söks efter beskrivning och förståelse och intresset är i vilket sammanhang och hur strukturen ser ut. Det är bra att återge citat i sin rapport för att öka förståelsen av vad som kommit fram. Vi har valt att kursivera våra citat för att vår text ska bli lättare att läsa. Fördelar med kvalitativ metod är att den ser till hela situationen, vilket ger en ökad förståelse för respondenten. Denna metod är flexibel, vilket är en stor fördel om till exempel våra frågeställningar behöver ändras. Flexibilitet kan även vara en nackdel eftersom det kan bli
mycket material som kan vara svårt att jämföra i vårt arbete. I vår uppsats har vi tyckt det varit en fördel med detta val av metod eftersom det i efterhand har gett oss en möjlighet att ändra våra frågeställningar. De intervjuer som vi har genomfört gav oss ett omfattande material som vi sedan kategoriserade, vilket vi anser var en fördel för vårt resultat. En kvalitativ studie kan aldrig generalisera på grund av att respondenterna är få, sett till hela populationen, utan fokus läggs istället på det unika som kommer fram. Vi har varit observanta på att vi har en viss förförståelse och kanske också fördomar och att det har varit viktigt att vi har tänkt på det för att förstå hur vårt resultat påverkats av detta (Holme & Solvang 1997).
Det var skillnad på att spela in intervjuerna eller om vi både intervjuade och antecknade själva. De intervjuer som vi spelade in märkte vi att respondenten lättare kunde fokusera på våra frågor och vårt kroppsspråk. Dessa intervjuer skrev vi ut i stort sett ordagrant direkt efter
intervjutillfället. Att inte spela in intervjuer gav ett mindre material eftersom det var svårt att hinna anteckna allt som sades. Vi var noga med att även direkt efter dessa intervjuer skriva ut vårt material. Detta för att vi även lade till det som vi inte hunnit anteckna men ändå kom ihåg. Att vara en som både intervjuar och antecknar, till skillnad mot att vara två som vi hade tänkt, kan göra att en känsla av eventuell underlägsenhet minskas. Vi har varit medvetna om att det uppstår en maktsituation genom att det var vi som styrde samtalet. Vi tänkte på detta och
upplever i efterhand att våra intervjuer genomfördes på ett bra sätt eftersom de berättade mycket om sina liv som till exempel deras tankar, känslor och upplevelser. Det kändes som att de hade ett förtroende för oss. Att intervju äldre människor har varit lärorikt och spännande. Våra respondenter har förmedlat sin verklighet och kunskap om hur de ser på att vara äldre och på att åldras.
4.7 Validitet och reliabilitet
Katarina Jacobsson, redaktör i boken Uppdrag: forskning (Sjöberg & Wästerfors 2008), menar att en redogörelse för validitet och reliabilitet inte alltid är att rekommendera i en kvalitativ uppsats. Detta dels för att det kan vara svårt att tillämpa i sin uppsats och dels för att vissa forskare anser att begreppen validitet och reliabilitet inte ska användas inom den kvalitativa forskningen utan att de tillhör positivistisk och kvantitativ tradition. En del forskare verkar dock för att använda begreppen validitet och reliabilitet i kvalitativa undersökningar. Vi anser i likhet med Jacobsson att begreppen validitet och reliabilitet kan vara svåra att applicera på vår uppsats.
Detta eftersom vi ställer oss frågande till vad vi kan veta oavsett hur väl vår uppsats är utförd. Trots det så anser vi att kvalitén bör säkras genom att ta ställning till olika moment i uppsatsen.
För att validiteten ska vara god i kvalitativ forskning så ska metoder användas som undersöker vad den är avsedd att undersöka. Enligt Denscombe (2000) så är det viktigt att ta ställning till om intervjuer är ett lämpligt sätt att samla in data i förhållande till de frågor som föreligger. Vi bör tänka på om uppsatsen behöver så pass detaljerad information som intervjuer ger och om det är rimligt att förlita sig på information från ett litet antal respondenter. Något som kan anses som en svaghet med vår metod är att vi har ett litet urval, men vi är heller inte ute efter att göra några generaliseringar. Vi anser att styrkan med kvalitativ metod är att den kan ge oss en djupare förståelse för hur äldre själva ser på sina sociala behov. Vi anser att en kvantitativ metod inte hade gett samma djup åt respondenternas berättelser. Att få ett djup tycker vi är viktigt eftersom vi vill få en förståelse för äldres sociala behov. Men vi vill för den skull inte göra några anspråk på att vi fått fram respondenternas innersta eller någon objektiv sanning.
Reliabilitet ger uttryck åt noggrannhet i uppsatsen, det vill säga hur väl det som bedöms mäts. För att få en hög reliabilitet under våra intervjuer har vi varit noga när vi utformade vår
intervjuguide 15. Vi har till exempel undvikit att ställa ledande frågor eftersom det hade kunnat inverka på svaren. Vi som intervjuare har varit själva verktyget och vi har därför varit en stor betydelse för att uppsats skulle kunna genomföras med kvalitet (Kvale 1997). Robson (2002) menar att kvalitativa data har en hög potential att generera intressant material, men det förutsätter att insamlad data används på ett bra sätt.
Respondenterna var anonyma i vår uppsats, vilket var en styrka eftersom den intervjuade då kunde tala mer fritt utifrån våra frågor. Men vi fick ta hänsyn till att de under intervjutillfället inte var anonyma inför oss. Detta kan ha varit en svaghet i jämförelse med att använda
kvantitativa enkäter. Genom att vi använde teknisk utrustning fick vi mer information än vid bara anteckningar men en aspekt var att det kunde hämma den vi intervjuade, vilket var en svaghet. Det har visat sig att något händer när en bandspelare stängs av under en intervju (Patel & Davidsson 2003). Kvale (1997) anser att det är viktigt att fortlöpande analysera data under hela uppsatssprocessen, vilket vi har gjort. För att öka validiteten och reliabiliteten i vår uppsats har vi beskrivit alla beslut vi har tagit och vi har hela tiden haft uppsatsens syfte och frågeställningar i
15
åtanke. Att kontrollera och ifrågasätta är att validera och med det menar Kvale (1997) att forskaren ska ha en kritisk syn på sin analys och tydligt tala om vilket perspektiv som utgåtts ifrån. Vi har försökt att vara så kritiska som möjligt till hur vi har tolkat vår information genom att vi har haft som målsättning att ge respondenternas utsagor rättvisa.
Vi har redovisat våra respondenters egna ord genom att ta med många citat i resultatet och inte enbart våra tolkningar av informationen som vi har samlat in. Detta anser vi stärker vår analys. Vi är ändå medvetna om att våra tolkningar är socialt konstruerade genom det
forskningsparadigm vi tillhör.
4.8 Etiska övervägande
I nedanstående text har vi beskrivit vårt tillvägagångssätt etiskt och vår referens i detta avsnitt är Vetenskapsrådet (1990).
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning som utgetts av Vetenskapsrådet (1990) utgår från att forskning ska genomförs etiskt och med hög kvalité. För att skydda individer från till exempel förödmjukelse och kränkningar har de fyra huvudkrav som de rekommenderar att forskningen följer. Det är informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekrav. Dessa har vi utgått från under vårt uppsatsarbete.
När det gäller informationskravet så informerade vi våra respondenter om att det var frivilligt att delta i vår uppsats och att det var tillåtet att när som helst och utan förklaring dra sig ur. I vårt informationsbrev 16 fanns våra namn, mailadresser och telefonnummer om respondenterna ville kontakta oss. De kunde också se vilken högskola vi studerar på och vilket utbildningsprogram samt var vår uppsats kommer att finnas när den är klar. Vårt syfte fanns också beskrivet i informationsbrevet och hur vi önskade att intervjuerna skulle genomföras. Vi kontaktade också våra respondenter via telefon, dels för att boka in intervjutillfället och dels för att berätta muntligt vad som stod i vårt informationsbrev. Detta för att inget skulle kunna missuppfattas. Flera av våra respondenter uppgav att de har nedsatt syn och att de därför var tacksamma för att vi informerade dem muntligt.
Våra respondenter medgav sitt samtycke till att bli intervjuade av oss och det var ingen som efter intervjuerna kontaktade oss att de inte ville vara med i vår uppsats. Det var inte heller någon
16
respondent som avbröt sin intervju. Vi fann inte att vår uppsats var av etisk känslig karaktär eller att vi behövde hämta in samtycke av någon annan person. Detta eftersom våra respondenter är myndiga personer som för sin egen talan. Om respondenter inte hade velat vara med i vår uppsats så hade vi inte påverkat dem eftersom vi finner det oetiskt. Vi var noga med att vara respondenter skulle känna sig bekväma under intervjuerna genom att de fick välja var och när de ville att den skulle genomföras. De fick också godkänna om vi fick spela in intervjun med teknisk utrustning och om de ville att vi skulle vara en eller två personer som deltog under intervjun.
Vi har lagt stor vikt vid att säkra våra respondenters konfidentialitet i vår uppsats. Våra
respondenter kan inte identifieras, dels för att vi har fingerat deras namn och dels för att det inte går att utläsa i vilken kommun uppsatsen har genomförts. Det vi nämner är att det är en kommun i Kalmar län. Vi har valt att inte ange hur många enhetschefer vi kontaktat. Detta för att också säkerställa att det inte ska gå att ta reda på vilken kommun våra respondenter kommer ifrån. Våra intervjuer döpte vi med siffrorna ett till åtta och inte med namn när vi skrev rent dem. Vi har varsin utskrift i pappersform på varje intervju. Det material vi förvarar säkert är vår tekniska utrustning med inspelat material, våra anteckningsblock, filerna med intervjuerna som är renskrivna som finns på våra lokala hårddiskar samt våra utskrifter. När vi började arbeta med vårt analys- och resultatarbetet bytte vi ut siffrorna mot fingerade namn.
Det material vi har samlat in från våra respondenter är avsett för vår uppsats och genom det uppfyller vi Vetenskapsrådets nyttjandekrav. Vi kommer inte att låta någon annan använda vårt material till icke-vetenskapligt syfte eller i kommersiellt sammanhang.
4.9 Källkritik
Vår målsättning i vår uppsats har varit att använda oss av källor med vetenskaplig tillförlitlighet. När det gäller information på Internet så har vi varit noga med att välja våra källor, eftersom det är viktigt att vara kritisk mot information som finns där. Vi har utgått från källor där
upphovsmannen är en myndighet. Dessa källor kan kontrolleras genom att det finns
kontaktuppgifter på respektive Internetsida, vilket verifierar sanningshalten. Vi har inte använt oss av artiklar i tidningar som källor, trots att de är en bild av den socialt konstruerade
4.10 Arbetsfördelning
Vi har haft ett bra samarbete under vårt uppsatsarbete. Vi har haft ett gemensamt ansvarstagande, vilket har fungerat mycket bra. Vi har känt oss trygga och genom det har idéer och tankar kunnat lyftas fram. Vi har haft givande diskussioner, vilket har gjort att detta arbete växt fram efter hand. Vi har tagit ett gemensamt ansvar för uppsatsen genom att båda har skrivit på uppsatsen alla delar. Arbetet har varit en process. Vi har diskuterat vårt arbete löpande genom att vi träffats ofta och genom telefon- och mailkontakt. Vi anser inte att vi kan säga att specifika delar är den ene eller andres verk eftersom vi tillsammans har sammanställt och omarbetat materialet i flera olika omgångar.
5 RESULTAT & ANALYS
I detta kapitel presenteras uppsatsens resultat och analys. Vi har valt att integrera resultat och analys. Detta för att undvika en mängd upprepningar och för att presentera vårt material på ett intressant sätt. Denna variant finner vi lämplig eftersom vår uppsats är kvalitativ.
Vi inleder med att presentera våra respondenter kortfattat. Därefter presenterar vi hur vi har kategoriserat vårt material. Vi har valt att kursivera våra citat för att göra vår text mer lättläst. Våra åtta kvinnliga respondenter är som utlovat anonyma och därför har vi fingerat deras namn. De är alla omsorgstagare och har beviljade insatser från ortens hemtjänst. Här kommer en kort presentation av varje respondent:
Anna är 82 år. Hon är änka sedan 8 år. Anna bor i en lägenhet nära centrum. Hon har en dotter
som bor nära henne.
Bodil är 82 år. Hon är änka sedan 20 år. Bodil bor i en lägenhet nära centrum. Hon har tre barn,
två döttrar och en son. Två av barnen bor nära Bodil.
Carin är 92 år. Hon är änka sedan 7 år. Carin bor i en lägenhet nära centrum. Carin miste sin son
när han var några månader gammal.
Diana är 93 år. Hon är änka sedan 7 år. Diana bor i en lägenhet nära centrum. Hon har en son
som inte bor på orten.
Eva är 74 år. Hon är särbo med en man. Eva har ett eget hus ganska nära centrum. Hon har två
Frida är 79 år. Hon är gift sedan 55 år. Frida bor i en lägenhet nära centrum. Frida bor själv för
hennes man bor på ett särskilt boende. Hon har fem söner som bor nära.
Gun är 85 år. Hon är änka sedan många år. Gun bor i en lägenhet nära centrum. Hon har två
döttrar.
Hilda är 79 år. Hon är särbo med en man. Hon bor centralt i en lägenhet. Hilda har en son i livet.
Den andre sonen gick bort i en olycka förra året.
I vår uppsats ville vi ta reda på hur en bra dag ser ut för omsorgstagaren. Vi ville också veta om önskemålen överensstämmer med vad som faktiskt sker och om de sociala behoven förändrats med stigande ålder. Till sist ville vi också ta reda på i vilken grad man lyssnar på omsorgstagaren och vad man lyssnar på. Vi har valt följande kategorier att utgå ifrån i vår analys.
Våra respondenters sociala behov och hur en bra dag ser ut - Hälsotillståndets påverkan
Överensstämmer omsorgstagarens sociala behov med vad som faktiskt tillgodoses. - Socialt nätverk och att känna tomhet och ensamhet
- Aktiviteter
Tidigare sociala behov - Skillnader mot förr
5.1 Våra respondenters sociala behov och hur en bra dag ser ut
Våra respondenter har olika sätt att se på sociala behov. De kategoriserar och uppfatta världen individuellt. Ett visst socialt sammanhang formar individen och genom social interaktion upprätthålls hur respondenterna ser på verkligheten (Sjöberg & Wästerfors 2008). Anna och Bodil har olika sociala behov. Anna uppskattar att få besök av sin dotter varje dag och att gå på släktmiddag medan Bodil tycker att det kan vara jobbigt med socialt umgänge. Anna får nästan dagligen besök av sin dotter och varje söndag är hon på släktmiddag. Hon läser böcker varje dag och tittar på intressanta tv-program som nyhets-, djur-, och samhällsprogram. Anna säger: ”Jag har inte så mycket sociala behov”. Bodil träffar inte sina barn så ofta men hon upplever att det är lagom. Hon tycker att hon mår bra när hon är hemma själv. Bodil berättar: ”Jag måste få säga att ibland när min dotter kommer med sin familj så tycker jag att det är skönt när de går igen. Vid allhelgona bjöd de på middag för jag hade fyllt år och jag satt och väntade på att de skulle äta snabbt så jag kunde åka få åka hem och de pratade och tuggade och höll på.”
Anna säger att hon inte har så mycket sociala behov trots att hon har tät kontakt med bland annat sin dotter. Om hon inte haft god kontakt med sin dotter skulle hon kanske ha tyckt att hon hade haft ett socialt behov, det vill säga att avsaknaden av relationen skapade ett socialt behov. Bodil trivs bäst i sitt eget sällskap och väljer gärna att vara själv trots att hon har ett bra nätverk. Olika individer har olika behov.
Carin uppskattar kontakten med sina vänner och tycker att djur spelar en viktig roll. Diana berättar att hon i grunden är social men att åldern tagit ut sin rätt. Hon orkar inte vara social på samma sätt längre. Hilda är social och tycker om att prata vilket hon gärna gjort med hemtjänsten om de hade haft tid. Carin träffar tre vänner varje söndag och spelar bridge. Carin säger: ”Jag har reda på mig för jag spelar bridge. Detta har vi gjort i många år. Vi dricker en kopp kaffe och pratar. Det är roligt med sådana kompisar.” Carin hade nyligen hand om en katt som verkade vara hemlös. Hon var så glad åt katten. Det var den finaste katt hon hade sett. Den låg och spann i hennes soffa. Ägaren till katten ringde henne och då fick hon lämna tillbaka den. Carin saknar den så mycket men hon känner att hon inte kan skaffa en egen katt på grund av sin ålder. Diana tycker att det är värdefullt att träffa sina vänner. Diana har tidigare varit aktiv i Pingstkyrkan i 44 år. Hon säger att förr hade hon och hennes man alltid gäster. Deras hem var gästfritt och de hade mycket vänner. Idag är hon änka och orkar inte ha gäster eller göra saker som hon tidigare förmådde. Hon berättar: ”Jag fattade inte först att det var åldern som gjorde att jag inte orkade”. Hilda berättade att hon gärna hade velat att hemtjänsten hade haft tid att prata med henne och att det hade varit bättre om samma personal kom hela tiden.
Flera av respondenterna tycker att omsorgspersonalen är stressade och att de får träffa för många olika personer. De skulle önska att färre omsorgsassistenter kom och att de hade mer tid för dem samtidigt som de är tacksamma för den hjälp de får. Tidigare forskning (Socialstyrelsen 2003) visar samma resultat, det vill säga att omsorgspersonalen inte skulle ha så bråttom och färre personer skulle vara involverade i den hemtjänst som omsorgstagarna får. Forskningen visar också att en del äldre hade önskemål om att komma ut mera medan andra uppgav att de inte orkade med så många sociala kontakter längre. De önskemål som kom fram var i första hand att ha någon att prata med, vilket upplevdes som viktigare än andra insatser.
Eva berättar att hon har mycket nära kontakt med sitt äldsta barnbarn och hennes familj. Hon träffar också tidigare arbetskamrater och sina grannar. Eva har en hund och flera katter. Hennes största behov är att träffa sina barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Eva har en särbo men han
kommer långt ner på listan säger hon. Eva är aktiv i PRO men tycker inte att allt är roligt med PRO. Till exempel upplever Eva att om hon gör något fel då är de inte sena att påpeka det. Hon är inte den som sitter och väntar att någon ska komma eller ringa. Eva försöker att klara sig själv. Hon upplever att hennes sociala behov tillfredställs väl och som hon önskar. Eva lever ett aktivt liv med många och nära sociala relationer och uppger att hon inte har några sociala behov. Hon berättar att livet vore meningslöst om hon inte fick träffa sina barn och barnbarn.
Gun säger att hon gärna vill ha sällskap så varje helg är hon hos någon av sina döttrar. Hon tycker att det är tur att hon har flickorna. Gun har ett barnbarn som brukar komma till henne med sina barn. Hennes anhöriga är det viktigaste hon har. Hildas särbo är ett trevligt sällskap säger hon. ”Han är himmelens så snäll mot mig på alla sätt och vis. Och går och handlar gör han, så det behöver jag inte tänka på.” Hilda tycker också att det är viktigt att träffa barn och barnbarn. Gun och Hilda berättar båda att de sätter stort värde på sina nära anhöriga och ser dessa som oerhört viktiga.
Vi kan se i vårt resultat att våra respondenter tycker att det är viktigt att interagera med
människors som står dem nära, vilket Mead (1976) menar är viktigt för att den egna identiteten och medvetandet ska kunna uppstå. De flesta av våra respondenter berättar att de har nära kontakt med sina anhöriga och en del nära vänner, vilket de ser som viktigt för dem. Några har daglig kontakt med sina anhöriga eller vänner, antingen träffas de eller talar i telefon. En respondent berättade att hon gärna ville vara själv men att hennes anhöriga inte ville att hon ska vara det.
Flera av våra respondenter säger att de inte har några sociala behov trots att de räknar upp många sociala kontakter och även aktiviteter. Det är deras sätt att uppfatta sin verklighet. Elin är till exempel aktiv inom PRO och brukar delta på aktiviteter som olika studiecirklar, gymnastik, boule, boccia, tipsrunda och korvgrillning. Frida var också med i PRO innan hennes man blev sjuk. Hennes man var också med. Den gemenskapen saknar hon. När hennes man blev sjuk kunde hon inte gå dit och träffa sina vänner eftersom hon var tvungen att vara hemma hos sin man. När hennes man fick ett särskilt boende fick Frida mer frihet men hon har inte börjat gå till PRO igen. Gun tycker inte att det finns så mycket aktiviteter men säger ändå att på
aktivitetshuset 17 finns det en hel del. Dit gick Gun när hon var piggare men inte nu, men om hon blir bättre och starkare så ska hon försöka att gå dit igen.
17
